12 Verksamhetsberättelse för 2007 för HoS rätt vers - Landstinget ...

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007
för
Hälso- och sjukvården
1. Sammanfattning
Resultatet för Hälso- och sjukvården slutade på – 108,5 mnkr för 2007. Under
året har kostnaderna ökat med 5,96 % och intäkterna med 5,45 %. Un-
derskottet är främst hänförbart till kostnader för utomlänsvård, läkemedels-
året
kostnader och labkostnader. Prognosen har försämrats successivt under
och redan tidigt stod det klart att läkemedelskostnaderna ökade mycket i
jämförelse med tidigare år. Trots det var ökningen ännu högre mot slutet av
året än vad trenden visade under våren.
Under året har Hälso- och sjukvården gjort investeringar för 78,5 mnkr, vilket
också är mer än tidigare år.
I och med att hälso- och sjukvården fått bära underskotten mellan åren har
likviditeten försämrats.
Telefontillgängligheten i primärvården har förbättrats betydligt. Från att
hälften av vårdcentralerna klarade tillgänglighetsmålet i början av året kla-
anledningen till att målet inte alltid uppnås är brist på
rade tre av fyra målet på 90 % besvarade samtal vid årets slut. Den främsta
distriktsläkare.
Primärvården har trots en klar förbättring jämfört med 2006 svårigheter att
ge läkartid inom 7 dagar och inom detta område har Sörmland sämre resultat
än riket. Primärvårdsuppdraget ökar i omfattning, samtidigt som bristen på
distriktsläkare är stor.
Under hela året har verksamheterna inom hälso- och sjukvården arbetat med
att förbättra tillgängligheten. Extra resurser har tillsatts där så behövts och
varit möjligt. Vid årets slut kan också tydliga förbättringar jämfört med föregående
år redovisas, men också det faktum att förbättringar inom ett till-
1

gänglighetsmått kan försämra inom ett annat. Ortopedin klarar nu, för första
gången på många år, nybesöksgarantin i hela länet. Detta har fått till följd att
det blivit fler som väntar på behandling.
Behandlingsgarantin 90 dagar för behandling i den specialiserade vården är
för närvarande svårast att klara av. Den största anledningen till detta är bris-
ten på operationssjuksköterskor. Den övergripande planeringen inom opera-
för att om möjligt få en bättre produktionsplanering och en schemaläggning
tionsverksamheten och de opererande specialiteterna kommer att ses över
utifrån produktionsbehovet.
Kontaktvägarna för e-tjänsterna har utvecklats ytterligare genom lansering
av e-postsvar. Detta innebär att kunden nu kan följa sitt ärende i flera steg
och få löpande återkoppling om detta. Det kommer ca 2 500 meddelanden
i månaden, där den mest utnyttjade e-tjänsten är receptförnyelse (ca 51
procent), tätt följt av bokningstjänsterna.
Patientenkäterna visar att patienterna fortfarande (ca 90 %) upplever att de
blivit professionellt och respektfullt bemötta i hälso- och sjukvården. Patien-
har blivit bättre enligt mätningarna, 83 %
ternas upplevelse av delaktighet
anser att de haft bra möjligheter att delta i besluten om sin vård jämfört med
74 % vid föregående mätning.
En patientsäkerhetsfunktion, som ska stötta verksamheterna i frågor rörande
patientsäkerhet, bildades under året. Funktionen ansvarar för avvikelsesy-
och genomför händelse- och riskanalyser. Cirka två händelseanalyser
stemet
per månad har genomförts på händelser, som ofta varit anmälda enligt Lex
Maria.
Sörmlänningarnas behov av att söka vård skiftar mellan åldersgrupperna och
ökar markant efter 50 års ålder. Av alla som gör läkarbesök i Landstinget
Sörmland har 43 % enbart besökt primärvården. En tredjedel av befolkning-
en har 2007 inte alls varit i kontakt med läkare inom Landstinget Sörmland.
Beläggningen på sjukhusens slutenvårdsplatser har varit högst varierande
under året. Topparna med högt patienttryck har infallit under samma periogott
der för länets sjukhus, men det har även funnits perioder då det funnits
om lediga vårdplatser.
Under sommaren reducerades verksamheten i vanlig ordning. Både den akuunder
ta och planerade verksamheten fungerade överlag tillfredsställande
sommaren. Bemanningen var förhållandevis god, vilket dock resulterade i
högre kostnader är tidigare somrar.
Remitteringen till utomlänsvård fortsätter öka och kostnaderna ökar i en
högre takt än volymökningen. En särskild arbetsgrupp följer utomlänsvården
och har utarbetat enhetliga remissrutiner för landstinget. Enskilda patienter
med vårdkostnader över en miljon kronor har ökat såväl i antal som i
2

snittpris. Kostnadsökningen jämfört med förra året är enbart för dessa pati-
enter (45 patienter 2007) 31 miljoner kronor.
Förändringsarbetet har varit intensivt, både vad gäller effektivisering av
verksamheten och anpassning till länsgemensamma rutiner för många klini-
hjärtsjukvård, neurologi, demenssjukvård, hematologi, KOL och läkeme-
ker. Länsgemensamt utvecklingsarbete har bl.a. skett för palliativ vård,
delshantering
På Mälarsjukhuset (MSE) har ett flerårigt projekt startat tillsammans med
Service Fastigheter för att utveckla sjukvården, både verksamhetsmässigt
och lokalmässigt. Projektet ska bl a resultera i att äldre sjukhusbyggnader
rivs och ger utrymme för en ny byggnad, som ska inrymma en samlad kvin-
noklinik.
Nämnden har beslutat om att ytterligare en ny vårdcentral ska etableras i
Strängnäs, vilken ska vara geografiskt skild från den befintliga. Ett när-
till
vårdskoncept för Strängnäs/Mariefred har arbetats fram som underlag
den lokalanpassning som krävs och parallellt med detta har utformning av
lokaler för en modern läkarmottagning skett i samarbete med Service Fas-
tigheter.
Personaltillgången har i allmänhet varit god, men inom vissa områden finns
fortfarande vakanser. Vakanserna på läkarsidan finns främst inom primär-
vården, psykiatri och radiologi, grupper som också är bristyrken. För att
mildra effekterna av detta har hyrläkare anlitats.
Rekrytering och satsningar på bristyrkesgrupper har under året skett paral-
en ru-
lellt med ett restriktivt förhållningssätt. Sedan mitten av oktober har
tin för dispensansökan inför varje tillsättning införts enligt nämndbeslut.
Balansen mellan proaktiva rekryteringsinsatser för att säkra bemanningen,
inte minst inom bristområden, och ett restriktivt förhållningssätt vad gäller
anställningar generellt är en stor utmaning.
Den totala sjukfrånvaron har minskat från 26,1 till 23,6 dagar per anställd.
Det är den längre sjukfrånvaron över 28 dagar som minskat, medan den kor-
tare ökat marginellt.
Personalkostnaderna har ökat med 5,7 % jämfört med i fjol. Ökningen har
varit 7,0 % inom Närvård, 6,7 % inom Länssjukvård och 3,8 % inom Medicinsk
service. Den kraftiga utvecklingen vad gäller kostnaden för inhyrd
personal, på 88,6 %, bidrar i stor utsträckning till detta.
3

2. Analys och kommentarer
2.1 Medborgarperspektiv (Patient – brukare - kund)
Tillgänglighet
0.an i primärvården
Telefontillgängligheten i primärvården har förbättrats betydligt. I början av
året klarade drygt hälften av vårdcentralerna målet, i slutet av året klarade
drygt tre av fyra målet på 90 % besvarade samtal. Samtliga vårdcentraler har
nu försökt att koncentrera resurserna i telefonrådgivningen utifrån befolk-
Anledningen till att målet inte alltid nås är oftast akut sjukfrånvaro av sjuk-
ningens behov, d.v.s. inkommande samtal över dagen och under veckan.
sköterskor. Situationen försvåras av att det saknas distriktsläkare, vilket i sin
tur gör att tiderna till patienterna inte räcker till och det i sin tur leder till
längre samtalstid för att kunna ge så bra råd som möjligt till patienterna.
7 dagar i primärvården
Jämfört med föregående år, då 77 %, fick en läkartid inom 7 dagar i primär-
mätningar. För riket har tillgängligheten fortsatt att öka och är nu 89 %, vil-
vården, har andelen ökat till 84 % vid vår-, respektive 80 % vid höstens
ket innebär att Sörmland i höstens mätning ligger 9 procentenheter lägre än
rikssnittet. Anledningen till gapet bedöms främst vara att primärvårdsuppdraget
ökat utan att motsvarande resurser för uppdraget tillförts samt att
bristen på distriktsläkare ökar i länet.
Nybesöksgarantin 90 dagar i den specialiserade vården
Fyra av fem mottagningar klarar att erbjuda ett nybesök inom 90 dagar. Det
är en förbättring jämfört med förra året, då 72 % klarade garantin.
Sedan ett par månader tillbaka klarar samtliga tre ortopedmottagningar ny-
På ortopedkliniken MSE har en hel del förändringar genom-
besöksgarantin!
förts för att effektivisera verksamheten, vilket också gett resultat. Båda klinikerna
har jobbat intensivt med planering och schemaläggning över längre
perioder.
Hudkliniken har jobbat hårt med det interna arbetet samt med indikationer
för vilka patienter som ska behandlas på kliniken för att uppnå bästa möjliga
kvalitet för patienterna. Under fjärde kvartalet har samtliga hudklinikens
mottagningar klarat nybesöksgarantin, vilket visar på en klar förbättring
under året. Positiv utveckling ses även inom den urologiska specialiteten där
samtliga mottagningar kan erbjuda en nybesökstid inom en till två månader.
Kirurgmottagningarna, ÖNH-mottagningarna, lungmedicin samt ögonmottagningen
på MSE har problem att klara nybesöksgarantin. På ÖNH-
4

kliniken pågår ett förbättringsarbete, där många processer ses över i syfte att
kunna jobba som en länsgemensam klinik. Syftet är att införa enhetliga riktlinjer
och rutiner, så att lika vård erbjuds patienterna i länet.
Behandlingsgaranti 90 dagar i den specialiserade vården
Tre av tio patienter får vänta på sin behandling över 90 dagar, vilket är säm-
re än motsvarande period förra året, då 2 av 10 fick vänta längre än 90 da-
har
gar. Det innebär att det väntar 3 255 patienter på behandling och av dem
963 patienter väntat mer än 90 dagar. Motsvarande period förra året väntan-
mer än 90 dagar. En orsak till att det är fler antal väntande tillbehandling är
de 1474 patienter på en behandling och av dem hade 305 patienter väntat
att det under 2007 rapporterades 44 olika behandlingsdiagnoser till den na-
2006, dvs en
tionella väntetidsdatabasen jämfört med endast 22 diagnoser
fördubbling av de antalet diagnoser där väntetiderna granskas.
Anledningen till att vårdgarantin inte nås är främst bristen på operations-
tet måste åtgärdas i första hand och det i sin tur innebär att behandlingar
sjuksköterskor, vilket medför att behandlingar med högre medicinsk priorimed
lägre medicinsk prioritet får vänta längre än 90 dagar.
De basenheter som har svårast att klara behandlingsgarantin är fortfarande
de kirurgiska och ortopediska specialiteterna samt ÖNH-kliniken. I och med
att ortopedin kortat sin väntelista till nybesök, så har det initialt fått till följd
att det blivit fler som väntar på behandling. Dock klaras höftplastiker inom
tre månader. Förändringsarbete pågår på klinikerna för att se över sina flö-
den och processer.
E-tjänster
Kontaktvägarna för e-tjänsterna har utvecklats genom lansering av e-
postsvar, detta innebär att kunden nu kan följa sitt ärende i flera steg och
få löpande återkoppling om detta. Det inkommer i snitt ca 2 500 medde-
landen i månaden och den mest tillämpade e-tjänsten utgörs av receptför-
nyelse (ca 51 procent), tätt följt av bokningstjänsterna.
Trots att ett stort antal mottagningar och vårdcentraler idag har möjlighet
att erbjuda tider via webben, så görs det i för liten omfattning. Efterfrågan
från medborgaren att kunna boka tid via webben är betydligt större än vad
som hittills erbjudits.
Sedan hösten erbjuder samtliga ungdomsmottagningar i länet e-tjänster,
detta har varit framgångsrikt och har underlättat för ungdomarna att boka
och få en tid via webben.
Radiologi
Det totala antalet undersökningar inom radiologiska klinikerna har ökat år
från år.
Förmågan att möta efterfrågan på datortomografundersökningar har inte
räckt till och extrakörningar har behövts på kvällstid november – december
5

för att behålla köbalansen kring 350 undersökningar. Detta hade inte gått
utan extrakörningar.
Radiologiska kliniken MSE/KSK följer Socialstyrelsens rekommendationer
med 1 månads väntetid för oprioriterade patienter. För MR-undersökningar
har dock väntetiden tidvis legat upp mot 3 månader, delvis p.g.a. att den
äldsta maskinen bytts mot en ny. Utbyte och ombyggnad medförde att un-
Tack vare extrainsatser på helger har väntetiderna kunnat hållas på en rimlig
dersökningarna endast kunde ske på en maskin under knappt fyra månader.
nivå. För medicinskt prioriterade patienter liksom för inneliggande patient
finns inga väntetider.
Anestesi/operation
Operationsavdelningarna på MSE och KSK har haft brist på specialistutbil-
dade sjuksköterskor och därför har en reducering av antal tänkta operations-
lag genomförts. Detta har medfört en minskad tillgänglighet gentemot ope-
rerande kliniker främst när det gäller elektiv kirurgi. För att möta vakans-
våren och framåt. I ett mer långsiktigt perspektiv så har arbetet i ett länsge-
problemet så har 1-3 sjuksköterskor från bemanningsföretag anlitats fr.o.m.
mensamt personalförsörjningsforum fortsatt med kartläggning av pensions-
avgångar, kontraktsutbildning och marknadsföring.
För NLN är tillgängligheten på operation i förhållande till vad som planerats
god. Andelen strykningar med anledning av faktorer inom anestesikliniken
och förändrade förutsättningar på operationsavdelningen är acceptabel, dock
kan noteras att andelen strykningar ökat när det varit platsbrist på vårdav-
det
delning. Vakanssituationen på sjuksköterskesidan har dock inneburit att
inte varit möjligt att erbjuda ett extra operationslag per dag för att bl.a. öka
antalet protesoperationer per vecka. I kvalitetsregistret för höftfrakturer är
Nyköpings lasarett bättre än riksgenomsnittet när det gäller väntetid till ope-
för det slutliga ration, vilket är av stor betydelse resultatet.
Bemötande och delaktighet
De senaste patientenkäterna, enligt mätmetoden Mini-KUPP (Kvalitet Ur
Patientens Perspektiv), visar att 91 % av de tillfrågade patienterna anser sig
ha blivit professionellt och respektfullt bemötta. Resultatet avviker inte
nämnvärt från tidigare mätningar. Patienternas erfarenheter av vården följs
upp även via Vårdbarometern. Enligt denna mätning anser 88 % av de som
svarat under 2007 att de fått ett respektfullt bemötande av läkaren/sjuksköterskan,
vilket är något sämre än under föregående år (90 %)
resultatet för riket (90 %).
Patienternas upplevelse av delaktigheten har blivit bättre. Enligt den senaste
mini-KUPP mätningen på sjukhusmottagningarna anser 83 % (74 %
vid föregående mätning) att de hade bra möjlighet att delta i beslut om sin
vård.
6

Patientsäkerhet
Mätningarna med Mini-KUPP genomförs var tredje termin enligt planen.
Under hösten 2007 dröjde dock starten av planerade mätningar med anpå
ledning av osäkerhet om dessa inköp skulle omfattas av restriktivitet
grund av det ekonomiska läget. Därför har ett antal enheter kommit i gång
med sina mätningar först efter årsskiftet.
Projektet patientsäkerhet avslutades vid halvårsskiftet. En patientsäkerhets-
bildades och sorterar under utvecklingsenheten. Patientsäkerhetsfunktionen
bemannas av chefläkarna, patientsäkerhetssamordnare och systemförvaltare
för avvikelsesystemet. Funktionen har bl.a. systemförvaltaransvar för avvi-
funktion, som stöttar linjeorganisationen i frågor som rör patientsäkerhet,
kelsehanteringssystemet och genomför händelse- och riskanalyser. Händel-
enligt
seanalyser används i samband med inträffade händelser, ofta anmälda
Lex Maria, där man återskapar händelseförloppet i teorin och sedan analyse-
man
rar varje moment. Riskanalyser görs främst på förändringsförslag, där
identifierar och graderar risker med den aktuella förändringen. I analysen
ingår även att förslå åtgärder för att undvika eller minska riskerna.
I medeltal har två händelseanalyser genomförts per månad under året och
flertalet av händelserna är Lex Maria anmälda. De händelseanalyser som
berör många kliniker och med många principiella frågor har lyfts på verk-
av händel-
samhetschefmöten för information och diskussion. Genomgång
seanalysen har även genomförts tillsammans med Socialstyrelsen på de kliniker
som de har besökt efter att Lex Maria anmälan gjorts.
En riskanalys för remisshantering, som genomfördes under våren, har resul-
terat i att ett projekt för införande av bl.a. EDI remisser kopplat till genom-
gång av rutiner, riktlinjer och verksamhetsöversyn ska genomföras. Risk-
misshantering på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Under hösten
analysen har också presenterats för Socialstyrelsen och för en utredare i rehar
intresset för riskanalyser ökat från klinikerna och allt fler analyser efter-
frågas.
Utbildning i patientsäkerhet för 1: a linjechefer och avvikelsesamordnare på
kliniker startades under hösten. Ett femtital personer har under två tillfällen
genomgått en och en halv dags utbildning i patientsäkerhet inklusive metod
för genomförande av händelseanalys. Syftet med utbildningen är att sprida
patientsäkerhet inom Landstinget Sörmland samt ge möjlighet och metodstöd
för verksamheten att systematiskt analysera sina avvikelser.
Planering inför bytet från avvikelsehanteringssystemet VIS till Synergi 500
vid årsskiftet har pågått under hösten. Arbetet har inneburit säkerställning av
definitioner, uppbyggnad av organisationsstruktur, planering och genomförandet
av utbildningar till personal inom verksamheterna.
7

