Tobak och avvänjning, 1.01 MB - Statens folkhälsoinstitut

More documents

Recommendations

Info

3 Många vill ha hjälp att sluta med tobak De flesta vuxna som i dag röker vill sluta. Olika undersökningar tyder på att siffran ligger mellan 70 och 84 procent. I en undersökning som gjordes bland EU:s medlemsländer 1998 låg Sverige högst med 84 procent (69, 70). Befolkningsundersökningar 2003 från Västra Götaland och Norrland visar att cirka 70 procent vill sluta (71, 72). Många snusare vill också sluta. I befolkningsundersökningen från Norrland uppgav 35 procent att de vill sluta (71), och i Västra Götaland 55 procent (72). Det betyder att det kan vara upp till 800 000 personer i Sverige som vill sluta röka (70 procent) och ytterligare 300 000 som vill sluta snusa (45 procent). På basis främst av undersökningar initierade av läkemedelsindustrin bland rökare och deras köp av nikotinläkemedel, kan man uppskatta att minst 25–40 procent av rökarna försöker sluta varje år, vilket motsvarar cirka 300 000–500 000 (73–75). Cirka 4 procent klarar att sluta varje år, cirka 50 000 personer (76). Många vill ha professionellt stöd för att sluta Att sluta röka är för många svårt, och många rökare önskar professionell hjälp. De ovan refererade befolkningsstudierna från Norrland och Västra Götaland visar att av de som vill sluta, önskar cirka 36 procent av rökarna och 30 procent av snusarna få hjälp (71, 72). I en nyligen gjord undersökning bland primärvårdspatienter i Södertälje var det till och med så många som 73 procent av rökarna som skulle vara intresserade om professionell rökavvänjning erbjöds, varav 38 procent omedelbart (77). Om man generaliserar befolkningsstudierna till att gälla hela landet kan det vara omkring var tredje, eller cirka 300 000 rökare och 100 000 snusare, som vill ha hjälp. I Norrlandsstudien var det bara 2 procent som uppgav att de använt rådgivning som hjälp vid rökstoppsförsök (71). En nyligen genomförd undersökning visar att bara 20 procent manliga och drygt 30 procent kvinnliga rökare vet att man kan fråga efter rökavvänjning på vårdcentralen. Något fler vet att man kan fråga om rökning på apotek och ringa Sluta-röka-linjen (78). Kvinnor tycks vara mer benägna att söka professionell hjälp än män (79, 80). Svårt att bryta ett starkt nikotinberoende Folkhälsokommittén betonade i sitt betänkande Hälsa på lika villkor (52) att tobaksbruk inte är följden av en frivillig konsumtionsvana, utan att nikotin är en drog som ger snabb tillvänjning. Därför måste man tillämpa ett drogpolitiskt synsätt i folkhälsoarbetet. • Minst 70 procent av rökarna vill sluta, och nästan hälften av snusarna. • Cirka var tredje vill ha professionellt stöd. 23
MYT FAKTA 24 Patienten slutar väl när hon vill! För många rökare och snusare är det mycket svårt att sluta. Många som aldrig tidigare försökt sluta blir förvånade när de upptäcker hur besvärligt det kan vara. Att sluta röka har mer karaktär av en process än en enstaka händelse. De flesta som lyckas sluta för gott har flera försök bakom sig, och på grund av att de försöker många gånger lyckas de flesta till slut. Att bli en ex-tobaksbrukare innebär • en period på omkring en månad när kroppen ställer om sig till att fungera utan nikotinet, • att lära sig att hantera situationer och sinnesstämningar utan att ta till tobak, och • att utveckla ett synsätt att tobaken inte är någonting att ha (74). Rökare återfaller vanligen flera gånger, och rökning betecknas av WHO som en kronisk återfallssjukdom (56). I genomsnitt räknar man med att det kan behövas minst 3–4 försök innan man lyckas sluta röka för gott (54). Nikotin är en drog som ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende som i styrka, och därmed åtföljande