STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT - SLU

01\1 TALLENS KNÄCKESJUKA.
huvudskottet och ett eller flera sidoskott samtidigt vara skadade (fig. I3-I 7).
Då flera skott angripits och ersättningsskott senare komma till utveckling,
bliver en krokvuxen, flerstammig, buskliknande tallplanta i regel följden av
svampangreppet (jmf. fig. I6-17). Då blott huvudskottet skadas, tager
oftast ett enda skott ledningen, i vanliga fall en av kransgrenarna i
den översta grenkransen. En krök nedtill å stammen kommer då att
i det längsta vittna om svampens ingrepp i den unga tallplantans skottutveckling.
Ur kortskott nedanför angreppsstället å det toppdöda årsskottet
utvecklade långskott (jmf. fig. I 8-I 9) äro en vanlig företeelse
Foto av A. WrNBLADH.
Fig. 12. Skaraborgs läns skogsv!lrdsstyrelses plantskola vid Mariestad, i förgrunden
de av snö täckta plantsängarna, mitt, p!l bilden ringbarkade aspar utefter den där
g!lende landsvägen. Mars I 917.
(Saatkamp des Waldpflegeamts des Läns Skaraborg bei Mariestad; im Vordergrunde die von
Schnee bedeckten Pflanzenbeete, in der Mitte des Bildes ringförmig entrindete Espen längs der
dort hinziehenden Landstra•se.)
å de av knäckesjuka i toppen dödade tallskotten. Dessa nå dock i regel
ej. så stark utveckling, att de varaktigt ingripa i skottbyggnaden. Sällan
eller aldrig taga de ledningen av plantans höjdtillväxt
träden. l. Barrträden. Stockholm 1916, sid. 234-235). Att efter tyskt mönster -
»Kieferndrehen - genom översättning av svampens latinska artnamn bilda det svenska
namnet »tallvridare• (FREDRIK LOVEN, En parasitsvamp p!l tall. Tidskr. f. skogsh. 1875,
sid. 28), måste betecknas olämpligt; den med svampens skadegörelse !l tallen mindre väl
förtrogne bibringas lätt av ett dylikt namn den felaktiga föreställningen, att en vridning av
tallskottet blir följden av svampangreppet. Av samma anledning m!lste det svenska namnet
•vridrost» (EINAR J. BERGGREN, Skogens viktigaste parasitsvampar. Skogsv&rdsför, folkskr.
n:r 30, sid, 3) anses förkastligt.