Årsredovisning 2009, 780 kB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

skillnader genom övergripande samhälleliga insatser. Den svenska folkhälsopolitiken har varit en inspirationskälla i detta arbete. Analyser av lärodomar av WHO-kommissionens arbete för den svenska folkhälsopolitiken har påbörjats. Sveriges befolkning ökar. Detta beror på ett högt invandringstal samt ett ovanligt högt födslotal och att många lever längre. Två procent fler barn föddes under 2009 jämfört med året innan, en liknande trend har setts under hela 2000-talet. Nära 20 procent av Sveriges befolkning är antingen utlandsfödda eller har två utrikesfödda föräldrar. Enligt UNICEF:s undersökningar har barnen i Sverige det bättre än barn i de flesta andra länder. Å andra sidan har ensamstående föräldrar med barn i Sverige fått en allt mer pressad ekonomi och skolprestationerna har försämrats. Andelen barn som slutar grundskolan utan behörighet till gymnasiet har ökat, och drygt en fjärdedel av dem som fyllde tjugo år 2008 saknar avslutad gymnasieutbildning och 36 procent saknar behörighet till universitet och högskola. Det finns en stor grupp av ungdomar som vare sig studerar eller arbetar. Arbetslösheten bland ungdomar (16–24 år) i Sverige är hög jämfört med många andra länder inom EU 27. Det är sannolikt de ökade svårigheterna för unga att klara skolan och få arbete som är en av de viktigaste förklaringarna till den ökade psykiska ohälsan bland ungdomar och unga vuxna. Regeringens nya ungdomspolitik riktar sig mot att förbättra förutsättningarna för ungdomar på arbetsmarknaden. Utbildning kan anses som en del av insatserna som kan motverka en negativ trend. Barns och ungdomars hälsa har uppmärksammats och en betydande resursförstärkning för insatser som motverkar denna negativa utveckling har genomförts. Till exempel den Nationella strategin för föräldrastöd – en vinst för alla, satsning på psykiatri för barn och unga och den nationella mätningen av barns och ungdomars psykiska hälsa. Samordnad utvärdering av dessa insatser är viktigt för fortsatt arbete inom dessa områden. Enligt statistiska beräkningar kommer var tredje svensk år 2025 att vara över 60 år, med en särskilt markant ökning av personer över 80 år. SCB visar att antal personer som lever till 100 år ökar. Den ökande livslängden medför en belastning när det gäller sjukvården. Enligt OECD:s beräkningar förväntas offentliga utgifter för äldre (pensioner och hälso- och sjukvård) att öka med 4–5 procent av BNP inom EU 15 fram till 2050. De ökande sjukvårdskostnaderna kan minskas betydligt genom att arbeta mera hälsofrämjande, till exempel genom socialt deltagande, goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Ekologi, miljö och hälsa Klimatförändringarna har fått ett stort utrymme under det senaste året. Klimatmötet i Köpenhamn har bidragit till ökad medvetenhet och medieintresse för utvecklingen inom området och därmed ökade förväntningar. Det har gått nästan 20 år sedan WHO publicerade sin första rapport om hälsoeffekterna av klimatförändringen och kopplingen mellan folkhälsa och klimatförändringar har ytterligare förstärkts under de senaste åren. Kardiovaskulära och respiratoriska svårigheter har kopplats till förhöjda temperaturer på grund av kroppens ökade exponering för värme och fuktighet samt luftföroreningar både inomhus och utomhus. En WHO-utredning under år 2000 uppskattade att cirka 166 000 dödsfall globalt orsakades av klimatförändringarna under de senaste tio åren. Folkhälsoinsatser kan till en stor del bidra till lösningar för klimatutmaningar och det kan vara lönsamt att integrera folkhälsoperspektivet i miljöarbetet. årsredovisning 2009 13
vERKSAMHETENS UTvECKLING Verksamhetens indelning Verksamheten indelas i fyra verksamhetsgrenar som i huvudsak överensstämmer med myndighetens huvuduppgifter enligt instruktionen; • Nationell uppföljning och utvärdering • Nationellt kunskapscentrum • Tillsyn • Särskilda hälsofrämjande åtgärder Den fjärde verksamhetsgrenen, ”särskilda hälsofrämjande åtgärder” äger ingen direkt koppling till myndighetens instruktion. Under denna redovisas framförallt verksamhet som har sitt ursprung i särskilda uppdrag till Folkhälsoinstitutet. Från och med verksamhetsåret 2010 kommer indelningen att förändras till att endast omfatta de tre första verksamhetsgrenarna. Redovisningen av verksamhetens utveckling Verksamhetens genomförande redovisas i det följande fördelad på de fyra verksamhetsgrenarna. Utgångspunkten för redovisningen är de uppgifter myndigheten har i instruktionen samt i förekommande fall där det i regleringsbrevet anges att redovisning ska göras i årsredovisningen. Regeringsuppdrag som redovisas på annat sätt kommenteras endast i undantagsfall i denna redovisning. För att ge en helhet till redovisningen finns en samlad beskrivning i bilaga 1 av vilka regeringsuppdrag som genomförts under 2009. 14 årsredovisning 2009
Page 1 and 2: Årsredovisning 2009
Page 3 and 4: © STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖST
Page 6: FÖRORD Vi har sett en fortsatt pos
Page 9 and 10: RESURSER OCH ORGANISATION Myndighet
Page 11 and 12: En enkel analys av tidsanvändninge
Page 13: områden. Det intressanta var att g
Page 17 and 18: Under 2009 har en rad för folkhäl
Page 19 and 20: Kontaktpunkt för ECNN Statens folk
Page 21 and 22: Nationellt kunskapscentrum Den öve
Page 23 and 24: En av myndighetens viktigaste kommu
Page 25 and 26: En uppföljningsdag har genomförts
Page 27 and 28: Vad som gjorts inom uppgiften att v
Page 29 and 30: Tillsyn Den övergripande uppgiften
Page 31 and 32: inom tillsyns- och förebyggandeomr
Page 33 and 34: Bedömning av verksamhetens utveckl
Page 35 and 36: Behandlingsutveckling Statens folkh
Page 37 and 38: Tidningen Glöd Ungdomstidningen Gl
Page 39 and 40: Tabell 12. Fördelning av ekonomisk
Page 41 and 42: Tabell 13. Sjukfrånvaro År 2009 2
Page 43 and 44: REDOvISNING Av UPPDRAG Övertagande
Page 46 and 47: FINANSIELL REDOVISNING årsredovisn
Page 48 and 49: varav intecknat av åtaganden 0 0 0
Page 50 and 51: Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Im
Page 52 and 53: Anslagsredovisning (tkr) Redovisnin
Page 54 and 55: Noter Resultaträkning Not 1 Intäk
Page 56 and 57: Not 10 Årets kapitalförändring 2
Page 58 and 59: Not 19 Balanserad kapitalförändri
Page 60 and 61: Redovisningsprinciper Allmänt Års
Page 62 and 63: årsredovisning 2009 61 BILAGOR
Page 64 and 65:
c. Statens folkhälsoinstitut ska s
Page 66 and 67:
Bilaga 2. Publikationer Rapporter R
Page 68 and 69:
Lager, A. C., Fossum, B., Rorvall,
Page 70 and 71:
Mar 31 Nationell föräldrastödsko
Page 72:
Statens folkhälsoinstitut Distribu
show all

Årsredovisning 2009, 780 kB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?