STATENS SKOGSFORSOKSANSTALT - SLU

OM TALLENS KNÄCKESJUKA.
I079
av asp. 1 Den nyupptäckta Melampsora-arten giver RoSTRUP namnet M.
pinitorqua.
Infektionen å tallen äger i naturen rum under knoppsprickningstiden,
då de unga skotten sträckt sig så långt, att kortskottsbarren börja framträda
ur lågbladsslidorna. Infektionsställena
å skotten markeras
snart av längsgående, blekgula
till orangegula fläckar av oval
eller utdragen elliptisk form (jmf.
fig. I). Tidigt framträda å dessa
svampens pyknider som talrika,
små, vårtformiga upphöjningar
av något djupare gul färg. De
gula fläckarna breda alltmera ut
sig. Då flera infektionsställen
ofta förekomma på samma skott
-ända till I z stycken av svam·
pen framkallade sår ha av förf.
iakttagits å ett och samma årsskott
- sammansmälta härvid
ej sällan två eller flera fläckar
till en enda av stundom ganska
betydande storlek (jmf. fig. I b).
Svampmycelet uppbygges av
fina, grenade, septerade hyfer,
vars plasma innehåller talrika
argangegula oljekorn; det är
dessa sistnämnda, som under
svampens första utveckling betinga
den utåt synliga gula fär-
1 R. HAR TIG, Die Aspe (Populus tremula)
als Feind der Kiefern- undLärchenschonungen.
Allg. Forst- u. Jagd-Zeitung.
Frankfurt am Main, r885, sid. 326. -
Senare av KLEBAHN utförda infektionsförsök
hava visat, att såväl asp som även
silverpoppel och hybriden dem emellan
kunna tjänstgöra som värdväxt för svampens
uredo- och teleutosporstadier. Jmf.
närmare H. KLEBAHN, Kulturversuche
mit Pilzen. X Bericht. (1901). Zeitschr.
f. Pflanzenkrankh. Bd. XII. Stuttgart
1902, sid. 39.
Fig. L Tallskott med sår framkallade av knäckesjuka
(Melampsora pinitorqua); överst å b ha flera
(3) sår sammansmält. Västergötland, Hassie s n,
Ö. Ekenäs. 14 / 7 1916. [fl.
(Kiefernsprosse mitVerletzungen bervorgerufen durch Kieferndreher
( llfelamjsora finito,-qua); ganz oben an b sind
mehrere (3) VVunden verschmolzen).