återfallsrisk, anses ligga i klass med kokain och heroin (81). Både nikotinberoende och nikotinabstinens räknas i dag som sjukdom. I de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar (82, 83) klassas nikotinberoende som en psykisk störning orsakad av att en kemisk så kallad psykoaktiv substans sätter hjärnans belöningssystem ur balans. Det innebär att man måste tillföra drogen – nikotinet – kontinuerligt för att vara i balans och fungera optimalt i arbets- och privatliv. Uteblir nikotintillförseln får man abstinenssymtom med koncentrationssvårigheter, humörsvängningar och oro som framträdande drag (82). De flesta upplevda fördelar med att röka och snusa kommer i verkligheten från den befrielse från nikotinabstinens som inträder varje gång man tar en cigarett eller en prilla (53). Definitioner av nikotinberoende och nikotinabstinens enligt de internationellasjukdomsklassifikationssystemen ICD 10 och DSM IV återges i bilaga 2. Rökarnas kunskaper om rökningens faror Den viktigaste faktorn för att vilja sluta röka är oro för hälsan (84). Det är lätt att förledas att tro att rökarna redan vet allt de behöver om rökningens skadlighet för hälsan och sambandet mellan rökning och olika symtom, och att den vetskapen ska få som följd att man automatiskt slutar. Två nyligen genomförda svenska undersökningar bland primärvårdspatienter mellan 18 och 71 år visade att 70–80 procent ansåg rökning vara en betydelsefull faktor som påverkar hälsan (77, 85). Det är alltså runt 20 procent som behöver bli mer medvetna om rökningens negativa inverkan på hälsan. Men även om man är medveten om att rökning är farligt är det inte säkert att det leder till att man slutar. Det är nämligen vanligt att man – trots kunskapen om att riskerna är högre för rökare – inte upplever hotet mot hälsan personligt. Det är också värt att notera att många felaktigt tror att det främst är nikotinet som orsakar I den tidigare refererade EUundersökningen frågade man efter rökarnas kunskaper om rökningens samband med sjukdomar (84). • Mer än hälften tror felaktigt att ämnet nikotin orsakar hjärtsjukdom, cancer, lungemfysem/KOL och astma. • 89 procent vet att rökning orsakar hjärtsjukdom. • 87 procent vet att rökning orsakar lungcancer. • 84 procent vet att rökning orsakar lungemfysem/KOL. • 75 procent vet att rökning orsakar astma.
Page 1 and 2: JAG VILL SLUTA Tobak och avvänjnin
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 6: Förord Tobaksbruket förblir en av
Page 10 and 11: 1 Rökningen orsakar stor sjukdomsb
Page 12 and 13: iliteringsprogram ingen positiv eff
Page 14 and 15: och fetma (högt BMI = body-mass in
Page 16: att motivera människor att sluta,
Page 19 and 20: Figur 5. Det tobakspreventiva arbet
Page 21 and 22: 20 jar, många minskar sin konsumti
Page 26: sjukdomar. Man skiljer inte på nik
Page 29 and 30: 28 Andel som svarar ja på frågan
Page 32 and 33: 5 Metoder för tobaksavvänjning De
Page 34 and 35: torer. I SBU-rapporten om rökavvä
Page 36 and 37: har problem med hälsan. En långti
Page 38 and 39: 6 Hur kan en effektiv tobaksavvänj
Page 40 and 41: samband med att patienten har förs
Page 42 and 43: slutenvårdsdagar. En halvtid (200
Page 44 and 45: Sammanfattning Tobaksrökningen är
Page 46 and 47: Sociala grupper/utbildning Det var
Page 48 and 49: ilaga 2 Definitioner av nikotinbero
Page 50 and 51: ilaga 4 Hur många röker/snusar, h
Page 52 and 53: ilaga 6 Tobaksfritt landsting under
Page 54 and 55: ga, löser kompetent personal denna
Page 56 and 57: • En hemsida för ungdomar är ww
Page 58 and 59: ty disorders during adolescence and
Page 60 and 61: Services. Reviews of evidence regar

Tobak och avvänjning, 1.01 MB - Statens folkhälsoinstitut

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?