Tobak och avvänjning, 1.01 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

iliteringsprogram ingen positiv effekt om patienten fortsätter att röka (17). När det gäller kroniska lungsjukdomar bedöms 55–80 procent av fallen vara orsakade av rökning (12). Kronisk bronkit är en sjukdom som medför hosta och slembildning. Den utvecklas hos rökare ofta till en invalidiserande form med tilltagande andnöd på grund av utveckling av lungemfysem, som innebär en nedbrytning av lungvävnaden. Denna senare form har numera beteckningen KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Den helt dominerande orsaken till KOL är rökning, och det enda som kan hejda förloppet är rökstopp. Antalet nya fall av KOL ökar för varje år och det är framför allt kvinnorna som står för en kraftig ökning. I dag finns uppskattningsvis 400 000–700 000 KOL-sjuka i landet (18). Dödsfallen varje år till följd av sjukdomen uppgår till cirka 1 400, varav 1 300 beräknas kunna relateras till rökning (14). RÖKNING OCH TANDHÄLSA I munnen är det lätt att tidigt se rökningens effekter. Till de lindrigare effekterna hör missfärgade tänder och förändringar i slemhinnan. Den allvarligaste skadan är cancer i munhålan, se ovan under ”Rökning och cancer”. Rökare har 3–5 gånger ökad risk att drabbas av tandlossning – parodontit (19) och 90 procent av all svårläkt tandlossning finner man hos rökare (20). Tandlossning drabbar cirka 10–15 procent av befolkningen och är i sig en folksjukdom (21). RÖKNING, STRESS OCH PSYKISK OHÄLSA Det finns en samverkan mellan rökning, stress och psykisk ohälsa. Hos tonårsrökare ses en ökad risk för ångest, panikattacker och depression (22, 23). I motsats till den allmänna uppfattningen bland rökare, leder rökstopp däremot på sikt till påvisbart minskad nivå av stress (24). En forskargrupp vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg anser sig också ha funnit indikationer för att rökare löper ökad risk att utveckla alkoholproblem (25). Samma belöningssystem påverkas av nikotin och alkohol. Man har påvisat samverkan mellan olika droger i hjärnans belöningscentrum, fynd som ökar förståelsen för varför exempelvis rökande och snusande elever i årskurs 9 dricker mer alkohol än de som inte använder tobak (26). Hur farligt är snuset? Snus innehåller cirka 2 000 ämnen av vilka en del är cancerframkallande. Snuset har av producenter framställts som ett hälsosammare alternativ till rökning eller som ett komplement till cigaretter att användas när man inte kan röka. Snusets skadliga effekter jämförs ofta med rökningens. En sådan jämförelse blir lätt skev, då få produkter är så hälsofarliga att använda som rökt tobak. Effekterna och hälsoriskerna för snusaren bör jämföras med att inte använda någon form av tobak. Resultaten av svensk forskning avseende snusets roll vid hjärt-kärlsjukdom har varit motsägelsefulla. Det är fortfarande otillräckligt utrett om snusning ställer till allvarliga problem hos individer som redan har hjärt-kärlsjukdom. Svenska studier har inte kunnat visa på ett samband med munhålecancer, men har inte heller kunnat utesluta en riskökning. Det finns indikationer på att snusning kan öka risken för åldersdiabetes (27), men också här behövs mer omfattande studier för att klargöra hur stor risken är. De starkaste signalerna om att snusningen inte får bagatelliseras kommer från studier av nikotintillförsel under graviditet. Ökad kunskap om hälsoeffekterna av snusning kräver således mer forskning, särskilt longitudinella studier där man följer personer över tid. Nedan följer en sammanställning över forskningsresultat som har pekat åt Tabell 1. Antal rökningsrelaterade dödsfall i åldrarna 35–84 år, fördelade på olika diagnoser 1999–2001. Hjärt- Lung- KOL Totalt kärlsjukdom 1 cancer 2 Antal Antal Antal Antal Män 1734 1 668 726 4 128 Kvinnor 735 973 576 2 284 Totalt 2 469 2 641 1 302 6 412 1 Stroke och ischemisk hjärtsjukdom. 2 Inklusive cancer i mun, svalg, struphuvud och matstrupe. Källa: Dödsorsaksregistret, EpC/Socialstyrelsen; Undersökningen av levnadsförhållanden, SCB. 11
