1 Arbetsnamn: Begreppet 'översättning' i Freuds teori I slutet av ...

alla dess förmåner, alltså med att uteslutas från samhället. Att kalla det bortträngda
”an outlaw” signalerar att det är uteslutet från jaget, utskuffat ur det, och att det sker
på moraliska grunder: för att det inte faller in i den organisation som jaget är. Med
andra ord, för att det inte passar in i ens självförståelse.
Den här beskrivningen anlägger ett annat perspektiv på vad som skiljer det omedvetna
och det medvetna åt än vad Freuds beskrivning i ”Det omedvetna” gör. I ”Jaget och
detet” är det omedvetna bortträngda det som inte passar in i den organisation som
jaget är och som därför stöts bort. I den här bilden skildras motivationen till
bortträngning; det som hotar ens självbild och ens liv – det man tar sig själv för att
vara och den verklighet som man accepterar som sin – riskerar att trängas bort. I ”Det
omedvetna” beskrivs skillnaden istället som att den bortträngda föreställningen saknar
ord och den animation som ordet ger. Det beskriver väl den förmåga som saknas hos
den som tränger bort: att kunna känna och uttrycka den känsla hon bär på. Men
bilderna överlappar. För liksom jaget är en organisation i Freuds senare topologi
bildar det som är medvetet en struktur i ”Det omedvetna”. Jaget som organisation är
en enhet där olika uppfattningar, åsikter och känslor är sammanknutna i ett rationellt
helt. Det som är medvetet är det som man har satt ord på och när man sätter ord på sin
känsla, föreställning eller rädsla får den en plats både i en begreppslig struktur och i
ens liv eftersom att man då förstår den som något och därmed som relaterat till annat
på vissa sätt. Det medvetna är en struktur av begreppsliga relationer. Språket är
grunden för reflektion, bedömningar, beslutstaganden men också för moraliska
överväganden och samvetskval. Inte förrän jag känner min känsla som obehag inför
en viss person, som skuld för något som jag har undlåtit mig att göra etc. kan jag
bemöta denna känsla och reflektera över den som en del av mig själv och mitt liv.
Dessa båda perspektiv sammanfaller i att när jag kan sätta ord på min känsla och
uttrycka den blir den en del av ego organisationen. Ev. bort fast bra. Det innebär inte
nödvändigtvis att den stannar kvar som ett grundläggande element hos mig, bara att
jag erkänner den som min vid detta tillfälle. Då kan jag också konfrontera den, pröva
den.
Vi har sett Freud tala om översättning av omedvetna föreställningar till medvetna och
att vad bortträngningen nekar föreställningen är översättning till ord som förblir
sammanbundna med objektet. Detta, har jag sagt, tycks problematiskt för vad kan den
8