Kunskapsunderlag Målområde 1, Delaktighet och inflytande i ...

12 målområde 1
Valdeltagande i kommunala val
Kommunnivå
Skillnaden i valdeltagandet är tydlig på kommunnivå och återspeglar även regionala och
sociala skillnader. I valet 2002, liksom i tidigare val, var valdeltagandet högst i kommuner
med en hög andel socioekonomiskt starka invånare: Lomma (87,8 %), Vellinge (87,4 %)
och Danderyd (86,2 %) Det i särklass lägsta valdeltagande i landet stod Haparanda för, där
endast 57,8 procent av de röstberättigade gick till valurnorna. Därefter följde Strömstad
(66,1 %) och Eda, (67,7 %) (10). Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet rapporterar
att valdeltagandet ökade i 25 kommuner och minskade i övriga (11). I de kommuner
som har lågt valdeltagande har invånarna också i de flesta fall lägre medellivslängd. 3
Kvinnors och mäns valdeltagande
Sedan 1970-talet har valdeltagandet varit något högre bland kvinnor än bland män, men
det har inte varit några stora skillnader. Vid valet 2002 var kvinnornas deltagande 3,7 procent
högre än männens.
Valdeltagande efter ålder och utbildning
Medborgarnas benägenhet att rösta tycks vara åldersrelaterad (figur 1). Sannolikheten att
väljarna går till valurnan ökar i takt med deras ålder. Det statistiska underlaget från kommunvalen
medger ingen detaljerad indelning i ålderskategorier, men vi vet sedan tidigare
att valdeltagandet i riksdagsvalet är högst bland 65-69-åringar (12).
Statistiken visar att valdeltagandet sjönk inom samtliga utbildningskategorier mellan
valen 1998 och 2002. Valdeltagandet bland röstberättigade med låg utbildning sjönk kraftigare
än för dem med högre utbildning. Bland män med som mest förgymnasial utbildning sjönk
valdeltagandet med nästan fem procentenheter, vilket är den enskilt största förändringen.
Valdeltagande efter födelseland
Valdeltagandet är betydligt högre bland dem som är födda i Sverige än bland dem som är
födda i andra länder, men mellan åren 1998 och 2002 minskar gruppen svenskfödda sitt
valdeltagande något medan nästan alla andra födelselandsgrupper ökar sitt valdeltagande.
Det kan finnas flera förklaringar till detta men det är viktigt att inte dra för långtgående
slutsatser av utvecklingen. Statistiken bygger på en urvalsundersökning med relativt stora
felmarginaler. Något som kanske förvånar är att gruppen röstberättigade som är födda i
Norden utanför Sverige har en relativt låg röstandel. Gruppen röstberättigade födda i
Sydamerika har ett valdeltagande som är påfallande högre än andra utlandsfödda.
Utländska medborgare
Sedan 1976 har utländska medborgare som bott i Sverige i tre år rösträtt vid val till landstings-
och kommunfullmäktige. Vid det första valet 1976 deltog 60 procent av de utländska
3 Statens folkhälsoinstitut. Underlag från statistikdatabasen Kommunala basfakta 1999-2003.