I samarbete med andra landsting sker utveckling av personalenkät för att
mäta patientsäkerhetsklimatet i en verksamhet. Landstinget Sörmland deltar
även i det nationella arbetet med kvalitetsindikatorer samt i utvecklingen för
att få ett IT–stöd för händelseanalyser.
Patientsäkerhetsfunktionen har under hösten varit värd för en nätverksdag
inom risk- och händelseanalys på nationell nivå. Erfarenheter med såväl
goda exempel som de bekymmer som finns i sjukvårdsverksamheten diskuterades.
I december genomfördes en seminariedag där patientsäkerhetsfunktionen
tillsammans med kommunen informerade om det arbete som pågår och de
erfarenheter som finns för de studerande på sjuksköterskeprogrammet vid
Mälardalens högskola.
Sörmlänningarnas benägenhet att söka vård
Vårdkonsumtionstal används för att belysa befolkningens totala konsumtion
av vård, såväl inom det egna landstinget som köpt utomlänsvård. Den priva-
inte med i redovisningen på grund av att
ta vården inom landstinget finns
det idag inte går att redovisa den vården per kommun. Den primärkommu-
ingår inte nala sjukvården heller.
Kontaktgrad
Befolkningen har olika benägenhet att söka kontakt med hälso- och sjukvården.
Diagrammet nedan visar andelen sörmländska invånare per åldersgrupp
Benägenhet att söka kontakt med sjukvården
(exkl graviditetsrelaterade diagnoser)
100%
90%
80%
Procent av befolkningen
70%
60%
50%
40%
30%
Samtliga kommuner
20%
10%
0%
0-4 5-9 10-
14
15-
19
20-
24
25-
29
30-
34
35-
39
40-
44
45-
49
50-
54
55-
59
60-
64
65-
69
70-
74
75-
79
80-
84
85-
89
90-
94
95-
Ålder
8

som under 2007 haft någon form av kontakt med hälso- och sjukvården i
Landstinget Sörmland. Kontakter med diagnoser som är relaterade till gra-
söker kontakt med vården är relativt låg, ca 30 %. Efter 50 år ökar andelen
markant för att sedan vid 90 år sjunka. I den lägsta åldersgruppen 0-4 år är
viditeter har undantagits.
Av diagrammet kan man utläsa att andelen invånare upp till ca 50 år som
kontaktgraden av naturliga skäl väldigt olika för varje årsgrupp, från strax
under 100 % för 0-åringarna till ca 35 % för 4-åringarna. Kontaktgraden är
genomsnittligt högst i Oxelösund och lägst i Strängnäs.
Vart vänder sig sörmländska invånare?
Av samtliga sörmländska invånare som varit
på läkarbesök i Landstinget Sörmland har
43 % enbart besökt primärvården, 19 %
enbart specialistvården och 2 % enbart
psykiatrin. En tredjedel av patienterna har
besökt både primärvård och specialistvård.
Under 2007 är det ca en tredjedel av
befolkningen som inte varit i kontakt med
läkare inom hälso- och sjukvården i Sörmland.
Vårdkonsumtion
Totalt antal vårdtillfällen per 1000 invånare och kommun år
2007
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
VTF/1000 inv. vård
utomlän
VTF/1000 inv. vård inom
Lt
Eskilstuna
Strängnäs
Nyköping
Oxelösund
Trosa
Gnesta
Katrineholm
Flen
Vingåker
9

I vårdtillfällen ingår all somatisk och psykiatrisk vård som konsumerats
inom och utanför länet under år 2007. Utomlänsvården innehåller både den
högspecialiserade och den akuta vården. Flest antal vårdtillfällen per 1.000
invånare noteras för Nyköpings, Katrineholms och Oxelösunds kommuner.
Antal vårdtillfällen beror till viss del på åldersstrukturen i kommunen och på
hur åldringsvården är utbyggd och organiserad. De kommuner som har
högst andel invånare över 80 år är Katrineholm, Flen, Vingåker och Nykö-
Trosa
ping och den yngsta befolkningen finns i Gnesta och Trosa kommun.
och Gnesta är de kommuner som har den högsta vårdkonsumtionen per
1.000 invånare utanför länet.
Antal läkarbesök egen producerad och köpt utomlänsvård per
1000 invånare och kommun år 2007.
2500
2000
1500
1000
500
Utomlänsvård PV-besök
Utomlänsvård spec.besök
PV-besök
Spec.besök sjukhus
0
Eskilstuna
Strängnäs
O
Nyköping
xelösund
Trosa
Gnesta
Kat
rineholm
Flen
Vingåker
I primärvårdsläkarbesök inom länet ingår besöken vid de privata vårdcentrade
pri-
lerna Vingåker och Eskilshem, däremot ingår inte läkarbesöken hos
vata familjeläkarna i Eskilstuna.
Invånarna i Eskilstuna, Nyköping, Oxelösund och Katrineholm har högre
konsumtion i öppenvård vid sjukhusen jämfört med de övriga kommunerna
i länet. Närhet till sjukhus brukar också innebära en högre konsumtion.
I läkarbesöken finns inte den privata vården redovisad. Idag finns det inga
system som gör det möjligt att redovisa dessa läkarbesök per kommun. I
stickprov, som gjorts på kvitton för privata läkarbesök, kan konstateras att
majoriteten av patienterna kommer från den kommun där läkaren verkar.
Flest privata läkare finns i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Trosa
kommun.
10

2.2 Verksamhetsperspektiv
Genomförda förändringar
Uppdragsbilagan
Förändringar direkt kopplade till politiskt fastställda direktiv och uppdrag
för 2007 redovisas i en särskild uppdragsbilaga.
Om tidigare uppgifter gällande vårdkonsumtion av privata läkarbesök tas
med i beräkningen sker en utjämning av totala antalet läkarbesök per tusen
invånare mellan kommunerna. Undantag är Strängnäs, Gnesta och Vingåkers
kommun som har något lägre konsumtion av läkarbesök.
Sommarsituationen 2007
Som vanligt reducerades verksamheten inom hälso- och sjukvården under
sommarperioden. Neddragningarna inom delar av vården innebär en ökad
belastning på andra delar, som akutmottagningarna, ambulanssjukvården
och primärvården. Både den akuta och den planerade verksamheten funge-
rade dock överlag tillfredsställande den här sommaren. Den ojämna till-
strömningen av patienter medförde vissa tider en ansträngd vårdplatssitua-
tion, särskilt i början av semesterperioden. Bemanningen var tillfredsstäl-
har
lande, men ändå sårbar. Den förhållandevis goda sommarbemanningen
resulterat i högre kostnader än normalt. Rutinerna för sommarreduceringar
och bemanningsplanering är numer väl inarbetade och sommarplanering är
en aktivitet som pågår året om.
Länsgemensamt palliativt råd
Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden (§ 8/06) om en förändrad in-
riktning av den palliativa vården inrättades i slutet av 2006 ett länsgemen-
samt palliativt råd med företrädare för sjukhusen, primärvården, kommuner-
är att ansvara för att den pal-
na och sjukhuskyrkan. Rådets huvuduppgifter
liativa vårdfilosofin överförs till berörda vårdgivare samt att utforma prosamsyn
gram för kvalitetsuppföljning. En viktig del i arbetet är att utveckla
och samordning av den palliativa vården i länet.
Under 2007 har rådet påbörjat sitt arbete och skaffat sig en aktuell bild av
den palliativa vården genom kartläggningar samt interna och externa studie-
som en komplettering till tidigare
besök. En översyn av barn och ungdomars särskilda behov har genomförts
översyn.
Hjärtsjukvård
Socialstyrelsens rekommendationer med PCI (ballongvidgning) vid hjärtinfarkt
i stället för trombolys tillämpas på MSE. Sedan februari finns en PCIjour
inrättad under viss del av veckan i syfte att snabbt behandla patienter
med ST-höjningsinfarkter. Det innebär att största delen av behovet av akut
PCI i veckorna hanteras i egen regi, medan det på helgerna finns ett samar-
11

ete med främst Örebro. Vissa larmrapporter om s.k. läkemedelsstent (nät-
av detta minskat från 85 % till 30 %, vilket ligger i linje med övriga
cylinder av metall som avger läkemedel) vid PCI har gjort att användningen
landet.
Neurologi
Medicinklinikerna på länets sjukhus har träffat överenskommelse om an-
för neurologi, vilket bl.a. innebär en gemensam väntelista
svarsfördelning
för klinikerna.
Hygienregler
Nya hygienregler, som gäller för arbete på vårdinrättningar inom Landstinget
Sörmland, har införts.
Hudverksamheten i egen basenhet
Hudverksamheten har etablerats som egen länsövergripande klinik, Hudkli-
sjukdomar, Basenheten för infektions- och
niken Sörmland, fr.o.m. 2007-04-01. Den basenhet där hudverksamheten
tidigare ingick är nu en sammanhållen organisation för infektions- och lung-
lungsjukdomar.
Sjukvårdsrådgivning
Landstinget Sörmland har sedan 2006 sett över sitt avtal med MedHelp av-
inter-
seende sjukvårdsrådgivning och lät under maj månad Synovate Temo
vjua 407 personer som ringt sjukvårdsrådgivningen i Sörmland. I början av
året infördes en speciell barnlinje som snabbt blivit välkänd bland sörmländska
barnfamiljer.
Mobil intensivvårdsgrupp på MSE
En mobil intensivvårdsgrupp, enligt samma koncept på NLN, har efter ge-
nomgånget pilotprojekt etablerats i verksamheten på intensivvårdsavdel-
och
ningen MSE. Detta innebär att ett team från IVA bestående av läkare
sjuksköterskor går ut som konsulter på vårdavdelning för att optimera pati-
i syfte att minimera ett kommande intensivvårdsbehov.
entens behandling
Detta frigör intensivvårdsplatser och ökar tillgängligheten.
Vårdplanering
Kommunerna och landstinget har reviderat dokumentet ”samordnad vård-
planering”, vilket tydliggör vårdkedjan och de olika aktörernas uppdrag.
Familjecentral Oxelösund
Under hösten öppnade en familjecentral i Oxelösund och den är redan väl
fungerande. Många uppmärksammar familjecentralen i samband med besök
på barnavårdscentralen och återkommer sedan regelbundet. Det ger möjlighet
att följa familjerna kontinuerligt och ge behövligt stöd vid eventuella
problem.
12

Smärtmottagning
Uppbyggnadsprocessen av smärtmottagningen MSE fortsatte under 2007
och ledningsstrukturen för de båda mottagningarna i Eskilstuna respektive
Nyköping är nu helt gemensam.
Läkarsekreterarkompetensen MSE
Läkarsekreterakompetensen MSE inrättades 2005 som en tillfällig verksam-
till enskilda basenheter. Utvärderingen visade att verksamheten fungerat bra
het med läkarsekreterare i en poolfunktion, som skulle kunna ge korttidsstöd
och att det fanns ett behov av dessa tjänster. Övertid och timtid för läkarsek-
reterare för de basenheter som utnyttjat funktionen har kraftigt minskat.
Läkarsekreterarkompetensen på Paramedicin KSK/MSE blir därför perma-
nent verksamhet fr.o.m. 2008-01-01 på samma sätt som motsvarande verk-
samhet på NLN. Båda funktionerna sorterar under paramedicin KSK/MSE.
Pågående förändringar
Tillfälliga dagvårdsplatser på MSE
På grund av det periodvis ansträngda läget vad gäller vårdplatser på Mälar-
2007-08-15 – 2008-02-15. Platserna kallas EVA (extra vårdavdelning) och
sjukhuset har sex dagvårdsplatser på AVA öppnats under en försöksperiod
ger möjligheter att snabbare placera patienter från akutmottagningen på
vårdavdelning.
Palliativ vård
Under hela 2007 har uppdrag SVEA pågått inom MSE som ett utvecklings-
område för patientgrupperna palliativa patienter, hematologipatienter, hjärntumörspatienter
och onkologipatienter. Arbetet har utmynnat i att dessa pa-
totientgrupper
samlas på en vårdavdelning uppdelad på två sektioner med
talt 32 vårdplatser (Viktoriaenheten).
Tidigare SAH (sjukhusansluten hemsjukvård) har nu bytt namn till ASIH
(avancerad sjukvård i hemmet) och har i Eskilstuna fått ett utökat ansvars-
område vid genomförandet av uppdrag SVEA.
Vård av patienter med hjärntumörer
Under året har en omorganisation gällande patienter med hjärntumörer arbeatt
placeras på en medicinavdelning ska pati-
tats fram på MSE. I stället för
enterna överföras direkt från akutmottagning till onkologisk klinik, palliativ
vård, så att kvaliteten i alla aspekter av omhändertagandet höjs. Förändring-
en börjar gälla från januari 2008.
Hematologi
Ett länsgemensamt utvecklings- och planeringsarbete har genomförts avseende
patienter med malign blodsjukdom i syfte att öka hemtagning från regionvård
och koncentrera vården av länets patienter till MSE. Ytterligare tre
13

vårdplatser har avsatts för hematologipatienter på Viktoriaenheten. För att
kunna hantera ett ökat patientantal krävs tre specialistläkare i tjänst. Den
ökade hemtagning kan börja under 2008 så snart vi har full bemanningen på
läkarsidan.
KOL
Det nya vårdprogrammet för KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) har
införts under året med bl.a. utbildning inom primärvården. Ett projekt för
inrättande av KOL-team har påbörjats på medicinkliniken NLN och ska
pågå under 2 år. Målet för projektet är att genom tidiga insatser för patienten
förhindra inläggningar och ge en god livskvalitet, vilket leder till minskade
kostnader för slutenvård.
Demenssjukvård
Under året har demenssjukvården utvecklats inom hela primärvården. Sär-
skilda demensteam har inrättats eller kommer att inrättas i de olika primär-
och regelbundna möten hålls med biståndshandläggare och hemvården för
vårdsområdena. I Eskilstuna finns t.ex. demensansvariga på vårdcentralerna
att få en helhetsbild av patientens möjlighet och behov. Primärvården i Nyhar
under hösten format projekt och genomfört utbildning för god
köping
demensdiagnostik och samarbete med Nyköpings kommun runt patientgruppen.
Satsning diabetesvård
Ett antal nya diabetessjuksköterskor har tillsatts inom primärvården och
detta medför att landstinget nu kan leva upp till målen i nationella diabetesregistret.
Ryggmärgsskadade
Extra resurser från paramedicin NLN har varit avsatta för ryggmärgsskadade.
Detta har möjliggjort tidigare hemtagning av patienterna från region-
ett paramedicinskt program för omhänder-
vård. Neuroteamet har utformat
tagandet, där man utgått från vårdprogram som används inom regionvården.
”Hälsotorg” i Katrineholm
I samverkan mellan Katrineholms kommun, Landstinget Sörmland och
Apoteket AB upprättades våren 2007 ett avtal om ”Hälsotorget”. Syftet är
att skapa en mötesplats med olika verksamheter, där människor kan får stöd
och vägledning till en bättre hälsa. Exempel på verksamheter är rökslutar-
och samtalsstöd. Här finns möjlighet att mäta
stöd, fysiotek, livsstilsgrupper
blodtryck och BMI (Body Mass Index). Landstingets personal kommer att
delta i aktiviteterna på hälsotorget.
Läkemedelshantering
Projekt Lärkan, ett länsövergripande projekt för att säkerställa patientsäkerheten
vid läkemedelshantering i operationsprocessen. Under hösten 2007
har personal utbildats vid ett flertal tillfällen, bl.a. med reducerad operationsverksamhet
som följd.
14

Medicinsk fotografering
Medicinsk Fysik och Teknik (MFT) har det organisatoriska ansvaret för
sjukhusfotografi. En utredning om MFT:s medicinska fotografer har påbörhar
jats för att utreda behov och resurser ur ett länsperspektiv. Historiskt
fotoverksamheten främst riktat sig mot MSE, men de senaste åren har uppdrag
utförts även mot övriga delar i landstinget.
Fastigheter
Idéplaner
För NLN har under året tillsammans med Service Fastigheter upprättats en
idéplan med tankar om sjukhusets framtida lokalutveckling. För MSE pågår
ett arbete med att uppdatera och revidera befintlig idéplan.
Projekt MSE
Ett flerårigt projekt för att utveckla sjukvården, både verksamhetsmässigt
och lokalmässigt, pågår på MSE. Arbetet bedrivs som ett samverkansprojekt
mellan Hälso- och sjukvården och Service Fastigheter. Det ska resultera i att
äldre byggnader rivs och att ett nytt hus byggs, där kvinnosjukvårdens olika
enheter kan samlas. Övriga verksamheter som ingår i projektet kommer att
få ombyggda lokaler. Projektet berör många verksamheter, men under 2007
har det främst varit kvinnokliniken MSE och mammografin som aktiverats.
Modellrutiner har tagits fram och dessa ska kunna användas i de kommande
delprojekten för att få enhetlighet i processerna.
Projektet har löpande referenskontakter inom olika områden, som handi-
med utvecklingsenheten och
kapporganisationer, miljösamordnare, sjukhuskoordinator och samverkar
Samhällsmedicin.
I samband med införande av digital mammoscreening kommer hela mam-
2008 att flytta till en ny avdelning på MSE. Därmed
mografiverksamheten
etableras ett s.k. Bröstcentrum, med såväl screening, klinisk mammografi,
ultraljud och inventioner. En total översyn av arbetssätt/flöde görs innan
flytt.
Primärvården Strängnäs/Mariefred
I december 2006 fattade nämnden beslut om att ”ytterligare en vårdcentral,
som inte är samlokaliserad med den ursprungliga vårdcentralen, etableras i
Strängnäs”. Primärvårdsledningen för primärvården Strängnäs/Mariefred
har under 2007 tagit fram ett närvårdskoncept och sedan arbetat vidare med
detta i parallella arbetsgrupper för organisationutveckling respektive lokalutformning.
Arbetet med lokalutformning och lokalisering av ny vårdcentral
har skett i samverkan med Service Fastigheter och deras arkitekter.
Beslut om lokalisering av ny vårdcentral kommer att fattas under början av
2008.
15

