Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Bakgrund och influenser<br />
Det sociala engagemanget låg i tiden i Europa<br />
och har gett avtryck i den samtida<br />
skönlitteraturen. Enckell noterar att en<br />
lång rad fö<strong>rf</strong>attare har använt just fönstret<br />
som symbol för den skarpa skiljelinjen<br />
mellan rik och fattig, t.ex. Lenngren,<br />
Tavaststjerna, Andersen, Baudelaire och<br />
Proust. Hos alla illustrerar glasrutan kontrasterna<br />
mellan de två samexisterande<br />
men skarpt åtskilda världarna.<br />
Topelius behandlade ofta ett tema på<br />
prosa innan det fick poetisk form. Så har<br />
han också i resebrev från London och Paris<br />
många år tidigare skildrat den sociala<br />
ojämlikheten i liknande formuleringar<br />
som i dikten. Ett Parisbrev 85 , där han<br />
påtalar det orättvisa i att arbetaren är utstött<br />
från livets njutningar, utmynnar på<br />
samma sätt som dikten: i citatet ”egendom<br />
är stöld”, myntat av anarkismens<br />
grundare Proudhon. Det revolutionära<br />
slagordet var känt sedan länge i <strong>Finland</strong>,<br />
citerat av bl.a. Snellman i Litteraturbladet.<br />
Resenären registrerar i sina brev storstadens<br />
extrema manifestationer av lyx<br />
och mänsklig fattigdom med samma indignation<br />
som han uttrycker i diktens<br />
mer förtätade form. Från London 8 2<br />
skriver Topelius följande rader:<br />
Dessa butiker – huru ofta ser man icke en<br />
utsvulten trashank stå med hungrande<br />
blickar utanför ett fönster, där alla läckerheterna<br />
äro utbredda för att fresta vandrarens<br />
gom. Hva<strong>rf</strong>ör utsträcker icke trashanken sin<br />
hand att krossa denna bräckliga ruta, som<br />
nekar honom att stilla sin hunger eller tillfredsställa<br />
sin roflystnad?<br />
Matti Klinge har noterat diktens anknytning<br />
till Pariskommunens uppror våren<br />
87 , en på den tiden uppmärksammad<br />
2<br />
och omskriven händelse. Pariskommunen<br />
var en kortlivad revolutionär stadsstyrelse<br />
med en hel del anhängare till<br />
Proudhon. Revolutionärernas uppror var<br />
våldsamt och det undertrycktes också<br />
snabbt på ett blodigt sätt – många arkebuserades,<br />
precis på samma vis som dikten<br />
antyder.<br />
Pariskommunen kritiserades kraftigt<br />
för sina hårda metoder men fick också<br />
sympatier, bl.a. av Karl Marx och Victor<br />
Hugo. Kommunen kom för en lång tid<br />
framöver att fungera som förebild och<br />
inspirationskälla för den revolutionära<br />
arbetarrörelsen. Friedrich Engels såg den<br />
som ett praktexempel på ”proletariatets<br />
diktatur”. Lenin kallade den senare<br />
”en enastående tilldragelse i historien”.<br />
Kopplingen till Pariskommunen förklarar<br />
således valet av dikttitel.<br />
I ”Kommunismens vagga” smälter Topelius<br />
ihop egna iakttagelser och historiskt<br />
stoff. Att dikten har uppfattats som<br />
politiskt radikal är begripligt, men det var<br />
knappast Topelius syfte. Dikten presenterar<br />
framför allt ett moraliskt uppfordrande<br />
budskap som får extra pregnans av en<br />
experimentell språkdräkt. Resultatet är<br />
en genremålning som fortfarande förmår<br />
fängsla och utmana tanken.<br />
Carola Herberts<br />
Litteratur<br />
Enckell, Olof, ”Topelius’ dikt Kommunismens<br />
vagga”, Historiska och litteraturhistoriska studier<br />
5, Helsingfors 970, s. 5–27.<br />
Klinge, Matti, Idyll och hot. Zacharias Topelius<br />
– hans politik och idéer, Helsingfors 2000.<br />
Topelius, Zacharias, Ljung, Helsingfors 889.<br />
Topelius, Zacharias, ”Afsked från Paris”,<br />
”London om natten”, Samlades Skrifter 23,<br />
Stockholm 90 , s. 253, 3 5 f.
Change language