1 Arbetsnamn: Begreppet 'översättning' i Freuds teori I slutet av ...

More documents

Recommendations

Info

dynamiskt omedvetet, när jag inte specificerar annorlunda. Lite längre fram kommer jag att förtydliga denna avgränsning. Den nya förståelsen, där översättning i ord förstås som det avgörande momentet, är ett välkommet brott med en av Freuds tidigare förklaringsmodeller, rumsmetaforen. Enligt den bör att bli medveten om något förstås som att det förflyttas från ett rum till ett annat. Medvetandeinnehåll, t.ex. en tanke, känsla eller avsikt, blir medvetet först när det lyckats ta sig från det omedvetna, förbi vakten och över tröskeln till rummet för det det förmedvetna, i vilket inget längre hindrar medvetenhetens öga (uppmärksamheten) från att se det. Här förstås omedvetet medvetandeinnehåll som det som är spatialt skilt från det förmedvetna och medvetna: en vägg hindrar det som är omedvetet från att uppmärksammas och bara medvetandeinnehåll som slipper igenom censuren, vakten, kan bli del av personens medvetna verklighet. Rumsmetaforen fungerar som en schematisk visualisering av oåtkomligheten av det omedvetna och avvisandet av det men den väcker många frågor. Vad är ”väggen” mellan det omedvetna och det förmedvetna? Hur ska censorn, vakten, som avgör vilka önskningar, känslor, rädslor som får komma in i det förmedvetna och vilka som är olämpliga och därför censureras bort, förstås? Rumsmetaforen säger dessutom mycket lite om varför bortträngning sker, om motivationen till att hindra något från att bli medvetet, och den skildrar inte hur bortträngning tar sig uttryck eller hur den upplevs av personen själv eller en närstående. Den nya förståelsen, där skillnaden mellan att vara medveten om något, säg en känsla, och att vara omedveten förstås som förmågan att kunna sätta ord på denna känsla är en förklaring som kommer närmare att beskriva både den egna upplevelsen av att bli medveten om något och även en närståendes upplevelse. I de passager från ”Det omedvetna” som jag citerar ovan ser vi att Freud talar om medvetandegörande av något tidigare omedvetet som omvandling av det eller översättning i ord. Freud uttrycker det som att sakföreställningar förknippas med ordföreställningar. I det första citatet syns också en annan förklaringsmodell vid sidan av denna. När Freud framlägger sin förståelse av vad övergången från omedvetenhet till förmedvetenhet består i talar han omväxlande om att uttrycka en föreställning i ord och om ‘överladdning’. Han säger: “Den föreställning som inte uttryckts i ord eller den inte överladdade psykiska akten stannar sedan kvar som bortträngd i Omv.” 2
Precis innan detta säger han något om hur beteckningen ’överladdning’ bör förstås: ”Vi kan förmoda att det är sådana överladdningar som leder till högre psykisk organisationsnivå och gör att primärprocessen kan avlösas av den i Fmv förhärskande sekundärprocessen.” Dessa passager är inte enkla, särskilt inte för den som inte är invigd i vokabulären. Vad innebär ’överladdning’? Freud talar om ’laddning’ och ’överladdning’. ’Laddning’ ska förstås som riktandet av psykisk energi (libido) mot en egen föreställning, sensation etc. eller mot representationen av en annan person och det är det som gör att detta representeras i minnet överhuvudtaget. Det här är vad Freud kallar för ”primärprocessen”. Så här långt lämnar objektet för laddningen dock bara spår i minnet så som att väcka associationer, reaktioner etc. men det är inte del av de erfarenheter som formar ens medvetna verklighet. ’Överladdning’, eller ”sekundärprocessen”, innebär att ytterligare energi riktas mot det objekt som redan är laddat. Överladdning betecknar ett ytterligare framsteg i psykisk organisation genom vilket det som tidigare var omedvetna spår i minnet blir förmedvetna, alltså öppna för att uppmärksamhet skall kunna riktas mot dem. Hur hör den här förklaringen av hur något blir medvetet i termer av investerad psykisk energi ihop med Freuds förståelse av processen i vilken något blir medvetet som översättning till ord? Freud skriver i ”Det omedvetna”: ”Vad vi torde kalla den medvetna objektföreställningen sönderfaller nu i ordföreställningen och sakföreställningen, vilken i laddningen består av om inte direkta minnesbilder av tinget så dock avlägsnare och från dessa bilder härledda minnesspår.” Och vidare: ”Systemet Omv innehåller objektets sakladdningar, de första och egentliga objektladdningarna; systemet Fmv uppstår då denna sakföreställning genom anknytning till de motsvarande ordföreställningarna blir överladdad.” En omedveten föreställning är, som Freud uttrycker det, bara en sakföreställning. Även i den har psykisk energi investerats men inte på ett sätt eller i en grad som gör föreställningen medveten eller ens förmedveten. För att en föreställning ska bli förmedveten måste det till en ytterligare investering av psykisk energi, en så kallad överladdning, vilket Freud förstår som att sakföreställningen sammankopplas med ordföreställningen. 3
Page 1: Arbetsnamn: Begreppet ’översätt
Page 5 and 6: Bortträngda eller dynamiskt omedve
Page 7 and 8: sammanhängande med upplevelsen. H
Page 9 and 10: viktiga skillnaden mellan medvetenh
Page 11 and 12: i försök att förstå reaktionen.
Page 13 and 14: Wittgensteins diskussion är belysa
Page 15 and 16: Hur ska vi nå kunskap om det omedv
Page 17 and 18: men först vill jag ägna en minut
Page 19 and 20: för att känna: tacksamhet - och d
Page 21 and 22: inte behöver vara medveten om mell

1 Arbetsnamn: Begreppet 'översättning' i Freuds teori I slutet av ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?