Egen verksamhet
Vårdplatsbeläggning
Beläggningssituationen på länets sjukhus har varit högst varierande under
året. Topparna med högt patienttryck har infallit vid ungefär samma tid-
men det har i år även funnits perioder med gott
punkt på de tre sjukhusen,
om lediga vårdplatser.
Årets första månader var ansträngande pga att calicivirus förekom på samt-
liga sjukhus och medförde stängningar och restriktioner. På MSE begränsa-
av att det fanns många patienter med kommunalt
des då även platstillgången
betalningsansvar.
Efter en period under våren med god platstillgång, så blev det återigen en
ansträngd platssituation på MSE i samband med neddragning för sommar-
verksamhet. Från mitten av juli och resten av semesterperioden var platssi-
beläggningsmässigt, även om båda sjukhusen noterar att det blev tyngre
tuationen dock mycket god. På KSK och NLN löpte semesterperioden bra
under den senare delen.
Under hösten var det återigen en besvärlig platssituation på sjukhusen. Detta
trots att patienter med kommunalt betalningsansvar har varit färre än vanligt.
Katrineholms kommun har t.ex. inte haft en enda betaldag under 2007.
Julhelgen var till att börja med lugn, men fram mot nyårshelgen var patient-
högt igen, inte minst med patienter som trycket mycket halkat.
Psykiatri
Sjukhus
Andel nybesök till
läkare av den totala
andelen läkarbesök
Andel nybesök till alla
personalkategorier av
den totala andelen vårdkontakter
Mälarsjukhuset 12,1 % 3,7 %
Kullbergska sjukhuset 11,3 % 3,0 %
Nyköpings lasarett 16,5 % 3,5 %
Nyköpings lasarett har den högsta andelen nybesök till läkare och har även
en hög andel nybesök till alla personalkategorier.
Beläggningen inom den slutna psykiatriska vården har varit hög vid alla tre
sjukhusen under året. Medelvårdtiden varierar vid sjukhusen, vilket beror på
ålderssammansättningen på patienterna samt diagnospanoramat.
16

Antal vårdkontakter per individ inom öppenvården psykiatri, oavsett var
vården har skett, varierar mellan kommunerna. Flest vårdkontakter per indilägst
vid har patienter boende i Eskilstuna, 10 vårdkontakter/patient, och
antal har boende i Vingåker, 7 vårdkontakter/patient.
Privata vårdgivare
Landstinget har idag ca 100 privata vårdgivare med avtal/etablering. Av
dessa är 33 läkare, 50 sjukgymnaster och övriga är psykoterapeuter. Budge-
ca
ten för privata vårdgivare (exkl privat drivna vårdcentraler) uppgår till
200 miljoner kronor. Den privata verksamheten styrs från landstingets sida
genom ett utskott för privata vårdgivare kopplat till nämnden, som är be-
slutsfattare. Det finns också ett samverkansorgan för den privata verksamhe-
ten bestående av representanter för privata läkare och sjukgymnaster, politi-
administrativ funktion, som hanterar kontakterna med privata vårdgivare.
ker samt tjänstemän. Inom lednings- och verksamhetsstöd finns en särskild
Inom den administrativa funktionen har ett utvecklingsarbete pågått, i sam-
förstånd med de privata vårdgivarna, för att införa ett webbaserat redovis-
Redovisningssystemet, som kommer att användas fr.o.m. ja-
ningssystem.
nuari 2008, förbättrar möjligheterna till uppföljning av den privata verk-
samheten.
Under året har en sjukgymnastupphandling gällande Nyköping genomförts.
En omförhandling har slutförts gällande Vingåkers vårdcentral och upp-
Eskilshems vårdcentral handling avseende pågår.
Utomlänsvård
Den medicinska forskningens snabba framsteg gör att olika behandlingsme-
idag framgångsrikt med ny medicinsk teknik och med nya dyra läkemedel,
vilket ger ökade kostnader per åtgärd. Kostnadsstegringen för den högspeci-
aliserade vården är därför betydligt högre än normal prisökning
toder utvecklas kontinuerligt på alla vårdnivåer. Allt fler patienter behandlas
.
Hälso- och sjukvården har tillsatt en särskild arbetsgrupp för utomlänsvård
som bl.a. har utarbetat enhetliga remissrutiner inom landstinget. Arbets-
för upprättande och uppföljning av avtal gäl-
gruppen har ett samlat ansvar
lande utomlänsvård, dvs samverkan och köp/sälj av vård med andra landsting
och regioner. Detta inkluderar även vårdgarantin. Det fria vårdvalet
följer SKL:s rekommendationer.
Samtliga statistikuppgifter, utom tabell 4, är hämtade från Skvader, landstingets
datasystem för utomlänsvård.
17

Tabell 1: antal skickade remisser per remisstyp
Remisstyp År 2004 Å2 2005
År 2006 År
2007
Vård efter initiativ från 3944 4426 4884 5107
hemlandstinget
Fritt vårdval 1478 1378 1635 1651
Vårdgaranti 15 99 182 246
Övrigt 46 60 67 87
Totalt 5483 5963 6768 7091
Utfärdade remisser är giltiga ett år om inte annat anges. Antal remisser
”Vård efter initiativ från hemlandstinget” har minskat inom barn- och ung-
domsmedicin och hud, vilket tyder på en effekt av länsgemensamma klini-
för
ker. Kirurgi, ortopedi och medicin har haft en ökning av antal remisser
”Vård efter initiativ från hemlandstinget”. På grund av läkarbrist har onkologkliniken
tvingats remittera ett antal länspatienter för utomlänsvård, vilket
har fått till följd att remisserna ökat.
Patienter som använt sig av ”Fritt vårdval” har ökat i antal inom ortopedi,
men har minskat betydligt inom öron-, näsa- och halssjukvård.
För ”Vårdgaranti” har remitteringen ökat inom kirurgi och ögonsjukvård,
men minskat inom ortopedi.
Tabell 2: antal remisser fördelade p er sjukhus.
Sjukhus År 2004 Å2 2005 År 2006 År 2007
UAS (Uppsala) 1899 2042 2255 2250
USÖ (Örebro) 736 862 976 1041
Karolinska 952 1039 1187 1343
Övriga sjukhus 1896 2020 2350 2457
Totalt 5483 5963 6768 7091
Ökningen till Karolinska gäller framför allt remisser för tumörsjukdomar,
cirkulationsorganens sjukdomar, psykiska sjukdomar samt medfödda missbildningar
m.fl.
”Dyra patienter”
Tabell 3.
ÅR Kostnadsintervall Antal patienter
Kostnad
år 2007 1 - 4,7 mkr 45 75 mkr
år 2006 1 – 2,5 mkr 32 44 mkr
18

Patienter med höga vårdkostnader, s.k. dyra patienter, har ökat i antal. Av
tabellen framgår det att dessa patienter har ökat med 13 och kostnadsökning
uppgår till 31 mkr. Snittpriset för patienter med en kostnad över 1 miljon
kronor var 1,7 mkr 2007, medan den var 1,4 mkr 2006.
Tabell 4, kostnad utomlänsvård per remisstyp
Kostnader i tkr År 2006 År 2007
Vård efter initiativ från 289 813 349 413
hemlandstinget
Fritt vårdval 36 645 37 725
Vårdgaranti 4 516 4 607
Akutsjukvård 73 499 82 506
Övrigt 20 697 7 054
Totalt 425 170 481 305
Kostnader
Uppgifterna i tabell 4 och 5 är hämtade från IFS, landstingets ekonomisystem.
Kostnaden för utomlänsvården totalt, exkl. rättspsykiatrisk vård, har i år
ökat med ca 12 % jämfört med föregående år. De medicinska diagnosområ-
njur-
den som har ökat mest är hematologi, cirkulationsorganens sjukdomar,
svikt, tumörer, brännskador m.fl. Onkologi har 14 mkr i kostnadsökning,
vilket förklaras med ökad utomlänsremittering p.g.a. läkarbrist. Av de 14
mnkr är 9 mnkr en konsekvens av ökad remittering under våren 2007. Det
är framför allt bröstcancerpatienter, vilka i normalfallet tas om hand inom
länet, som remitterats för utomlänsvård.
Faktureringen för december 2007 var hög jämfört med övriga månader under
året. De verksamheter som hade störst kostnadsökning i december var
kirurg- och urologikliniken MSE/KSK, ÖNH-kliniken MSE samt medicinklinikerna
på MSE och NLN.
Kostnaden för aortaaneurysmpatienter (bråck på stora kroppspulsådern) var
4,4 mkr, vilket är ca 200 tkr per vårdtillfälle. Från januari 2008 erbjuds alla
män som är 65 år aortascreening vid KSK. Detta borde på sikt innebära att
akuta aortaanerysm, som oftast remitteras, minskar i antal. Om aortaaneurysm
upptäcks i tid kan behandling utföras vid MSE.
19

Tabell 5, antal läkarbesök, vårddagar och vårdtillfällen
År 2006 Läkarbesök Vårddagar Vårdtillfällen
Närvård 2799 16797 1970
Länssjukvård 8518 12700 3242
Gemensamt häl-
16550 1340 333
sjukvård
so- och
Totalt 27867 30837 5545
År 2007 Läkarbesök Vårddagar Vårdtillfällen
Närvård 3643 19566 2134
Länssjukvård 10518 12878 3313
Gemensamt hälso-
14476 1050 114
och sjukvård
Totalt 28637 33494 5561
Medelvårdtiden har ökat med 0,3 vårddagar per vårdtillfälle jämfört med
föregående år. Högspecialiserad vård är mestadels nödvändig för att behandsjuka
patienterna och då sker detta till en betydligt högre kost-
la de svårast
nad än för normalpatienten i egen vård.
Volymökningen för antal vårddagar är ca 2600 och har en kostnadsökning
på ca 7 % jämfört med 2006. Antal vårdtillfällen har ökat marginellt, men
uppvisar en kostnadsökning på ca 17 %.
Hjärtsjukvård
Rekommendationen i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården kommer
att påverka kostnaden för såväl den egna vården som utomlänsvården i
framtiden. Det är inom följande områden som kostnadsökningen kommer att
ske;
• Kranskärlssjukdom – prevention och revaskularisering med bypass-
kirurgi och ballongvidgning.
• Hjärtrytmrubbningar - antikoagulationsbehandling, flimmerabla-
(ICD).
tionsbehandling samt behandling med implanterbar defibrillator
• Hjärtsvikt – behandling med sviktpacemaker (CRT) och implanter-
bar defibrillator samt behandling av personer med pulmonell hypertension.
• Hjärtfel och klaffel - antikoagulationsbehandling
20

2.3 Personalperspektiv
Rekrytering och satsningar på bristyrkesgrupper har under året skett paral-
rutin
lellt med ett restriktivt förhållningssätt. Sedan mitten av oktober har en
för dispensansökan inför varje tillsättning införts enligt nämndbeslut. Balansen
mellan proaktiva rekryteringsinsatser för att säkra bemanningen, inte
minst inom bristområden, och ett restriktivt förhållningssätt vad gäller anav
tjäns-
ställningar generellt är en stor utmaning. En metod för omprövning
ter inför varje diskussion om tillsättning har tagits fram och ska tillämpas
inom verksamheterna.
Personalkostnadsanalys
Vakanserna på läkarsidan finns främst inom primärvården, psykiatri och
radiologi, grupper som också är bristyrken. För att mildra effekterna av detta
har hyrläkare anlitats. Särskilda riktade rekryteringssatsningar har gjorts för
att möta detta, två riktade rekryteringskampanjer har genomförts avseende
radiologer och distriktsläkare samt en rekryteringssatsning i Tyskland. Rekunde
kryteringskampanjen har medfört att radiologen NLN under hösten
avveckla hyrläkarinsatsen. På sjuksköterskesidan är vakanserna främst
märkbara inom operation, intensivvård och anestesi. Rekryteringsinsatser
för att försöka möta detta pågår kontinuerligt. Andra åtgärder som vidtagits
är bl a studieförmåner för prioriterade vidareutbildningar.
Personalkostnaderna har ökat med 5,7 % jämfört med i fjol. Ökningen har
varit 7,0 % inom Närvård, 6,7 % inom Länssjukvård och 3,8 % inom Medi-
personal, på 88,6 %, bidrar i stor utsträckning till detta. Det är främst inom
cinsk service. Den kraftiga utvecklingen vad gäller kostnaden för inhyrd
primärvård, psykiatri och radiologi som problem med vakanser finns och
därmed också behov av att ta in hyrläkare. I viss mån har också specialistutbildade
sjuksköterskor inom operationsverksamheten hyrts in och i mycket
begränsad omfattning distriktssjuksköterskor inom primärvården i Trosa.
Volymökningen är totalt 2,9 % jämfört med föregående år. Länssjukvården
har ökat med 4,0 %, Närvården med 3,1 % och Medicinsk service med 1,4
%. Satsningar, delvis mot bakgrund av nationella beslut och viljeinriktning-
till
ar har gjorts, bl a vårdgarantin, PNA, Miljardprogrammet, förändringar
följd av den ändrade Arbetstidslagen (EG-direktivet) och insatser inom vård
och omsorg (s k stimulansmedel). Dessutom har beslutade satsningar gjorts
inom nefrologi, psykiatri och ambulansverksamheten. De samlade satsning-
och sjukvården har nu 5 286 anställda – en ökning med 58 jämfört med fö-
arna avspeglar sig också i ökat antal anställda och mer arbetad tid. Hälso-
regående år. Den arbetade tiden har ökat med 132 000 timmar eller 1,8 %,
vilket motsvarar ca 75 årsarbetare. Ökningen består främst av sjuksköterskor
och läkare. Inom Länssjukvården har den arbetade tiden ökat med 2,8 %,
inom Närvården med 2,8 % och inom Medicinsk service med 0,8 %.
21

Sjukfrånvaro
Den totala frånvaron har minskat med 1,5 dagar per anställd - från 102,7 till
101,2. Bl a föräldraledighet och sjukfrånvaro bidrar till minskningen, medan
frånvaro pga semester gått i motsatt riktning.
Tittar man närmare på sjukfrånvaron, kan man konstatera att den minskat
relativt mycket – från 26,1 till 23,6 dagar per anställd. Det är den längre
sjukfrånvaron på perioder över 28 dagar som minskat, medan den kortare
sjukfrånvaron ökat marginellt. Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med att
förbättra sjukfrånvarosituationen, vilket bl a framgår av uppdragsrapporter-
ingen enligt bilaga. Dessutom omfattas hälso- och sjukvården av den kon-
cernövergripande kraftsamlingen kring de långtidssjuka som sker inom ra-
men för Miljardprogrammet, vilken även fortsätter under 2008. Sedan 2006
har antalet långtidssjuka > 90 dagar minskat med 47 och är nu 277 stycken,
eller 5,2 % - den lägsta andelen på 2000-talet.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro
Dagar/
anställd
Diff Dagar/anstä
Antal lång- % av
Diff Långtidssjuka
lld
tidssjuka antal
anställda
Länssjukvård 20,8 - 3,0 76 5,0 - 13
Närvård 24,4 - 3,0 124 6,0 - 34
Medicinsk Service 24,0 - 0,7 77 4,9 0
Tot HoS 23,6 - 2,5 277 5,2 -47
Frånvaro senaste
Ant al m
12 mån, % av antal fler än 6
anst
tillfällen
% m fler
än 6 tillfällen
Nya sjukfall
> 28
dgr
% Nya
sjukfall >
28 dgr
Antal
% utan
utan
sjukfrån
sju kfrån
Länssju kvård 58 4,1 98 7,0
445 31,7
Närvård 82 4,3 159 8,4 588 31,1
Medicinsk Service
Tot HoS
80
234
5,7
4,9
136
414
9,6
8,6
398 1468
28,1
30,5
Sjukfrånvarosituationen skiljer sig åt de olika divisionerna emellan. Inom-
Länssjukvården har man lägst antal sjukfrånvarodagar per anställd, man har
relativt få som påbörjat en ny sjukperiod om minst 28 dagar och andelen
anställda utan sjukfrånvaro är högst. Närvården har 24,4 sjukfrånvaroda-
största minskningen av avtalet långtidssjuka skett under 2007, en minskning
med 34 personer jämfört med föregående år. Medicinsk Service lägst andel
gar/anställd och har högst andel långtidssjuka. Inom Närvården har den
långtidssjuka men en hög andel som påbörjat en ny sjukperiod om minst 28
dagar. Medicinsk Service har också högst andel med minst 6 sjukfrånvarotillfälle
och lägst andel som varit helt utan sjukfrånvaro, en betydande förklaring
till detta är den ovanligt långa period av calicivirus vintern 2007
som slog hårt mot vårdplatsenheterna.
22

Det är relativt stora skillnader i sjukfrånvaro mellan olika personalkatego-
a un-
rier. Spannet ligger mellan läkarnas 11,0 dagar och 35,1 dagar för bl
dersköterskor och skötare.
2.4 Ekonomiperspektiv
Resultatet för Hälso- och sjukvården slutade på – 108,5 mnkr för 2007. Un-
der året har kostnaderna ökat med 5,96 % och intäkterna med 5,45 %. Pro-
att de
gnosen har försämrats successivt under året.vilket är en konsekvens av
stora områdena läkemedel, lab och utomlänsvård ökat mer än beräknat. Re-
dan tidigt stod det klart att läkemedelskostnaderna ökade mycket i jämförel-
än
se med tidigare år. Trots det var ökningen sett över hela året ännu högre
vad trenden visade under våren. Inom läkemedelskostnaderna så har Sörm-
Den höga kostnadsökningstakt som skedde under 2007 var inte förväntad.
Utomlänsvårdskostnaderna ökade med 11,1 % under 2007, vilket är högt
land de senaste åren jobbat effektivt och närmast haft kostnadsminskningar.
särskilt i jämförelse med 2006. Delar av kostnadsökningen var väntad, dock
inte allt.
Labkostnaderna förväntades stiga under övergången till PNA, men öknings-
blev
takten steg under året mer än beräknat.
Kostnadsökningstakten steg under slutet av året p.g.a. att lönerörelsen
dyrare än vad vi prognostiserade tidigare under året. Likaså ökade kostna-
också påverkade
derna för inhyrd personal mer under slutet av året, vilket
prognosens negativa trend. Därtill har antalet arbetade timmar ökat och
sjukfrånvaron minskat, vilket leder till ökade kostnader.
Under året har Hälso- och sjukvården gjort investeringar för 78,5 mnkr, vilket
också är mer än tidigare år.
I och med att hälso- och sjukvården fått bära underskotten mellan åren har
likviditeten försämrats avsevärt. Per 2007-12-31 noteras det egna kapitalet
till -283 mnkr och kassan 21 mnkr.
Kostnadsutveckling
Intäkter
Utöver uppräkningen på 3,5 % av uppdragsersättningen beslutade LS att
tilldela hälso- och sjukvården ytterligare 25 mnkr. Dessutom överfördes 27
mnkr från Service p.g.a. omräknade priser.
Under 2007 har också statliga stimulansmedel tillfört Hälso- och sjukvården
för särskilda insatser. De tillförda medlen motsvarar de kostnader man haft
för dessa satsningar. Exempel på sådana satsningar är mobilt läkarteam och
demenssjukvård.
23

