12 Verksamhetsberättelse för 2007 för HoS rätt vers - Landstinget ...

landstingetsormland.se

12 Verksamhetsberättelse för 2007 för HoS rätt vers - Landstinget ...

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

för

Hälso- och sjukvården

1. Sammanfattning

Resultatet för Hälso- och sjukvården slutade på – 108,5 mnkr för 2007. Under

året har kostnaderna ökat med 5,96 % och intäkterna med 5,45 %. Un-

derskottet är främst hänförbart till kostnader för utomlänsvård, läkemedels-

året

kostnader och labkostnader. Prognosen har försämrats successivt under

och redan tidigt stod det klart att läkemedelskostnaderna ökade mycket i

jämförelse med tidigare år. Trots det var ökningen ännu högre mot slutet av

året än vad trenden visade under våren.

Under året har Hälso- och sjukvården gjort investeringar för 78,5 mnkr, vilket

också är mer än tidigare år.

I och med att hälso- och sjukvården fått bära underskotten mellan åren har

likviditeten försämrats.

Telefontillgängligheten i primärvården har förbättrats betydligt. Från att

hälften av vårdcentralerna klarade tillgänglighetsmålet i början av året kla-

anledningen till att målet inte alltid uppnås är brist på

rade tre av fyra målet på 90 % besvarade samtal vid årets slut. Den främsta

distriktsläkare.

Primärvården har trots en klar förbättring jämfört med 2006 svårigheter att

ge läkartid inom 7 dagar och inom detta område har Sörmland sämre resultat

än riket. Primärvårdsuppdraget ökar i omfattning, samtidigt som bristen på

distriktsläkare är stor.

Under hela året har verksamheterna inom hälso- och sjukvården arbetat med

att förbättra tillgängligheten. Extra resurser har tillsatts där så behövts och

varit möjligt. Vid årets slut kan också tydliga förbättringar jämfört med föregående

år redovisas, men också det faktum att förbättringar inom ett till-

1


gänglighetsmått kan försämra inom ett annat. Ortopedin klarar nu, för första

gången på många år, nybesöksgarantin i hela länet. Detta har fått till följd att

det blivit fler som väntar på behandling.

Behandlingsgarantin 90 dagar för behandling i den specialiserade vården är

för närvarande svårast att klara av. Den största anledningen till detta är bris-

ten på operationssjuksköterskor. Den övergripande planeringen inom opera-

för att om möjligt få en bättre produktionsplanering och en schemaläggning

tionsverksamheten och de opererande specialiteterna kommer att ses över

utifrån produktionsbehovet.

Kontaktvägarna för e-tjänsterna har utvecklats ytterligare genom lansering

av e-postsvar. Detta innebär att kunden nu kan följa sitt ärende i flera steg

och få löpande återkoppling om detta. Det kommer ca 2 500 meddelanden

i månaden, där den mest utnyttjade e-tjänsten är receptförnyelse (ca 51

procent), tätt följt av bokningstjänsterna.

Patientenkäterna visar att patienterna fortfarande (ca 90 %) upplever att de

blivit professionellt och respektfullt bemötta i hälso- och sjukvården. Patien-

har blivit bättre enligt mätningarna, 83 %

ternas upplevelse av delaktighet

anser att de haft bra möjligheter att delta i besluten om sin vård jämfört med

74 % vid föregående mätning.

En patientsäkerhetsfunktion, som ska stötta verksamheterna i frågor rörande

patientsäkerhet, bildades under året. Funktionen ansvarar för avvikelsesy-

och genomför händelse- och riskanalyser. Cirka två händelseanalyser

stemet

per månad har genomförts på händelser, som ofta varit anmälda enligt Lex

Maria.

Sörmlänningarnas behov av att söka vård skiftar mellan åldersgrupperna och

ökar markant efter 50 års ålder. Av alla som gör läkarbesök i Landstinget

Sörmland har 43 % enbart besökt primärvården. En tredjedel av befolkning-

en har 2007 inte alls varit i kontakt med läkare inom Landstinget Sörmland.

Beläggningen på sjukhusens slutenvårdsplatser har varit högst varierande

under året. Topparna med högt patienttryck har infallit under samma periogott

der för länets sjukhus, men det har även funnits perioder då det funnits

om lediga vårdplatser.

Under sommaren reducerades verksamheten i vanlig ordning. Både den akuunder

ta och planerade verksamheten fungerade överlag tillfredsställande

sommaren. Bemanningen var förhållandevis god, vilket dock resulterade i

högre kostnader är tidigare somrar.

Remitteringen till utomlänsvård fortsätter öka och kostnaderna ökar i en

högre takt än volymökningen. En särskild arbetsgrupp följer utomlänsvården

och har utarbetat enhetliga remissrutiner för landstinget. Enskilda patienter

med vårdkostnader över en miljon kronor har ökat såväl i antal som i

2


snittpris. Kostnadsökningen jämfört med förra året är enbart för dessa pati-

enter (45 patienter 2007) 31 miljoner kronor.

Förändringsarbetet har varit intensivt, både vad gäller effektivisering av

verksamheten och anpassning till länsgemensamma rutiner för många klini-

hjärtsjukvård, neurologi, demenssjukvård, hematologi, KOL och läkeme-

ker. Länsgemensamt utvecklingsarbete har bl.a. skett för palliativ vård,

delshantering

På Mälarsjukhuset (MSE) har ett flerårigt projekt startat tillsammans med

Service Fastigheter för att utveckla sjukvården, både verksamhetsmässigt

och lokalmässigt. Projektet ska bl a resultera i att äldre sjukhusbyggnader

rivs och ger utrymme för en ny byggnad, som ska inrymma en samlad kvin-

noklinik.

Nämnden har beslutat om att ytterligare en ny vårdcentral ska etableras i

Strängnäs, vilken ska vara geografiskt skild från den befintliga. Ett när-

till

vårdskoncept för Strängnäs/Mariefred har arbetats fram som underlag

den lokalanpassning som krävs och parallellt med detta har utformning av

lokaler för en modern läkarmottagning skett i samarbete med Service Fas-

tigheter.

Personaltillgången har i allmänhet varit god, men inom vissa områden finns

fortfarande vakanser. Vakanserna på läkarsidan finns främst inom primär-

vården, psykiatri och radiologi, grupper som också är bristyrken. För att

mildra effekterna av detta har hyrläkare anlitats.

Rekrytering och satsningar på bristyrkesgrupper har under året skett paral-

en ru-

lellt med ett restriktivt förhållningssätt. Sedan mitten av oktober har

tin för dispensansökan inför varje tillsättning införts enligt nämndbeslut.

Balansen mellan proaktiva rekryteringsinsatser för att säkra bemanningen,

inte minst inom bristområden, och ett restriktivt förhållningssätt vad gäller

anställningar generellt är en stor utmaning.

Den totala sjukfrånvaron har minskat från 26,1 till 23,6 dagar per anställd.

Det är den längre sjukfrånvaron över 28 dagar som minskat, medan den kor-

tare ökat marginellt.

Personalkostnaderna har ökat med 5,7 % jämfört med i fjol. Ökningen har

varit 7,0 % inom Närvård, 6,7 % inom Länssjukvård och 3,8 % inom Medicinsk

service. Den kraftiga utvecklingen vad gäller kostnaden för inhyrd

personal, på 88,6 %, bidrar i stor utsträckning till detta.

3


2. Analys och kommentarer

2.1 Medborgarperspektiv (Patient – brukare - kund)

Tillgänglighet

0.an i primärvården

Telefontillgängligheten i primärvården har förbättrats betydligt. I början av

året klarade drygt hälften av vårdcentralerna målet, i slutet av året klarade

drygt tre av fyra målet på 90 % besvarade samtal. Samtliga vårdcentraler har

nu försökt att koncentrera resurserna i telefonrådgivningen utifrån befolk-

Anledningen till att målet inte alltid nås är oftast akut sjukfrånvaro av sjuk-

ningens behov, d.v.s. inkommande samtal över dagen och under veckan.

sköterskor. Situationen försvåras av att det saknas distriktsläkare, vilket i sin

tur gör att tiderna till patienterna inte räcker till och det i sin tur leder till

längre samtalstid för att kunna ge så bra råd som möjligt till patienterna.

7 dagar i primärvården

Jämfört med föregående år, då 77 %, fick en läkartid inom 7 dagar i primär-

mätningar. För riket har tillgängligheten fortsatt att öka och är nu 89 %, vil-

vården, har andelen ökat till 84 % vid vår-, respektive 80 % vid höstens

ket innebär att Sörmland i höstens mätning ligger 9 procentenheter lägre än

rikssnittet. Anledningen till gapet bedöms främst vara att primärvårdsuppdraget

ökat utan att motsvarande resurser för uppdraget tillförts samt att

bristen på distriktsläkare ökar i länet.

Nybesöksgarantin 90 dagar i den specialiserade vården

Fyra av fem mottagningar klarar att erbjuda ett nybesök inom 90 dagar. Det

är en förbättring jämfört med förra året, då 72 % klarade garantin.

Sedan ett par månader tillbaka klarar samtliga tre ortopedmottagningar ny-

På ortopedkliniken MSE har en hel del förändringar genom-

besöksgarantin!

förts för att effektivisera verksamheten, vilket också gett resultat. Båda klinikerna

har jobbat intensivt med planering och schemaläggning över längre

perioder.

Hudkliniken har jobbat hårt med det interna arbetet samt med indikationer

för vilka patienter som ska behandlas på kliniken för att uppnå bästa möjliga

kvalitet för patienterna. Under fjärde kvartalet har samtliga hudklinikens

mottagningar klarat nybesöksgarantin, vilket visar på en klar förbättring

under året. Positiv utveckling ses även inom den urologiska specialiteten där

samtliga mottagningar kan erbjuda en nybesökstid inom en till två månader.

Kirurgmottagningarna, ÖNH-mottagningarna, lungmedicin samt ögonmottagningen

på MSE har problem att klara nybesöksgarantin. På ÖNH-

4


kliniken pågår ett förbättringsarbete, där många processer ses över i syfte att

kunna jobba som en länsgemensam klinik. Syftet är att införa enhetliga riktlinjer

och rutiner, så att lika vård erbjuds patienterna i länet.

Behandlingsgaranti 90 dagar i den specialiserade vården

Tre av tio patienter får vänta på sin behandling över 90 dagar, vilket är säm-

re än motsvarande period förra året, då 2 av 10 fick vänta längre än 90 da-

har

gar. Det innebär att det väntar 3 255 patienter på behandling och av dem

963 patienter väntat mer än 90 dagar. Motsvarande period förra året väntan-

mer än 90 dagar. En orsak till att det är fler antal väntande tillbehandling är

de 1474 patienter på en behandling och av dem hade 305 patienter väntat

att det under 2007 rapporterades 44 olika behandlingsdiagnoser till den na-

2006, dvs en

tionella väntetidsdatabasen jämfört med endast 22 diagnoser

fördubbling av de antalet diagnoser där väntetiderna granskas.

Anledningen till att vårdgarantin inte nås är främst bristen på operations-

tet måste åtgärdas i första hand och det i sin tur innebär att behandlingar

sjuksköterskor, vilket medför att behandlingar med högre medicinsk priorimed

lägre medicinsk prioritet får vänta längre än 90 dagar.

De basenheter som har svårast att klara behandlingsgarantin är fortfarande

de kirurgiska och ortopediska specialiteterna samt ÖNH-kliniken. I och med

att ortopedin kortat sin väntelista till nybesök, så har det initialt fått till följd

att det blivit fler som väntar på behandling. Dock klaras höftplastiker inom

tre månader. Förändringsarbete pågår på klinikerna för att se över sina flö-

den och processer.

E-tjänster

Kontaktvägarna för e-tjänsterna har utvecklats genom lansering av e-

postsvar, detta innebär att kunden nu kan följa sitt ärende i flera steg och

få löpande återkoppling om detta. Det inkommer i snitt ca 2 500 medde-

landen i månaden och den mest tillämpade e-tjänsten utgörs av receptför-

nyelse (ca 51 procent), tätt följt av bokningstjänsterna.

Trots att ett stort antal mottagningar och vårdcentraler idag har möjlighet

att erbjuda tider via webben, så görs det i för liten omfattning. Efterfrågan

från medborgaren att kunna boka tid via webben är betydligt större än vad

som hittills erbjudits.

Sedan hösten erbjuder samtliga ungdomsmottagningar i länet e-tjänster,

detta har varit framgångsrikt och har underlättat för ungdomarna att boka

och få en tid via webben.

Radiologi

Det totala antalet undersökningar inom radiologiska klinikerna har ökat år

från år.

Förmågan att möta efterfrågan på datortomografundersökningar har inte

räckt till och extrakörningar har behövts på kvällstid november – december

5


för att behålla köbalansen kring 350 undersökningar. Detta hade inte gått

utan extrakörningar.

Radiologiska kliniken MSE/KSK följer Socialstyrelsens rekommendationer

med 1 månads väntetid för oprioriterade patienter. För MR-undersökningar

har dock väntetiden tidvis legat upp mot 3 månader, delvis p.g.a. att den

äldsta maskinen bytts mot en ny. Utbyte och ombyggnad medförde att un-

Tack vare extrainsatser på helger har väntetiderna kunnat hållas på en rimlig

dersökningarna endast kunde ske på en maskin under knappt fyra månader.

nivå. För medicinskt prioriterade patienter liksom för inneliggande patient

finns inga väntetider.

