Ã…RSREDOVISNING 2012 - Eskilstuna

Finansiell analys
Soliditet – kapacitet lång sikt
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0 %
-10 %
-20 %
2008 2009 2010 2011 2012
Kommunen exkl ansvarsförbindelse 41%
Kommunkoncernen
Kommunen inkl ansvarsförbindelse (pensioner)
Kommunalskatt
En viktig faktor för kapaciteten är potentialen för kommunen att
höja skattesatsen.
I tabellen nedan finns kommunalskatten inklusive landstingsskatten
angiven för några av kommunerna inom Mälarregionen. Eskilstuna
kommun har en skattesats som ligger högre än de flesta andra
större kommuner i Mälardalen. Det innebär en begränsad möjlighet
för Eskilstuna att stärka sina finanser genom att höja kommunalskatten.
Skillnaden mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun är
45 öre och är oförändrad mot föregående år. Den totala skillnaden
i skatt mot Västerås har ökat och är 2,21 kronor. Den genomsnittliga
skattesatsen för alla kommuner i landet har ökat med fem öre
mellan 2011 och 2012.
Kommunalskatt 2013
Kommun Landsting Summa 2012-2013
Förändring
Eskilstuna 22,18 10,77 32,95 +0,60
Södertälje 20,13 12,10 32,23 -
Strängnäs 21,73 10,77 31,90 +0,60
Örebro 20,88 11,02 31,90 -
Enköping 20,84 11,16 32,00 +0,30
Västerås 20,36 10,88 30,74 +0,50
Södermanland 21,96 10,77 32,73 +0,60
Riket 20,62 11,11 31,73 +0,13
Risk
Betalningsberedskap på kort sikt
Kassalikviditeten är det nyckeltal som vi valt för att visa betalningsberedskapen
på kort sikt. I nyckeltalet har vi också tagit hänsyn till
den outnyttjade delen av checkräkningskrediten.
Kassalikviditeten inklusive den outnyttjade checkkrediten var
85 procent i genomsnitt under åren 2008 – 2012. Det kan betraktas
som en god nivå. Kassalikviditeten minskade från 98 procent till
64 procent för 2012 men kan ändå betraktas som en tillräcklig nivå.
Att enbart analysera kommunens likviditet är inte tillfredställande,
utan även kommunens skuldsida måste analyseras. Förbättras
likviditeten samtidigt som skuldsättningen minskar har kommunen
förbättrat sin finansiella handlingskraft.
Betalningsberedskap
Genomsnittligt
på kort sikt 2011 2012 2008-2012
Kassalikviditet 98% 64% 85%
Skulder
Kommunens nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning
rensat från vidareutlåningen till kommunens bolag. Nettolåneskulden
har ökat med 169,1 miljoner mellan 2011 och 2012. Den budgeterade
upplåningen var 200 miljoner för 2012. I nettolåneskulden ingår
den utnyttjade checkräkningskrediten.
Kommunens nettolåneskuld utgör en ränterisk för kommunen. Vid
upplåning använder kommunen en riskvärderingsmodell i enlighet
med finanspolicyn. Den styr mixen av lån med kort och lång räntebindningstid
bland befintliga lån. Riskvärderingsmodellen innebär
att en ökning av berörda marknadsräntor på en procentenhet
maximalt får medföra en ökning av kommunens räntekostnad med
0,5 procentenheter på ett års sikt samt maximalt 0,75 procentenheter
på två år och därefter. En höjning av marknadsräntorna för
befintliga lån med en procentenhet innebär alltså en maximal ökning
av räntekostnaden med 5,4 miljoner första året samt 8,1 miljoner
åren därefter.
Skulder
Förändring
Belopp i miljoner 2011 2012 2011-2012
Nettolåneskuld 912,5 1 081,6 169,1
Finansnetto
Kommunens finansnetto är minus 12,1 miljoner. Budgeterat finansnetto
var minus 22,9 miljoner. Skillnaden förklaras främst av mindre
behov av upplåning än vad som ursprungligen antogs vid budgeteringen.
Dessutom har låneräntan varit lägre än budgeterat.
Under 2012 sänktes reporäntan från 1,75 till 1,00 vid utgången av
året, det vill säga en minskning med 0,75 procentenheter. Samtidigt
minskade marknadsräntorna något mer. Exempelvis sjönk marknadsräntan
Stibor 3 månader från 2,640 till 1,288 procent. Marknadsräntan
Stibor 3 månader är den ränta som främst påverkar kommunens
upplåningskostnad. Kommunens genomsnittliga ränta var
3,84 procent under 2012. Det var en minskning med 0,25 procentenheter
jämfört med 2011.
eskilstuna kommun – årsredovisning 2012 33