Tobak och avvänjning, 1.01 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

torer. I SBU-rapporten om rökavvänjning framhålls att behandling med nikotinläkemedel tillhör de mest undersökta läkemedelsterapierna överhuvudtaget (54). Det finns över hundra välgjorda studier som visar att användning av läkemedlen fördubblar möjligheterna att fortfarande vara rökfri ett år efter rökstopp (108). En kombination av samtalsstöd/behandling och nikotinläkemedel är effektivast. En receptbelagd nikotinsprej samt ett läkemedel som har bupropion som verksamt ämne (Zyban) finns också godkända på samma indikation som de receptfria medlen (109). Behandling med bupropion förutsätter motiverande stöd. Erfarenhet visar att nikotinläkemedel lindrar abstinens och ökar möjligheten att lyckas även vid snusavvänjning (106, 107). Nikotinläkemedel och bupropion tillhör i USA och Storbritannien första linjens läkemedel som ska rekommenderas vid rökavvänjning enligt de officiella riktlinjerna (110, 111). I Sverige är nikotinläkemedel förstahandspreparat och bupropion andrahandspreparat enligt Läkemedelsverket (109). Flera nya läkemedel är under utveckling. Läkemedel för rökavvänjning ingår inte i förmånssystemet för läkemedel. Skrivs de ut på recept slipper kunden den 25-procentiga momsen, men läkemedlet ingår alltså inte i förmånssystemet. Det betyder att rökaren själv får stå för hela kostnaden. Läkemedlens pris per dag ligger dock under kostnaden för genomsnittsrökarens dagliga cigarettkonsumtion. Eftersom man köper läkemedlen i större förpackningar än för en dags förbrukning, kan det för personer med dålig betalningsförmåga ändå vara svårt att ha råd att betala den större summa som behövs vid ett och samma tillfälle. Därför rekommenderar både WHO och Världsbanken att man på nationell nivå överväger att subventionera läkemedlen under kortare perioder åtminstone för personer med dålig betalningsförmåga (1, 112). Därutöver nämns att patienter med tobaksrelaterade sjukdomar bör komma i fråga för subvention (112). Av stor betydelse för att läkemedlen ska ha en avsedd effekt är att de tas på rekommenderat sätt. Köparen kan därför behöva råd och information. Även en kortare utbildning av apoteksfarmaceuter i samtalsmetodik har en positiv effekt när det gäller andelen kunder som blir rökfria efter köp av nikotinläkemedel (113). På apotek i Belfast och London där personalen fått sådan utbildning – och gav råd och stöd till kunden – var andelen köpare av nikotinläkemedel som fortfarande var rökfria efter ett år 14,3 procent jämfört med 2,7 procent på kontrollapoteken. LÄKEMEDLEN I FÖRMÅNSSYSTEMET I några länder, exempelvis Storbritannien, Brasilien och stater i Kanada och USA (108) subventionerar man läkemedlen när de ges som komplement till annat rökavvänjningsstöd. På så sätt kommer rökaren i kontakt med professionella rådgivare som kan ge stöd som ökar möjligheten att bli rökfri. I Storbritannien driver regeringen sedan 1998 ett omfattande nationellt program med rökavvänjningsstöd och subventionerade läkemedel, som innebär att speciellt utbildade rökavvänjare systematiskt arbetar med att nå rökare, särskilt i socialt utsatta områden. Utvärdering tyder på att man når 140 procent fler rökare med rökavvänjning och att 90 procent fler lyckas bli rökfria än i områden där man arbetar traditionellt (114, 115). WHO pekar på att motivationen att sluta röka påverkas positivt av att läkemedlen är kostnadsfria (116). Samma sak visar en studie från den amerikanska delstaten Washington där man har undersökt rökares benägenhet att sluta röka om de får rökavvänjningsprogram och läkemedel subventionerade (117). MYT FAKTA De flesta fastnar i ett beroende av nikotinläkemedel när de slutar röka. Man byter bara ett beroende mot ett annat. Man bedömer att omkring 5 procent fortsätter med tuggummi i mer än ett år (54). Använder man plåster finns i dag inga belägg för en långtidsanvändning av dessa. Från hälsosynpunkt är det dock bättre att fortsätta med läkemedlens mindre doser rent nikotin än med cigaretterna som innehåller mer än 4 000 olika kemiska ämnen, varav ett 50-tal är cancerframkallande. 33