Anestesi/operation

Operationsavdelningarna på MSE och KSK har haft brist på specialistutbil-

dade sjuksköterskor och därför har en reducering av antal tänkta operations-

lag genomförts. Detta har medfört en minskad tillgänglighet gentemot ope-

rerande kliniker främst när det gäller elektiv kirurgi. För att möta vakans-

våren och framåt. I ett mer långsiktigt perspektiv så har arbetet i ett länsge-

problemet så har 1-3 sjuksköterskor från bemanningsföretag anlitats fr.o.m.

mensamt personalförsörjningsforum fortsatt med kartläggning av pensions-

avgångar, kontraktsutbildning och marknadsföring.

För NLN är tillgängligheten på operation i förhållande till vad som planerats

god. Andelen strykningar med anledning av faktorer inom anestesikliniken

och förändrade förutsättningar på operationsavdelningen är acceptabel, dock

kan noteras att andelen strykningar ökat när det varit platsbrist på vårdav-

det

delning. Vakanssituationen på sjuksköterskesidan har dock inneburit att

inte varit möjligt att erbjuda ett extra operationslag per dag för att bl.a. öka

antalet protesoperationer per vecka. I kvalitetsregistret för höftfrakturer är

Nyköpings lasarett bättre än riksgenomsnittet när det gäller väntetid till ope-

för det slutliga ration, vilket är av stor betydelse resultatet.

Bemötande och delaktighet

De senaste patientenkäterna, enligt mätmetoden Mini-KUPP (Kvalitet Ur

Patientens Perspektiv), visar att 91 % av de tillfrågade patienterna anser sig

ha blivit professionellt och respektfullt bemötta. Resultatet avviker inte

nämnvärt från tidigare mätningar. Patienternas erfarenheter av vården följs

upp även via Vårdbarometern. Enligt denna mätning anser 88 % av de som

svarat under 2007 att de fått ett respektfullt bemötande av läkaren/sjuksköterskan,

vilket är något sämre än under föregående år (90 %)

resultatet för riket (90 %).

Patienternas upplevelse av delaktigheten har blivit bättre. Enligt den senaste

mini-KUPP mätningen på sjukhusmottagningarna anser 83 % (74 %

vid föregående mätning) att de hade bra möjlighet att delta i beslut om sin

vård.

6


Patientsäkerhet

Mätningarna med Mini-KUPP genomförs var tredje termin enligt planen.

Under hösten 2007 dröjde dock starten av planerade mätningar med anpå

ledning av osäkerhet om dessa inköp skulle omfattas av restriktivitet

grund av det ekonomiska läget. Därför har ett antal enheter kommit i gång

med sina mätningar först efter årsskiftet.

Projektet patientsäkerhet avslutades vid halvårsskiftet. En patientsäkerhets-

bildades och sorterar under utvecklingsenheten. Patientsäkerhetsfunktionen

bemannas av chefläkarna, patientsäkerhetssamordnare och systemförvaltare

för avvikelsesystemet. Funktionen har bl.a. systemförvaltaransvar för avvi-

funktion, som stöttar linjeorganisationen i frågor som rör patientsäkerhet,

kelsehanteringssystemet och genomför händelse- och riskanalyser. Händel-

enligt

seanalyser används i samband med inträffade händelser, ofta anmälda

Lex Maria, där man återskapar händelseförloppet i teorin och sedan analyse-

man

rar varje moment. Riskanalyser görs främst på förändringsförslag, där

identifierar och graderar risker med den aktuella förändringen. I analysen

ingår även att förslå åtgärder för att undvika eller minska riskerna.

I medeltal har två händelseanalyser genomförts per månad under året och

flertalet av händelserna är Lex Maria anmälda. De händelseanalyser som

berör många kliniker och med många principiella frågor har lyfts på verk-

av händel-

samhetschefmöten för information och diskussion. Genomgång

seanalysen har även genomförts tillsammans med Socialstyrelsen på de kliniker

som de har besökt efter att Lex Maria anmälan gjorts.

En riskanalys för remisshantering, som genomfördes under våren, har resul-

terat i att ett projekt för införande av bl.a. EDI remisser kopplat till genom-

gång av rutiner, riktlinjer och verksamhetsöversyn ska genomföras. Risk-

misshantering på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Under hösten

analysen har också presenterats för Socialstyrelsen och för en utredare i rehar

intresset för riskanalyser ökat från klinikerna och allt fler analyser efter-

frågas.

Utbildning i patientsäkerhet för 1: a linjechefer och avvikelsesamordnare på

kliniker startades under hösten. Ett femtital personer har under två tillfällen

genomgått en och en halv dags utbildning i patientsäkerhet inklusive metod

för genomförande av händelseanalys. Syftet med utbildningen är att sprida

patientsäkerhet inom Landstinget Sörmland samt ge möjlighet och metodstöd

för verksamheten att systematiskt analysera sina avvikelser.

Planering inför bytet från avvikelsehanteringssystemet VIS till Synergi 500

vid årsskiftet har pågått under hösten. Arbetet har inneburit säkerställning av

definitioner, uppbyggnad av organisationsstruktur, planering och genomförandet

av utbildningar till personal inom verksamheterna.

7


I samarbete med andra landsting sker utveckling av personalenkät för att

mäta patientsäkerhetsklimatet i en verksamhet. Landstinget Sörmland deltar

även i det nationella arbetet med kvalitetsindikatorer samt i utvecklingen för

att få ett IT–stöd för händelseanalyser.

Patientsäkerhetsfunktionen har under hösten varit värd för en nätverksdag

inom risk- och händelseanalys på nationell nivå. Erfarenheter med såväl

goda exempel som de bekymmer som finns i sjukvårdsverksamheten diskuterades.

I december genomfördes en seminariedag där patientsäkerhetsfunktionen

tillsammans med kommunen informerade om det arbete som pågår och de

erfarenheter som finns för de studerande på sjuksköterskeprogrammet vid

Mälardalens högskola.

Sörmlänningarnas benägenhet att söka vård

Vårdkonsumtionstal används för att belysa befolkningens totala konsumtion

av vård, såväl inom det egna landstinget som köpt utomlänsvård. Den priva-

inte med i redovisningen på grund av att

ta vården inom landstinget finns

det idag inte går att redovisa den vården per kommun. Den primärkommu-

ingår inte nala sjukvården heller.

Kontaktgrad

Befolkningen har olika benägenhet att söka kontakt med hälso- och sjukvården.

Diagrammet nedan visar andelen sörmländska invånare per åldersgrupp

Benägenhet att söka kontakt med sjukvården

(exkl graviditetsrelaterade diagnoser)

100%

90%

80%

Procent av befolkningen

70%

60%

50%

40%

30%

Samtliga kommuner

20%

10%

0%

0-4 5-9 10-

14

15-

19

20-

24

25-

29

30-

34

35-

39

40-

44

45-

49

50-

54

55-

59

60-

64

65-

69

70-

74

75-

79

80-

84

85-

89

90-

94

95-

Ålder

8


som under 2007 haft någon form av kontakt med hälso- och sjukvården i

Landstinget Sörmland. Kontakter med diagnoser som är relaterade till gra-

söker kontakt med vården är relativt låg, ca 30 %. Efter 50 år ökar andelen

markant för att sedan vid 90 år sjunka. I den lägsta åldersgruppen 0-4 år är

viditeter har undantagits.

Av diagrammet kan man utläsa att andelen invånare upp till ca 50 år som

kontaktgraden av naturliga skäl väldigt olika för varje årsgrupp, från strax

under 100 % för 0-åringarna till ca 35 % för 4-åringarna. Kontaktgraden är

genomsnittligt högst i Oxelösund och lägst i Strängnäs.

Vart vänder sig sörmländska invånare?

Av samtliga sörmländska invånare som varit

på läkarbesök i Landstinget Sörmland har

43 % enbart besökt primärvården, 19 %

enbart specialistvården och 2 % enbart

psykiatrin. En tredjedel av patienterna har

besökt både primärvård och specialistvård.

Under 2007 är det ca en tredjedel av

befolkningen som inte varit i kontakt med

läkare inom hälso- och sjukvården i Sörmland.

Vårdkonsumtion

Totalt antal vårdtillfällen per 1000 invånare och kommun år

2007

200

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

VTF/1000 inv. vård

utomlän

VTF/1000 inv. vård inom

Lt

Eskilstuna

Strängnäs

Nyköping

Oxelösund

Trosa

Gnesta

Katrineholm

Flen

Vingåker

9


I vårdtillfällen ingår all somatisk och psykiatrisk vård som konsumerats

inom och utanför länet under år 2007. Utomlänsvården innehåller både den

högspecialiserade och den akuta vården. Flest antal vårdtillfällen per 1.000

invånare noteras för Nyköpings, Katrineholms och Oxelösunds kommuner.

Antal vårdtillfällen beror till viss del på åldersstrukturen i kommunen och på

hur åldringsvården är utbyggd och organiserad. De kommuner som har

högst andel invånare över 80 år är Katrineholm, Flen, Vingåker och Nykö-

Trosa

ping och den yngsta befolkningen finns i Gnesta och Trosa kommun.

och Gnesta är de kommuner som har den högsta vårdkonsumtionen per

1.000 invånare utanför länet.

Antal läkarbesök egen producerad och köpt utomlänsvård per

1000 invånare och kommun år 2007.

2500

2000

1500

1000

500

Utomlänsvård PV-besök

Utomlänsvård spec.besök

PV-besök

Spec.besök sjukhus

0

Eskilstuna

Strängnäs

O

Nyköping

xelösund

Trosa

Gnesta

Kat

rineholm

Flen

Vingåker

I primärvårdsläkarbesök inom länet ingår besöken vid de privata vårdcentrade

pri-

lerna Vingåker och Eskilshem, däremot ingår inte läkarbesöken hos

vata familjeläkarna i Eskilstuna.

Invånarna i Eskilstuna, Nyköping, Oxelösund och Katrineholm har högre

konsumtion i öppenvård vid sjukhusen jämfört med de övriga kommunerna

i länet. Närhet till sjukhus brukar också innebära en högre konsumtion.

I läkarbesöken finns inte den privata vården redovisad. Idag finns det inga

system som gör det möjligt att redovisa dessa läkarbesök per kommun. I

stickprov, som gjorts på kvitton för privata läkarbesök, kan konstateras att

majoriteten av patienterna kommer från den kommun där läkaren verkar.

Flest privata läkare finns i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Trosa

kommun.

10


2.2 Verksamhetsperspektiv

Genomförda förändringar

Uppdragsbilagan

Förändringar direkt kopplade till politiskt fastställda direktiv och uppdrag

för 2007 redovisas i en särskild uppdragsbilaga.

Om tidigare uppgifter gällande vårdkonsumtion av privata läkarbesök tas

med i beräkningen sker en utjämning av totala antalet läkarbesök per tusen

invånare mellan kommunerna. Undantag är Strängnäs, Gnesta och Vingåkers

kommun som har något lägre konsumtion av läkarbesök.

Sommarsituationen 2007

Som vanligt reducerades verksamheten inom hälso- och sjukvården under

sommarperioden. Neddragningarna inom delar av vården innebär en ökad

belastning på andra delar, som akutmottagningarna, ambulanssjukvården

och primärvården. Både den akuta och den planerade verksamheten funge-

rade dock överlag tillfredsställande den här sommaren. Den ojämna till-

strömningen av patienter medförde vissa tider en ansträngd vårdplatssitua-

tion, särskilt i början av semesterperioden. Bemanningen var tillfredsstäl-

har

lande, men ändå sårbar. Den förhållandevis goda sommarbemanningen

resulterat i högre kostnader än normalt. Rutinerna för sommarreduceringar

och bemanningsplanering är numer väl inarbetade och sommarplanering är

en aktivitet som pågår året om.

Länsgemensamt palliativt råd

Efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden (§ 8/06) om en förändrad in-

riktning av den palliativa vården inrättades i slutet av 2006 ett länsgemen-

samt palliativt råd med företrädare för sjukhusen, primärvården, kommuner-

är att ansvara för att den pal-

na och sjukhuskyrkan. Rådets huvuduppgifter

liativa vårdfilosofin överförs till berörda vårdgivare samt att utforma prosamsyn

gram för kvalitetsuppföljning. En viktig del i arbetet är att utveckla

och samordning av den palliativa vården i länet.

Under 2007 har rådet påbörjat sitt arbete och skaffat sig en aktuell bild av

den palliativa vården genom kartläggningar samt interna och externa studie-

som en komplettering till tidigare

besök. En översyn av barn och ungdomars särskilda behov har genomförts

översyn.

Hjärtsjukvård

Socialstyrelsens rekommendationer med PCI (ballongvidgning) vid hjärtinfarkt

i stället för trombolys tillämpas på MSE. Sedan februari finns en PCIjour

inrättad under viss del av veckan i syfte att snabbt behandla patienter

med ST-höjningsinfarkter. Det innebär att största delen av behovet av akut

PCI i veckorna hanteras i egen regi, medan det på helgerna finns ett samar-

11


ete med främst Örebro. Vissa larmrapporter om s.k. läkemedelsstent (nät-

av detta minskat från 85 % till 30 %, vilket ligger i linje med övriga

cylinder av metall som avger läkemedel) vid PCI har gjort att användningen

landet.

