Årsredovisning 2009, 780 kB - Statens folkhälsoinstitut

OMvÄRLDSUTvECKLING
Det senaste året har präglats av ekonomisk kris, skyddsinsatser mot smittsamma sjukdomar,
klimat- och miljöfrågor samt det svenska EU-ordförandeskapet. Insatser på de första tre
områden har karakteristerats av ett globalt agerande vilket tydliggör att många länder påverkas
starkt av globala händelser. Till exempel har uppsägningar i olika industriella sektorer varit ett
resultat av händelser utanför Sveriges gränser. En internationell finansmarknad, världens utmaningar
med energiförsörjning samt klimatförändringar är exempel på centrala globala frågor.
Det svenska EU-ordförandeskapet präglades av två övergripande frågor; klimatutmaningen
och den finansiella krisen. Dessutom fanns folkhälsa högt på agendan när det gäller patientrörlighet
samt e-health, alkoholprevention, hälsohot, antibiotikaresistens, utanförskap och
hälsosamt åldrande. Vi kan konstatera att den svenska folkhälsan är gränsöverskridande och
att den påverkas av vad som händer utanför Sveriges gränser.
Ekonomisk kris och arbetsliv
En fortsatt ökning av arbetslösheten samt minskning av sjukfrånvaron bland sysselsatta
noterades under 2009. Konkurserna bland privata företag i Sverige ökade markant och en
tydlig minskning av nyföretagandet observerades. Rörligheten bland arbetssökande verkar
vara mindre än förväntat, vilket kan innebära att tiden som arbetslös blir längre. Samtidigt
uppskattas att den värsta nedgången på arbetsmarknaden har passerat och att nedgången av
sysselsättningen kommer att bromsa in under 2010 och börja sjunka under andra halvåret
och 2011. Konjunktursinstitutet uppskattar att ekonomin kommer i balans först efter 2014.
Antalet som satsade på utbildning under 2009 ökade, vilket stämmer med tidigare lågkonjunkturer.
Under 2011 kommer långtidsutredningen att presentera en bred översikt över
den svenska arbetsmarknaden samt föreslå långsiktiga åtgärder för en bättre fungerande
arbetsmarknad på lång sikt.
Den relativa inkomstspridningen ökar i Sverige och de flesta länder i världen. Under tuffare
ekonomiska tider ökar inkomstklyftorna eftersom flera har begränsade möjligheter att
hitta ett arbete och därmed blir inkomsten lägre medan inkomstutveckling för de som har ett
arbete fortsätter öka. Det finns ett antal vetenskapliga studier som visar att stor ojämlikhet i
inkomst har koppling till sämre hälsa och att våld och kriminalitet ökar i samhället.
En satsning på rehabilitering för långtidssjukskrivna för att komma tillbaka till arbete har
prioriterats under senaste åren och en omfattande reform av sjukförsäkringen genomfördes
under 2009. Forskningsfronten ser lovande ut när det gäller fungerande rehabiliteringsåtgärder
är. Ett exempel på detta är ”grön” rehabilitering som bygger på vistelser i naturmiljöer
samt trädgårdsarbete, som har visat förbättrad hälsa och förkortade sjukskrivningsperioder
bland långtidssjukskrivna. Ökad fysisk aktivitet är en av förklaringarna till goda effekter av
grön rehabilitering.
Mitchell och Popham visade intressanta resultat när det gäller betydelsen av grönområden
baserade på en studie omfattande hela befolkningen i arbetsför ålder, drygt 40 miljoner
människor i England. Studien som publicerades i Lancet5 visade att tillgång till grönområden
hade större effekt på överlevnad än ojämlikhet i inkomst och att hälsoskillnaderna
mellan olika samhällsgrupper var betydligt mindre i områden med bra tillgång till grön-
5. Mitchell R, Popham F. Effect of exposure to natural environment on health inequalities. Lancet 2008; 372.
årsredovisning 2009 11