Figur 2. De största riskfaktorernas bidrag till hälsoförlusterna mätt i DALY fördelat efter olika sjukdomsgrupper för Europa. Procent av totalt 214 miljoner DALY (II). 12 Tobak Högt blodtryck Alkohol Högt kolesterol Högt BMI Lite frukt och grönt Fysisk inaktivitet Droger Figur 3. Rökningens bidrag till sjukdomsbördan om 20 procent av befolkningen är dagligrökare, mätt i DALY per 100 000 invånare (41). Kranskärlssjukdom Stroke Lungcancer Övrig cancer KOL samma håll och där forskarna har en samsyn om effekterna: • Snus skapar ett kraftigt nikotinberoende (28). • Hjärtat slår 10–20 fler slag per minut. Blodtrycket höjs med 5–10 mm Hg (29). • Fria fettsyror och kolesterol frigörs (30). • Risken för sen- och muskelskador vid idrottsutövning mer än fördubblas (31). • Mammor som använt snus under graviditeten löper ökad risk att föda för tidigt, få barn med minskad födelsevikt och att drabbas av Osäker sex 0 2 4 6 8 10 12 14 % Infektionssjukdomar Kranskärlssjukdomar Cancer Kroniska sjukdomar i nedre luftvägar Psykiska sjukdomar Övriga ej smittsamma sjukdomar Skador, förgiftningar Olycksfall 0 1000 2000 3000 4000 Daly (ej rökning) DALY per 100 000 Kan tillskrivas rökning havandeskapsförgiftning (32). • Spädbarn som utsatts för nikotin under graviditeten löper ökad risk för plötslig spädbarnsdöd (33). • Tandhalsar blottas och skador på käkbenet uppstår på platsen där snuset läggs (34). • Tänderna missfärgas (34). • Slemhinnan under läppen skadas kroniskt (35). Blandmissbruk är vanligt och ett samband mellan snus och ökad användning av alkohol och andra droger samt allmänt riskbeteende finns (26). Hälsoförluster och sjukdomsbörda till följd av rökning I DALY-kalkyler (DALY = Disability Adjusted Life Year) försöker man beräkna hur många fullt friska levnadsår som går förlorade för en befolkning på grund av sjukdom – antingen som följd av funktionsnedsättning eller på grund av för tidig död. I det senare fallet beräknas antalet förlorade levnadsår i förhållande till en definierad standardiserad livslängd som är biologiskt maximal. Tillvägagångssättet innebär att effekterna av olika sjukdomar kan vägas mot varandra och mot för tidig död. Vikterna är dock inte självklara, och olika viktningar ger olika utfall i DALY-kalkylen. Begreppet DALY har utvecklats av Världsbanken och WHO (36, 37). Vilken betydelse olika hälsorisker har i DALY-kalkylen har studerats i ett större epidemiologiskt projekt, omfattande stora delar av världen (38). Tjugosex olika riskfaktorer studerades, och vissa uttalade skillnader finns mellan olika regioner. För Europa och andra länder med hög BNP och med hög livslängd vid födseln är rökning den mest betydelsefulla riskfaktorn; det beräknas att rökningen bidrar med 12 procent till hälsoförlusterna mätt i DALY. Högt blodtryck bidrar med 11 procent, överdriven alkoholkonsumtion med 9 procent, högt kolesterolvärde med 8 procent
Page 1 and 2: JAG VILL SLUTA Tobak och avvänjnin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Tobaksbruket förblir en av
Page 10 and 11: 1 Rökningen orsakar stor sjukdomsb
Page 14 and 15: och fetma (högt BMI = body-mass in
Page 16: att motivera människor att sluta,
Page 19 and 20: Figur 5. Det tobakspreventiva arbet
Page 21 and 22: 20 jar, många minskar sin konsumti
Page 24 and 25: 3 Många vill ha hjälp att sluta m
Page 26: sjukdomar. Man skiljer inte på nik
Page 29 and 30: 28 Andel som svarar ja på frågan
Page 32 and 33: 5 Metoder för tobaksavvänjning De
Page 34 and 35: torer. I SBU-rapporten om rökavvä
Page 36 and 37: har problem med hälsan. En långti
Page 38 and 39: 6 Hur kan en effektiv tobaksavvänj
Page 40 and 41: samband med att patienten har förs
Page 42 and 43: slutenvårdsdagar. En halvtid (200
Page 44 and 45: Sammanfattning Tobaksrökningen är
Page 46 and 47: Sociala grupper/utbildning Det var
Page 48 and 49: ilaga 2 Definitioner av nikotinbero
Page 50 and 51: ilaga 4 Hur många röker/snusar, h
Page 52 and 53: ilaga 6 Tobaksfritt landsting under
Page 54 and 55: ga, löser kompetent personal denna
Page 56 and 57: • En hemsida för ungdomar är ww
Page 58 and 59: ty disorders during adolescence and
Page 60 and 61: Services. Reviews of evidence regar

Tobak och avvänjning, 1.01 MB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?