Kunskapsunderlag Målområde 1, Delaktighet och inflytande i ...

More documents

Recommendations

Info

delaktighet och inflytande i samhället 19 En kommun som genomförde sådana insatser är Södertälje. Insatserna skedde i de fyra stadsdelarna Fornhöjden, Geneta, Hovsjö och Ronna. Projektet (Valprojekt 2002) bestod av olika delar som alla var länkade till varandra, bland annat boenderåd, en informationsfolder på fyra olika språk och en demokratibil som fanns till hands i de berörda stadsdelarna. Resultatet blev att valdeltagandet ökade i Fornhöjden, Hovsjö och Ronna och förblev oförändrat i Geneta. Detta ska ställas mot att det genomsnittliga valdeltagandet i kommunen minskade så valprojektet bör ha haft en inverkan på denna positiva utveckling. Andra orsaker till det högre valdeltagandet kan vara att många kandidater med utländsk bakgrund drev kampanjer i stadsdelarna och fick många personröster (11). Landsting och regioner År 2001 uppgav åtta landsting att de hade medel särskilt avsatta för arbete med demokratifrågor. Motsvarande antal för år 2003 är tolv landsting. Det var 15 landsting som 2001 uppgav att de hade någon särskild person, funktion eller beredning för att arbeta med demokratifrågor. Motsvarande antal 2003 är 17 landsting (18). Satsningen på ungdomar, som kommunerna rapporterar om , återfinns till en del även hos landstingen, även här finns ungdomsråd och ungdomsting. Flera landsting uppger att de arbetar med demokratifrågor och det förekommer att regionens folkhälsokommitté har särskilda medel som ska stödja föreningars arbete med delaktighet och inflytande. Ett flertal landsting rapporterar om sitt arbete med demokratistärkande insatser men uppger samtidigt att insatserna inte är sprungna ur ett folkhälsoperspektiv. 10 Skillnader i politisk aktivitet Dåvarande Kommunförbundet undersökte medborgarnas syn på sitt inflytande i 27 svenska kommuner. Medborgarnas vilja och intresse för att påverka skiljer såväl mellan kommuner som mellan grupper av människor. Bland kommunerna som deltagit i undersökningen är den politiska aktiviteten jämförelsevis låg i större städer och i förortskommuner, men det är å andra sidan många där som kan tänka sig att engagera sig politiskt. I mindre kommuner är det ofta tvärtom. Där är den politiska aktiviteten högre men färre kan tänka sig att påverka politiken (19). Utbildning och inkomst är faktorer som har stor betydelse för den politiska aktiviteten hos medborgarna. Studien visar att det framför allt är högutbildade och medel- och höginkomsttagare som i försöker påverka de politiska besluten (19). Annan forskning har kommit fram till liknande resultat vilket har fått vissa forskare att reagera på det demokratiska problem som detta innebär. Forskarna Mikael Gilljam och Ola Jodal har i en undersökning visat att deltagardemokratiska påverkansmetoder såsom folkomröstningar, namninsamlingar, uppvaktningar, aktioner och demonstrationer mest gynnar grupper i samhället som redan har lätt för att göra sin röst hörd (20). 10 Statens folkhälsoinstitut, intervjuer med företrädare för landsting och regioner, 2005, opublicerat arbetsmaterial.
20 målområde 1 Utvecklingsbehov/förslag Valdeltagandet bland utländska medborgare har sjunkit dramatiskt under en längre period. Denna negativa utveckling är kraftigare än för svenska medborgare. Detta innebär inte bara ett problem för den representativa demokratin; trenden indikerar också ett ökande utanförskap och etnisk segregation och den demokratiska delaktigheten hos denna grupp är oroväckande låg. Per Strömblad och Ludvig Beckman har analyserat denna problematik och finner att det saknas giltiga skäl för att utländska medborgare inte får rösta i riksdagsvalen. En utvidgning av gruppens rösträtt bör kunna öka den demokratiska delaktigheten och få positiva effekter på valdeltagandet (21). FHI anser att det finns skäl att överväga en sådan reform som en del av särskilda insatser för att vända trenden och öka den demokratiska delaktigheten. Ungdomsstyrelsen har redovisat följande utvecklingsbehov för att stärka ungdomars demokratiska delaktighet: • insatser för att öka antalet unga i beslutande församlingar • utvecklingsarbete för att få mer kunskap om varför vissa grupper har liten delaktighet när det gäller valdeltagande i allmänna val • försök med rösträtt för sextonåringar, vilket enligt myndigheten kan bidra till ökad politisk delaktighet bland unga och därmed även ett ökat valdeltagande. FHI finner även anledning att peka på behovet särskilda insatser som kan bidra till att förbättra den demokratiska delaktigheten för utländska medborgare. Sammanfattning Bestämningsfaktorn demokratisk delaktighet följs upp med två indikatorer: förstagångsväljare och valdeltagande i val till kommunfullmäktige. Andelen förstagångsväljare har följts från 1970 till 2002 och den har alltid varit lägre än valdeltagandet för samtliga röstberättigade. I det senaste valet deltog 70 procent av förstagångsväljarna vilket är det lägsta valdeltagandet någonsin. Lägst är valdeltagandet bland utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands. Valdeltagandet i kommunalvalen baseras på utvecklingen mellan 1998-2002 och den visar på stora skillnader mellan kommuner av olika socioekonomiska struktur. Utvecklingen för utländska medborgares valdeltagande är oroväckande – valdeltagandet har generellt sett minskat sedan 1970-talet, men för den här gruppen har det nära nog halverats. FHI finner även anledning att peka på behovet särskilda insatser som kan bidra till att förbättra den demokratiska delaktigheten för utländska medborgare. Ungdomsstyrelsen ger ekonomiskt stöd till bland andra ungdomsorganisationer, gymnasieskolor, politiska ungdomsförbund och andra aktörer för att uppmuntra förstagångsväljare att rösta. Satsningarna anses ha varit framgångsrika men det är oklart om de ledde till ett högre valdeltagande för förstagångsväljare totalt sett. Ungdomsstyrelsen redovisar vissa utvecklingsbehov kring representationen av unga i beslutande församlingar samt försök med rösträtt för sextonåringar. Myndigheten efterlyser även mer kunskap om varför dessa grupper röstar i liten utsträckning.
Page 1 and 2: Kunskapsunderlag till folkhälsopol
Page 3 and 4: © statens folkhälsoinstitut r 200
Page 5 and 6: 6. Socialt deltagande _____________
Page 8 and 9: Sammanfattning delaktighet och infl
Page 10 and 11: 1. Inledning delaktighet och inflyt
Page 12 and 13: 2.2 Utvecklingen av demokratisk del
Page 14 and 15: medborgarna. Vid valet till kommunf
Page 16 and 17: delaktighet och inflytande i samhä
Page 22 and 23: 3. Jämställdhet delaktighet och i
Page 26 and 27: 3.4 Insatser på internationell och
Page 28 and 29: 3.5 Insatser på regional och lokal
Page 30 and 31: 4. Diskriminering delaktighet och i
Page 32 and 33: som utsatts och motsvarande siffra
Page 34 and 35: 4.3 Insatser på internationell och
Page 40 and 41: 5.2 Utvecklingen av kulturdeltagand
Page 48 and 49: 6.2 Lägesbeskrivning av bestämnin
Page 50 and 51: 6.3 Insatser på nationell nivå St
Page 54 and 55: 6.5 Utvecklingsbehov/förslag delak
Page 56 and 57: 7.2 Utvecklingen av socialt stöd E
Page 58 and 59: Kvinnor och män Enligt FHI:s natio
Page 62 and 63: 7.4 Insatser på regional och lokal
Page 64 and 65: 8. Fysisk tillgänglighet delaktigh
Page 66 and 67: Procent 40 35 30 25 20 15 10 5 0 de
Page 70 and 71:
delaktighet och inflytande i samhä
Page 72 and 73:
8.4 Insatser på regional och lokal
Page 74 and 75:
8.5 Utvecklingsbehov/förslag delak
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
show all

Kunskapsunderlag Målområde 1, Delaktighet och inflytande i ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?