Kandidatuppsats i programmet Organisations - BADA - Högskolan i ...

3.1 Makt
Makten kan ses som ett svårdefinierat begrepp. Något som är ständigt närvarande samtidigt
som det är undangömt, både synligt samtidigt som det är osynligt. Enligt Foucault är makten
inte något som var man kan frigöra sig ifrån utan den finns alltid med i alla sociala relationer.
Foucault definierar makten som ett ständigt verksamt och ideligen föränderligt
styrkeförhållande. Detta innebär att makten är konstant föränderlig och ständigt behöver
förhandlas i samtliga sociala relationer. Han menar även att makten inte är ett fenomen som är
enhetligt utan styrkeförhållandet kan anta olika former. Formen ändras beroende på olika
faktorer som till exempel ekonomiska resurser, fysisk styrka och intellektuella kunskaper.
Foucault menar att mycket av maktutövningen sker genom en tydlig gränsdragning mellan till
exempel laglig/olaglig, normal/onormal (Foucault 2004).
Foucault anser att makten oftast återger något negativt som att till exempel ”sätta stopp för”
eller ”förhindra” men att makten istället skall ses som produktiv och möjliggörande (Foucault
2004). Han hävdar till och med att ingen del av det mänskliga livet har lämnats opåverkat från
makt och maktutövning. Foucault menar att makten inte heller är en egendom eller egenskap.
Man måste kort sagt inse att denna makt är något man utövar snarare än
besitter. (Foucault 2004:32)
Foucault hävdar även att makten skapar kunskap och kunskapsområden som antas vara
sanningar och som genererar till fortsatt ojämna styrkeförhållanden och förlängd
maktutövning. Foucault påstår även att makten inte kan existera utan att det finns motstånd
mot makten. Foucault skiljer också på olika typer av makt; disciplinär och pastoral makt. Den
pastorala makten innebär att individen görs till subjekt för sig själv och att makten används på
så vis att kontrollen skall läggas på individen som en form av självdisciplinering. Utifrån
Foucaults syn så är makten instabil och kan vara vändbar i alla relationer. Enligt Foucault så
finns det en intim relation mellan makt och frihet som är själva kärnan i Foucaults förståelse
av makt. Foucaults andra maktperspektiv, den disciplinära makten är individualiserande,
straffande samt dömande och är främst en produkt av disciplinering och tvång.
Den disciplinära makten är nämligen en makt som istället för att beröva och
uppbära ser som sin huvudsakliga uppgift att ”dressera” eller, förmodligen, att
dressera för att bättre kunna beröva och uppbära desto mera. /… / Den
disciplinära maktens framgång hänger förmodligen samman med att den
begagnar så enkla medel: den hierarkiska översynen, det normaliserade
systemet för bestraffning och belöning. (Foucault 2004:171)
Att använda oss av Foucaults teori om makt i vårt arbete passar bra då Foucault ser hur
människan påverkas i sammanhanget och hur utövandet av makten hanteras.
12