Hälso- och sjukvården har under året initierat aktiviteter inom sjukskriv-
ningsprocessen och för detta har man fått ytterligare statliga medel från det
s. k. Miljardprogrammet.
Kostnader
De områden som påverkar Hälso- och sjukvårdens ekonomi mest är perso-
labtjänster. Bland förklaringsposterna till
nal, utomlänsvård, läkemedel och
underskottet på – 108 mnkr hör att
- läkemedel utgör 53 mnkr i ökning mellan 2006 och 2007
- utomlänsvård utgör 48 mnkr i ökning mellan 2006 och 2007
- labkostnader utgör 21 mnkr i ökning mellan 2006 och 2007
I procentuella tal har labkostnader och läkemedel i slutenvård ökat mest,
14,3% resp 13,1 %.
Kostnader för utomlänsvård
Kostnaderna för utomlänsvård har ökat med, 11,1 %. Det är jämförbart med
den ökningstakt som sjukvården haft tidigare under 2000-talet. Endast 2006
var ett år då ökningstakten var ovanligt låg, 3,6 %.
Utomlänsvård Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %
Länssjukvård -291 -242 -49 20%
Medicinsk service 0 0 0 0%
Närvård -210 -180 -30 17%
Gemensamt 20 -11 31 -285%
Totalt
-481 -433 -48 11%
Läkemedel
Hälso- och sjukvården har under de senaste åren närmast haft kostnadsminskningar
vad gäller läkemedel så kostnadsökningen 2007 är ett påtagligt
trendbrott.
Övr läkemedel Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %
Länssjukvård -101 -88 -13 15%
Medicinsk service -19 -16 -3 16%
Närvård -42 -38 -4 10%
Gemensamt
-2 -2 0 0%
Totalt -164 -144 -20 14%
Kommentar: Övriga läkemedel = läkemedel i slutenvård
24

Sörmland är ett av de län som får ett procentuellt sett relativt stort överskott
på statsbidraget för läkemedel. Det visar att arbetet med att uppnå en kostunder
senare delen
nadseffektiv läkemedelsbehandling ger resultat.
Beträffande receptläkemedel finns en tydlig tendens till kostnadsökning
året.
Kostnadsdrivande faktorer är:
• Förändring i ålderstrukturen
• Förändringar i levnadsvanor och hälsotillstånd
• Förändrad syn på vad som är sjukdom och vad som ska behandlas
Orsakerna är en kombination av nya riktlinjer för behandling, dvs ökad vo-
befintliga läkemedel, samt introduktion av nya och ofta dyra läke-
lym av
medel.
• Introduktion av nya läkemedel
Det finns två anledningar till att nya läkemedel ofta har en kostnads-
introduceras till
drivande effekt. En anledning är att nya läkemedel
högre priser än de gamla. En annan orsak är nya läkemedel tas fram
mot tillstånd som tidigare inte kunnat behandlats.
• Nya och vidgade indikationer
• Parallellimport av läkemedel
Kostnadssänkande faktorer är:
• Utgångna patent och introduktion av generika
Under 2007 har färre patent gått än tidigare, vilket påverkat kost-
nadsökningen negativt
• Överföring av läkemedel från recept till slutenvårdsrekvisition.
Det finns dock få läkemedelsgrupper kvar där nya besparingar är
möjliga, så att den kostnadsdämpande effekten blir mindre
• Central upphandling av förbrukningsartiklar
T ex har landstinget upphandlat teststickor för diabetes, vilket kom-
mer att ge effekt senare.
• Ökat kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna.
Receptläkemedel Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %
Länssjukvård -113 -97 -16 16%
Medicinsk service
Närvård -473 -433 -40 9%
Gemensamt
28 6 22 373%
Totalt -557 -524 -34 6%
Kommentar: Receptläkemedel = läkemedel i öppenvård
25

För riket var kostnadsökningen mellan 2006 och 2007 3,9 % medan Sörm-
av
land hamnade på 6,4 % eller 32 Mkr. De 50 dyraste läkemedlen av 2225
ökade med 13,2 Mkr och i volym 5,2 %.
Sörmland har tidigare haft en låg kostnadsökning med viss eftersläpning
dyra preparat. Nu tyder det på att Sörmland ”kommit i fatt” riket i övrigt.
Volymökningen var 4,2 %.
De stora kostnadsökningarna ligger inom följande grupper
Tumörer och rubbningar i immunsystemet (kostnadsökning 11 Mkr d.v.s.
16 % och volymökning 2 %).
• Hjärta och kretslopp (Kostnadsökning 6 Mkr d. v. s. 9 % och volymökning
11 %)
• Nervsystemet (Kostnadsökning 5 % och volymökning 4 % .
• Blod- och blodbildande organ (Kostnadsökning 3 Mkr d.v. s. 8 %
och volymökning 2 %
● Matsmältningsorgan och ämnesomsättning (Kostnadsökning 3
Mkr d.v.s. 4 % och volymökning 5 %)
Personalkostnader
Personalkostnaderna har ökat med 6,1 % men då de utgör hälften av hälsooch
sjukvårdens kostnader är det stora reella tal.
Personalkostnader Utfall 2007 Budget 2007 Diff Utfall 2006
Diff mellan
2007 och
2006
Diff mellan
2007 och
2006 i %
Länssjukvård -706 -689 -17 -660 -46 7%
Medicinsk service -586 -582 -4 -565 -21 4%
Närvård -977 -935 -42 -909 -68 7%
Gemensamt -36 -45 9 -38
2 -5%
Totalt -2 305 -2 251 -54 -2 172
-133 6%
Av den totala kostnaden på 2 305 mnkr täcks 20 mnkr av intäkter som erhållits
för särskilda satsningar. Exempel på sådana är s k stimulansmedel, intäkter
inom det s k miljardprogrammet för insatser i sjukskrivningsprocessen.
26

Labkostnader
Labkostn Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %
Länssjukvård -73 -65 -8 13%
Medicinsk service -6 0 -6 0%
Närvård -92 -81 -11 13%
Gemensamt 0 -3 3 0%
Totalt -171 -149 -22 15%
Labkostnader ökade med 15 % mellan 2006 och 2007. Införandet av PNA är
huvudanledningen till den stora ökningen. Initialt får detta införande bety-
dande kostnadsökningar. Ökningen som skett inom mikrobiologi och pato-
logi är kopplat till volymökning gällande Klamydiaprover och prover röran-
med syfte att säker-
de Calicivirus.
Projektet PNA ett utvecklings- och verksamhetsprojekt
ställa kvaliteten inom labområdet.
Övriga kostnader
Kostnaderna för medicinskt material och hjälpmedel har ökat motsvarande
indexnivå och övriga kostnader har endast ökat med 0,2 %. Det är effekter
av att Landstinget Sörmland har skrivit bättre avtal, att priserna till Kronans
Droghandel endast ökat med 1 % och en viss effekt i slutet av året genom
beslut om inköpsstopp.
Med utgångspunkt i beslutet i § 104 togs rutiner för restriktivitet i anställ-
ning samt inköps-stopp fram. Dessa rutiner gäller mellan 071015 – 080415.
Parallellt med detta har s k fördjupade analyser inom personalområdet påbörjats.
Vid sidan av de månatliga analyserna så har hälso- och sjukvården
fokuserat på de verksamheter som har ett större underskott (> 1mnkr). Un-
Likviditet
I och med att hälso- och sjukvården fått bära underskotten mellan åren har
likviditeten försämrats avsevärt. Per 2007-12-31 noteras det egna kapitalet
till -283 mnkr och kassan 21 mnkr. Denna utveckling är mycket bekymmersam
och har under året påverkat de finansiella kostnaderna negativt.
Åtgärder för att hantera prognostiserat underskott
Prognosen för hälso- och sjukvården har ökat under året. Detta har föranlett
nämnden att ge hälso- och sjukvården i uppdrag att vidta åtgärder för att
hantera prognostiserat underskott.
I § 47 presenterades nämnden ett förslag om åtgärder för att motverka bud-
vilka nämnden ställde sig bakom. I § 69 uppdrar nämnden
getunderskottet,
divisionscheferna att dels vidta nödvändiga åtgärder inom delegerat ansvar
samt att analysera de verksamheter som inte håller budget och vida nödvän-
diga åtgärder.
27

der 2007 har sådana analyser gjorts för Ambulansen och Kirurgkliniken
MSE och KSK. Dessa analyser har utmynnat i handlingsplaner och åtgärder
är vidtagna. Under 2008 kommer detta arbete att fortsätta systematiskt med
ytterligare verksamheter.
Investeringar
För 2007 var investeringsramen 75 mnkr. Total gjordes investeringar mot-
trend-
svarande 78 mnkr. Det innebär ett överdrag med 3 mnkr, vilket är ett
brott. Det var känt att 2007 skulle bli ett tungt investeringsår, likaså 2008.
Flera stora investeringsobjekt inom medicinteknisk utrustning låg i plane-
ringen.
Inom de 78 mnkr noteras att fyra verksamheter står för 53 mnkr. Det handlar
om medicinteknisk utrustning.
- Radiologi MSE och KSK investerat för 32,3 mnkr
- Radiologi NLN investerat för 9,1 mnkr
- Ambulansen investerat för 6,2 mnkr
- Klinfys investerat för 5,9 mnkr
Internkontroll
Följande kontroller av redovisningen ska göras enligt uppdrag från lands-
stickprov
tingsstyrelsen.
- rätt utbetalningar,
- kontroll av attest/beslutsrätt
- inköpsregler
- kontanthantering
- kontroll av fakturering
- verkställda uppdrag (enbart vid årsbokslut)
För 2007 har, tillsammans med Samlad redovisning, nya rutiner tagits fram
avseende ovanstående punkter. Uppdraget är för andra tertialet beställt och
utfört av Samlad redovisning. Gjorda kontroller för andra tertialet har visat
sig fungera bra och inga åtgärder har behövt vidtas.
Internkontrollen visar i allt väsentligt att redovisningsreglerna fungerar och
följs, vilket framkommer i bilagda rapport. Under 2007 har scanning av fak-
turor införts. Detta bidrar ytterligare till att gällande regler och rutiner upp-
rätthålls.
I internkontrollplanen var ett av kontrollmomenten att rapportera verkställda
uppdrag. Totalt innehöll uppdragsrapporten 69 uppdrag/aktiviteter.
• Hanterade och åtgärdade uppdrag: 58 st
• Hanterade men ej åtgärdade uppdrag: 6 st
• Ej hanterade: 5 st
Samtliga uppdrag kommenteras i uppdragsrapporten.
28

2.5 Avstämning fastställda mål
Mål och avstämning
Område Mål Resultat
Primärvården Kontakt samma dag 3 av 4 vårdcentraler klarar
90 % besvarade samtal
Primärvården Prio besök inom 7 80 % fick läkartid inom 7
dagar
dagar
Specialiserade vår- Besök inom 90 dagar
4 av 5 vårdcentraler ger ny-
den
besök inom 90 dagar
Specialiserade vår- Behandling inom 90 7 av 10 patienter får behand-
den
dagar
ling inom 90 dgr
Ekonomi Inom fastställda ramar - 108,5 mnkr
Tillgängligheten för nybesök till den specialiserade vården har blivit bättre
och som exempel har ortopedmottagningarna klarat nybesöksgarantin de
sista månaderna. Detta har skett tack vare inre förbättringsarbete, där orto-
pedklinikerna nu arbetar med planering och schemaläggning över längre
perioder. Goda exempel från flera kliniker visar att det går att förbättra tillgängligheten
genom att bryta gamla rutiner och bättre anpassa verksamheten
till patientflödet. Det har visat sig vara framgångsrikt att för samma speciali-
Analys
Tillgänglighet
Tillgängligheten har varit i fokus under hela året. För förbättra tillgänglighet
krävs såväl rutinförändringar som omfördelning av resurserna inom de flesta
vårdenheterna. En annan viktig faktor är samspelet mellan de opererande
klinikerna, operationsenheterna och vårdplatsenheterna, eftersom tillgäng-
ligheten är beroende av en fungerande vårdkedja inom sjukhuset.
Telefontillgängligheten har förbättrats markant på de flesta vårdcentraler
genom erfarenhetsutbyte inom länet, man har alltså tagit lärdom av goda
exempel inom länet. I många fall har fler distriktssköterskor behövt avdelas
för telefonrådgivning. Resursinsatserna har anpassats efter behovet över
dagen och under veckan. För några vårdcentraler finns fortfarande arbete att
göra för att förbättra sin tillgänglighet. Det stora kvarstående problemet för
att förbättra telefontillgängligheten är att komma tillrätta med bristen på
distriktsläkare. När det saknas läkartider blir samtalen längre för att di-
striktssköterskan ska kunna ge så bra råd som möjligt till patienten
Även om fler patienter än föregående år har fått läkartid till primärvården
inom 7 dagar, så ligger Sörmland en bra bit under riksgenomsnittet. Anledningen
är även här bristen på distriktsläkare, men också att primärvårdsupp-
draget blivit allt större utan att motsvarande resurser tillförts.
29

tet införa enhetliga riktlinjer och rutiner i hela länet. En fortsatt satsning på
att utveckla E-tjänster kommer att kunna förbättra tillgängligheten både till
primärvården och sjukhusens läkarmottagningar.
Resultatet för behandlingsgarantin, behandling inom 90 dagar i den speciali-
serade vården, är sämre än föregående år. Det är till en del en redovisnings-
teknisk försämring, eftersom det i år varit dubbelt så många behandlingsdia-
enhe-
gnoser som rapporterats. Fler nybesök har tagits emot till opererande
ter och det ger till att börja med fler patienter, som väntar på behandling.
Bristen på operationssjuksköterskor har minskat kapaciteten på operation
och därmed försämrat möjligheterna att behandla alla patienter inom garan-
titiden. Hela operationsplaneringen och samspelet mellan operationsenhe-
anpassa planeringen till produktionsbehovet och därigenom långsiktigt för-
terna och opererande kliniker ses över för att om möjligt i än högre grad
bättra tillgängligheten till behandling.
De enskilda klinikerna har under de senaste åren gjort mycket för att effek-
arbete fortsätter. För att få bättre total effektivitet krävs dock att hela pro-
duktionsplaneringen inom respektive sjukhus byggs upp genom ett gemen-
samt processtänkande. Det hjälper alltså inte att enbart göra förbättringar
tivisera och öka tillgängligheten genom inre förbättringsarbete och detta
inom en den enskilda vårdenheten, utan utgångspunkten måste vara att låta
patientflödet styra planeringen över organisatoriska gränser.
Ekonomi
Inom hälso- och sjukvården har länge skett en snabb utveckling, vilket ökar
möjligheterna att lindra och bota. Utvecklingen för dock även med sig snab-
i
ba kostnadsökningar, som inte alltid är lätta att förutse. Förändringarna
medicinsk behandling, såväl metoder som läkemedel, är till nytta för patien-
läkemedel kan minska behovet av sluten vård, men ofta uppstår merkostna-
derna lång tid innan det går att räkna hem några ekonomiska
terna och kan även ge positiva ekonomiska effekter på sikt. Ett nytt bättre
vinster.
De förändringar som genomförs för att effektivisera sjukvården och öka
kvaliteten medför ofta ekonomiska ”tröskeleffekter”. Primärvården behöver
mer resurser för att klara ett vidgat åtagande, men det kommer att dröja in-
av sjukhusvård. En satsning på hälsovården är nödvändig och leder för-
nan effekten av en mer effektiv primärvård kan avläsas i ett minskat behov
hoppningsvis till ett minskat behov av sjukvård, men innan detta blir synligt
krävs resurser för att ta han om dem som nu har behov av sjukvård. Omför-
är
delning av resurser inom hälso- och sjukvården är nödvändigt, men det
svårt att få satsningar och neddragningar att gå i takt.
I en stor organisation som hälso- och sjukvården uppstår varje år ekonomis-
ka underskott inom några områden, vilket i bästa fall neutraliseras av överskott
inom andra områden. För 2007 uppgår underskottet till 108,5 miljoner
kronor, vilket främst är hänförbart till tre områden, som alla är svåra att påverka:
30

• Utomlänsvård (kostnadsökning ca 50 mnkr).
• Läkemedel (kostnadsökning ca 50 mnkr).
• Labkostnader (kostnadsökning ca 20 mnkr).
För utomlänsvården har kostnaderna för de svårt sjuka patienterna, som krä-
patient över 1 mnkr), ökat med ca 30 mnkr. Antalet patienter som är i behov
ver speciell och ofta långvarig behandling på regionsjukhus (kostnad per
av så dyrbar behandling varierar mellan åren och eftersom det är så få pati-
utom-
enter är dessa kostnader i allmänhet opåverkbara. En annan post inom
länsvården, som är svår att påverka, är kostnaderna för akutsjukvård. Här
noteras en kostnadsökning på 10 mnkr. Läkarbrist inom någon specialitet
måste oftast kompenseras med ökad utomlänsremittering, vilket är den
främsta orsaken till att kostnaderna för onkologi ökat kraftigt. Bland de dia-
detta område har det under året gjorts satsningar för att göra mer i egen regi
gnosområden som ökat mest i kostnader finns hematologi och just inom
till lägre kostnad.
Kostnaderna för receptläkemedel har ökat kraftigt, vilket förklaras med nya
riktlinjer för behandling och introduktion av nya och ofta dyra läkemedel.
Sörmland har under flera år, genom att arbeta länsgemensamt med riktlinjer
och rutiner, kunnat minska läkemedelskostnaderna. Lanseringen av nya och
kostnadskrävande läkemedel väntas fortsätta. Det kommer därför vara av
största vikt att granska den vetenskapliga dokumentationen och evidens-
inte kan uppvisa bättre medicinsk och/eller ekonomisk
prövningen, så att inte effektiva traditionella läkemedel ersätts med nya som
effekt.
Ökningen inom labkostnader beror främst på införandet av PNA (patientnä-
vilket är ett typexempel på den ekonomiska tröskeleffekt som
ra analyser)
vanligtvis uppstår när man inför nya metoder och förändrar gamla rutiner.
Åtgärder
Redan under 2007 (i vissa fall ännu tidigare) har olika åtgärder startats för
att förbättra måluppfyllelsen för såväl tillgängligheten som det ekonomiska
utfallet. Analyserna av resultatet har redan medfört att ytterligare åtgärder
initierats. De åtgärder som redan pågår eller kommer att starta i början på
2008 är t.ex.
• Fortsatt inre förändringsarbete inom flera kliniker för att förbättra
tillgängligheten.
• Projekt för akut omhändertagande i Sörmland, vilket berör akutmot-
och
tagningarna, primärvårdsmottagningarna, ambulansverksamheten
sjukvårdsrådgivningen.
• Operationsplaneringen i hela operationskedjan ska ses över.
31

