Kunskapsunderlag Målområde 1, Delaktighet och inflytande i ...

24 målområde 1
3.3 Förklaringar till utvecklingen av jämställdhet
Utvecklingen av jämställdhet kommenteras i detta avsnitt främst utifrån målområde 1, delaktighet
och inflytande i samhället. Indikatorn jämställdhetsindex utgår från år 2002 vilket
gör att det inte är möjligt att utifrån dessa data förklara utvecklingen av jämställdheten.
Det går emellertid att följa utvecklingen för enskilda variabler, ibland ända från 1990.
Några exempel:
• Pappornas användning av föräldraförsäkringen har inte förändrats mycket sedan 1994.
• Kvinnor har högre utbildningsnivå än män i nästan alla kommuner. Skillnaderna har
också ökat sedan 1990.
Vi kan också konstatera att jämställdheten, mätt med JämIndex, uppvisar vissa regionala
och lokala skillnader, exempelvis mellan olika regioner i näringslivets struktur och i karriärmöjligheter.
En förklaring kan också vara att det finns större möjligheter till kompetensutveckling
i de större universitetsstäderna och att fler kvinnor än män lämnar glesbygdsområden
för att studera och arbeta i större städer. Utbildningsnivån och vilka de
dominerande näringsgrenarna är inom en region har sannolikt en ganska stor påverkan på
invånarnas syn på jämställdhetsfrågorna – också i kommunens olika beslutande organ.
Beträffande delaktighet och inflytande konstateras i en rapport från programberedningen,
”Kommunerna och jämställdheten – om jämställdhet och demokrati”, att Sverige visserligen
håller världsrekord i kvinnorepresentation men samtidigt visar det växande antalet
kvinnliga nätverk och olika kvinnosammanslutningar att kvinnor också väljer andra former
för politiskt arbete (30).
Mediernas bild av manligt och kvinnligt samt en sexualisering av det offentliga rummet
bidrar sannolikt också till svårigheterna att bryta gamla könsmönster. Kvinnor sexualiseras
och framställs ofta som offer medan män framställs som maktutövare och förövare.
För att relatera jämställdhetsutvecklingen i Sverige med övriga världen kan statistik
från FN:s utvecklingsprogram (United Nations Development Programme, UNDP) användas.
Med hjälp av Human Development Report kan man jämföra Sverige med andra länder
inom ett antal områden som belyser jämställdhetsaspekter, till exempel andelen kvinnliga
riksdagsledamöter samt andelen kvinnliga administratörer och chefer. Två index i
UNDP:s statistik, Gender Development Index (GDI) och Gender Empowerment Measure
(GEM) har nära koppling till målområde 1 och 2. GDI mäter tre dimensioner för mänsklig
utveckling - hälsa, utbildning och inkomst för den kvinnliga delen av befolkningen. GEM
mäter deltagande och jämställdhet i det politiska och ekonomiska livet. Båda indexen
placerar Norge på första plats och Sverige på andra plats av 144 respektive 78 länder i
världen (31).