MYT FAKTA 34 Jag är för gammal för att sluta röka. Det lönar sig att sluta röka även långt upp i åren. Rökstopp har dramatiskt positiva effekter för hälsan. Efter 5 år är risken för hjärtinfarkt lika med ickerökarens. Risken halveras för lungcancer efter 10 år och för cancer i matstrupe och munhåla efter 5 år (126). Är man över 60 år kan man inte räkna med en total återhämtning hos hjärta, blodkärl och lungor, men man reducerar ändå risken att behöva dö, eller leva handikappad, i sviter av rökningen (127). Inga slutsatser kan dock dras från den amerikanska studien om vad enbart en läkemedelssubvention skulle betyda vad gäller antalet rökfria per år, eftersom alla subventionerade alternativ i studien gällde en kombination av rökavvänjningsstöd och nikotinläkemedel. Resultat av olika rökavvänjningsmetoder ”Nyårslöftet” har 2–3 procents chans att lyckas om man mäter ett år efter rökstoppsförsöket (54). Av alla rökstoppsförsök utan hjälp resulterar alltså 97–98 procent i återfall inom ett år. Med professionell behandling kan resultatet tiodubblas och mer intensivt stöd ger bättre resultat (54, 108). KORT RÅDGIVNING/ MOTIVERANDE SAMTAL Vetenskapliga studier visar att en kort strukturerad rådgivning inom vården är grunden för en framgångsrik påverkan på rökare för att hjälpa dem att sluta (54). Om man konsekvent inom vården ger kortfattade råd under fem minuter eller till och med mindre skulle man sannolikt fördubbla antalet lyckade rökstoppsförsök. SJÄLVHJÄLPSMATERIAL Självhjälpsmaterial – till exempel en folder om hur man slutar röka på egen hand – ger små effekter, men är bättre än att inte göra någonting alls (108). Eftersom de utgör en så billig intervention som kan nå många, anses självhjälpsmaterial ändå spela en viktig roll för dem som hälso- och sjukvården inte når och för att öka motivationen att sluta röka och söka behandling (74). Som komplement till behandling tycks självhjälpsmaterial inte ge någon extra effekt; det är den individuella rådgivningen som är viktig (119). SLUTA-RÖKA-LINJEN Sluta-röka-linjen arbetar med samtalsstöd för rökare och snusare via telefon i kombination med att man rekommenderar läkemedel i de fall då detta är befogat. Resultatet ett år efter första kontakten ligger på nästan 25 procent rökfria (88). Var femte som ringer till telefonlinjen har redan gjort sitt rökstopp, men har olika problem och fruktar återfall. Av dessa är drygt 50 procent rökfria ett år senare. BEHANDLING HOS SPECIALUTBILDAD PERSONAL Med personligt anpassat professionellt stöd av specialutbildad personal – tobaksavvänjare – kan man öka möjligheten att lyckas till 30–40 procent (54). Sådan utbildad tobaksavvänjningspersonal bör framför allt finnas i primärvården, men också på andra arenor. Man bör kunna få stöd där det faller sig naturligt, till exempel inom tandvården om man genomgår tandbehandling, i mödrahälsovården om man är gravid, i slutenvården om man behandlas där och exempelvis är inlagd för en operation. Erfarenheter från svenska apotek visar att i de rökavvänjningsgrupper som startade 1994 av specialutbildade farmaceuter var andelen rökfria deltagare efter ett år 33 procent (120). RÖKAVVÄNJNINGSMOTTAGNING De högsta avvänjningssiffrorna erhåller man med specialistbehandling vid rökavvänjningsmottagningar. Sådana mottagningar finns endast på ett fåtal platser i landet. Rökarna är vanligen remitterade till dessa mottagningar på grund av en rökningsrelaterad sjukdom eller andra problem som gör behandlingen komplicerad. Efter ett år är mellan 30–40 procent av rökarna rökfria (54,121,122). Rökavvänjningsmottagningarnas patienter utgör dock en selekterad grupp som inte kan jämföras med normalbefolkningen med bland annat hög medelålder och stor andel människor som rökt under lång tid, det vill säga de är högkonsumenter av tobak och
Page 1 and 2: JAG VILL SLUTA Tobak och avvänjnin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Tobaksbruket förblir en av
Page 10 and 11: 1 Rökningen orsakar stor sjukdomsb
Page 12 and 13: iliteringsprogram ingen positiv eff
Page 14 and 15: och fetma (högt BMI = body-mass in
Page 16: att motivera människor att sluta,
Page 19 and 20: Figur 5. Det tobakspreventiva arbet
Page 21 and 22: 20 jar, många minskar sin konsumti
Page 24 and 25: 3 Många vill ha hjälp att sluta m
Page 26: sjukdomar. Man skiljer inte på nik
Page 29 and 30: 28 Andel som svarar ja på frågan
Page 32 and 33: 5 Metoder för tobaksavvänjning De
Page 36 and 37: har problem med hälsan. En långti
Page 38 and 39: 6 Hur kan en effektiv tobaksavvänj
Page 40 and 41: samband med att patienten har förs
Page 42 and 43: slutenvårdsdagar. En halvtid (200
Page 44 and 45: Sammanfattning Tobaksrökningen är
Page 46 and 47: Sociala grupper/utbildning Det var
Page 48 and 49: ilaga 2 Definitioner av nikotinbero
Page 50 and 51: ilaga 4 Hur många röker/snusar, h
Page 52 and 53: ilaga 6 Tobaksfritt landsting under
Page 54 and 55: ga, löser kompetent personal denna
Page 56 and 57: • En hemsida för ungdomar är ww
Page 58 and 59: ty disorders during adolescence and
Page 60 and 61: Services. Reviews of evidence regar

Tobak och avvänjning, 1.01 MB - Statens folkhälsoinstitut

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?