Neurologi

Medicinklinikerna på länets sjukhus har träffat överenskommelse om an-

för neurologi, vilket bl.a. innebär en gemensam väntelista

svarsfördelning

för klinikerna.

Hygienregler

Nya hygienregler, som gäller för arbete på vårdinrättningar inom Landstinget

Sörmland, har införts.

Hudverksamheten i egen basenhet

Hudverksamheten har etablerats som egen länsövergripande klinik, Hudkli-

sjukdomar, Basenheten för infektions- och

niken Sörmland, fr.o.m. 2007-04-01. Den basenhet där hudverksamheten

tidigare ingick är nu en sammanhållen organisation för infektions- och lung-

lungsjukdomar.

Sjukvårdsrådgivning

Landstinget Sörmland har sedan 2006 sett över sitt avtal med MedHelp av-

inter-

seende sjukvårdsrådgivning och lät under maj månad Synovate Temo

vjua 407 personer som ringt sjukvårdsrådgivningen i Sörmland. I början av

året infördes en speciell barnlinje som snabbt blivit välkänd bland sörmländska

barnfamiljer.

Mobil intensivvårdsgrupp på MSE

En mobil intensivvårdsgrupp, enligt samma koncept på NLN, har efter ge-

nomgånget pilotprojekt etablerats i verksamheten på intensivvårdsavdel-

och

ningen MSE. Detta innebär att ett team från IVA bestående av läkare

sjuksköterskor går ut som konsulter på vårdavdelning för att optimera pati-

i syfte att minimera ett kommande intensivvårdsbehov.

entens behandling

Detta frigör intensivvårdsplatser och ökar tillgängligheten.

Vårdplanering

Kommunerna och landstinget har reviderat dokumentet ”samordnad vård-

planering”, vilket tydliggör vårdkedjan och de olika aktörernas uppdrag.

Familjecentral Oxelösund

Under hösten öppnade en familjecentral i Oxelösund och den är redan väl

fungerande. Många uppmärksammar familjecentralen i samband med besök

på barnavårdscentralen och återkommer sedan regelbundet. Det ger möjlighet

att följa familjerna kontinuerligt och ge behövligt stöd vid eventuella

problem.

12


Smärtmottagning

Uppbyggnadsprocessen av smärtmottagningen MSE fortsatte under 2007

och ledningsstrukturen för de båda mottagningarna i Eskilstuna respektive

Nyköping är nu helt gemensam.

Läkarsekreterarkompetensen MSE

Läkarsekreterakompetensen MSE inrättades 2005 som en tillfällig verksam-

till enskilda basenheter. Utvärderingen visade att verksamheten fungerat bra

het med läkarsekreterare i en poolfunktion, som skulle kunna ge korttidsstöd

och att det fanns ett behov av dessa tjänster. Övertid och timtid för läkarsek-

reterare för de basenheter som utnyttjat funktionen har kraftigt minskat.

Läkarsekreterarkompetensen på Paramedicin KSK/MSE blir därför perma-

nent verksamhet fr.o.m. 2008-01-01 på samma sätt som motsvarande verk-

samhet på NLN. Båda funktionerna sorterar under paramedicin KSK/MSE.

Pågående förändringar

Tillfälliga dagvårdsplatser på MSE

På grund av det periodvis ansträngda läget vad gäller vårdplatser på Mälar-

2007-08-15 – 2008-02-15. Platserna kallas EVA (extra vårdavdelning) och

sjukhuset har sex dagvårdsplatser på AVA öppnats under en försöksperiod

ger möjligheter att snabbare placera patienter från akutmottagningen på

vårdavdelning.

Palliativ vård

Under hela 2007 har uppdrag SVEA pågått inom MSE som ett utvecklings-

område för patientgrupperna palliativa patienter, hematologipatienter, hjärntumörspatienter

och onkologipatienter. Arbetet har utmynnat i att dessa pa-

totientgrupper

samlas på en vårdavdelning uppdelad på två sektioner med

talt 32 vårdplatser (Viktoriaenheten).

Tidigare SAH (sjukhusansluten hemsjukvård) har nu bytt namn till ASIH

(avancerad sjukvård i hemmet) och har i Eskilstuna fått ett utökat ansvars-

område vid genomförandet av uppdrag SVEA.

Vård av patienter med hjärntumörer

Under året har en omorganisation gällande patienter med hjärntumörer arbeatt

placeras på en medicinavdelning ska pati-

tats fram på MSE. I stället för

enterna överföras direkt från akutmottagning till onkologisk klinik, palliativ

vård, så att kvaliteten i alla aspekter av omhändertagandet höjs. Förändring-

en börjar gälla från januari 2008.

Hematologi

Ett länsgemensamt utvecklings- och planeringsarbete har genomförts avseende

patienter med malign blodsjukdom i syfte att öka hemtagning från regionvård

och koncentrera vården av länets patienter till MSE. Ytterligare tre

13


vårdplatser har avsatts för hematologipatienter på Viktoriaenheten. För att

kunna hantera ett ökat patientantal krävs tre specialistläkare i tjänst. Den

ökade hemtagning kan börja under 2008 så snart vi har full bemanningen på

läkarsidan.

KOL

Det nya vårdprogrammet för KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) har

införts under året med bl.a. utbildning inom primärvården. Ett projekt för

inrättande av KOL-team har påbörjats på medicinkliniken NLN och ska

pågå under 2 år. Målet för projektet är att genom tidiga insatser för patienten

förhindra inläggningar och ge en god livskvalitet, vilket leder till minskade

kostnader för slutenvård.

Demenssjukvård

Under året har demenssjukvården utvecklats inom hela primärvården. Sär-

skilda demensteam har inrättats eller kommer att inrättas i de olika primär-

och regelbundna möten hålls med biståndshandläggare och hemvården för

vårdsområdena. I Eskilstuna finns t.ex. demensansvariga på vårdcentralerna

att få en helhetsbild av patientens möjlighet och behov. Primärvården i Nyhar

under hösten format projekt och genomfört utbildning för god

köping

demensdiagnostik och samarbete med Nyköpings kommun runt patientgruppen.

Satsning diabetesvård

Ett antal nya diabetessjuksköterskor har tillsatts inom primärvården och

detta medför att landstinget nu kan leva upp till målen i nationella diabetesregistret.

Ryggmärgsskadade

Extra resurser från paramedicin NLN har varit avsatta för ryggmärgsskadade.

Detta har möjliggjort tidigare hemtagning av patienterna från region-

ett paramedicinskt program för omhänder-

vård. Neuroteamet har utformat

tagandet, där man utgått från vårdprogram som används inom regionvården.

”Hälsotorg” i Katrineholm

I samverkan mellan Katrineholms kommun, Landstinget Sörmland och

Apoteket AB upprättades våren 2007 ett avtal om ”Hälsotorget”. Syftet är

att skapa en mötesplats med olika verksamheter, där människor kan får stöd

och vägledning till en bättre hälsa. Exempel på verksamheter är rökslutar-

och samtalsstöd. Här finns möjlighet att mäta

stöd, fysiotek, livsstilsgrupper

blodtryck och BMI (Body Mass Index). Landstingets personal kommer att

delta i aktiviteterna på hälsotorget.

Läkemedelshantering

Projekt Lärkan, ett länsövergripande projekt för att säkerställa patientsäkerheten

vid läkemedelshantering i operationsprocessen. Under hösten 2007

har personal utbildats vid ett flertal tillfällen, bl.a. med reducerad operationsverksamhet

som följd.

14


Medicinsk fotografering

Medicinsk Fysik och Teknik (MFT) har det organisatoriska ansvaret för

sjukhusfotografi. En utredning om MFT:s medicinska fotografer har påbörhar

jats för att utreda behov och resurser ur ett länsperspektiv. Historiskt

fotoverksamheten främst riktat sig mot MSE, men de senaste åren har uppdrag

utförts även mot övriga delar i landstinget.

Fastigheter

Idéplaner

För NLN har under året tillsammans med Service Fastigheter upprättats en

idéplan med tankar om sjukhusets framtida lokalutveckling. För MSE pågår

ett arbete med att uppdatera och revidera befintlig idéplan.

Projekt MSE

Ett flerårigt projekt för att utveckla sjukvården, både verksamhetsmässigt

och lokalmässigt, pågår på MSE. Arbetet bedrivs som ett samverkansprojekt

mellan Hälso- och sjukvården och Service Fastigheter. Det ska resultera i att

äldre byggnader rivs och att ett nytt hus byggs, där kvinnosjukvårdens olika

enheter kan samlas. Övriga verksamheter som ingår i projektet kommer att

få ombyggda lokaler. Projektet berör många verksamheter, men under 2007

har det främst varit kvinnokliniken MSE och mammografin som aktiverats.

Modellrutiner har tagits fram och dessa ska kunna användas i de kommande

delprojekten för att få enhetlighet i processerna.

Projektet har löpande referenskontakter inom olika områden, som handi-

med utvecklingsenheten och

kapporganisationer, miljösamordnare, sjukhuskoordinator och samverkar

Samhällsmedicin.

I samband med införande av digital mammoscreening kommer hela mam-

2008 att flytta till en ny avdelning på MSE. Därmed

mografiverksamheten

etableras ett s.k. Bröstcentrum, med såväl screening, klinisk mammografi,

ultraljud och inventioner. En total översyn av arbetssätt/flöde görs innan

flytt.

Primärvården Strängnäs/Mariefred

I december 2006 fattade nämnden beslut om att ”ytterligare en vårdcentral,

som inte är samlokaliserad med den ursprungliga vårdcentralen, etableras i

Strängnäs”. Primärvårdsledningen för primärvården Strängnäs/Mariefred

har under 2007 tagit fram ett närvårdskoncept och sedan arbetat vidare med

detta i parallella arbetsgrupper för organisationutveckling respektive lokalutformning.

Arbetet med lokalutformning och lokalisering av ny vårdcentral

har skett i samverkan med Service Fastigheter och deras arkitekter.

Beslut om lokalisering av ny vårdcentral kommer att fattas under början av

2008.

15


Egen verksamhet

Vårdplatsbeläggning

Beläggningssituationen på länets sjukhus har varit högst varierande under

året. Topparna med högt patienttryck har infallit vid ungefär samma tid-

men det har i år även funnits perioder med gott

punkt på de tre sjukhusen,

om lediga vårdplatser.

Årets första månader var ansträngande pga att calicivirus förekom på samt-

liga sjukhus och medförde stängningar och restriktioner. På MSE begränsa-

av att det fanns många patienter med kommunalt

des då även platstillgången

betalningsansvar.

Efter en period under våren med god platstillgång, så blev det återigen en

ansträngd platssituation på MSE i samband med neddragning för sommar-

verksamhet. Från mitten av juli och resten av semesterperioden var platssi-

beläggningsmässigt, även om båda sjukhusen noterar att det blev tyngre

tuationen dock mycket god. På KSK och NLN löpte semesterperioden bra

under den senare delen.

Under hösten var det återigen en besvärlig platssituation på sjukhusen. Detta

trots att patienter med kommunalt betalningsansvar har varit färre än vanligt.

Katrineholms kommun har t.ex. inte haft en enda betaldag under 2007.

Julhelgen var till att börja med lugn, men fram mot nyårshelgen var patient-

högt igen, inte minst med patienter som trycket mycket halkat.

Psykiatri

Sjukhus

Andel nybesök till

läkare av den totala

andelen läkarbesök

Andel nybesök till alla

personalkategorier av

den totala andelen vårdkontakter

Mälarsjukhuset 12,1 % 3,7 %

Kullbergska sjukhuset 11,3 % 3,0 %

Nyköpings lasarett 16,5 % 3,5 %

Nyköpings lasarett har den högsta andelen nybesök till läkare och har även

en hög andel nybesök till alla personalkategorier.

Beläggningen inom den slutna psykiatriska vården har varit hög vid alla tre

sjukhusen under året. Medelvårdtiden varierar vid sjukhusen, vilket beror på

ålderssammansättningen på patienterna samt diagnospanoramat.

16


Antal vårdkontakter per individ inom öppenvården psykiatri, oavsett var

vården har skett, varierar mellan kommunerna. Flest vårdkontakter per indilägst

vid har patienter boende i Eskilstuna, 10 vårdkontakter/patient, och

antal har boende i Vingåker, 7 vårdkontakter/patient.

Privata vårdgivare

Landstinget har idag ca 100 privata vårdgivare med avtal/etablering. Av

dessa är 33 läkare, 50 sjukgymnaster och övriga är psykoterapeuter. Budge-

ca

ten för privata vårdgivare (exkl privat drivna vårdcentraler) uppgår till

200 miljoner kronor. Den privata verksamheten styrs från landstingets sida

genom ett utskott för privata vårdgivare kopplat till nämnden, som är be-

slutsfattare. Det finns också ett samverkansorgan för den privata verksamhe-

ten bestående av representanter för privata läkare och sjukgymnaster, politi-

administrativ funktion, som hanterar kontakterna med privata vårdgivare.

ker samt tjänstemän. Inom lednings- och verksamhetsstöd finns en särskild

Inom den administrativa funktionen har ett utvecklingsarbete pågått, i sam-

förstånd med de privata vårdgivarna, för att införa ett webbaserat redovis-

Redovisningssystemet, som kommer att användas fr.o.m. ja-

ningssystem.

nuari 2008, förbättrar möjligheterna till uppföljning av den privata verk-

samheten.

