Kandidatuppsats i programmet Organisations - BADA - Högskolan i ...

konfidentialiteten (Kvale 2009:88f) samt använde vi oss av diktafon i samtliga intervjuer.
Diktafonen gjorde att vi inte tappat bort viktig information på vägen och att vi kunde använda
oss av ordagranna citat (Kvale 2009:194f).
4.6 Bearbetning och analys av material
När intervjuerna var gjorda transkriberades vårt material, vilket innebär att vi skrev ut
intervjuerna ordagrant, med pauser och annat som kunde vara meningsbärande (Aspers
2007:149). Kodningsarbetet började med meningskoncentrering av varje intervju, inklusive
förstudien. Detta för att i korta, koncentrerade meningar få ut det väsentligaste ur varje stycke
(Kvale 2009:221). Efter meningskoncentreringen valde vi att ytterligare koda vårt utskrivna
material.
Därefter valde vi att koda materialet med hjälp av färgpennor där varje färg representerade
varsin kod. Det innebar att vi satte ut prickar i olika färger i marginalen av våra
transkriberingar. Denna kodningsmetod kallas för marginalmetoden (Aspers 2007:171f). Med
hjälp av våra teorier hade vi fått fram våra teman och den struktur som vi ville ha på
kodschemat. Till varje kod skrev vi en kodanvisning, den information om koden som
vägledde oss så att vi praktiskt visste hur vårt empiriska material skulle kodas. Det var dock
inte bara teorin utan också det empiriska materialet som avspeglades i kodschemat (Aspers
2007:161f). Därefter sammanfattades resultatet av färgkodningen.
4.7 Etiska överväganden
Vi har, i vår studie, tagit del av de forskningsetiska principer som gäller enligt humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning. Dessa principer är: informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att vi, i egenskap av forskare, har informerat alla våra
respondenter om undersökningens syfte och hur denna kan komma att användas.
Samtyckeskravet grundas i att vi var tvungen att få samtycke av samtliga respondenter innan
intervjuerna genomfördes. Detta innebär att vederbörande själva fick välja om de ville delta i
undersökningen eller inte (Kvale 2009:87f).
Konfidentialitetskravet innebär att vi aldrig får avslöja våra respondenter, utan den
informationen som har utgjorts av personuppgifter och annat som kan demaskera dem har
under arbetets gång lagrats så att inga utomstående kan ta del av detta. Vi valde att använda
fiktiva namn för att förhindra att avslöja våra respondenters identiteter. Dessa fiktiva namn
har vi använt oss av genom hela arbetet och när vi diskuterat vår studie. Detta innebär även att
inspelat material har raderats från diktafon och dator. Nyttjandekravet hänvisar till att
uppgifter som vi fått del av inte används till annat än den forskning/undersökning som
respondenten gett sitt samtycke till (Kvale 2009:88f).
17