• Fortsatta rekryteringsinsatser för att förbättra bemanningen avseende
bl.a. distriktsläkare och operationssjuksköterskor.
• Projekt i syfte att införa ett nytt ersättningssystem för primärvården.
• Fortsatt utveckling av E-tjänster i syfte att förbättra tillgängligheten.
• Restriktivitet gällande anställning och inköp fortsätter enligt beslut
till 2008-04-15.
• Fördjupade analyser inom personalområdet hos verksamheter som
redovisar underskott fortsätter 2008.
• Särskild analysgrupp bildas för att, vid sidan av redan etablerade
grupper, särskilt granska de problemområden som haft störst påver-
- kostnader för utomlänsvård
- läkemedelskostnader
kan på 2007 års ekonomiska resultat:
- labkostnader
• Vissa diagnosgrupper av hematologipatienter kommer att vårdas i
egen regi i stället för regionvård.
LANDSTINGET SÖRMLAND
Hälso- och sjukvården
__________________ __________________ _________________
Anders Ahlgren Kerstin Hansson Hans Tanghöj
Divisionschef Divisionschef Divisionschef
Länssjukvård Medicinsk Service Närvård
32

Rapportering 2007
Mått - Verksamhetsperspektiv
Förvaltning:
Hälso- och sjukvården
Period:
Januari-december
Helårsbudget
Helårs-utfall Helårs-utfall
2007 2007 2006 1)
Produktion
Antal vårdtillfällen 39 324
Antal individer i sluten vård 27 181
Medelvårdtid, somatisk vård 5,3
Medelvårdtid, psykiatrisk vård 16,6
Beläggning
Antal vårdplatser 665
Utnyttjade vårdplatser 642
Antal operationer, totalt
- varav dagkirurgi 10 357
Antal läkarbesök, totalt 0 502 429 0
- varav planerade 394 440
- varav på akutmottagning 70 005
- varav primärvård 255 940
Antal individer på läkarbesök, totalt 0 168 429 0
- varav planerade 151 755
- varav på akutmottagning 44 755
- varav primärvård 118 608
Utomlänsvård, antal remisser, totalt 0 7 091 6 768
- varav spec vård av med skäl, totalt 5 107 4 884
- därav Karolinska 1 128 974
- därav Uppsala 2 172 2 188
- därav Örebro 1 007 943
- därav Övriga 0 800 779
- varav spec vård pga pat önskan 1 651 1 635
- varav enligt vårdgaranti (3 mån) 246 182
- varav akutvård (söker akut själv)
- varav övrigt 87 67
Utomlänsvård, kostnad, totalt 481 305
- varav spec vård av med skäl, totalt 349 413
- varav spec vård pga pat önskan 37 725
- varav enligt vårdgaranti (3 mån) 4 607
- varav akutvård (söker akut själv) 82 506
- varav övrigt 0 7 054 0
Distriktssköterskebesök, totalt 306 050
- varav mottagning 257 850
- varav hembesök 26 973
- varav BVC-besök 49 673
Sjukgymnastikbesök i primärvården 72 629
Konsumtion
Antal vårdtillfällen/1000 inv, totalt 0 1 505 0
- Eskilstuna kommun 173
- Strängnäs kommun 152
- Nyköpings kommun 178
- Oxelösunds kommun 176
- Trosa kommun 149
- Gnesta kommun 163
- Katrineholms kommun 178
- Flens kommun 172
- Vingåkers kommun 164

Rapportering 2007
Mått - Verksamhetsperspektiv
Förvaltning:
Hälso- och sjukvården
Period:
Januari-december
Helårsbudget
Helårs-utfall Helårs-utfall
2007 2007 2006 1)
- varav länsvård, totalt 0 1 317 0
- Eskilstuna kommun 158
- Strängnäs kommun 131
- Nyköpings kommun 158
- Oxelösunds kommun 157
- Trosa kommun 125
- Gnesta kommun 137
- Katrineholms kommun 158
- Flens kommun 152
- Vingåkers kommun 141
- varav utomlänsvård 0 188 0
- Eskilstuna kommun 15
- Strängnäs kommun 21
- Nyköpings kommun 20
- Oxelösunds kommun 19
- Trosa kommun 24
- Gnesta kommun 26
- Katrineholms kommun 20
- Flens kommun 20
- Vingåkers kommun 23
Antal läkarbesök/1000 inv, totalt 0 17 905 0
- Eskilstuna kommun 1 896
- Strängnäs kommun 1 772
- Nyköpings kommun 2 106
- Oxelösunds kommun 2 251
- Trosa kommun 1 864
- Gnesta kommun 2 072
- Katrineholms kommun 2 102
- Flens kommun 1 900
- Vingåkers kommun 1 942
- varav länsvård, totalt 0 7 557 0
- Eskilstuna kommun 946
- Strängnäs kommun 650
- Nyköpings kommun 951
- Oxelösunds kommun 941
- Trosa kommun 695
- Gnesta kommun 738
- Katrineholms kommun 934
- Flens kommun 875
- Vingåkers kommun 827
- varav utomlänsvård, allmänläk, totalt 0 216 0
- Eskilstuna kommun 17
- Strängnäs kommun 30
- Nyköpings kommun 23
- Oxelösunds kommun 20
- Trosa kommun 37
- Gnesta kommun 33
- Katrineholms kommun 20
- Flens kommun 16
- Vingåkers kommun 20

Rapportering 2007
Mått - Verksamhetsperspektiv
Förvaltning:
Hälso- och sjukvården
Period:
Januari-december
Helårsbudget
Helårs-utfall Helårs-utfall
2007 2007 2006 1)
- varav utomlänsvård, spec läkare,totalt 0 745 0
- Eskilstuna kommun 55
- Strängnäs kommun 65
- Nyköpings kommun 136
- Oxelösunds kommun 65
- Trosa kommun 72
- Gnesta kommun 73
- Katrineholms kommun 103
- Flens kommun 116
- Vingåkers kommun 60
- varav primärvård 0 9 387 0
- Eskilstuna kommun 878
- Strängnäs kommun 1 027
- Nyköpings kommun 996
- Oxelösunds kommun 1 225
- Trosa kommun 1 060
- Gnesta kommun 1 228
- Katrineholms kommun 1 045
- Flens kommun 893
- Vingåkers kommun 1 035
Privata vårdgivare - produktion
Antal läkarbesök
Primärvård allm.medicin + familjeläkare
Primärvård vårdcentraler 20 229 19 205
Barnmottagning
Kirurgiska specialiteter 2)
Medicinska specialiteter 3)
Summa besök hos läkare 0 20 229 19 205
Antal besök hos sjukgymnast
Antal besök hos psykoterapeut
Privata vårdgivare - konsumtion
Antal läkarbesök
Primärvård
Barnmottagning
Kirurgiska specialiteter 2)
Medicinska specialiteter 3)
Summa besök hos läkare 0 0 0
Antal besök hos sjukgymnast
Antal besök hos psykoterapeut
1) På grund av byte av administrativt vårdsystem under 2006 har uppgifter för 2006 uteslutits.
Uppgifterna för privata vårdgivare och för utomlänsvård påverkas inte av detta.

§ 12 Bilaga 2 CHVKS10 - T3 2007 rätt version
Rapportering 2007
Förvaltning:
Hälso- och sjukvården, tot
Mått - Personalperspektiv
Period:
Januari - December
Bokslut
bokslut
2007 2006
ARBETAD TID
Arbetad tid (1 000 tim) 7 163,0 7 031,0
- varav övertid/fyllnadstid (1 000 tim) 127,0 137,0
- varav övertid/fyllnadstid (%) 1,8% 1,9%
- varav timtid (1 000 tim) 245,0 262,0
- varav timtid (%) 3,4% 3,7%
- varav inhyrd personal (1 000 tim) 63,0 43,0
- varav läkare (1 000 tim) 1 032,0 1 005,0
- varav sjuksköterskor (1 000 tim) 2 699,0 2 617,0
- varav övr vårdpersonal (1 000 tim) 1 951,0 1 961,0
- varav ekonomipersonal (1 000 tim) 28,0 29,0
- varav administrativ personal (1 000 tim) 762,0 756,0
- varav övrig personal (1 000 tim) 691,0 663,0
ANTAL ANSTÄLLDA
Antal anställda (t v + visstid) 5286 5228
Andel visstidsanställda exkl AT (%) 9,6% 10,2%
Antal anställda omräknat till heltid 4917,2 4851,0
Antal timanställda 408 408
PERSONALOMSÄTTNING
Antal nyanställda i Lt (t v) 340 213
- omräknat till heltid 318,6 199,6
- % av antal anställda 6,4% 4,1%
Antal som lämnat Lt (t v) 315 231
- omräknat till heltid 275,3 201,2
- % av antal anställda 6,0% 4,4%
- varav på egen begäran 188 136
omräknat till heltid 175,7 127,1
- varav ålderspension 87 60
omräknat till heltid 71,3 48,7
- varav sjukersättning 29 23
omräknat till heltid 18,7 14,1
- varav särskild ålderspension 3 3
omräknat till heltid 2,8 2,6
- varav uppsagda 1 3
omräknat till heltid 1,0 3,0
- varav övrigt 7 6
omräknat till heltid 5,8 5,7
FRÅNVARO
Frånvaro avseende perioden
S:a frånvaro (dgr/anst) OBS! Exkl flex 101,2 102,7
- varav sjukfrånvaro (dgr/anst) 23,6 26,1
Frånvaro vid viss tidpunkt
Antal långtidssjukskrivna > 90 dgr 277 324
- % av antal anställda 5,2% 6,2%
Antal långtidssjuka (> 90 dgr) sjukskrivna
på deltid av sin tjänstgöringsgrad 169 210
- % av antal långtidssjuka (> 90 dgr) totalt 61,0% 64,8%
Frånvaro avseende 12 månader
Antal anställda m fler än 6 sjukfrånvarotillfällen 234 231
- % av antal anställda hela perioden 4,9 4,8
Antal nytillkomna fall m sjukfrånvaro > 28 dgr 414,0 505,0
- % av antal anställda hela perioden 8,6 10,5
Antal anställda utan sjukfrånvaro 1468 1487
- % av antal anställda hela perioden 30,5 31,0

Rapportering 2007
Mått - Ekonomiperspektiv
Förvaltning:
Period:
Hälso- och sjukvården 2007-12
Bokslut
Bokslut
2007 2006
Soliditet, % -92% -34%
Andel lokalhyra av verks kostnader
Nettokost priv vårdgivare, inkl lab o rönt
Osäkra fordringar, tkr 23 368 22 061

Rapportering 2007
Förvaltning:
Hälso- och sjukvården
A. MILJÖMÅTT generella
Har verksamheten utformat egna miljömål utöver de som finns i Miljöpolitiska programmet?
Finns rutin för hantering av avvikelser gällande yttre miljö?
Har verksamheten haft besök från någon tillsynsmyndighet avseende yttre miljö under 2007?
Har verksamheten miljöombud?
Har intern miljörevision genomförts under året?
Har ledningens genomgång av miljöarbetet gjorts enligt kraven i ISO 14001?
Ställs miljökrav vid inköp utanför av landstingets avtal?
Följs rutin för hantering av farligt avfall?
Följs rutin för hantering av farligt specialavfall (stickande/skärande, smittförande, smittförande & biologiskt)?
Följs rutin för källsortering (förpackningar)?
Antal medarbetare som genomgått 4 tim miljöutbildning sedan 2002 (antal/totalt antal anställda)
Antal personbilar som tillhör eller leasas av verksamheten (ej hyrbilar)
a) antal etanolbilar
b) antal biogasbilar
c) antal hybridbilar
d) fossilt bränsle max 120g/km CO2, för bensin och diesel samt max 5mg/km partiklar för diesel
Antal körda km med egen bil i tjänsten
Antal körda km med hyrbil
Antal körda km med verksamhetens egna elelr leasade bilar
Antal videomöten som hållits under året.
B. MILJÖMÅTT, specifika Hälso- och sjukvården
Är all radiologi digitaliserad?
Är mammoverksamheten digitaliserad?
Antal vårddagar per sjukhus:
1) Kullbergska sjukhuset
2) Mälarsjukhuset
3) Nyköpings lasarett
Dokumenteras inköp/kassation av läkemedel? (kostnader, volymer)
Mängd förbrukade halogenerande narkosgaser (liter) (info via Apoteket AB)
Kostnad för alla läkemedel i slutenvården
Antal dygnsdoser på recept i öppenvård
Antal expedierade läkemedel (recipen) i Sörmland
Cytostatika, förpackningsenheter, slutenvård
Cytostatika, förpackningar, slutenvård
Cytostatika, förpackningar, öppenvård
Antibiotika, dygnsdoser, slutenvård
Antibiotika, dygnsdoser, öppenvård
Antal ambulansförare som genomgått "ecodrive-utbildning" i procent
Antal körda km med ambulans

Mått - miljö
Period:
2007-12
ja nej km Antal/totalt antal % Antal Kg Liter Hektar
x
x
x
x 127
x
x
x
x 90-100
x 90-100
x 90-100
140/5296 2,6
846238
1395194
ja nej km Antal/totalt antal % Antal Kg Liter Hektar
x
x
x
37130
134153
68870
237 kartonger med en volym på 35 l (kassa
185,27
1373593
100
433 615 694
7 634 555
12 045
9 852
25 390
149 464
4 247 119

m3 MWh
m3 MWh
saktion)

Kommentar
Flertal verksamheter har utformat olika aktiviteter gällande miljöarbetet.
Arbete pågår att ta fram en rutin för rapportering.
I samband med periodisk besiktning.
Med några få undantag.
Arbetet med miljöledningssyetmet är under uppbyggnad och ledningens genomgång kommer att ske först und
Arbete pågår att ta fram rutin
Det finns rutiner som följs och följsamheten anses vara 90-100%. Rutiner finns i "Rätt hantering 2007".
Det finns rutiner som följs och följsamheten anses vara 90-100%. Rutiner finns i "Rätt hantering 2007"
Det finns rutiner som följs och följsamheten anses vara 90-100%. Rutiner finns i "Rätt hantering 2007"
Det finns ingen systematisk registrering rörande antalet anställda som genomgått miljöutbildning sedan 2002.
Kommentar
Digitalisering kommer att ske under våren 2008
Avser kassaktion: Endast genom att dokumentera hur många kartonger med en viss volym som kasseras (för
Antalet är hela öppenvårdens förskriving, inklusive apodos
133 208 821 kr

der 2008.
. Miljösamordnaren har uppgifter om de miljöombud som gått miljöombudsutbildning.
rbränns)

Rapportering 2007
Chvks12
Balansräkning
Förvaltning:
Period:
Hälso- och sjukvården 2007-12
(tkr)
Bokslut Bokslut
2007 2006
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Imateriella tillgångar 0 0
Byggnader 0 0
Mark och markanläggningar 0 0
Pågående ny-, till- eller ombyggnad 0 0
IT 0 0
Övr maskiner och inventarier 237 522 218 844
Konst 0 0
Aktier och andelar 0 0
Långfristiga fordringar 0 0
Summa anläggningstillgångar 0 237 522 218 844
Omsättningstillgångar
Varulager 5 009 6 443
Kortfristiga fordringar 44 924 68 942
Kassa/Bank 21 618 215 674
Summa omsättningstillgångar 0 71 551 291 059
SUMMA TILLGÅNGAR 0 309 073 509 903
EGET KAP, AVSÄTTN, SKULDER
Eget kapital
Eget kapital -283 168 -174 640
-därav årets resultat #REFERENS! #REFERENS! #REFERENS!
-därav särskilt avsatta medel 0 0
Summa eget kapital 0 -283 168 -174 640
Avsättningar
Avsatt till pensioner 0 0
Avsatt till ersättningsreserv LÖF 0 0
Summa avsättningar 0 0 0
Långfristiga skulder
Checkkredit (I) 0 0
Långfristiga skulder 0 0
Summa långfristiga skulder 0 0 0
Kortfristiga skulder
Sem.skuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) 108 919 105 894

Chvks12
Rapportering 2007
Spec resultaträkning
Förvaltning:
Period:
Hälso- och sjukvården 2007-12
(tkr)
Helår
Budget Bokslut Bokslut
2007 2007 2006
Verksamhetens intäkter
Utomlänsvård - externa intäkter 54 000 62 034 52 288
Inomlänsvård - interna intäkter
Patientintäkter 94 000 93 806 92 766
Receptläkemedel
LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv 4 349 422 4 381 833 4 184 227
Övriga vårdintäkter 50 000 34 842 42 843
Övriga intäkter - ej vård 67 000 105 781 64 374
Summa verksamhetens intäkter 4 614 422 4 678 296 4 436 498
Verksamhetens kostnader
Utomlänsvård -444 000 -481 305 -433 302
Inomlänsvård -31 040 -28 832 -27 041
Receptläkemedel -522 000 -557 706 -523 582
Övriga läkemedel -158 000 -163 499 -144 524
Medicinskt material och hjälpmedel -183 000 -186 165 -180 087
Lab kostnader -155 000 -170 797 -149 400
Kostn för arbetskraft (kkl 4) -2 250 000 -2 304 680 -2 171 981
Lokalhyreskostn inkl media -247 896 -247 662 -246 014
Övriga kostnader -563 486 -584 770 -583 824
Summa verksamhetens kostnader -4 554 422 -4 725 416 -4 459 755
Avskrivningar maskiner och inventarier -60 000 -59 110 -55 440
Verksamhetens nettoresultat 0 -106 230 -78 697
Finansiella intäkter 2 000 258 1 272
Finansiella kostnader -2 000 -2 555 -1 023
Resultat efter finansnetto 0 -108 527 -78 448
Förändring av eget kapital 0 -108 527 -78 448
Intäkter per kundgrupp
Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning 4 349 422 4 381 833 4 184 227
Landstinget Sörmland: Övriga 23 000 48 245 21 485
Andra landsting 55 000 60 534 52 701
Statliga myndigheter 37 000 42 438 36 160
Primärkommuner 17 000 14 149 16 073
Företag och organisationer 30 000 31 823 27 305
Privatpersoner 103 000 99 274 98 547
Summa 4 614 422 4 678 296 4 436 498

Chvks12
Rapportering 2007
Investeringsspecifikation
Förvaltning:
Hälso- och sjukvården 2007-12
(tkr)
Budget Bokslut Bokslut
2007 2007 2006
INVESTERINGAR
Imateriella tillgångar
Byggnader
Mark och markanläggningar
Pågående ny-, till- eller ombyggnad
IT
Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden)
Övriga maskiner och inventarier 75 000 77 826 62 529
Konst
Delsumma 1 75 000 77 826 62 529
Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman
"Externa" byggnader
Delsumma 2 0 0 0
SUMMA INVESTERINGAR 75 000 77 826 62 529
FÖRSÄLJNINGAR
Byggnader
Mark och markanläggningar
IT
Övriga maskiner och inventarier 10 39
Konst
SUMMA FÖRSÄLJNINGAR 0 10 39
UTRANGERING
Typ av anläggningstillgång: 38
SUMMA UTRANGERING 0 38 0

Bokslut 2007 S:a Arbetsskador
Förvaltning:
(Antal händelser) Typ av händelse
Skadans art Arbetsolycksfall Arbetssjukdom Färdolycksfall Smitta S:a arbetsskador Tillbud
Med
sjukfrånvaro
Utan
sjukfrånvaro
Med
sjukfrånvaro
Utan
sjukfrånvaro
Med
sjukfrånvaro
Utan
sjukfrånvaro
Med
sjukfrånvaro
Utan
sjukfrånvaro
Fysisk belastningsskada 11 24 2 1 38 1
Allergi/eksem 1 1
Halk-/fallskada 5 16 1 15 16 1 54 1
Stick-/skärskada 2 74 76 2
Slag-/stöt-/klämskada 2 9 3 14 1
Psykisk/psykosocial 3 3 1
Våld/hot 22 22 6
Övrigt 12 2 1 15 1
TOTALT 20 157 5 3 17 20 0 1 223 13
OBS!
Samtliga förvaltningar förutom Dammsdal och Hjälpmedelscentralen, ska specificera ovanstående rapportering per
- division + basenhet/
- klinik/
- enhet/
- verksamhet.
Detta görs genom att, för varje berörd basenhet eller motsvarande, skapa en kopia av denna flik i filen och därefter fylla i tabellen.
Ange då basenhet istället för förvaltning i tabellhuvudet.
Stäm av att summan av basenhetsspecarna = förvaltningstotalen.