Under året har en sjukgymnastupphandling gällande Nyköping genomförts.

En omförhandling har slutförts gällande Vingåkers vårdcentral och upp-

Eskilshems vårdcentral handling avseende pågår.

Utomlänsvård

Den medicinska forskningens snabba framsteg gör att olika behandlingsme-

idag framgångsrikt med ny medicinsk teknik och med nya dyra läkemedel,

vilket ger ökade kostnader per åtgärd. Kostnadsstegringen för den högspeci-

aliserade vården är därför betydligt högre än normal prisökning

toder utvecklas kontinuerligt på alla vårdnivåer. Allt fler patienter behandlas

.

Hälso- och sjukvården har tillsatt en särskild arbetsgrupp för utomlänsvård

som bl.a. har utarbetat enhetliga remissrutiner inom landstinget. Arbets-

för upprättande och uppföljning av avtal gäl-

gruppen har ett samlat ansvar

lande utomlänsvård, dvs samverkan och köp/sälj av vård med andra landsting

och regioner. Detta inkluderar även vårdgarantin. Det fria vårdvalet

följer SKL:s rekommendationer.

Samtliga statistikuppgifter, utom tabell 4, är hämtade från Skvader, landstingets

datasystem för utomlänsvård.

17


Tabell 1: antal skickade remisser per remisstyp

Remisstyp År 2004 Å2 2005

År 2006 År

2007

Vård efter initiativ från 3944 4426 4884 5107

hemlandstinget

Fritt vårdval 1478 1378 1635 1651

Vårdgaranti 15 99 182 246

Övrigt 46 60 67 87

Totalt 5483 5963 6768 7091

Utfärdade remisser är giltiga ett år om inte annat anges. Antal remisser

”Vård efter initiativ från hemlandstinget” har minskat inom barn- och ung-

domsmedicin och hud, vilket tyder på en effekt av länsgemensamma klini-

för

ker. Kirurgi, ortopedi och medicin har haft en ökning av antal remisser

”Vård efter initiativ från hemlandstinget”. På grund av läkarbrist har onkologkliniken

tvingats remittera ett antal länspatienter för utomlänsvård, vilket

har fått till följd att remisserna ökat.

Patienter som använt sig av ”Fritt vårdval” har ökat i antal inom ortopedi,

men har minskat betydligt inom öron-, näsa- och halssjukvård.

För ”Vårdgaranti” har remitteringen ökat inom kirurgi och ögonsjukvård,

men minskat inom ortopedi.

Tabell 2: antal remisser fördelade p er sjukhus.

Sjukhus År 2004 Å2 2005 År 2006 År 2007

UAS (Uppsala) 1899 2042 2255 2250

USÖ (Örebro) 736 862 976 1041

Karolinska 952 1039 1187 1343

Övriga sjukhus 1896 2020 2350 2457

Totalt 5483 5963 6768 7091

Ökningen till Karolinska gäller framför allt remisser för tumörsjukdomar,

cirkulationsorganens sjukdomar, psykiska sjukdomar samt medfödda missbildningar

m.fl.

”Dyra patienter”

Tabell 3.

ÅR Kostnadsintervall Antal patienter

Kostnad

år 2007 1 - 4,7 mkr 45 75 mkr

år 2006 1 – 2,5 mkr 32 44 mkr

18


Patienter med höga vårdkostnader, s.k. dyra patienter, har ökat i antal. Av

tabellen framgår det att dessa patienter har ökat med 13 och kostnadsökning

uppgår till 31 mkr. Snittpriset för patienter med en kostnad över 1 miljon

kronor var 1,7 mkr 2007, medan den var 1,4 mkr 2006.

Tabell 4, kostnad utomlänsvård per remisstyp

Kostnader i tkr År 2006 År 2007

Vård efter initiativ från 289 813 349 413

hemlandstinget

Fritt vårdval 36 645 37 725

Vårdgaranti 4 516 4 607

Akutsjukvård 73 499 82 506

Övrigt 20 697 7 054

Totalt 425 170 481 305

Kostnader

Uppgifterna i tabell 4 och 5 är hämtade från IFS, landstingets ekonomisystem.

Kostnaden för utomlänsvården totalt, exkl. rättspsykiatrisk vård, har i år

ökat med ca 12 % jämfört med föregående år. De medicinska diagnosområ-

njur-

den som har ökat mest är hematologi, cirkulationsorganens sjukdomar,

svikt, tumörer, brännskador m.fl. Onkologi har 14 mkr i kostnadsökning,

vilket förklaras med ökad utomlänsremittering p.g.a. läkarbrist. Av de 14

mnkr är 9 mnkr en konsekvens av ökad remittering under våren 2007. Det

är framför allt bröstcancerpatienter, vilka i normalfallet tas om hand inom

länet, som remitterats för utomlänsvård.

Faktureringen för december 2007 var hög jämfört med övriga månader under

året. De verksamheter som hade störst kostnadsökning i december var

kirurg- och urologikliniken MSE/KSK, ÖNH-kliniken MSE samt medicinklinikerna

på MSE och NLN.

Kostnaden för aortaaneurysmpatienter (bråck på stora kroppspulsådern) var

4,4 mkr, vilket är ca 200 tkr per vårdtillfälle. Från januari 2008 erbjuds alla

män som är 65 år aortascreening vid KSK. Detta borde på sikt innebära att

akuta aortaanerysm, som oftast remitteras, minskar i antal. Om aortaaneurysm

upptäcks i tid kan behandling utföras vid MSE.

19


Tabell 5, antal läkarbesök, vårddagar och vårdtillfällen

År 2006 Läkarbesök Vårddagar Vårdtillfällen

Närvård 2799 16797 1970

Länssjukvård 8518 12700 3242

Gemensamt häl-

16550 1340 333

sjukvård

so- och

Totalt 27867 30837 5545

År 2007 Läkarbesök Vårddagar Vårdtillfällen

Närvård 3643 19566 2134

Länssjukvård 10518 12878 3313

Gemensamt hälso-

14476 1050 114

och sjukvård

Totalt 28637 33494 5561

Medelvårdtiden har ökat med 0,3 vårddagar per vårdtillfälle jämfört med

föregående år. Högspecialiserad vård är mestadels nödvändig för att behandsjuka

patienterna och då sker detta till en betydligt högre kost-

la de svårast

nad än för normalpatienten i egen vård.

Volymökningen för antal vårddagar är ca 2600 och har en kostnadsökning

på ca 7 % jämfört med 2006. Antal vårdtillfällen har ökat marginellt, men

uppvisar en kostnadsökning på ca 17 %.

Hjärtsjukvård

Rekommendationen i de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården kommer

att påverka kostnaden för såväl den egna vården som utomlänsvården i

framtiden. Det är inom följande områden som kostnadsökningen kommer att

ske;

• Kranskärlssjukdom – prevention och revaskularisering med bypass-

kirurgi och ballongvidgning.

• Hjärtrytmrubbningar - antikoagulationsbehandling, flimmerabla-

(ICD).

tionsbehandling samt behandling med implanterbar defibrillator

• Hjärtsvikt – behandling med sviktpacemaker (CRT) och implanter-

bar defibrillator samt behandling av personer med pulmonell hypertension.

• Hjärtfel och klaffel - antikoagulationsbehandling

20


2.3 Personalperspektiv

Rekrytering och satsningar på bristyrkesgrupper har under året skett paral-

rutin

lellt med ett restriktivt förhållningssätt. Sedan mitten av oktober har en

för dispensansökan inför varje tillsättning införts enligt nämndbeslut. Balansen

mellan proaktiva rekryteringsinsatser för att säkra bemanningen, inte

minst inom bristområden, och ett restriktivt förhållningssätt vad gäller anav

tjäns-

ställningar generellt är en stor utmaning. En metod för omprövning

ter inför varje diskussion om tillsättning har tagits fram och ska tillämpas

inom verksamheterna.

Personalkostnadsanalys

Vakanserna på läkarsidan finns främst inom primärvården, psykiatri och

radiologi, grupper som också är bristyrken. För att mildra effekterna av detta

har hyrläkare anlitats. Särskilda riktade rekryteringssatsningar har gjorts för

att möta detta, två riktade rekryteringskampanjer har genomförts avseende

radiologer och distriktsläkare samt en rekryteringssatsning i Tyskland. Rekunde

kryteringskampanjen har medfört att radiologen NLN under hösten

avveckla hyrläkarinsatsen. På sjuksköterskesidan är vakanserna främst

märkbara inom operation, intensivvård och anestesi. Rekryteringsinsatser

för att försöka möta detta pågår kontinuerligt. Andra åtgärder som vidtagits

är bl a studieförmåner för prioriterade vidareutbildningar.

Personalkostnaderna har ökat med 5,7 % jämfört med i fjol. Ökningen har

varit 7,0 % inom Närvård, 6,7 % inom Länssjukvård och 3,8 % inom Medi-

personal, på 88,6 %, bidrar i stor utsträckning till detta. Det är främst inom

cinsk service. Den kraftiga utvecklingen vad gäller kostnaden för inhyrd

primärvård, psykiatri och radiologi som problem med vakanser finns och

därmed också behov av att ta in hyrläkare. I viss mån har också specialistutbildade

sjuksköterskor inom operationsverksamheten hyrts in och i mycket

begränsad omfattning distriktssjuksköterskor inom primärvården i Trosa.

Volymökningen är totalt 2,9 % jämfört med föregående år. Länssjukvården

har ökat med 4,0 %, Närvården med 3,1 % och Medicinsk service med 1,4

%. Satsningar, delvis mot bakgrund av nationella beslut och viljeinriktning-

till

ar har gjorts, bl a vårdgarantin, PNA, Miljardprogrammet, förändringar

följd av den ändrade Arbetstidslagen (EG-direktivet) och insatser inom vård

och omsorg (s k stimulansmedel). Dessutom har beslutade satsningar gjorts

inom nefrologi, psykiatri och ambulansverksamheten. De samlade satsning-

och sjukvården har nu 5 286 anställda – en ökning med 58 jämfört med fö-

arna avspeglar sig också i ökat antal anställda och mer arbetad tid. Hälso-

regående år. Den arbetade tiden har ökat med 132 000 timmar eller 1,8 %,

vilket motsvarar ca 75 årsarbetare. Ökningen består främst av sjuksköterskor

och läkare. Inom Länssjukvården har den arbetade tiden ökat med 2,8 %,

inom Närvården med 2,8 % och inom Medicinsk service med 0,8 %.

21


Sjukfrånvaro

Den totala frånvaron har minskat med 1,5 dagar per anställd - från 102,7 till

101,2. Bl a föräldraledighet och sjukfrånvaro bidrar till minskningen, medan

frånvaro pga semester gått i motsatt riktning.

Tittar man närmare på sjukfrånvaron, kan man konstatera att den minskat

relativt mycket – från 26,1 till 23,6 dagar per anställd. Det är den längre

sjukfrånvaron på perioder över 28 dagar som minskat, medan den kortare

sjukfrånvaron ökat marginellt. Hälso- och sjukvården arbetar aktivt med att

förbättra sjukfrånvarosituationen, vilket bl a framgår av uppdragsrapporter-

ingen enligt bilaga. Dessutom omfattas hälso- och sjukvården av den kon-

cernövergripande kraftsamlingen kring de långtidssjuka som sker inom ra-

men för Miljardprogrammet, vilken även fortsätter under 2008. Sedan 2006

har antalet långtidssjuka > 90 dagar minskat med 47 och är nu 277 stycken,

eller 5,2 % - den lägsta andelen på 2000-talet.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro

Dagar/

anställd

Diff Dagar/anstä

Antal lång- % av

Diff Långtidssjuka

lld

tidssjuka antal

anställda

Länssjukvård 20,8 - 3,0 76 5,0 - 13

Närvård 24,4 - 3,0 124 6,0 - 34

Medicinsk Service 24,0 - 0,7 77 4,9 0

Tot HoS 23,6 - 2,5 277 5,2 -47

Frånvaro senaste

Ant al m

12 mån, % av antal fler än 6

anst

tillfällen

% m fler

än 6 tillfällen

Nya sjukfall

> 28

dgr

% Nya

sjukfall >

28 dgr

Antal

% utan

utan

sjukfrån

sju kfrån

Länssju kvård 58 4,1 98 7,0

445 31,7

Närvård 82 4,3 159 8,4 588 31,1

Medicinsk Service

Tot HoS

80

234

5,7

4,9

136

414

9,6

8,6

398 1468

28,1

30,5

Sjukfrånvarosituationen skiljer sig åt de olika divisionerna emellan. Inom-

Länssjukvården har man lägst antal sjukfrånvarodagar per anställd, man har

relativt få som påbörjat en ny sjukperiod om minst 28 dagar och andelen

anställda utan sjukfrånvaro är högst. Närvården har 24,4 sjukfrånvaroda-

största minskningen av avtalet långtidssjuka skett under 2007, en minskning

med 34 personer jämfört med föregående år. Medicinsk Service lägst andel

gar/anställd och har högst andel långtidssjuka. Inom Närvården har den

långtidssjuka men en hög andel som påbörjat en ny sjukperiod om minst 28

dagar. Medicinsk Service har också högst andel med minst 6 sjukfrånvarotillfälle

och lägst andel som varit helt utan sjukfrånvaro, en betydande förklaring

till detta är den ovanligt långa period av calicivirus vintern 2007

som slog hårt mot vårdplatsenheterna.

