Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 1/2009 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
allt som är skönt och njutbart i konst och<br />
litteratur och vilket de, i estetiskt avseende<br />
abnormt utvecklade som de äro, kalla<br />
’ruttet’ och ’stinkande’”. Samma år skildrade<br />
fö<strong>rf</strong>attaren Arvid Mörne de Diktoniuska<br />
dikternas ”obändiga omstörtarhåg,<br />
vars like vi inte förr sett framträda i vår<br />
litteratur” och beskrev fö<strong>rf</strong>attarskapet<br />
som en ”rasande stormlöpning mot det<br />
gamla, vedertagna, ’gällande’ i konst och<br />
liv”. Förutom barnsligt, opassande och<br />
avvikande, uppfattades Diktonius litterära<br />
fö<strong>rf</strong>arande som trotsigt, rebelliskt<br />
och kullkastande.<br />
Frågan om Diktonius rebelliskhet har<br />
intresserat forskare. Olof Enckell undrar<br />
i sin bok Den unge Diktonius ( 9 ), vem<br />
det var som gett Elmer Diktonius ”hans<br />
revolutionära håg och våldsamma temperament”<br />
i arv. ”Var fick han den konstnärliga<br />
lidelsefullhet och överkänslighet,<br />
som har inneburit hans särart och öde?”<br />
frågar Enckell och hans svar lyder: ”På<br />
dessa frågor ges intet annat svar än att geniet<br />
alltid är ett mirakel.” Om man emellertid<br />
inte nöjer sig med denna förklaring,<br />
kan man närma sig Diktonius rebelliskhet<br />
från en annan riktning och fråga: Hurdan<br />
rebelliskhet finns det i Diktonius första<br />
diktsamling Min dikt ( 92 )? Vad kan<br />
rebelliskheten ha betytt för hans karriär<br />
som fö<strong>rf</strong>attare? Hur har andra forskare<br />
förklarat Diktonius upproriska diktning<br />
och beteende?<br />
Jag ska försöka mig på en nytolkning<br />
av Diktonius rebelliskhet genom att se på<br />
den som en litterär strategi som bereder<br />
honom en position på det litterära fältet.<br />
Enligt den franske sociologen Pierre Bourdieu<br />
kännetecknas fältet av en pågående<br />
kamp om makt och position. Medan de<br />
som besitter makten att bestämma över<br />
den goda smaken, arbetar för att behålla<br />
den estetiska ”ordningen” och sin makt,<br />
strävar debutanterna efter att kullkasta<br />
28<br />
ordningen för att kunna inträda på fältet<br />
och skapa sig en position. Denna maktkamp<br />
styr alla handlingar inom det litterära<br />
fältet.<br />
Min dikt och degraderingen av<br />
smakdomarna<br />
Elmer Diktonius debuterade 92 , 25<br />
år gammal med Min dikt. Boken består<br />
främst av aforismer och endast ett litet<br />
antal dikter, som är praktiska tillämpningar<br />
av den poetik Diktonius för fram<br />
i aforismerna. Aforismerna handlar om<br />
fö<strong>rf</strong>attarens syn på konsten, livet, konstens<br />
relation till livet, estetiken samt kriterier<br />
för evaluering av konst och litteratur.<br />
Man kan inte ta miste på attityden i<br />
aforismerna, inte heller på föremålet för<br />
föraktet och kullkastandet. Jag ska ge<br />
några exempel.<br />
[…] Jag nästan älskar esteterna – för deras<br />
goda viljas skull.<br />
Men – såsom Kant säger – den goda viljan är<br />
tillräcklig i livet,<br />
men ej i konsten.<br />
Och dä<strong>rf</strong>ör hatar – nej! – jag hatar dem<br />
icke.<br />
Inte kan man hata sina parasiter!<br />
Man dräper dem med sin tumnagel.<br />
I en annan aforism står det:<br />
Jag har letat efter en lämplig benämning på<br />
denna evigt efterkrälande<br />
snigelhop som kallas publik – men jag har<br />
inte funnit<br />
någon tillräckligt mördande. […]<br />
Ytterligare ett exempel:<br />
[…] Esteterna och konstkritikerna ha en viss<br />
likhet med asfåglarna:<br />
de tycka mest om döda stormäns ben och<br />
exkrementer.
Change language