Fondkapital
Förvaltningsansvarig: År:
Hälso- och Sjukvård 2007
Utgifter Förmögen-
Fond Värde Inkomster/ Vinst(+) Värde hetsskyddat Disponibla
01 - 01 Utdelningar Förlust (-) Beviljade 12 - 31 kapital medel
vid försäljn Förvaltning bidrag Övrigt 12 - 31 12 - 31
Nr Namn Ing eget kapital Eget kapital Bundet eg kapital Fritt eget kapital
1 Stift för stöd till patienter MSE 795 779 8 775 -15 339 0 -132 730 -51 962 604 523 645 069 -40 546
2 Fond för ökad trevnad patienter 27 666 289 0 0 0 0 27 955 21 222 6 733
3 Fond för stöd till personal MSE 64 231 699 -490 0 -3 000 0 61 440 46 775 14 665
4 Artur Larssons fond MSE 295 581 3 237 -3 567 0 -27 000 0 268 251 235 424 32 827
5 E Gust Anderssons fond MSE 28 998 302 0 0 0 0 29 300 22 661 6 639
6 Hulda Backmans fond MSE 159 033 1 673 0 0 0 0 160 706 117 354 43 352
7 Ragnar Karlssons fond MSE 36 370 382 0 0 0 0 36 752 26 743 10 009
8 Fond för stöd till patienter KSK 348 267 3 741 -3 656 0 -33 500 0 314 852 277 931 36 921
9 Fond för stöd till personal KSK 22 793 211 0 0 0 0 23 004 13 009 9 995
10 Einar o Nora Englunds stiftelse 718 759 7 905 -5 083 0 -30 000 -27 030 664 551 723 275 -58 724
11 Fond för stöd till patienter NLN 230 101 2 448 -2 318 0 -23 000 0 207 231 180 426 26 805
12 Georg Lundberg minnesfond 132 725 1 400 0 0 0 0 134 125 103 291 30 834
13 Fond för ökad trevnad patienter 13 963 147 0 0 0 0 14 110 10 692 3 418
Summa 2 874 266 31 209 -30 453 0 -249 230 -78 992 2 546 800 2 423 872 122 928
Fondkapitalets placering
Fond Fondplacering Övrig placering Summa
nr Anskaffn värde Markn värde Anskaffn värde Markn värde Anskaffn värde Markn värde
1 653 383 613 654 653 383 613 654
2 27 655 25 973 27 655 25 973
3 60 940 57 235 60 940 57 235
4 266 503 250 298 266 503 250 298
5 28 900 27 143 28 900 27 143
6 160 306 150 559 160 306 150 559
7 36 552 34 329 36 552 34 329
8 313 727 294 651 313 727 294 651
9 20 104 18 882 20 104 18 882
10 695 308 653 030 695 308 653 030
11 206 231 193 691 206 231 193 691
12 134 125 125 970 134 125 125 970
13 14 110 13 252 14 110 13 252
S:a 2 617 844 2 458 667 0 0 2 617 844 2 458 667

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Ökad medvetenhet
Funktionshindrade, deras närstående
och handikapporganisationer ska dikapprörelse i planeringen av informa-
Knyta till sig referenspersoner från han-
erbjudas att delta i informationer tioner och program kring funktionshinder.
eller program kring funktionsnedsättningar
som de berörs av.
Funktionshindrade och deras närstående
ska ges möjlighet att träffa
andra i motsvarande situation.
Sådana möten anordnas i samverkan
med handikapprörelsen
Medicinsk vård och
Behandling
Anordna utbildningar, tema dagar m.m.
som riktas till specifika grupper som
befinner sig i en likartad livssituation.
Erbjuda berörda handikapporganisationer
att vara med i planeringen av dessa.
Funktionshindrade ska ha tillgång Utarbeta verksamhetsanpassade
till regelbunden behandling och nöd- riktlinjer som överensstämmer med
vändiga mediciner.
prioriteringsutredningen när det gäller
prioriteringsordning av patienters behov.
Aktualiseras när behov
uppstår och/eller det blir
aktuellt för någon enhet att
gå ut med separat info
kring funktionshindrade
Aktualiseras när behov
uppstår och/eller blir aktuellt
att informera specifika
grupper med funktionshinder
Vårdprogram för olika diagnoser
utarbetas successivt
inom hälso- och sjukvården
Åtgärder som inte klaras av den
egna verksamheten och som behövs
för att förbättra eller behålla
funktionsförmåga ska remitteras till
annan vårdgivare.
Utarbeta information om rutiner, kontaktvägar
och remissvägar för personal.

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Vårdprogram som utarbetas på
riksnivå ska anpassas till sörmländsk
nivå och tillämpas
Utveckla lokala vårdprogram för behandling
och samverkan mellan vårdgivare.
Nationella riktlinjer införs
enligt upprättad rutin och
landstingsgemensamma
vårdprogram upprättas.
Även i övrigt upprättas
landstingsgemensamma
vårdprogram genom samverkan
över organisationsgränser.
Program för att utveckla vårdkedjanför
funktionshindrade mellan verk-
behov av att utveckla vårdkedjan. Starta
Inventera för vilka grupper det finns
samheter och huvudmän ska arbetas
fram.
av förbättrade rutiner kring t.ex. informa-
samarbetsgrupper som genomför behov
tionsöverföring och samarbete.
Medicinsk vård och
Behandling
Samverkan mellan barnavårdscentral,
föräldrar och förskola ska fortsätta
utvecklas så att funktionsnedsättning
hos barn kan uppmärksammas
så tidigt som möjligt.
Inbjuda kommunerna till dialog för hur
rutinerna kan vidareutvecklas.
Landstingsövergripande
projekt om informationsöverföring
pågår i bl.a.
vårdgarantiprojektet och i
samarbete mellan kommunerna
och landstinget.
Olika former av samverkansgrupper
mellan landsting
och kommuner avseende
barnuppföljning finns.

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Personal med specialiserad kunskap
om orsaken till en funktionsnedsättning
ska ge råd och stöd till
annan medicinsk personal som
också ger insatser till funktionshindrade.
Utveckla nätverk inom olika specialområden
mellan basenheter och olika
vårdnivåer.

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
All medicinsk personal ska ges fortbildning
för att kunna följa utveckling derställd personal och därefter utarbeta
Genomföra utvecklingssamtal med un-
och forskning kring skador och sjukdomar
som orsakar funktionshin-
kompetensplaner.
der.
Utvecklingssamtal genomförs
i H&S. Många verksamheter
gör kompetensplaner

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Rehabilitering och Habilitering
Rehabilitering/habilitering ska finnas Rehabiliterings- eller habiliteringsprogram
som utarbetas för grupper av
tillgänglig där människor bor. Primärvården
ska så långt möjligt tillgodose
behoven. Fodras konsultinkan
med handikapporg.
funktionshindrade ska göras i samversatser
ges detta av mer specialiserad
personal. Behov som inte klaras der för olika grupper av funktionshind-
Utveckla rutiner för rehabiliteringsperio-
ska remitteras till mer specialiserad rade där det finns ett behov av sammansatta
insatser från olika kompe-
verksamhet.
tensområden och behov av uppföljande
insatser.
Utarbeta informationsmaterial på rutiner,
kontakt- och remissvägar för personal
på vårdcentraler.
Vårdplan och rehabiliterings/habiliteringsplan
ska upprättas tillsammans
med den funktionshindrade.
Erbjuda den enskilde en plan som ska
följas upp tillsammans med den enskilde
och om han/hon vill dennes närstående.
Planen ska vara inriktad på den
funktionshindrades individuella behov
och mål. Planen ska innehålla åtgärder
som leder till ökade möjligheter att leva
ett självständigt liv och att delta i samhälls-
och arbetsliv.

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Stöd och Service
För att säkerställa ett hjälpmedels Utarbeta rutiner för uppföljning och definiera
ansvar.
funktion ska hjälpmedel som lämnas
ut följas upp.
Det finns upprättade uppföljningsrutiner
för vissa
kostsamma hjälpmedel.
Tillgänglighet

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Tillgängligheten för funktionshindrade
till och i landstingets lokaler ska
öka
Lokaler ska förbättras så att möbler i
väntrum och utrustning för undersökning,
vård och behandling blir mer funktionella
för funktionshindrade.
I lokaler som har hörslinga skall det
finnas en tydlig kort beskrivning på hur
hörslingan används.
Uppdrag: Service via H&H
Sjukhuskoordinator och
repr. för Handikapp och
Habilitering har gemensamt
gjort besiktningar av den
fysiska tillgängligheten på
enheter inom sjukhusen.
2008 kommer en konsult att
göra besiktning på utvalda
vårdcentraler.
Funktionsanpassning sker
kontinuerligt i samband
med större ombyggnationer.
Generellt visar inventeringen
att den fysiska tillgängligheten
är tämligen god,
men en hel del åtgärder
behöver vidtas för att anpassa
lokaler till dagens
krav.
Exempel på åtgärder som
har genomförts på MSE:
Anpassning av hygienutrymmen
avd 17 och 18.
Anpassning av omklädningsrum
vid bassängen.

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Funktionshindrades möjligheter att
inhämta och förmedla information
ska öka.
Landstinget ska arbeta för att det
ska bli lättare att få kontakt med
personal.
Vid användande av datoriserade telefonväxlar
ska det även vara möjligt för
funktionshindrade att förstå, hinna med
och klara de instruktioner som ges.
Uppdrag: Service via H&H
Tillgängligheten till personal i primärvården
ska ökas.
Tillgängligheten för alla
beaktas bl.a. i pågående
vårdgarantiprojekt
Utbildning
Det är viktigt att skolstarten förbereds
för barn med funktionshinder.
Berörda landstingsverksamheter
ska därför vidareutveckla samarbetet
med förskole- och skolverksamheter.
Arbete
Landstinget ska vara öppen för
anställningar av funktionshindrade
Inbjuda kommunerna till dialog för hur
rutiner och samarbete kan vidareutvecklas.
Arbetstider som kan anpassas efter
enskildas behov ska utvecklas.
Familjeliv och personlig integritet

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
För att minska oro och ge stöd i Information om sexualupplysning, impotens,
stöd till önskan att bli förälder och
frågor som rör familjeliv och personlig
integritet ska verksamheter som information om inkontinens ska anpassas
och riktas till funktionshindrade
ger sådan information också anpassa
och rikta denna till människor människor. Berörda handikapporganisationer
ska erbjudas att vara med i plane-
med funktionshinder
ringen av sådan information.
Stöd ges efter bedömt behov.
Religion
Landstingets lokaler för religionsutövning
ska vara tillgängliga för funk-
till olika grupper av funktionshind-
Sjukhuskyrkans lokaler ska anpassas
tionshindrade.
rade.
Avser: Service Fastigheter via
H&H
Kunskap och forskning
Personal ska hålla god kompetens
inom sin profession.
Personal ska inom sin profession följa
den forskning som bedrivs och tillvara ta
de resultat som denna ger.
Ingår i varje verksamhets
kontinuerliga uppdrag.
Ekonomisk politik

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra
Landstinget ska ta med handikappfrågorna
i det reguljära budgetarbetet
på alla nivåer.
Personalutbildning
Brister som påverkar funktionshindrades
möjligheter att delta i samhällslivet
ska föras fram i samband med verksamheternas
arbete kring budget- och planeringsprocessen.
Ska tydliggöras i de
årliga verksamhetskontrakten
och uppmärksammade
behov förs
fram vid verksamhetsträffar
(2 ggr per år)
Personal i hälso- och sjukvården
ska kontinuerligt få information och
utbildning om funktionshinder, dess
konsekvenser och om bemötande
av människor med olika typer av
funktionshinder.
Granskning och utvärdering
Seminarier, konferenser m.m. som ökar
kunskapen om funktionshinder och som
förbättrar bemötandet av och attityder
till funktionshindrade ska genomföras.
Berörda handikapporganisationer ska
erbjudas att delta i planeringen av dessa.
Avser: Handikapp o Hab
Landstinget ska systematiskt följa
upp och redovisa de delar som det
handikappolitiska programmet tar
upp.
Det Handikappolitiska programmet ska
varje år beaktas i uppdragsarbetet.
Årliga åtgärder ska preciseras och sedan
följas upp och redovisas i tertialrapporteringen
enligt beslutad rapporteringsplan.
Uppföljning ska också ske genom brukarenkäter.
Beaktas i det årliga uppdragsarbetet
och vid upprättande
av verksamhetskontrakt

Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården
Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...
Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver
genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

HANDLÄGGARE
Mats Widén 2008-02-06
DIARIENR
INTERN KONTROLLPLAN
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN
LANDSTINGET SÖRMLAND ÅR 2007
Följande rutiner har följts upp enligt angivna kontrollmål.
Utbetalningar
Kontroll av
attest /
beslutsrätt
Kontrollmål Kontrollmetod Resultat
Att betalning sker enligt Stickprov 100 st 75 % betalda på ffd,
gällande betalningsvillkor (för under året. 15 % 1- 4 dagar för
att undvika dröjsmålsränta)
sent, 10 % betalda
mer än 5 dagar för
Att attest sker enligt gällande
interna attestreglemente.
Stickprov 50 st
under året
sent.
98 % attesterade enl.
gällande attestförteckning.
Inköpsregler Att upphandling sker enligt
gällande interna regler och
anvisningar.
Uppföljning av 5 st
investeringar under
året.
Enligt gällande
regler och
anvisningar.
Kontanthantering
Att kontanthantering sker enl.
gällande interna regler och
anvisningar.
Stickprov 10 st
kassarapporter
under året.
Alla kvitton (107 st)
ok. En verif bokförd
med fel belopp (diff
120 kr)
Fakturering
Att verifikationer är
fullständiga enligt
redovisningslagens krav.
Stickprov 50 st
under året.
96 % hade
kompletta underlag
Samlad Redovisning
631 88 Eskilstuna · besök MSE, plan 12
tel · 016-105683 · e-mail mats.widen@dll.se
ORG NR 232100-0032 ·

Representation
Att representation sker enl.
gällande interna regler och
anvisningar.
Stickprov 10 st
under året.
Samtliga hade
kompletta underlag.
ORG NR 232100-0032 · y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\hsn\2008\(2) 14 feb\§ 12 verksamhetsberättelse hos\§ 12 bilaga 4 ik hosn2007t3.doc · Utskriftsdatum: 2008-02-06 08:09 SID 2(2)

PERSONALKOSTNADSANALYS Förvaltning: HoS, Totalt
Period: Bokslut 2007
Kostnad, tkr
Timmar, 1 000-tal
Kostnadspost (exkl PO)
Utfall
2007
Utfall
2006
Förändring
mot 2006
%
Förändring
mot 2006
tkr
Utfall
2007
Utfall
2006
Förändring
mot 2006
%
Förändring
mot 2006
1 000-tal
Månadslön, totalt 1 308 097,0 1 227 302,0
Reducering ev uppbokning 8 154,0
Månadslön, totalt exkl uppbokning 1 299 943,0 1 227 302,0 5,92 72 641,0 6 820,0 6 680,0 2,10 140,0
- varav nytt avtal, (kostnad period) 1,46 17 918,6
- varav engångsbelopp Kommunal 0,54 6 683,6
- varav individuell löneförändring utöver avtal 1,42 17 427,7
- varav löneförändring pga personalomsättning -0,37 -4 541,0
- varav volymförändring 2,86 35 152,1
Externt inhyrd personal 60 846,0 32 270,0 88,55 28 576,0 63,0 43,0 46,51 20,0
Timlön exkl engångsbelopp Kommunal 33 926,7 34 825,0 -2,58 -898,3 245,0 262,0 -6,49 -17,0
-"- engångsbelopp Kommunal 130,3 0,0 0,37 130,3
Intjänad övertid 30 409,0 33 449,0 -9,09 -3 040,0 127,0 137,0 -7,30 -10,0
Uttagen komptid -6 137,0 -6 074,0 1,04 -63,0 -52,0 -50,0 4,00 -2,0
Intjänad jour 80 362,0 79 275,0 1,37 1 087,0 107,0 106,0 0,94 1,0
Uttagen jour -34 817,0 -32 055,0 8,62 -2 762,0
Summa grundlön 1 464 663,0 1 368 992,0 6,99 95 540,7 7 310,0 7 178,0 1,84 132,0
Ob-tillägg 52 046,0 50 896,0 2,26 1 150,0
Semester 33 927,0 33 132,0 2,40 795,0 1 004,0 975,0 2,97 29,0
Lönekostnad ej arbetad tid 26 386,0 26 956,0 -2,11 -570,0
Rekryteringskostnader (exkl tid) 2 324,0 2 950,0 -21,22 -626,0
Övriga personalkostnader 42 639,0 40 138,0 6,23 2 501,0
Summa exkl PO 1 621 985,0 1 523 064,0 6,49 98 790,7
PO 665 578,0 637 337,0 4,43 28 241,0
Reducering ev uppbokning 3 546,0
SUMMA 2 284 017,0 2 160 401,0 5,72 127 031,7

Förvaltning:
HoS, Totalt
Period: Bokslut 2007
HJÄLPBLANKETT
* Individuell löneförändring utöver avtal
* Löneförändring pga personalomsättning
"Individuell"
Samtliga anställda
Avtalsförändring, (kostnad nivå) 3,10
Individuell löneutveckling 4,52 1,42
Allmän löneutveckling 4,15
1) Här används inte den avtalsförändring som fylls i huvudblanketten
Där avses avtalets effekt på kostnadsförändringen mellan de två perioder som jämförs.
Här avses avtalets effekt på lönenivåskillnaden mellan två tidpunkter som jämförs.