22


Det är relativt stora skillnader i sjukfrånvaro mellan olika personalkatego-

a un-

rier. Spannet ligger mellan läkarnas 11,0 dagar och 35,1 dagar för bl

dersköterskor och skötare.

2.4 Ekonomiperspektiv

Resultatet för Hälso- och sjukvården slutade på – 108,5 mnkr för 2007. Un-

der året har kostnaderna ökat med 5,96 % och intäkterna med 5,45 %. Pro-

att de

gnosen har försämrats successivt under året.vilket är en konsekvens av

stora områdena läkemedel, lab och utomlänsvård ökat mer än beräknat. Re-

dan tidigt stod det klart att läkemedelskostnaderna ökade mycket i jämförel-

än

se med tidigare år. Trots det var ökningen sett över hela året ännu högre

vad trenden visade under våren. Inom läkemedelskostnaderna så har Sörm-

Den höga kostnadsökningstakt som skedde under 2007 var inte förväntad.

Utomlänsvårdskostnaderna ökade med 11,1 % under 2007, vilket är högt

land de senaste åren jobbat effektivt och närmast haft kostnadsminskningar.

särskilt i jämförelse med 2006. Delar av kostnadsökningen var väntad, dock

inte allt.

Labkostnaderna förväntades stiga under övergången till PNA, men öknings-

blev

takten steg under året mer än beräknat.

Kostnadsökningstakten steg under slutet av året p.g.a. att lönerörelsen

dyrare än vad vi prognostiserade tidigare under året. Likaså ökade kostna-

också påverkade

derna för inhyrd personal mer under slutet av året, vilket

prognosens negativa trend. Därtill har antalet arbetade timmar ökat och

sjukfrånvaron minskat, vilket leder till ökade kostnader.

Under året har Hälso- och sjukvården gjort investeringar för 78,5 mnkr, vilket

också är mer än tidigare år.

I och med att hälso- och sjukvården fått bära underskotten mellan åren har

likviditeten försämrats avsevärt. Per 2007-12-31 noteras det egna kapitalet

till -283 mnkr och kassan 21 mnkr.

Kostnadsutveckling

Intäkter

Utöver uppräkningen på 3,5 % av uppdragsersättningen beslutade LS att

tilldela hälso- och sjukvården ytterligare 25 mnkr. Dessutom överfördes 27

mnkr från Service p.g.a. omräknade priser.

Under 2007 har också statliga stimulansmedel tillfört Hälso- och sjukvården

för särskilda insatser. De tillförda medlen motsvarar de kostnader man haft

för dessa satsningar. Exempel på sådana satsningar är mobilt läkarteam och

demenssjukvård.

23


Hälso- och sjukvården har under året initierat aktiviteter inom sjukskriv-

ningsprocessen och för detta har man fått ytterligare statliga medel från det

s. k. Miljardprogrammet.

Kostnader

De områden som påverkar Hälso- och sjukvårdens ekonomi mest är perso-

labtjänster. Bland förklaringsposterna till

nal, utomlänsvård, läkemedel och

underskottet på – 108 mnkr hör att

- läkemedel utgör 53 mnkr i ökning mellan 2006 och 2007

- utomlänsvård utgör 48 mnkr i ökning mellan 2006 och 2007

- labkostnader utgör 21 mnkr i ökning mellan 2006 och 2007

I procentuella tal har labkostnader och läkemedel i slutenvård ökat mest,

14,3% resp 13,1 %.

Kostnader för utomlänsvård

Kostnaderna för utomlänsvård har ökat med, 11,1 %. Det är jämförbart med

den ökningstakt som sjukvården haft tidigare under 2000-talet. Endast 2006

var ett år då ökningstakten var ovanligt låg, 3,6 %.

Utomlänsvård Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %

Länssjukvård -291 -242 -49 20%

Medicinsk service 0 0 0 0%

Närvård -210 -180 -30 17%

Gemensamt 20 -11 31 -285%

Totalt

-481 -433 -48 11%

Läkemedel

Hälso- och sjukvården har under de senaste åren närmast haft kostnadsminskningar

vad gäller läkemedel så kostnadsökningen 2007 är ett påtagligt

trendbrott.

Övr läkemedel Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %

Länssjukvård -101 -88 -13 15%

Medicinsk service -19 -16 -3 16%

Närvård -42 -38 -4 10%

Gemensamt

-2 -2 0 0%

Totalt -164 -144 -20 14%

Kommentar: Övriga läkemedel = läkemedel i slutenvård

24


Sörmland är ett av de län som får ett procentuellt sett relativt stort överskott

på statsbidraget för läkemedel. Det visar att arbetet med att uppnå en kostunder

senare delen

nadseffektiv läkemedelsbehandling ger resultat.

Beträffande receptläkemedel finns en tydlig tendens till kostnadsökning

året.

Kostnadsdrivande faktorer är:

• Förändring i ålderstrukturen

• Förändringar i levnadsvanor och hälsotillstånd

• Förändrad syn på vad som är sjukdom och vad som ska behandlas

Orsakerna är en kombination av nya riktlinjer för behandling, dvs ökad vo-

befintliga läkemedel, samt introduktion av nya och ofta dyra läke-

lym av

medel.

• Introduktion av nya läkemedel

Det finns två anledningar till att nya läkemedel ofta har en kostnads-

introduceras till

drivande effekt. En anledning är att nya läkemedel

högre priser än de gamla. En annan orsak är nya läkemedel tas fram

mot tillstånd som tidigare inte kunnat behandlats.

• Nya och vidgade indikationer

• Parallellimport av läkemedel

Kostnadssänkande faktorer är:

• Utgångna patent och introduktion av generika

Under 2007 har färre patent gått än tidigare, vilket påverkat kost-

nadsökningen negativt

• Överföring av läkemedel från recept till slutenvårdsrekvisition.

Det finns dock få läkemedelsgrupper kvar där nya besparingar är

möjliga, så att den kostnadsdämpande effekten blir mindre

• Central upphandling av förbrukningsartiklar

T ex har landstinget upphandlat teststickor för diabetes, vilket kom-

mer att ge effekt senare.

• Ökat kostnadsmedvetenhet bland förskrivarna.

Receptläkemedel Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %

Länssjukvård -113 -97 -16 16%

Medicinsk service

Närvård -473 -433 -40 9%

Gemensamt

28 6 22 373%

Totalt -557 -524 -34 6%

Kommentar: Receptläkemedel = läkemedel i öppenvård

25


För riket var kostnadsökningen mellan 2006 och 2007 3,9 % medan Sörm-

av

land hamnade på 6,4 % eller 32 Mkr. De 50 dyraste läkemedlen av 2225

ökade med 13,2 Mkr och i volym 5,2 %.

Sörmland har tidigare haft en låg kostnadsökning med viss eftersläpning

dyra preparat. Nu tyder det på att Sörmland ”kommit i fatt” riket i övrigt.

Volymökningen var 4,2 %.

De stora kostnadsökningarna ligger inom följande grupper

Tumörer och rubbningar i immunsystemet (kostnadsökning 11 Mkr d.v.s.

16 % och volymökning 2 %).

• Hjärta och kretslopp (Kostnadsökning 6 Mkr d. v. s. 9 % och volymökning

11 %)

• Nervsystemet (Kostnadsökning 5 % och volymökning 4 % .

• Blod- och blodbildande organ (Kostnadsökning 3 Mkr d.v. s. 8 %

och volymökning 2 %

● Matsmältningsorgan och ämnesomsättning (Kostnadsökning 3

Mkr d.v.s. 4 % och volymökning 5 %)

Personalkostnader

Personalkostnaderna har ökat med 6,1 % men då de utgör hälften av hälsooch

sjukvårdens kostnader är det stora reella tal.

Personalkostnader Utfall 2007 Budget 2007 Diff Utfall 2006

Diff mellan

2007 och

2006

Diff mellan

2007 och

2006 i %

Länssjukvård -706 -689 -17 -660 -46 7%

Medicinsk service -586 -582 -4 -565 -21 4%

Närvård -977 -935 -42 -909 -68 7%

Gemensamt -36 -45 9 -38

2 -5%

Totalt -2 305 -2 251 -54 -2 172

-133 6%

Av den totala kostnaden på 2 305 mnkr täcks 20 mnkr av intäkter som erhållits

för särskilda satsningar. Exempel på sådana är s k stimulansmedel, intäkter

inom det s k miljardprogrammet för insatser i sjukskrivningsprocessen.

26


Labkostnader

Labkostn Utfall 2007 Utfall 2006 Diff Diff i %

Länssjukvård -73 -65 -8 13%

Medicinsk service -6 0 -6 0%

Närvård -92 -81 -11 13%

Gemensamt 0 -3 3 0%

Totalt -171 -149 -22 15%

Labkostnader ökade med 15 % mellan 2006 och 2007. Införandet av PNA är

huvudanledningen till den stora ökningen. Initialt får detta införande bety-

dande kostnadsökningar. Ökningen som skett inom mikrobiologi och pato-

logi är kopplat till volymökning gällande Klamydiaprover och prover röran-

med syfte att säker-

de Calicivirus.

Projektet PNA ett utvecklings- och verksamhetsprojekt

ställa kvaliteten inom labområdet.

Övriga kostnader

Kostnaderna för medicinskt material och hjälpmedel har ökat motsvarande

indexnivå och övriga kostnader har endast ökat med 0,2 %. Det är effekter

av att Landstinget Sörmland har skrivit bättre avtal, att priserna till Kronans

Droghandel endast ökat med 1 % och en viss effekt i slutet av året genom

beslut om inköpsstopp.

Med utgångspunkt i beslutet i § 104 togs rutiner för restriktivitet i anställ-

ning samt inköps-stopp fram. Dessa rutiner gäller mellan 071015 – 080415.

Parallellt med detta har s k fördjupade analyser inom personalområdet påbörjats.

Vid sidan av de månatliga analyserna så har hälso- och sjukvården

fokuserat på de verksamheter som har ett större underskott (> 1mnkr). Un-

Likviditet

I och med att hälso- och sjukvården fått bära underskotten mellan åren har

likviditeten försämrats avsevärt. Per 2007-12-31 noteras det egna kapitalet

till -283 mnkr och kassan 21 mnkr. Denna utveckling är mycket bekymmersam

och har under året påverkat de finansiella kostnaderna negativt.

Åtgärder för att hantera prognostiserat underskott

Prognosen för hälso- och sjukvården har ökat under året. Detta har föranlett

nämnden att ge hälso- och sjukvården i uppdrag att vidta åtgärder för att

hantera prognostiserat underskott.

I § 47 presenterades nämnden ett förslag om åtgärder för att motverka bud-

vilka nämnden ställde sig bakom. I § 69 uppdrar nämnden

getunderskottet,

divisionscheferna att dels vidta nödvändiga åtgärder inom delegerat ansvar

samt att analysera de verksamheter som inte håller budget och vida nödvän-

diga åtgärder.

27


der 2007 har sådana analyser gjorts för Ambulansen och Kirurgkliniken

MSE och KSK. Dessa analyser har utmynnat i handlingsplaner och åtgärder

är vidtagna. Under 2008 kommer detta arbete att fortsätta systematiskt med

ytterligare verksamheter.

Investeringar

För 2007 var investeringsramen 75 mnkr. Total gjordes investeringar mot-

trend-

svarande 78 mnkr. Det innebär ett överdrag med 3 mnkr, vilket är ett

brott. Det var känt att 2007 skulle bli ett tungt investeringsår, likaså 2008.

Flera stora investeringsobjekt inom medicinteknisk utrustning låg i plane-

ringen.

Inom de 78 mnkr noteras att fyra verksamheter står för 53 mnkr. Det handlar

om medicinteknisk utrustning.

- Radiologi MSE och KSK investerat för 32,3 mnkr

- Radiologi NLN investerat för 9,1 mnkr

- Ambulansen investerat för 6,2 mnkr

- Klinfys investerat för 5,9 mnkr

Internkontroll

Följande kontroller av redovisningen ska göras enligt uppdrag från lands-

stickprov

tingsstyrelsen.

- rätt utbetalningar,

- kontroll av attest/beslutsrätt

- inköpsregler

- kontanthantering

- kontroll av fakturering

- verkställda uppdrag (enbart vid årsbokslut)

För 2007 har, tillsammans med Samlad redovisning, nya rutiner tagits fram

avseende ovanstående punkter. Uppdraget är för andra tertialet beställt och

utfört av Samlad redovisning. Gjorda kontroller för andra tertialet har visat

sig fungera bra och inga åtgärder har behövt vidtas.

Internkontrollen visar i allt väsentligt att redovisningsreglerna fungerar och

följs, vilket framkommer i bilagda rapport. Under 2007 har scanning av fak-

turor införts. Detta bidrar ytterligare till att gällande regler och rutiner upp-

rätthålls.

I internkontrollplanen var ett av kontrollmomenten att rapportera verkställda

uppdrag. Totalt innehöll uppdragsrapporten 69 uppdrag/aktiviteter.

• Hanterade och åtgärdade uppdrag: 58 st

• Hanterade men ej åtgärdade uppdrag: 6 st

• Ej hanterade: 5 st

Samtliga uppdrag kommenteras i uppdragsrapporten.

