1 Arbetsnamn: Begreppet 'översättning' i Freuds teori I slutet av ...

More documents

Recommendations

Info

irritationen uttryckt: terapeuten har ju inte gjort något, han har ju inte hjälpt mig, trots att jag kommit hit i åratal. Han har bara suttit där. Och nu ska jag avsluta terapin men bär fortfarande på en massa ouppfyllda önskningar. Lear visar fint hur satsen är en brygga. What is important about this example is not simply that the same words can be used to express the voices of pretense and aspiration: it is, rather, that these words can be used as a point of attachment between different parts of the soul. That is, Mr A can now use his own words to go back and forth between his genuine feelings of gratitude and his equally genuine feelings of disappointment and anger. This is just what he could not do when he was in a state of neurotic conflict […] He can now actually consider his conflicting feelings, and think about how he feels overall. Lear säger om ”You haven’t done anything but been here” att ”the same words can be used to express the voices of pretense and aspiration”. Vad menar Lear med det? ’The pretense’ innefattar det som patienten gör anspråk på att känna, tacksamhet över vad terapin gett och över den hjälp han fått. Men hans ord rymmer också ett annat uttryck, missnöje och besvikelse över att inte terapin gett allt det som han hade hoppats att den skulle ge. Det här är, som Lear säger, ”the voice of aspiration denied”. Rösten hos en förvägrad strävan. Som vi ser hör anspråk och strävan ihop; det är de anspråk som patienten har på att han under terapin ska komma över alla sina problem som gör att han blir frustrerad när terapin går mot sitt slut och han fortfarande har ouppfyllda önskningar. Han blir besviken på terapeuten. Tidigare har patientens ambivalenta känslor bara yttrat sig i hostan, nu har konflikten uttryckt sig verbalt också. Men känslorna kommunicerar ännu inte, patienten slängs mellan en genuin känsla av tacksamhet och en känsla av besvikelse. Lear menar att strävan kan tillskrivas både detet och överjaget. Detet eftersom att önskningar och driftimpulser inte bara, eller främst, är begär efter objekt utan även en strävan efter att bli bättre, på något sätt. Här överlappar det med överjaget som än mer tydligt är strävans röst i det att det uttrycker en persons ideal och ambitioner. Jaget däremot är anspråkens röst, som hävdar sig som något; stående mellan detets önskeimpulser och överjagets kritiska röst. När Lear kallar patientens yttrande, som rymmer både strävan och anspråk, en brygga mellan olika delar av själen syftar han alltså på yttrandet som en brygga som binder samman detet, överjaget och jaget. Eller annorlunda uttryckt, en brygga mellan den medvetna attityden – det patienten tar sig 18
för att känna: tacksamhet – och den starka men omedvetna känslan av besvikelse över att terapeuten inte hjälpt honom att infria det som han hade förväntat sig att terapin skulle ge. Vi ser att ett yttrande kan vara rikt, det kan rymma flera attityder, även attityder som står i konflikt; vid sidan av den som man hade för avsikt att uttrycka en som ännu är omedveten. Yttrandet är därför en nyckel till att lyfta fram den omedvetna attityden som orsakar konflikt i medvetandet. Jag har sagt att när något översätts från ett språk till ett annat ändras skepnaden men meningen består. I Lears exempel, å andra sidan, är satsen, skepnaden, precis densamma, “You haven’t done anything but been here”, och terapeuten undersöker om satsen också är ett uttryck för en attityd som står i konflikt med den tacksamhet som patienten känner och uttrycker; om satsen är en brygga till patientens omedvetna. Orden ’översättning’, Übersetzung’ och ’translation’ delar alla innebörden att föra eller sätta över något. Vi skulle kunna säga att ’översättning’ rymmer innebörden av att vara en brygga mellan de båda språken även om det är viktigt att uppmärksamma att i det här fallet är det en metaforisk beskrivning: bryggan är immateriell, den är kunskapen och färdigheten som krävs för att kunna röra sig mellan källspråk och målspråk. I Lears exempel däremot är satsen ”You haven’t done anything but been here” bryggan. Här finns det alltså något att ta fasta på. Satsen för över patienten från det han ämnar uttrycka (och också uttrycker) – den medvetna känslan – till det som satsen uttrycker utan talarens avsikt – den omedvetna känslan av besvikelse och ilska över att terapeuten inte har gjort något. Satsen uttrycker den ambivalens som han känner och som gjort honom delad. Tacksamhet står mot besvikelse, känslan att terapin varit framgångsrik och stärkande står mot känslan att den lämnat så mycket ouppfyllt. Satsen kan synliggöra båda attityderna för den uttrycker dem båda reflektion över den kan hjälpa patienten att gå från en till en annan och så föra in det som tidigare varit omedvetet i medvetandet och egots organisation. I motsats till hur meningen förblir densamma när den förs över till ett nytt språk i översättningen har vi alltså här en enda sats som uttrycker två meningar, två attityder, som står i konflikt men som båda visar sig ha sitt ursprung i den ambition som patienten haft under den tid som han gått i terapi. Jag har vänt mig till Lears diskussion av Råttmannen för att visa att när en känsla blir medveten tar den form och införlivas i en meningsstruktur. Ängslan utvecklas till rädsla inför något specifikt. Så 19
Page 1 and 2: Arbetsnamn: Begreppet ’översätt
Page 3 and 4: Precis innan detta säger han någo
Page 5 and 6: Bortträngda eller dynamiskt omedve
Page 7 and 8: sammanhängande med upplevelsen. H
Page 9 and 10: viktiga skillnaden mellan medvetenh
Page 11 and 12: i försök att förstå reaktionen.
Page 13 and 14: Wittgensteins diskussion är belysa
Page 15 and 16: Hur ska vi nå kunskap om det omedv
Page 17: men först vill jag ägna en minut
Page 21 and 22: inte behöver vara medveten om mell

1 Arbetsnamn: Begreppet 'översättning' i Freuds teori I slutet av ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?