"Personalomsättning"
-0,37

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Hälso- och sjukvården
Patientperspektiv
Tillgänglighet
Erbjuda personlig kontakt via telefon eller på plats samma dag
inom primärvården.
Prioriterade besök i primärvården ska erbjudas inom högst sju dagar.
Oprioriterade besök i primärvården ska erbjudas inom 30 dagar.
Telefontillgängligheten följs månatligen och diskuteras på enhetsmöten
och verksamhetsträffar. Att ha en god telefonframkomlighet
är en högt prioriterad fråga och påverkar hela vårdcentralens
planering. Månadsrapporteringen presenteras på Insidan.
I höstens nationella väntetider i vården mätning ligger Sörmland
nio procentenheter under rikssnittet. 4 av 5 patienter kan erbjudas
ett läkarbesök i primärvården inom 7 dgr enligt gällande vårdgaranti.
En bidragande orsak är den ökande belastning i primärvården,
dels av en åldrande befolkning, fler barn som föds, kortare
vårdtider på sjukhusen, och att fler prover, undersökningar
genomförs på vårdcentralerna både före och efter besök och behandlingar
inom den specialiserade vården. I primärvården är det
ständig kamp mellan vad som ska prioriteras för dagen och vad
som kan vänta, utan att patientsäkerheten och kvaliteten blir åsidosatt.
De allra flesta erbjuds ett oprioriterat besök inom 30 dgr inga särskilda
åtgärder har vidtagits.
1 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Erbjuda ett besök inom den specialiserade vården inom högst 90
dagar från beslut om remiss/vårdbegäran.
Efter beslut om behandling, erbjuda denna inom högst 90 dagar.
Följa upp och utveckla patienternas möjligheter att få kontakt med
vården per telefon.
Fyra av fem mottagningar erbjuder ett nybesök inom garantitiden.
Inom ortopedin i nordvästra länsdelen har ett omfattande arbete
gjorts för att effektivisera processerna och logistiken. Vidare har
schemaläggningen för läkarna anpassats för att ha en hög produktion
under hela året och schemat gäller över längre tid än tidigare,
detta gäller båda ortopedklinikerna. I slutet av perioden klarade
samtliga tre ortopedmottagningar att ge ett nybesök inom tre månader.
Tre av tio patienter får fortfarande vänta mer än 90 dagar på sin behandling
och det gäller främst inom kirurgin och ortopedin men
även ÖNH har problem. En av anledningarna är bristen på operationssjuksköterskor
som gör att behandlingar med högre medicinsk
prioritet måste åtgärdas i första hand och det i sin tur innebär att
behandlingar med lägre medicinsk prioritet får vänta längre än 90
dagar. Vidare behöver den övergripande planeringen inom operationsverksamheten
och de opererande specialiteterna optimeras för
att få ett bättre processtänk i hela flödet för behandling, för att kunna
producera det som krävs för en god tillgänglighet. Detta arbete har
inletts på Mälarsjukhuset. Ett tydligt ledarskap som kan styra verksamheten,
produktionsplanera och lägga läkarschema som matchar
efterfrågan är också en viktig framgångsfaktor för att skapa en god
tillgänglighet.
Telefontillgängligheten tas fram månatligen och diskuteras på
verksamhetsträffarna och vid behov tas handlingsplan fram. Månadsredovisningarna
presenteras på Insidan
2 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Följa upp och utveckla patienternas möjligheter att få kontakt med
vården via e-tjänst.
Under början av året gjordes en enkät för att följa upp tillämpning
och behov, samt förbättringsåtgärder av e-tjänsterna. Bland annat
framkom önskemål om e-post avisering när medborgaren genomfört
sin e-tjänst, denna utveckling av applikationen är genomförd.
Under hösten 2007 har den tredje etappen avseende införande av
e-tjänster påbörjats, ca 30 mottagningar/kliniker berörs. För personalen
har e-tjänsten utvecklats bl.a. genom möjlighet att på ett
snabbt och enkelt sätt återigen kunna lägga ut en tid på nätet vilken
blivit avbokad via e-tjänsten ”avboka tid”.
Det inkommer det ca 2 500 meddelanden i månaden, den mest
tillämpade e-tjänsten utgörs av receptförnyelse (ca 51 procent), ett
undantag kunde ses i november månad då för första gången bokningstjänsterna
utgjorde de mest använda e-tjänsterna.
Underlätta för patienterna att välja vård inom och utanför landstinget
enligt fria vårdvalet.
Ungdomsmottagningar erbjuder de mesta av sina tider via webben
och det har varit framgångsrikt.
En kartläggning (redovisad för LS dec 06) över hur sörmlänningarna
använt sig av möjligheten att aktivt välja läkare och vårdcentral visar
att människor vanligtvis väljer ur praktisk synvinkel. Kartläggningen
visar att flöden över gränser, såväl vc-områden, kommunoch
landstingsgränser, i största utsträckningen påverkas av arbetsoch
boendeförhållande samt tillgänglighet i vården. Information om
valmöjligheter gavs i Landstingskatalogen som utkom i januari
3 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Definiera väntetidsgarantierna för omhändertagande respektive
avslutad behandling på länets akutmottagningar.
Akutmottagningarna i länet har genomfört ett arbete för att effektivisera
mottagandet av akutpatienter. Utgångspunkter är att patienter
som söker till akutmottagning ska bli omhändertagna inom rimlig
tid och på ett så säkert tillvägagångssätt som möjligt. Triagemodellen
föreslås som metodik vid bedömningen. Även behandlingsprocessen
efter första läkarkontakt ses över.
Ett tvåårigt projekt startade september 2007 med syfte att vidareutveckla
arbetsmodeller för ett enhetligt omhändertagande av alla patienter
i länet som söker akutvård.
Teckna avtal med angränsade landsting för att göra det möjligt för
de sörmländska barnen att söka vård, både akut och planerat, i angränsande
landsting.
Utreda möjligheterna att införa akutläkare på akutmottagningarna.
Inrätta patientservice för att underlätta kontakter med vården.
Avtal är tecknat med barnakuten Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Under året har 24 barn fått vård på Vrinnevisjukhuset varav 11 barn
från Nyköping, 7 barn från Katrineholm och ett barn vardera från
Eskilstuna, Flen, Oxelösund, Trosa och Strängnäs.
De har haft 21 läkarbesök, 13 vård tillfällen och 29 vårddagar till en
kostnad av 583 516 kr.
I nuvarande ekonomiska situation har inte införande av akutläkare
kunnat prioriteras. Fortsatt handläggning diskuteras på ledningsnivå.
Innan någon länsövergripande patientservice kan inrättas krävs noggrann
kartläggning av behovet och hur detta bäst kan uppfyllas. Frågan
kommer också att aktualiseras i projektet för akut omhändertagande
i länet.
4 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Bemötande
Bemöta patienten professionellt och respektfullt.
Ge patienten bra information.
Ge patienten möjlighet att vara delaktig i sin vård.
Patientsäkerhet
Utveckla/tillämpa gemensam praxis utifrån indikationsarbetet,
vårdprogram, nationella och egna riktlinjer och resultaten från kvalitetsregister.
Samtliga enheter som genomför patientenkätundersökningar med
metoden mini-KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) gör utifrån
sitt resultat en form av handlingsplan för att åtgärda sin enhets kvalitetsbrister.
Resultatet från mini-KUPP följs upp i samband med verksamhetsträffarna
Länsgemensamma vårdöverenskommelser
Utifrån arbetet med vårdgarantin och med Socialstyrelsens författning
2005:12 som stöd har länsgemensamma vårdöverenskommelser
mellan primärvård och kirurgi/urologi respektive ortopedi tagits
fram. Syftet med dessa har varit att utveckla och förbättra vårdprocesserna
med fokus på patienternas behov. Även mellan primärvård
och psykiatri har en länsgemensam vårdöverenskommelse arbetats
fram.
Nationella riktlinjer m.m.
Inom landstinget pågår arbete för att utveckla och skapa delaktighet
i processen med framtagning, yttrande och införande av Socialstyrelsens
nationella riktlinjer m.m. mellan politik – profession – tjänstemän.
Under perioden har arbete pågått kring de kommande preliminära
nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården både inom landstinget
och i samverkan med landstingen inom Uppsala/ Örebroregionen.
5 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Samverkansnämnden har lämnat ett yttrande till Socialstyrelsen på
den preliminära versionen av riktlinjerna och kommer också att ställa
sig bakom en politisk viljeinriktning om hjärtsjukvården (nämnden
januari 2008).
Socialstyrelsen planerar ytterligare riktlinjer för andra stora sjukdomsgrupper,
där det fortsatta arbetet successivt kommer att utvecklas
och anpassas beroende på vilka riktlinjer som ska tas fram. Av
stor betydelse är att få till en bra process kring införandet av riktlinjerna
kopplat till den politiska viljeinriktning som tas fram för respektive
riktlinjer. Tanken är att sådant arbete sedan blir en naturlig
del/underlag i budget- och planeringsprocessen och i utvecklingsarbetet
inom hälso- och sjukvården.
Utveckla/tillämpa en gemensam praxis för läkemedelsanvändning i
hela länet.
Arbeta med analys och åtgärder avseende följsamhet till rekommenderade
läkemedel.
Tillämpa ”Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer avseende läkemedel
och äldre”.
Ta fram dokumenterade rutiner för patientsäkerhet enligt ledningssystem
för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården,
SOSFS 2005:12.
Under ledning av Läkemedelskommittén bedrivs utvecklingsarbete
och samordning av rutiner för läkemedelsanvändning.
Revidering och införande av Reklistan har genomförts. Den reviderade
listan har diskuterats genom personliga besök hos samtliga förskrivare
i primärvården, hos privatpraktiker samt läkemedelsintensiva
slutenvårdskliniker
Socialstyrelsens krav på vårdgivare enligt SOSFS 2005:12 är: ”För
att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens
kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och
patientsäkerhet”
6 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Delar av ledningssystem finns redan i Landstinget Sörmland, men
inget sammanhållet system. Ett projekt kommer att starta 2008 med
målet att ett enhetligt och strukturerat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete
ska bedrivas inom samtliga verksamheter.
Systematiskt följa upp ärenden till patientnämnden.
Utveckla rutiner för avvikelsehantering utifrån 2006 års genomgång.
Aktivt medverka vid händelseanalyser vid minst samtliga Lex Maria.
Minska överförskrivning och följa rekommenderade preparat enligt
läkemedelskommitténs lista. Innan läkemedel sätts in bör andra
metoder prövas.
Uppföljning sker genom att patientnämnden skickar anmälningarna
till berörd verksamhet samt att samtliga ärenden skickas till chefläkarna.
Utbildning i patientsäkerhet för avvikelsesamordnare på kliniker
har genomförts under hösten
I medeltal har två händelseanalyser per månad genomförts och flertalet
av händelserna är Lex Maria anmälda.
Läkemedelsribbor för sex preparatgrupper har införts. Om verksamheten
uppnår dessa ribbor utbetalas en summa för kompetensutveckling
till verksamheten.
Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
Utarbeta riktlinjer utifrån fastställd policy för hälsofrämjande och
sjukdomsförebyggande arbete.
Struktur och metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande
arbete i landstingets patientnära verksamheter har arbetats fram
under året och presenteras för verksamhetscheferna vid chefsmöte i
oktober. Arbetet går vidare med att organisera införandet på verksamhetsnivå.
7 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Främja hälsa och förebygga sjukdom genom riktade insatser i tidigt
sjukdomsskede bland breda patientgrupper, ex.vis diabetes.
Starta arbetet med att skapa ”Sinnenas trädgård”
Utbud av behandlingsmetoder
Skapa ytterligare samverkansprojekt mellan kiropraktorer/naprapater
och primärvården
Aktivt arbeta för en jämlik resursfördelning av naprapater/kiropraktorer
över länet.
Genomföra en utbildnings- och informationskampanj för att öka
förståelsen av komplementärmedicinska behandlingsmetoder
Ett utvecklingsområde har identifierats inom begreppet ”Metabol
kontroll”. Det omfattar stora patient- och sjukdomsgrupper som exempelvis
fetma, hypertoni och diabetes. Vid en workshop 26 april
påbörjades diskussioner om förutsättningarna för att utveckla en
handlingsplan och diskussionerna fortsatte vid nästa workshop den
20 september. Utvecklingsarbetet fortsätter 2008.
Slutrapport avseende uppdraget kring rehabiliteringsträdgård har
lämnats vid majoritetsberedningens möte 3 september. Rapporten
omfattar precisering av lokalisering, utformning och omfattning av
en trädgårdsrehabiliteringsverksamhet på Nynäsområdet, vilken
vänder sig till människor med stressrelaterad problematik med utmattningssyndrom.
Ett tilläggsuppdrag som omfattar att inventera
och föra diskussioner med intressenter i verksamheten för framtida
samverkan och finansiering har gavs på mötet.
Diskussion mellan kiropraktorer, naprapater, sjukgymnaster och
politiker förbereds.
Ingenting påbörjat.
Ej genomfört under 2007.
8 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Neuropsykiatri
Tillsammans med Handikapp och habilitering fortsätta att utöka
och utveckla insatserna för barn, ungdomar och vuxna med ADHD
eller annan neuropsykiatrisk problematik.
Ett länsövergripande vårdprogram har tagits fram under året. Vårdprogrammet
kommer att revideras ytterligare.
Planeringen av neuropsykiatrin i länet har fortsatt i en arbetsgrupp
med representanter för BUP, neuropsykiatrin och Handikapp och
habilitering.
För vuxenpsykiatrin tydliggjordes ansvarsfördelningen mellan psykiatrin
och Handikapp och habilitering i samband med vårdprogramsarbetet.
Arbetet fortsätter med att finna samverkansformer
och att utveckla den interna arbetsgången avseende patientgruppen.
Verksamhetsperspektiv
Vidareutveckling tre länssjukhus
• Stärka respektive sjukhus utifrån uppdraget
• Utnyttja resurserna optimalt och utnyttja de specifika kompetenserna
som finns inom resp sjukhus.
• Optimera kringresurserna specifikt för resp sjukhus.
Vid nämndens möte i april godkändes (§ 35/07) den inriktning av ett
uppdragsarbete för sjukhusens utveckling i ett länsperspektiv som
presenterades. Hälso- och sjukvårdsledningen tog fram förslag på
utveckling av sjukhusen i Sörmland, vilket bordlades på nämndens
möte i september (§ 94/07). I december beslutade nämnden avsluta
ärendet (§ 124/07) och ersatte detta med ett nytt uppdrag om ta fram
förslag på effektivisering av hälso- och sjukvården.
9 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Förbättra och utveckla länsspecialiteterna, t ex hematologi.
Beakta och samordna behov av förändringar för hela hälso- och
sjukvården pga EG-direktivet om arbetstider.
Upprätta specialitetsinriktade uppdrag när nationella riktlinjer kräver
anpassning av verksamheten såväl samordnat som på resp sjukhus.
Detta gäller t ex följande aktuella riktlinjer:
• hjärtsjukvård (inkl utveckling PCI)
• stroke
• diabetes
• cancervård
Förbättra omhändertagandet av geriatriska patienter.
Utreda möjligheterna för att kunna erbjuda vaccination mot cervixcancer
och öroninflammationer.
Vid nämndens möte i april togs beslut (§ 37) om hemtagning av
hematologipatienter från regionsjukvård. Rapport om genomförande
behandlades vid nämndens möte i juni. Planeringen för hemtagning
av aktuella patientgrupper har genomförts och hemtagningen kommer
att kunna aktiveras när ytterligare en specialist i hematologi
finns på plats vid MSE.
Beaktas i samband med utvecklingsförslag för länssjukvården.
Hanteringen av nya nationella riktlinjer, som är under utarbetande,
avgörs beroende på område och omfattning av förändringarna. För
t.ex. stroke respektive diabetes finns länsövergripande råd som kan
arbeta med dessa. Beträffande cancervården har verksamhetscheferna
för kirurgi och onkologi varit med i processen med riktlinjerna
och kommer att kunna hantera de förändringar som de nya riktlinjerna
medför inom respektive klinik. De förändringar som föreslås i
kommande riktlinjer för hjärtsjukvården bör kunna genomföras successivt.
Geriatriskt team på akutmottagningen MSE är under uppbyggnad
och verksamheten startade i januari 2007. I framtiden kommer mobila
närvårdsteam att finnas (f.n. under uppbyggnad) på samtliga
sjukhusorter och dessa team har geriatriska patienter som främsta
patientgrupp.
Rapporteras direkt till Landstingsstyrelsen.
10 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Psykiatrisk vård
Tydliggöra inriktningen av den psykiatriska vården och fastslå kvalitetsindikatorer.
Det pågår uppbyggnadsarbeten av samverkansformer för att tydliggöra
den psykiatriska vården inom samtliga psykiatriska och barnpsykiatriska
enheter. Den antagna vårdöverenskommelsen primärvård
– psykiatri tydliggör psykiatrins ansvarsområde/uppdrag, som
en specialistverksamhet. Genom vårdöverenskommelsen skapas en
komplett vårdkedja.
I verksamhetskontrakten betonas helhetssynen såväl vårdideologiskt
för den enskilda patienten som organisatoriskt. Diskussioner har
påbörjats i ANB (samverkansgrupp landsting/kommun) angående
framtiden och primärvården som 1:a linjens psykiatri för barn och
ungdomar. Psykiatrin deltar i flera forum med vårdgrannar inom
närvården.
För södra BUP finns VITS-grupper (samverkansgrupp med elevvård
och socialtjänst) i alla kommuner, ett forum för att tydliggöra olika
verksamheters ansvar samt för att utveckla arbetet riktat mot diagnosgruppen
ADHD. Under hösten har ett team från BUP och Gnesta
kommun tillsammans deltagit i ett genombrottsprojekt på SKL
med fokus på barn med normbrytande beteende.
Södra BUP låter sedan 080101 nya patienter och familjer fylla i
symtomskattningsformulär före och efter behandling. Sedan tidigare
görs detta på BUP:s mindre enheter. Nu kommer även öppenvårdsmottagningen
in och därmed kan hela verksamheten kvalitetssäkras.
11 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
BUP, norra, har startat ett utvecklingsforum tillsammans med socialtjänst
i syfte att diskutera och klargöra riktlinjer och handläggning
av gemensamma ärenden. Deltagare är chefer från resp organisationer.
Norra vuxenpsykiatriska kliniken har under våren 2007 tillsatt
ett kvalitetsråd, som ska vara ledningsgruppen behjälplig att ta fram
kvalitetsindikatorer för verksamheten.
Arbeta för att införa kvalitetsregister som bygger på nationella
överenskommelser.
Bredda omhändertagandet i öppna vården, som ska ha god tillgänglighet
Vuxenpsykiatrin i södra/västra har gått med i och påbörjat registrering
i kvalitetsregistret BipoläR. Psykosenheten har gått med i psykosR
efter att SchizofreNY lagts ner, ett register man tidigare deltagit
i. Kliniken planerar att gå med i BUSA-registret (kvalitetsregister
för ADHD) under 2008.
Inom barnpsykiatrin finns också planer att gå med i BUSA 2008.
Anorexi- och bulimienheten inom BUP Södra ingår i nationella registret
Riksät sedan flera år tillbaks
För barnpsykiatrin har övertagandet av ADHD-patienter breddat
omhändertagandet. Vårdgarantin klaras inom barnpsykiatrin.
Inom Norra BUP och vuxenpsykiatrin pågår arbete med utformning
av en gemensam stödverksamhet mot ätstörningar. Länsgemensam
vårdkedja planeras för ungdomar under 18 år.
12 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Inom norra vuxenpsykiatriska kliniken granskas vårdkedjorna ( ”patientflöde”
) i syfte att öka tillgängligheten. ”Möta inte mota” och
”veta inte tro” är några ledord i detta arbete. I kölvattnet av detta har
personalen under hösten fått utbildning i förändringsarbete.
Vuxenpsykiatrin i södra/västra har 2007 tagit emot en ny patientgrupp
med neuropsykiatrisk problematik. Medverkan i skrivandet
av vårdprogram och rekrytering pågår för att bättre kunna ta hand
om patientgruppen.
En översyn av öppenvården i södra länsdelen pågår med hjälp av
utvecklingsenheten. Där granskas bl.a. på flöden, diagnosgrupper,
besöksfrekvenser, bemanning, arbetstyngd.
Ett förslag gällande psykiatrins utveckling i västra länsdelen har
lämnats till Psykiatriberedningen. För öppenvården föreslås bl.a.
uppbyggnad av mobila team och en ökad differentiering.
Inrikta den barnpsykiatriska vården i än högre grad mot öppen vård
i hela länet och med utökad samverkan avseende slutenvården i
regionen.
För länsövergripande barnpsykiatrin är slutenvårdsbehovet litet,
men viss tillgänglighet till slutenvård bedöms nödvändig. En riskanalys
om avveckling av slutenvården är genomförd. En regionlösning
för slutenvård skulle kunna vara ett alternativ.
Processen mot öppna vårdformer fortsätter i samverkan med vårdgrannar
och i länet. Samverkan med vuxenpsykiatrin och mobila
teamet samt jouren har formaliserats.
13 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Utveckla psykiatrins samspel med primärvården.
Tillsammans med Karsudden delta i den gemensamma utvecklingen
av den öppna verksamheten för rättspsykiatriska patienter.
Samverkan med Uppsala är formaliserad, avtal för 2008 skrivet, när
det gäller möjlighet till slutenvård på helger. Utformning och utveckling
av lokala lösningar för akut barnpsykiatriskt omhändertagande
är pågående.
I norra BUP startades ett Miltonprojekt, som fortsätter även 2008,
med utbildningsinsatser för landstinget och kommuner när det gäller
akuta, mobila jourinsatser.
Vårdöverenskommelsen primärvård-psykiatri är klar. I den finns
även beskrivet vad psykiatrin i resp. länsdel ska göra konkret t ex
samverkansträffar, konsultationer, utbildningssatsningar etc.
Barnpsykiatrin har infört möten med primärvården, främst BVC.
I Södra BUP pågår arbete med hur samverkan mellan primärvård,
barnklinik och medicinklinik kring somatisk vård av ätstörningspatienter
skall organiseras. Arbetet kommer att fortgå under 2008 och
då även inkludera Norra BUP.
Norra vuxenpsykiatriska kliniken har sedan förra året LRV-ÖV för
vissa patienter och Karsudden har vissa. Diskussioner har förts mellan
de psykiatriska klinikerna och Karsudden om den öppna vården.
Dessa planeras fortsätta under 2008 då också diskussioner med
kommunerna måste resultera i länsövergripande riktlinjer gällande
den nya vårdformen tvångsvård i öppenvård som väntas fastställas
2008.
En utredning har under året gjorts gällande den slutna LRV i Sörmland,
där man föreslagit att all sluten rättspsykiatrisk vård ska förläggas
till Karsudden.
14 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Införa brukarrevision
Närvård
Aktivt utveckla metoder för att förebygga och förhindra sjukdom
och skador, ex.vis fallprevention
Fortsätta utveckla fungerande rutiner mellan primärvård, akutsjukvården
och vårdavdelningar, ex.vis genom direktinskrivning.
Utöka verksamhet med mobila enheter att omfatta hela länet, framförallt
för äldre och svårt sjuka.
Någon egentlig brukarrevision har inte utvecklats men samverkan
finns i olika former med patientföreningar och andra intresseföreningar.
Införande av det länsgemensamma programmet för fallprevention
pågår i samverkan med länets kommuner. Arbetet stöds av en projektledare.
Åtta teman deltar i genombrottsprojekt. Kunskapsseminarier
för tvärprofessionella team har anordnats i samarbete med
FoU-Sörmland.
Inom ramen för inriktningsbeslutet om akut omhändertagande av
patienter (HSN § 32/07)kommer också rutinerna för inläggning i
slutenvård att omprövas. Förstudie genom enkäter om rutinerna för
direktinskrivningar till akutmottagningarna och vårdplatsenheterna
har genomförts och ligger till grund för åtgärdsarbetet.
I Nyköping finns sedan 1 april två sjuksköterskor som stöd till
läkaren i det mobila teamet. Teamet utgår från akutmottagningen.
I Katrineholm har den mobila verksamheten bemannats och uppbyggnadsarbetet
för att etablera ett mobilt närvårdsteam har startat.
I Eskilstuna har uppbyggnaden av ett geriatriskt mottagningsteam
på akutmottagningen införts och detta kommer att utvecklas till ett
mobilt närvårdsteam.
15 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Utveckla ersättningsformer i primärvård/närvård som premierar
patientperspektivet.
Ungdomsmottagningar o SESAM
Verkställa beslutade åtgärder för ungdomsmottagningarna i samverkan
med kommunerna. Kvinnoklinikerna ska fortsätta utveckla
SESAM-verksamheten.
Se över nuvarande regler för subventionering av preventivmedel till
ungdomar.
Familjecentraler
Utvärdera och utveckla familjecentralernas verksamhet utifrån fastställd
policy kring landstingets syn, arbetssätt och mål med familjecentraler,
LF § 79/05.
Ledning och styrning
Aktivt delta i att utveckla en modell för styrning och uppföljning på
alla nivåer som balanserar olika perspektiv (medborgare, verksamhet,
personal, ekonomi)
Ett projekt pågår för att ta fram förslag till ersättningsmodell för
primärvården. En nationell översikt över befintliga ersättningsmodeller
har sammanställts.
För samtliga ungdomsmottagningar i länet finns nu avtal med
respektive kommun.
Kontakt med hudkliniken har tagits för eventuellt samarbete runt
SESAM-verksamheten.
En översyn av samtliga patientavgifter, vilket även inkluderar
subventionering av preventivmedel, genomfördes 2007.
Utvärdering enligt KAFO-modellen (kvalitetssäkringssystem för
familjecentraler) har genomförts. Familjecentraler, fullt utbyggda
i enlighet med landstingets policy, finns i Strängnäs, Torshälla,
Oxelösund och Nyköping.
Planerings- och uppföljningsprocesserna inom hälso- och sjukvården
förbättras kontinuerligt med balanserad styrning som
grund. Såväl beslutsunderlag som uppföljningar följer indelningen
per perspektiv sedan hösten 2006. Perspektiven är grund för upplägg
av verksamhetsuppföljning samt en plattform för kontraktsarbetet
inför 2008.
16 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Intern kontroll
Fastställa, enligt reglemente för intern kontroll, en intern kontrollplan
för 2007. LS’ minimikrav på intern kontroll ska beaktas.
IT
Fortsätta verksamhetsutveckling och rutinförbättringar inom landstinget
baserat på att det nu finns ett fullt integrerat IT-stöd för
vårdarbete, dokumentation och vårdadministration, ex.vis utökad
användning av elektroniska remisser och svar.
I samverkan med länets kommuner anskaffa och införa IT-stöd för
informationsutbytet kring in- och utskrivning av patienter i sluten
vård.
Miljö
Säkerställa att alla verksamheter ska ha miljöarbetet som en naturlig
del i sin verksamhet
En plan för internkontroll är framtagen och beslutad av nämnden.
IT-enheten och de olika verksamheterna arbetar inom en rad områden
med både mindre och större förbättringsaktiviteter. Tillsammans
med Utvecklingsenheten påbörjas under hösten 2007 ett
arbete för att förbättra remisshantering och införa elektronisk hantering
av allmänremiss och svar.
Kommunerna och landstinget kom i mitten av 2007 överens om
arbetsformer och finansiering av uppdraget, vilket medförde att
landstinget under hösten 2007 påbörjade upphandlingen av det
önskade IT-stödet. Införandet planeras ske successivt per länsdel
under 2008 och början av 2009.
Miljöarbetet har gått in i den fas där miljöombud ska utses på alla
arbetsplatser och utbildningar finns inplanerade. Samverkan med
andra enheter i landstinget utvecklas successivt. SMS (Sektionen
för miljöstöd) stödjer miljösamordnarna då miljökrav ska ställas i
samband med landstingets byggprojekt.
Arbetet med att få in miljöperspektivet i planerings- och budgetprocesser
pågår inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med
ekonomienheten prövas möjligheten att skapa en modell för uppföljning
av kemikalieanvändning via FLOTT-systemet och IFS
(ekonomisystemet).
17 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
I förverkligandet av minst 80 % av delmålen i det miljöpolitiska
programmet till 2008, koncentrera insatserna mot transporter, läkemedel,
miljöutbildning och upphandlingsfrågor.
Ny reviderad miljöombudslista finns klar i december 2007 och
informeras via Insidan.
• Generell miljöutbildning har genomförts för miljöombuden
i SMS regi.
• En plan för miljöombudsträffar och miljöombud har upprättats.
• En miljöutredning/nulägesanalys har genomförts i SMS
regi under hösten, där miljöombuden deltagit.
Miljösamordnaren för hälso- och sjukvård har tagit fram en egen
miljöutredning enligt ISO 14001. Utbildningspaket för olika målgrupper
har skapats och förmedlats inom miljöorganisationen.
Samarbete har inletts med Säkerhet, främst gällande kemikalier
och brand. Ämnet miljö ingår nu i introduktionen för nyanställda
chefer.
Underlag för att reducera lustgasutsläpp i samband med Projekt
MSE har tagits fram. Arbetet fortsätter under 2008 för att vara
klart innan projektering av nytt hus startar. Alla bassängbad, liksom
desinfektions-avloppsreningsanläggningen på MSE, har inspekterats
ur ett kemhygieniskt perspektiv.
Arbetet med att ta fram riktlinjer för miljökrav vid upphandling
pågår centralt.
18 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Personalperspektiv
Säkerställa att personalen har rätt kompetens med utgångspunkt
från verksamhetens uppdrag och kontinuerligt ompröva hur befintlig
personal nyttjas. Här finns en tydlig koppling till medicinskteknisk-
liksom IT-utveckling.
För att säkra den framtida personalförsörjningen medverka i landstingets
utbildningsuppdrag för den verksamhetsförlagda delen av
reguljära vårdutbildningen. Detta ska ske genom att ta emot och
handleda studenter.
Det landstingsövergripande metodstödet som är framtaget i syfte
att användas vid omprövning av bemanning och särskilt lämpligt
då vakanssituation uppstår har förankrats i verksamhetschefsgruppen
inom Hälso- och sjukvård innan beslut fattades om slutversion.
Uppföljning av hur det används i organisationen och om
metodstödet leder till bättre ”matchning” vad gäller kompetens
mot uppdrag ska ske under 2009. Under hösten har det politiska
beslutet om hög restriktivitet vid anställning och övertid samt inköpsstopp
inneburit starkt fokus på planering inkl dispenshantering
för bemanning och kompetensmatchning ur ett kortsiktigt perspektiv.
Den långsiktiga planeringen har i vissa delar fått stå tillbaka
till följd av detta.
Den sammanhållna praktikplatsplaneringen med systemstödet
KliPP och en tillsatt central samordnare hanterar samtliga studenter
från sjuksköterskeprogrammen samt gymnasiala elever från
omvårdnadsprogrammen i samverkan med utbildarnas företrädare
och klinikernas student /elevsamordnare. Under nästa år ska resterande
studentkategorier in i KliPP för att möjliggöra en ännu bättre
planering och uppföljning. Med KliPP statistiken som underlag
samt kännedom om (i runda tal) studentantalet för övriga grupper
uppskattas 6000 student/elev veckor vara genomförda totalt för
2007. Av dessa gäller ca 5000 veckor högskolestudenter och ca
1000 veckor gymnasiala elever.
19 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
En läsårsutvärdering skett gemensamt med Mälardalens högskola
för att följa upp de kliniska adjunkternas insatser.
En översyn av AT-utbildningen på Nyköpings lasarett har initierats
under året.
Tillse att verksamheter som inte deltagit i Programmet för Arbetsmiljö
och Hälsa gör så under 2007.
Omgång 8 har erhållit individuella återkopplingar och gruppåterkopplingar
har inletts. I division Länsvård omfattades Anestesikliniken
och kirurgklinikerna inom NLN samt ÖNH och Klinfys
på MSE deltog, med 283 medarbetare varav 80 % besvarade enkäten.
I Närvården omfattades 537 medarbetare inom Primärvården
samt Psykiatriska kliniken i Eskilstuna varav 64 % besvarade
enkäten.
Omgång 9 genomförde enkätkartläggningen under tertial 2. Svarsfrekvensen
var 79 % Återkoppling av grupp resultat sker under
hösten. I omgång 9 deltar Smittskydd/vårdhygien MSE, Kvinnokliniken
NLN, Medicinkliniken MSE, Radiologen NLN samt Onkologkliniken
Sörmland.
Omgång 10 genomförde enkätkartläggningen i december 2007.
Arbetsplatserna kommer att erhålla sina gruppresultat efter årsskiftet.
Från Länssjukvården medverkade med totalt 441 medarbetare.
Det var Anestesikliniken MSE/KSK, Ortopedklinikerna
MSE/KSK respektive NLN, Reumatologkliniken MSE samt
Ögonkliniken Sörmland.
20 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Från Närvården deltog 445 medarbetare med primärvården i Katrineholm,
Flen/Malmköping och Strängnäs samt Psykiatriska
kliniken NLN.
Under 2007, på verksamhetsnivå, dokumentera det systematiska
arbetsmiljöarbetet (SAM) i form av rutiner och ansvar, alternativt
uppdatera tidigare gjord dokumentation.
Säkerställa att respektive chef svarar för praktiskt genomförande av
det landstingsövergripande arbetet med de anställda långtidssjukskrivna
med målsättningen återgång i arbete eller aktivitet.
Säkerställa att verksamheterna tillämpar arbetssättet för ”tidig återgång”
enligt landstingets rehabiliteringspolicy med riktlinjer och
rutiner.
Uppföljning på detta område skerårligen under december 2007-
februari 2008. Uppföljningen innebär att basenheterna och PAkonsulterna
diskuterar arbetsmiljö- och jämställdhet, där även
basenhetsråden ska delta i processen på respektive basenhet. I
denna uppföljning identifieras ev behov av dokumentation av rutiner
osv.
En genomgång av långtidssjukskrivna påbörjades i juni av de personer
som hade mer än 28 dagars sjukskrivning. Respektive chef
och PA-konsult har genomfört arbetet med stöd av landstingets rehabcoach.
Genomgången har syftat på aktiva handlingsplaner i de
enskilda fallen. Under året har antalet långtidssjukskrivna över 90
dagar minskat med 47 personer, dvs från 324 personer till 234. Uppföljningsprocessen
fortgår eftersom det finns enskilda fall som fortfarande
pågår. PA-konsulterna har därför efter årsskiftet ett uppdrag
att se om det funnits några speciella hinder i återgång i arbetet eller
aktivitet. Beroende på utfallet kan fortsatta åtgärder planeras vidare
för att hitta utvecklingsmöjligheter.
Under perioden maj- september har ca 220 chefer deltagit i utbildning
kring arbetsgivarens rehabiliteringsruiner och landstingets nya
rehabiliteringsriktlinjer och rutiner.
21 (22)

