Kunskapsunderlag Målområde 1, Delaktighet och inflytande i ...

30 målområde 1
4.2 Utvecklingen av diskriminering
För att följa utvecklingen används i den här rapporten bestämningsfaktorn diskriminering,
som mäts genom indikatorn självupplevd diskriminering. Det är viktigt att komma ihåg att
diskriminering påverkar hälsan på olika sätt, dels kan de direkta konsekvenserna av diskrimineringen,
till exempel arbetslöshet, skapa ohälsa. Dels kan diskrimineringen i sig skapa
negativa reaktioner och känslor hos individen som påverkar välbefinnandet. Diskriminering
kan vara medveten eller omedveten och öppen eller dold. En vanlig diskrimineringsform
som brukar diskuteras är direktupplevd diskriminering mellan individer som har
sitt ursprung i människors attityder till olika grupper i samhället.
Attityder
Integrationsverket (IV) genomför attitydundersökningar inom området etnisk och kulturell
mångfald. Vid fyra tillfällen (1999, 2000, 2002 och 2003) har samma frågor ställts till
ett statistiskt representativt urval av den svenska befolkningen. Undersökningarna visar på
små attitydförskjutningar över tid. Strax över 70 procent av de tillfrågade instämmer helt
eller delvis i påståendet att det är bra för Sverige att människor från olika kulturer blandas
med varandra. Andelen som svarar att påståendet stämmer helt och hållet har ökat med
drygt 10 procentenheter sedan 1999. Andelen negativa till påståendet är cirka en fjärdedel
i alla mätningar. 12
På uppdrag av FHI mäter Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI)
årligen svenska folkets attityder. I en rapport som presenterades i december 2004 framgår att
det finns en positiv trend för attityderna gentemot homosexuella allt sedan mätningarna
startade 1994. Andelen som tycker bra om homosexuella har under perioden 1999-2004 ökat
från 25 procent till 35 procent. År 2004 uppger 34 procent att de varken är positivt eller negativt
inställda till homosexuella vilket kan tolkas som en accepterande attityd (40).
Självupplevd diskriminering
Självupplevd diskriminering baseras på underlag från FHI:s nationella folkhälsoenkät,
”Hälsa på lika villkor”. En av frågorna i enkäten mäter självupplevd diskriminering genom
andelen personer som under de senaste tre månaderna uppger att de någon eller några
gånger blivit behandlade eller bemötta så att de har känt sig kränkta. En annan fråga
belyser andelen personer som upplever sig ha varit utsatta för kränkande behandling eller
bemötande av olika privata och offentliga institutioner. 13 Resultaten från den nationella
folkhälsoenkäten visar att det är signifikant vanligare bland kvinnor än bland män att ha
blivit bemötta på ett kränkande sätt. Andelen män och kvinnor som utsatts för kränkande
behandling minskar kraftigt med åldern, hos kvinnor i åldrarna 65-84 är det tolv procent
12
Integrationsverket. Integration och folkhälsa. Hur folkhälsan beaktas inom Integrationsverkets
verksamhetsområde. 2004-09-01. INT-33-04-1162.
13
Sjukvården, skolan eller arbetet, arbetsförmedlingen, polisen och rättsväsendet, socialtjänsten,
försäkringskassan, affärer och restauranger, bank och försäkringsbolag, hyresvärd och bostadsförmedlare.