Årsredovisning 2009, 780 kB - Statens folkhälsoinstitut

områden. Det intressanta var att grupper som är mest utsatta och har sämst ekonomi är de
som drar störst nytta av en samhällsplanering där människor har ökad tillgång till natur och
grönområden.
Politik, institutioner och organisationsformer
Sverige lämnade EU-ordförandeskapet vid årsskiftet efter en lyckad sexmånadersperiod.
Lissabonfördraget som krävde stora ansträngningar trädde i kraft och mänskliga rättigheter
som omfattar social trygghet och hälsoskydd blir en bindande del av fördraget. Dessutom
antogs Stockholmsprogrammet, Östersjöstrategin sjösattes och EU:s roll som global aktör
stärktes. Den första januari tog Spanien över ordförandeskapet med fyra prioriteringar; Lissabonfördragets
genomförande, ekonomisk återhämtning, sysselsättning och post- Lissabonstrategin,
samt EU som global aktör och EU-medborgarskapet och jämställdhet.
Svåra sjukdomar är ett av de områden som har prioriterats i den svenska forskningspolitiken.
Under 2009–2012 har en ökning i statlig finansiering till forskningen gjorts. Andra
strategiska områden som pekas ut är klimatförändring och miljöteknik samt omställning av
energisystem. Prioriteringarna har betydelse för folkhälsoarbetet, då både miljö- och smittskyddsfrågor
har stor betydelse för hälsa på befolkningsnivå. Att integrera ett folkhälsoperspektiv
i dessa satsningar är en nyckelfaktor.
En avreglering av apoteksmarknaden pågår och receptfria läkemedel får nu säljas av ett
antal nya aktörer i Sverige. Det är för tidigt att säga vilka konsekvenser detta kommer att innebära
för folkhälsan, men erfarenheter från t.ex. Norge som har haft en liknande avreglering har
visat en tendens till dominans av vertikalt integrerade apotekskedjor och grossister på marknaden,
med svårigheter för mindre företag att etablera sig. Å andra sidan kan avreglering öka tillgängligheten
och sänka priserna genom konkurrens. Konsumentverket och Konkurrensverket
har fått uppdraget att följa och analysera utvecklingen på marknaden under omregleringsperioden.
Det är viktigt att folkhälsoperspektivet inte tappas bort. På en global nivå har konkurrens
inom läkemedelsindustrin också uppmärksammats. I denna linje har t.ex. Health Impact Fund
(HIF) lagt fram två principer; att den privata läkemedelsindustrin anpassar sig efter incitament,
och att nya läkemedel kan få mycket större effekt om priset för medlen är låga. Förslaget från
HIF har fått mycket en stor uppmärksamhet senaste året.
Den globala handelns effekter på folkhälsa har fått ökad fokus och perspektivet har breddats
under det senaste året i ljuset av den globala finanskrisen. Global handel har på många
sätt gynnat ekonomisk tillväxt, men med en ojämn fördelning av tillväxten. Ökad handelsfrihet
och öppenhet för utländska kapitalinvesteringar kan också bidra till ökad ekonomisk
instabilitet och snabba förändringar på arbetsmarknaderna. Ett stort utbud av billig snabbmat,
i kombination med urbaniseringen och livsstilsändringar i låginkomstpopulationer,
utgör ett problem eftersom hushåll med låg inkomst har visat sig vara särskilt känsliga för
prisändringar och mer benägna att ändra kost i förhållande till priset. Med ökad globalisering
spelar handel en stor roll för folkhälsan.
Sociala förändringar
Sociala skillnader i hälsa är en fortsatt utmaning för folkhälsoarbete och politik. Inom EU
finns det fortfarande en femfaldig skillnad i barndödlighet och 14 års skillnad i förväntad
livslängd för män och åtta år för kvinnor. Under 2008 lade WHO:s kommission om hälsans
sociala bestämningsfaktorer fram rekommendationer om hur man kunde minska sådana
12 årsredovisning 2009