2008-02-05
Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården
Respektive enhets PA-konsult följer fortlöpande enhetens antal sjukskrivna.
Antal nytillkomna fall med sjukfrånvaro mer än 28 dagar har under
året minskat med 91 personer, dvs från 505 till 414 personer.
Aktivt bidra till ökad samverkan mellan landstingets förvaltningar,
divisioner och verksamheter för att tillgodose behovet av arbetslivsinriktad
rehabilitering, såsom arbetsträning och omplacering.
Säkerställa att hälsofrämjande åtgärder identifieras och dokumenteras
i de handlingsplaner som upprättas i det systematiska arbetsmiljöarbetet
(SAM) i samband med den årliga översynen.
Ekonomiperspektiv
När investeringspolicyn har fastställts, delta i arbetet med framtagande
av tillämpningsanvisningar.
Utföra verksamheten inom fastställda ekonomiska ramar.
Säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet på kort och lång sikt.
Se ovan vad gäller utbildning.
Rutiner ses över inom och mellan förvaltningarna för att utveckla
rutinerna i syfte att öka samverkan.
En uppföljning per basenhet sker årligen under perioden december
tom februari där en utvärdering av det systematiska arbetsmiljöarbetet
förs samt behov av framtida åtgärder identifieras. Under
första tertialen görs årligen en samlad uppföljning tillsammans
med divisionsrådet.
Den koncernövergripande investeringspolicyn är ännu inte fastslagen.
Under hösten har handlingsplaner för att komma tillrätta med underskottet
presenterats i nämnden. Beslut om restriktivitet gällande
anställning samt inköpsstopp konkretiserades i rutiner. Dessa
rutiner har gällt från slutet av oktober.
Fördjupade analyser inom personalområdet har påbörjats under
året. Flera utvecklingsprojekt under året har haft som syfte att få
en effektivare verksamhet med högre kvalitet till lägre kostnader.
22 (22)