28


2.5 Avstämning fastställda mål

Mål och avstämning

Område Mål Resultat

Primärvården Kontakt samma dag 3 av 4 vårdcentraler klarar

90 % besvarade samtal

Primärvården Prio besök inom 7 80 % fick läkartid inom 7

dagar

dagar

Specialiserade vår- Besök inom 90 dagar

4 av 5 vårdcentraler ger ny-

den

besök inom 90 dagar

Specialiserade vår- Behandling inom 90 7 av 10 patienter får behand-

den

dagar

ling inom 90 dgr

Ekonomi Inom fastställda ramar - 108,5 mnkr

Tillgängligheten för nybesök till den specialiserade vården har blivit bättre

och som exempel har ortopedmottagningarna klarat nybesöksgarantin de

sista månaderna. Detta har skett tack vare inre förbättringsarbete, där orto-

pedklinikerna nu arbetar med planering och schemaläggning över längre

perioder. Goda exempel från flera kliniker visar att det går att förbättra tillgängligheten

genom att bryta gamla rutiner och bättre anpassa verksamheten

till patientflödet. Det har visat sig vara framgångsrikt att för samma speciali-

Analys

Tillgänglighet

Tillgängligheten har varit i fokus under hela året. För förbättra tillgänglighet

krävs såväl rutinförändringar som omfördelning av resurserna inom de flesta

vårdenheterna. En annan viktig faktor är samspelet mellan de opererande

klinikerna, operationsenheterna och vårdplatsenheterna, eftersom tillgäng-

ligheten är beroende av en fungerande vårdkedja inom sjukhuset.

Telefontillgängligheten har förbättrats markant på de flesta vårdcentraler

genom erfarenhetsutbyte inom länet, man har alltså tagit lärdom av goda

exempel inom länet. I många fall har fler distriktssköterskor behövt avdelas

för telefonrådgivning. Resursinsatserna har anpassats efter behovet över

dagen och under veckan. För några vårdcentraler finns fortfarande arbete att

göra för att förbättra sin tillgänglighet. Det stora kvarstående problemet för

att förbättra telefontillgängligheten är att komma tillrätta med bristen på

distriktsläkare. När det saknas läkartider blir samtalen längre för att di-

striktssköterskan ska kunna ge så bra råd som möjligt till patienten

Även om fler patienter än föregående år har fått läkartid till primärvården

inom 7 dagar, så ligger Sörmland en bra bit under riksgenomsnittet. Anledningen

är även här bristen på distriktsläkare, men också att primärvårdsupp-

draget blivit allt större utan att motsvarande resurser tillförts.

29


tet införa enhetliga riktlinjer och rutiner i hela länet. En fortsatt satsning på

att utveckla E-tjänster kommer att kunna förbättra tillgängligheten både till

primärvården och sjukhusens läkarmottagningar.

Resultatet för behandlingsgarantin, behandling inom 90 dagar i den speciali-

serade vården, är sämre än föregående år. Det är till en del en redovisnings-

teknisk försämring, eftersom det i år varit dubbelt så många behandlingsdia-

enhe-

gnoser som rapporterats. Fler nybesök har tagits emot till opererande

ter och det ger till att börja med fler patienter, som väntar på behandling.

Bristen på operationssjuksköterskor har minskat kapaciteten på operation

och därmed försämrat möjligheterna att behandla alla patienter inom garan-

titiden. Hela operationsplaneringen och samspelet mellan operationsenhe-

anpassa planeringen till produktionsbehovet och därigenom långsiktigt för-

terna och opererande kliniker ses över för att om möjligt i än högre grad

bättra tillgängligheten till behandling.

De enskilda klinikerna har under de senaste åren gjort mycket för att effek-

arbete fortsätter. För att få bättre total effektivitet krävs dock att hela pro-

duktionsplaneringen inom respektive sjukhus byggs upp genom ett gemen-

samt processtänkande. Det hjälper alltså inte att enbart göra förbättringar

tivisera och öka tillgängligheten genom inre förbättringsarbete och detta

inom en den enskilda vårdenheten, utan utgångspunkten måste vara att låta

patientflödet styra planeringen över organisatoriska gränser.

Ekonomi

Inom hälso- och sjukvården har länge skett en snabb utveckling, vilket ökar

möjligheterna att lindra och bota. Utvecklingen för dock även med sig snab-

i

ba kostnadsökningar, som inte alltid är lätta att förutse. Förändringarna

medicinsk behandling, såväl metoder som läkemedel, är till nytta för patien-

läkemedel kan minska behovet av sluten vård, men ofta uppstår merkostna-

derna lång tid innan det går att räkna hem några ekonomiska

terna och kan även ge positiva ekonomiska effekter på sikt. Ett nytt bättre

vinster.

De förändringar som genomförs för att effektivisera sjukvården och öka

kvaliteten medför ofta ekonomiska ”tröskeleffekter”. Primärvården behöver

mer resurser för att klara ett vidgat åtagande, men det kommer att dröja in-

av sjukhusvård. En satsning på hälsovården är nödvändig och leder för-

nan effekten av en mer effektiv primärvård kan avläsas i ett minskat behov

hoppningsvis till ett minskat behov av sjukvård, men innan detta blir synligt

krävs resurser för att ta han om dem som nu har behov av sjukvård. Omför-

är

delning av resurser inom hälso- och sjukvården är nödvändigt, men det

svårt att få satsningar och neddragningar att gå i takt.

I en stor organisation som hälso- och sjukvården uppstår varje år ekonomis-

ka underskott inom några områden, vilket i bästa fall neutraliseras av överskott

inom andra områden. För 2007 uppgår underskottet till 108,5 miljoner

kronor, vilket främst är hänförbart till tre områden, som alla är svåra att påverka:

30


• Utomlänsvård (kostnadsökning ca 50 mnkr).

• Läkemedel (kostnadsökning ca 50 mnkr).

• Labkostnader (kostnadsökning ca 20 mnkr).

För utomlänsvården har kostnaderna för de svårt sjuka patienterna, som krä-

patient över 1 mnkr), ökat med ca 30 mnkr. Antalet patienter som är i behov

ver speciell och ofta långvarig behandling på regionsjukhus (kostnad per

av så dyrbar behandling varierar mellan åren och eftersom det är så få pati-

utom-

enter är dessa kostnader i allmänhet opåverkbara. En annan post inom

länsvården, som är svår att påverka, är kostnaderna för akutsjukvård. Här

noteras en kostnadsökning på 10 mnkr. Läkarbrist inom någon specialitet

måste oftast kompenseras med ökad utomlänsremittering, vilket är den

främsta orsaken till att kostnaderna för onkologi ökat kraftigt. Bland de dia-

detta område har det under året gjorts satsningar för att göra mer i egen regi

gnosområden som ökat mest i kostnader finns hematologi och just inom

till lägre kostnad.

Kostnaderna för receptläkemedel har ökat kraftigt, vilket förklaras med nya

riktlinjer för behandling och introduktion av nya och ofta dyra läkemedel.

Sörmland har under flera år, genom att arbeta länsgemensamt med riktlinjer

och rutiner, kunnat minska läkemedelskostnaderna. Lanseringen av nya och

kostnadskrävande läkemedel väntas fortsätta. Det kommer därför vara av

största vikt att granska den vetenskapliga dokumentationen och evidens-

inte kan uppvisa bättre medicinsk och/eller ekonomisk

prövningen, så att inte effektiva traditionella läkemedel ersätts med nya som

effekt.

Ökningen inom labkostnader beror främst på införandet av PNA (patientnä-

vilket är ett typexempel på den ekonomiska tröskeleffekt som

ra analyser)

vanligtvis uppstår när man inför nya metoder och förändrar gamla rutiner.

Åtgärder

Redan under 2007 (i vissa fall ännu tidigare) har olika åtgärder startats för

att förbättra måluppfyllelsen för såväl tillgängligheten som det ekonomiska

utfallet. Analyserna av resultatet har redan medfört att ytterligare åtgärder

initierats. De åtgärder som redan pågår eller kommer att starta i början på

2008 är t.ex.

• Fortsatt inre förändringsarbete inom flera kliniker för att förbättra

tillgängligheten.

• Projekt för akut omhändertagande i Sörmland, vilket berör akutmot-

och

tagningarna, primärvårdsmottagningarna, ambulansverksamheten

sjukvårdsrådgivningen.

• Operationsplaneringen i hela operationskedjan ska ses över.

31


• Fortsatta rekryteringsinsatser för att förbättra bemanningen avseende

bl.a. distriktsläkare och operationssjuksköterskor.

• Projekt i syfte att införa ett nytt ersättningssystem för primärvården.

• Fortsatt utveckling av E-tjänster i syfte att förbättra tillgängligheten.

• Restriktivitet gällande anställning och inköp fortsätter enligt beslut

till 2008-04-15.

• Fördjupade analyser inom personalområdet hos verksamheter som

redovisar underskott fortsätter 2008.

• Särskild analysgrupp bildas för att, vid sidan av redan etablerade

grupper, särskilt granska de problemområden som haft störst påver-

- kostnader för utomlänsvård

- läkemedelskostnader

kan på 2007 års ekonomiska resultat:

- labkostnader

• Vissa diagnosgrupper av hematologipatienter kommer att vårdas i

egen regi i stället för regionvård.

LANDSTINGET SÖRMLAND

Hälso- och sjukvården

__________________ __________________ _________________

Anders Ahlgren Kerstin Hansson Hans Tanghöj

Divisionschef Divisionschef Divisionschef

Länssjukvård Medicinsk Service Närvård

32


Rapportering 2007

Mått - Verksamhetsperspektiv

Förvaltning:

Hälso- och sjukvården

Period:

Januari-december

Helårsbudget

Helårs-utfall Helårs-utfall

2007 2007 2006 1)

Produktion

Antal vårdtillfällen 39 324

Antal individer i sluten vård 27 181

Medelvårdtid, somatisk vård 5,3

Medelvårdtid, psykiatrisk vård 16,6

Beläggning

Antal vårdplatser 665

Utnyttjade vårdplatser 642

Antal operationer, totalt

- varav dagkirurgi 10 357

Antal läkarbesök, totalt 0 502 429 0

- varav planerade 394 440

- varav på akutmottagning 70 005

- varav primärvård 255 940

Antal individer på läkarbesök, totalt 0 168 429 0

- varav planerade 151 755

- varav på akutmottagning 44 755

- varav primärvård 118 608

Utomlänsvård, antal remisser, totalt 0 7 091 6 768

- varav spec vård av med skäl, totalt 5 107 4 884

- därav Karolinska 1 128 974

- därav Uppsala 2 172 2 188

- därav Örebro 1 007 943

- därav Övriga 0 800 779

- varav spec vård pga pat önskan 1 651 1 635

- varav enligt vårdgaranti (3 mån) 246 182

- varav akutvård (söker akut själv)

- varav övrigt 87 67

Utomlänsvård, kostnad, totalt 481 305

- varav spec vård av med skäl, totalt 349 413

- varav spec vård pga pat önskan 37 725

- varav enligt vårdgaranti (3 mån) 4 607

- varav akutvård (söker akut själv) 82 506

- varav övrigt 0 7 054 0

Distriktssköterskebesök, totalt 306 050

- varav mottagning 257 850

- varav hembesök 26 973

- varav BVC-besök 49 673

Sjukgymnastikbesök i primärvården 72 629

Konsumtion

Antal vårdtillfällen/1000 inv, totalt 0 1 505 0

- Eskilstuna kommun 173

- Strängnäs kommun 152

- Nyköpings kommun 178

- Oxelösunds kommun 176

- Trosa kommun 149

- Gnesta kommun 163

- Katrineholms kommun 178

- Flens kommun 172

- Vingåkers kommun 164


Rapportering 2007

Mått - Verksamhetsperspektiv

Förvaltning:

Hälso- och sjukvården

Period:

Januari-december

Helårsbudget

Helårs-utfall Helårs-utfall

2007 2007 2006 1)

- varav länsvård, totalt 0 1 317 0

- Eskilstuna kommun 158

- Strängnäs kommun 131

- Nyköpings kommun 158

- Oxelösunds kommun 157

- Trosa kommun 125

- Gnesta kommun 137

- Katrineholms kommun 158

- Flens kommun 152

- Vingåkers kommun 141

- varav utomlänsvård 0 188 0

- Eskilstuna kommun 15

- Strängnäs kommun 21

- Nyköpings kommun 20

- Oxelösunds kommun 19

- Trosa kommun 24

- Gnesta kommun 26

- Katrineholms kommun 20

- Flens kommun 20

- Vingåkers kommun 23

Antal läkarbesök/1000 inv, totalt 0 17 905 0

- Eskilstuna kommun 1 896

- Strängnäs kommun 1 772

- Nyköpings kommun 2 106

- Oxelösunds kommun 2 251

- Trosa kommun 1 864

- Gnesta kommun 2 072

- Katrineholms kommun 2 102

- Flens kommun 1 900

- Vingåkers kommun 1 942

- varav länsvård, totalt 0 7 557 0

- Eskilstuna kommun 946

- Strängnäs kommun 650

- Nyköpings kommun 951

- Oxelösunds kommun 941

- Trosa kommun 695

- Gnesta kommun 738

- Katrineholms kommun 934

- Flens kommun 875

- Vingåkers kommun 827

- varav utomlänsvård, allmänläk, totalt 0 216 0

- Eskilstuna kommun 17

- Strängnäs kommun 30

- Nyköpings kommun 23

- Oxelösunds kommun 20

- Trosa kommun 37

- Gnesta kommun 33

- Katrineholms kommun 20

- Flens kommun 16

- Vingåkers kommun 20


Rapportering 2007

Mått - Verksamhetsperspektiv

Förvaltning:

Hälso- och sjukvården

Period:

Januari-december

Helårsbudget

Helårs-utfall Helårs-utfall

2007 2007 2006 1)

- varav utomlänsvård, spec läkare,totalt 0 745 0

- Eskilstuna kommun 55

- Strängnäs kommun 65

- Nyköpings kommun 136

- Oxelösunds kommun 65

- Trosa kommun 72

- Gnesta kommun 73

- Katrineholms kommun 103

- Flens kommun 116

- Vingåkers kommun 60

- varav primärvård 0 9 387 0

- Eskilstuna kommun 878

- Strängnäs kommun 1 027

- Nyköpings kommun 996

- Oxelösunds kommun 1 225

- Trosa kommun 1 060

- Gnesta kommun 1 228

- Katrineholms kommun 1 045

- Flens kommun 893

- Vingåkers kommun 1 035

Privata vårdgivare - produktion

Antal läkarbesök

Primärvård allm.medicin + familjeläkare

Primärvård vårdcentraler 20 229 19 205

Barnmottagning

Kirurgiska specialiteter 2)

Medicinska specialiteter 3)

Summa besök hos läkare 0 20 229 19 205

Antal besök hos sjukgymnast

Antal besök hos psykoterapeut

Privata vårdgivare - konsumtion

Antal läkarbesök

Primärvård

Barnmottagning

Kirurgiska specialiteter 2)

Medicinska specialiteter 3)

Summa besök hos läkare 0 0 0

Antal besök hos sjukgymnast

Antal besök hos psykoterapeut

1) På grund av byte av administrativt vårdsystem under 2006 har uppgifter för 2006 uteslutits.

Uppgifterna för privata vårdgivare och för utomlänsvård påverkas inte av detta.


§ 12 Bilaga 2 CHVKS10 - T3 2007 rätt version

Rapportering 2007

Förvaltning:

Hälso- och sjukvården, tot

Mått - Personalperspektiv

Period:

Januari - December

Bokslut

bokslut

2007 2006

ARBETAD TID

Arbetad tid (1 000 tim) 7 163,0 7 031,0

- varav övertid/fyllnadstid (1 000 tim) 127,0 137,0

- varav övertid/fyllnadstid (%) 1,8% 1,9%

- varav timtid (1 000 tim) 245,0 262,0

- varav timtid (%) 3,4% 3,7%

- varav inhyrd personal (1 000 tim) 63,0 43,0

- varav läkare (1 000 tim) 1 032,0 1 005,0

- varav sjuksköterskor (1 000 tim) 2 699,0 2 617,0

- varav övr vårdpersonal (1 000 tim) 1 951,0 1 961,0

- varav ekonomipersonal (1 000 tim) 28,0 29,0

- varav administrativ personal (1 000 tim) 762,0 756,0

- varav övrig personal (1 000 tim) 691,0 663,0

ANTAL ANSTÄLLDA

Antal anställda (t v + visstid) 5286 5228

Andel visstidsanställda exkl AT (%) 9,6% 10,2%

Antal anställda omräknat till heltid 4917,2 4851,0

Antal timanställda 408 408

PERSONALOMSÄTTNING

Antal nyanställda i Lt (t v) 340 213

- omräknat till heltid 318,6 199,6

- % av antal anställda 6,4% 4,1%

Antal som lämnat Lt (t v) 315 231

- omräknat till heltid 275,3 201,2

- % av antal anställda 6,0% 4,4%

- varav på egen begäran 188 136

omräknat till heltid 175,7 127,1

- varav ålderspension 87 60

omräknat till heltid 71,3 48,7

- varav sjukersättning 29 23

omräknat till heltid 18,7 14,1

- varav särskild ålderspension 3 3

omräknat till heltid 2,8 2,6

- varav uppsagda 1 3

omräknat till heltid 1,0 3,0

- varav övrigt 7 6

omräknat till heltid 5,8 5,7

FRÅNVARO

Frånvaro avseende perioden

S:a frånvaro (dgr/anst) OBS! Exkl flex 101,2 102,7

- varav sjukfrånvaro (dgr/anst) 23,6 26,1

Frånvaro vid viss tidpunkt

Antal långtidssjukskrivna > 90 dgr 277 324

- % av antal anställda 5,2% 6,2%

Antal långtidssjuka (> 90 dgr) sjukskrivna

på deltid av sin tjänstgöringsgrad 169 210

- % av antal långtidssjuka (> 90 dgr) totalt 61,0% 64,8%

Frånvaro avseende 12 månader

Antal anställda m fler än 6 sjukfrånvarotillfällen 234 231

- % av antal anställda hela perioden 4,9 4,8

Antal nytillkomna fall m sjukfrånvaro > 28 dgr 414,0 505,0

- % av antal anställda hela perioden 8,6 10,5

Antal anställda utan sjukfrånvaro 1468 1487

- % av antal anställda hela perioden 30,5 31,0


Rapportering 2007

Mått - Ekonomiperspektiv

Förvaltning:

Period:

Hälso- och sjukvården 2007-12

Bokslut

Bokslut

2007 2006

Soliditet, % -92% -34%

Andel lokalhyra av verks kostnader

Nettokost priv vårdgivare, inkl lab o rönt

Osäkra fordringar, tkr 23 368 22 061


Rapportering 2007

Förvaltning:

Hälso- och sjukvården

A. MILJÖMÅTT generella

Har verksamheten utformat egna miljömål utöver de som finns i Miljöpolitiska programmet?

Finns rutin för hantering av avvikelser gällande yttre miljö?

Har verksamheten haft besök från någon tillsynsmyndighet avseende yttre miljö under 2007?

Har verksamheten miljöombud?

Har intern miljörevision genomförts under året?

Har ledningens genomgång av miljöarbetet gjorts enligt kraven i ISO 14001?

Ställs miljökrav vid inköp utanför av landstingets avtal?

Följs rutin för hantering av farligt avfall?

Följs rutin för hantering av farligt specialavfall (stickande/skärande, smittförande, smittförande & biologiskt)?

Följs rutin för källsortering (förpackningar)?

Antal medarbetare som genomgått 4 tim miljöutbildning sedan 2002 (antal/totalt antal anställda)

Antal personbilar som tillhör eller leasas av verksamheten (ej hyrbilar)

a) antal etanolbilar

b) antal biogasbilar

c) antal hybridbilar

d) fossilt bränsle max 120g/km CO2, för bensin och diesel samt max 5mg/km partiklar för diesel

Antal körda km med egen bil i tjänsten

Antal körda km med hyrbil

Antal körda km med verksamhetens egna elelr leasade bilar

Antal videomöten som hållits under året.

B. MILJÖMÅTT, specifika Hälso- och sjukvården

Är all radiologi digitaliserad?

Är mammoverksamheten digitaliserad?

Antal vårddagar per sjukhus:

1) Kullbergska sjukhuset

2) Mälarsjukhuset

3) Nyköpings lasarett

Dokumenteras inköp/kassation av läkemedel? (kostnader, volymer)

Mängd förbrukade halogenerande narkosgaser (liter) (info via Apoteket AB)

Kostnad för alla läkemedel i slutenvården

Antal dygnsdoser på recept i öppenvård

Antal expedierade läkemedel (recipen) i Sörmland

Cytostatika, förpackningsenheter, slutenvård

Cytostatika, förpackningar, slutenvård

Cytostatika, förpackningar, öppenvård

Antibiotika, dygnsdoser, slutenvård

Antibiotika, dygnsdoser, öppenvård

Antal ambulansförare som genomgått "ecodrive-utbildning" i procent

Antal körda km med ambulans


Mått - miljö

Period:

2007-12

ja nej km Antal/totalt antal % Antal Kg Liter Hektar

x

x

x

x 127

x

x

x

x 90-100

x 90-100

x 90-100

140/5296 2,6

846238

1395194

ja nej km Antal/totalt antal % Antal Kg Liter Hektar

x

x

x

37130

134153

68870

237 kartonger med en volym på 35 l (kassa

185,27

1373593

100

433 615 694

7 634 555

12 045

9 852

25 390

149 464

4 247 119


m3 MWh

m3 MWh

saktion)


Kommentar

Flertal verksamheter har utformat olika aktiviteter gällande miljöarbetet.

Arbete pågår att ta fram en rutin för rapportering.

I samband med periodisk besiktning.

Med några få undantag.

Arbetet med miljöledningssyetmet är under uppbyggnad och ledningens genomgång kommer att ske först und

Arbete pågår att ta fram rutin

Det finns rutiner som följs och följsamheten anses vara 90-100%. Rutiner finns i "Rätt hantering 2007".

Det finns rutiner som följs och följsamheten anses vara 90-100%. Rutiner finns i "Rätt hantering 2007"

Det finns rutiner som följs och följsamheten anses vara 90-100%. Rutiner finns i "Rätt hantering 2007"

Det finns ingen systematisk registrering rörande antalet anställda som genomgått miljöutbildning sedan 2002.

Kommentar

Digitalisering kommer att ske under våren 2008

Avser kassaktion: Endast genom att dokumentera hur många kartonger med en viss volym som kasseras (för

Antalet är hela öppenvårdens förskriving, inklusive apodos

133 208 821 kr


der 2008.

. Miljösamordnaren har uppgifter om de miljöombud som gått miljöombudsutbildning.

rbränns)


Rapportering 2007

Chvks12

Balansräkning

Förvaltning:

Period:

Hälso- och sjukvården 2007-12

(tkr)

Bokslut Bokslut

2007 2006

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Imateriella tillgångar 0 0

Byggnader 0 0

Mark och markanläggningar 0 0

Pågående ny-, till- eller ombyggnad 0 0

IT 0 0

Övr maskiner och inventarier 237 522 218 844

Konst 0 0

Aktier och andelar 0 0

Långfristiga fordringar 0 0

Summa anläggningstillgångar 0 237 522 218 844

Omsättningstillgångar

Varulager 5 009 6 443

Kortfristiga fordringar 44 924 68 942

Kassa/Bank 21 618 215 674

Summa omsättningstillgångar 0 71 551 291 059

SUMMA TILLGÅNGAR 0 309 073 509 903

EGET KAP, AVSÄTTN, SKULDER

Eget kapital

Eget kapital -283 168 -174 640

-därav årets resultat #REFERENS! #REFERENS! #REFERENS!

-därav särskilt avsatta medel 0 0

Summa eget kapital 0 -283 168 -174 640

Avsättningar

Avsatt till pensioner 0 0

Avsatt till ersättningsreserv LÖF 0 0

Summa avsättningar 0 0 0

Långfristiga skulder

Checkkredit (I) 0 0

Långfristiga skulder 0 0

Summa långfristiga skulder 0 0 0

Kortfristiga skulder

Sem.skuld inkl uppeh löneskuld (exkl PO) 108 919 105 894


Chvks12

Rapportering 2007

Spec resultaträkning

Förvaltning:

Period:

Hälso- och sjukvården 2007-12

(tkr)

Helår

Budget Bokslut Bokslut

2007 2007 2006

Verksamhetens intäkter

Utomlänsvård - externa intäkter 54 000 62 034 52 288

Inomlänsvård - interna intäkter

Patientintäkter 94 000 93 806 92 766

Receptläkemedel

LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv 4 349 422 4 381 833 4 184 227

Övriga vårdintäkter 50 000 34 842 42 843

Övriga intäkter - ej vård 67 000 105 781 64 374

Summa verksamhetens intäkter 4 614 422 4 678 296 4 436 498

Verksamhetens kostnader

Utomlänsvård -444 000 -481 305 -433 302

Inomlänsvård -31 040 -28 832 -27 041

Receptläkemedel -522 000 -557 706 -523 582

Övriga läkemedel -158 000 -163 499 -144 524

Medicinskt material och hjälpmedel -183 000 -186 165 -180 087

Lab kostnader -155 000 -170 797 -149 400

Kostn för arbetskraft (kkl 4) -2 250 000 -2 304 680 -2 171 981

Lokalhyreskostn inkl media -247 896 -247 662 -246 014

Övriga kostnader -563 486 -584 770 -583 824

Summa verksamhetens kostnader -4 554 422 -4 725 416 -4 459 755

Avskrivningar maskiner och inventarier -60 000 -59 110 -55 440

Verksamhetens nettoresultat 0 -106 230 -78 697

Finansiella intäkter 2 000 258 1 272

Finansiella kostnader -2 000 -2 555 -1 023

Resultat efter finansnetto 0 -108 527 -78 448

Förändring av eget kapital 0 -108 527 -78 448

Intäkter per kundgrupp

Landstinget Sörmland: Uppdragsersättning 4 349 422 4 381 833 4 184 227

Landstinget Sörmland: Övriga 23 000 48 245 21 485

Andra landsting 55 000 60 534 52 701

Statliga myndigheter 37 000 42 438 36 160

Primärkommuner 17 000 14 149 16 073

Företag och organisationer 30 000 31 823 27 305

Privatpersoner 103 000 99 274 98 547

Summa 4 614 422 4 678 296 4 436 498


Chvks12

Rapportering 2007

Investeringsspecifikation

Förvaltning:

Hälso- och sjukvården 2007-12

(tkr)

Budget Bokslut Bokslut

2007 2007 2006

INVESTERINGAR

Imateriella tillgångar

Byggnader

Mark och markanläggningar

Pågående ny-, till- eller ombyggnad

IT

Landstingshjälpmedel (endast Hjälpm.nämnden)

Övriga maskiner och inventarier 75 000 77 826 62 529

Konst

Delsumma 1 75 000 77 826 62 529

Hjälpmedel avseende kommun/annan huvudman

"Externa" byggnader

Delsumma 2 0 0 0

SUMMA INVESTERINGAR 75 000 77 826 62 529

FÖRSÄLJNINGAR

Byggnader

Mark och markanläggningar

IT

Övriga maskiner och inventarier 10 39

Konst

SUMMA FÖRSÄLJNINGAR 0 10 39

UTRANGERING

Typ av anläggningstillgång: 38

SUMMA UTRANGERING 0 38 0


Bokslut 2007 S:a Arbetsskador

Förvaltning:

(Antal händelser) Typ av händelse

Skadans art Arbetsolycksfall Arbetssjukdom Färdolycksfall Smitta S:a arbetsskador Tillbud

Med

sjukfrånvaro

Utan

sjukfrånvaro

Med

sjukfrånvaro

Utan

sjukfrånvaro

Med

sjukfrånvaro

Utan

sjukfrånvaro

Med

sjukfrånvaro

Utan

sjukfrånvaro

Fysisk belastningsskada 11 24 2 1 38 1

Allergi/eksem 1 1

Halk-/fallskada 5 16 1 15 16 1 54 1

Stick-/skärskada 2 74 76 2

Slag-/stöt-/klämskada 2 9 3 14 1

Psykisk/psykosocial 3 3 1

Våld/hot 22 22 6

Övrigt 12 2 1 15 1

TOTALT 20 157 5 3 17 20 0 1 223 13

OBS!

Samtliga förvaltningar förutom Dammsdal och Hjälpmedelscentralen, ska specificera ovanstående rapportering per

- division + basenhet/

- klinik/

- enhet/

- verksamhet.

Detta görs genom att, för varje berörd basenhet eller motsvarande, skapa en kopia av denna flik i filen och därefter fylla i tabellen.

Ange då basenhet istället för förvaltning i tabellhuvudet.

Stäm av att summan av basenhetsspecarna = förvaltningstotalen.


Fondkapital

Förvaltningsansvarig: År:

Hälso- och Sjukvård 2007

Utgifter Förmögen-

Fond Värde Inkomster/ Vinst(+) Värde hetsskyddat Disponibla

01 - 01 Utdelningar Förlust (-) Beviljade 12 - 31 kapital medel

vid försäljn Förvaltning bidrag Övrigt 12 - 31 12 - 31

Nr Namn Ing eget kapital Eget kapital Bundet eg kapital Fritt eget kapital

1 Stift för stöd till patienter MSE 795 779 8 775 -15 339 0 -132 730 -51 962 604 523 645 069 -40 546

2 Fond för ökad trevnad patienter 27 666 289 0 0 0 0 27 955 21 222 6 733

3 Fond för stöd till personal MSE 64 231 699 -490 0 -3 000 0 61 440 46 775 14 665

4 Artur Larssons fond MSE 295 581 3 237 -3 567 0 -27 000 0 268 251 235 424 32 827

5 E Gust Anderssons fond MSE 28 998 302 0 0 0 0 29 300 22 661 6 639

6 Hulda Backmans fond MSE 159 033 1 673 0 0 0 0 160 706 117 354 43 352

7 Ragnar Karlssons fond MSE 36 370 382 0 0 0 0 36 752 26 743 10 009

8 Fond för stöd till patienter KSK 348 267 3 741 -3 656 0 -33 500 0 314 852 277 931 36 921

9 Fond för stöd till personal KSK 22 793 211 0 0 0 0 23 004 13 009 9 995

10 Einar o Nora Englunds stiftelse 718 759 7 905 -5 083 0 -30 000 -27 030 664 551 723 275 -58 724

11 Fond för stöd till patienter NLN 230 101 2 448 -2 318 0 -23 000 0 207 231 180 426 26 805

12 Georg Lundberg minnesfond 132 725 1 400 0 0 0 0 134 125 103 291 30 834

13 Fond för ökad trevnad patienter 13 963 147 0 0 0 0 14 110 10 692 3 418

Summa 2 874 266 31 209 -30 453 0 -249 230 -78 992 2 546 800 2 423 872 122 928

Fondkapitalets placering

Fond Fondplacering Övrig placering Summa

nr Anskaffn värde Markn värde Anskaffn värde Markn värde Anskaffn värde Markn värde

1 653 383 613 654 653 383 613 654

2 27 655 25 973 27 655 25 973

3 60 940 57 235 60 940 57 235

4 266 503 250 298 266 503 250 298

5 28 900 27 143 28 900 27 143

6 160 306 150 559 160 306 150 559

7 36 552 34 329 36 552 34 329

8 313 727 294 651 313 727 294 651

9 20 104 18 882 20 104 18 882

10 695 308 653 030 695 308 653 030

11 206 231 193 691 206 231 193 691

12 134 125 125 970 134 125 125 970

13 14 110 13 252 14 110 13 252

S:a 2 617 844 2 458 667 0 0 2 617 844 2 458 667


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Ökad medvetenhet

Funktionshindrade, deras närstående

och handikapporganisationer ska dikapprörelse i planeringen av informa-

Knyta till sig referenspersoner från han-

erbjudas att delta i informationer tioner och program kring funktionshinder.

eller program kring funktionsnedsättningar

som de berörs av.

Funktionshindrade och deras närstående

ska ges möjlighet att träffa

andra i motsvarande situation.

Sådana möten anordnas i samverkan

med handikapprörelsen

Medicinsk vård och

Behandling

Anordna utbildningar, tema dagar m.m.

som riktas till specifika grupper som

befinner sig i en likartad livssituation.

Erbjuda berörda handikapporganisationer

att vara med i planeringen av dessa.

Funktionshindrade ska ha tillgång Utarbeta verksamhetsanpassade

till regelbunden behandling och nöd- riktlinjer som överensstämmer med

vändiga mediciner.

prioriteringsutredningen när det gäller

prioriteringsordning av patienters behov.

Aktualiseras när behov

uppstår och/eller det blir

aktuellt för någon enhet att

gå ut med separat info

kring funktionshindrade

Aktualiseras när behov

uppstår och/eller blir aktuellt

att informera specifika

grupper med funktionshinder

Vårdprogram för olika diagnoser

utarbetas successivt

inom hälso- och sjukvården

Åtgärder som inte klaras av den

egna verksamheten och som behövs

för att förbättra eller behålla

funktionsförmåga ska remitteras till

annan vårdgivare.

Utarbeta information om rutiner, kontaktvägar

och remissvägar för personal.


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Vårdprogram som utarbetas på

riksnivå ska anpassas till sörmländsk

nivå och tillämpas

Utveckla lokala vårdprogram för behandling

och samverkan mellan vårdgivare.

Nationella riktlinjer införs

enligt upprättad rutin och

landstingsgemensamma

vårdprogram upprättas.

Även i övrigt upprättas

landstingsgemensamma

vårdprogram genom samverkan

över organisationsgränser.

Program för att utveckla vårdkedjanför

funktionshindrade mellan verk-

behov av att utveckla vårdkedjan. Starta

Inventera för vilka grupper det finns

samheter och huvudmän ska arbetas

fram.

av förbättrade rutiner kring t.ex. informa-

samarbetsgrupper som genomför behov

tionsöverföring och samarbete.

Medicinsk vård och

Behandling

Samverkan mellan barnavårdscentral,

föräldrar och förskola ska fortsätta

utvecklas så att funktionsnedsättning

hos barn kan uppmärksammas

så tidigt som möjligt.

Inbjuda kommunerna till dialog för hur

rutinerna kan vidareutvecklas.

Landstingsövergripande

projekt om informationsöverföring

pågår i bl.a.

vårdgarantiprojektet och i

samarbete mellan kommunerna

och landstinget.

Olika former av samverkansgrupper

mellan landsting

och kommuner avseende

barnuppföljning finns.


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Personal med specialiserad kunskap

om orsaken till en funktionsnedsättning

ska ge råd och stöd till

annan medicinsk personal som

också ger insatser till funktionshindrade.

Utveckla nätverk inom olika specialområden

mellan basenheter och olika

vårdnivåer.


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

All medicinsk personal ska ges fortbildning

för att kunna följa utveckling derställd personal och därefter utarbeta

Genomföra utvecklingssamtal med un-

och forskning kring skador och sjukdomar

som orsakar funktionshin-

kompetensplaner.

der.

Utvecklingssamtal genomförs

i H&S. Många verksamheter

gör kompetensplaner


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Rehabilitering och Habilitering

Rehabilitering/habilitering ska finnas Rehabiliterings- eller habiliteringsprogram

som utarbetas för grupper av

tillgänglig där människor bor. Primärvården

ska så långt möjligt tillgodose

behoven. Fodras konsultinkan

med handikapporg.

funktionshindrade ska göras i samversatser

ges detta av mer specialiserad

personal. Behov som inte klaras der för olika grupper av funktionshind-

Utveckla rutiner för rehabiliteringsperio-

ska remitteras till mer specialiserad rade där det finns ett behov av sammansatta

insatser från olika kompe-

verksamhet.

tensområden och behov av uppföljande

insatser.

Utarbeta informationsmaterial på rutiner,

kontakt- och remissvägar för personal

på vårdcentraler.

Vårdplan och rehabiliterings/habiliteringsplan

ska upprättas tillsammans

med den funktionshindrade.

Erbjuda den enskilde en plan som ska

följas upp tillsammans med den enskilde

och om han/hon vill dennes närstående.

Planen ska vara inriktad på den

funktionshindrades individuella behov

och mål. Planen ska innehålla åtgärder

som leder till ökade möjligheter att leva

ett självständigt liv och att delta i samhälls-

och arbetsliv.


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Stöd och Service

För att säkerställa ett hjälpmedels Utarbeta rutiner för uppföljning och definiera

ansvar.

funktion ska hjälpmedel som lämnas

ut följas upp.

Det finns upprättade uppföljningsrutiner

för vissa

kostsamma hjälpmedel.

Tillgänglighet


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Tillgängligheten för funktionshindrade

till och i landstingets lokaler ska

öka

Lokaler ska förbättras så att möbler i

väntrum och utrustning för undersökning,

vård och behandling blir mer funktionella

för funktionshindrade.

I lokaler som har hörslinga skall det

finnas en tydlig kort beskrivning på hur

hörslingan används.

Uppdrag: Service via H&H

Sjukhuskoordinator och

repr. för Handikapp och

Habilitering har gemensamt

gjort besiktningar av den

fysiska tillgängligheten på

enheter inom sjukhusen.

2008 kommer en konsult att

göra besiktning på utvalda

vårdcentraler.

Funktionsanpassning sker

kontinuerligt i samband

med större ombyggnationer.

Generellt visar inventeringen

att den fysiska tillgängligheten

är tämligen god,

men en hel del åtgärder

behöver vidtas för att anpassa

lokaler till dagens

krav.

Exempel på åtgärder som

har genomförts på MSE:

Anpassning av hygienutrymmen

avd 17 och 18.

Anpassning av omklädningsrum

vid bassängen.


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Funktionshindrades möjligheter att

inhämta och förmedla information

ska öka.

Landstinget ska arbeta för att det

ska bli lättare att få kontakt med

personal.

Vid användande av datoriserade telefonväxlar

ska det även vara möjligt för

funktionshindrade att förstå, hinna med

och klara de instruktioner som ges.

Uppdrag: Service via H&H

Tillgängligheten till personal i primärvården

ska ökas.

Tillgängligheten för alla

beaktas bl.a. i pågående

vårdgarantiprojekt

Utbildning

Det är viktigt att skolstarten förbereds

för barn med funktionshinder.

Berörda landstingsverksamheter

ska därför vidareutveckla samarbetet

med förskole- och skolverksamheter.

Arbete

Landstinget ska vara öppen för

anställningar av funktionshindrade

Inbjuda kommunerna till dialog för hur

rutiner och samarbete kan vidareutvecklas.

Arbetstider som kan anpassas efter

enskildas behov ska utvecklas.

Familjeliv och personlig integritet


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

För att minska oro och ge stöd i Information om sexualupplysning, impotens,

stöd till önskan att bli förälder och

frågor som rör familjeliv och personlig

integritet ska verksamheter som information om inkontinens ska anpassas

och riktas till funktionshindrade

ger sådan information också anpassa

och rikta denna till människor människor. Berörda handikapporganisationer

ska erbjudas att vara med i plane-

med funktionshinder

ringen av sådan information.

Stöd ges efter bedömt behov.

Religion

Landstingets lokaler för religionsutövning

ska vara tillgängliga för funk-

till olika grupper av funktionshind-

Sjukhuskyrkans lokaler ska anpassas

tionshindrade.

rade.

Avser: Service Fastigheter via

H&H

Kunskap och forskning

Personal ska hålla god kompetens

inom sin profession.

Personal ska inom sin profession följa

den forskning som bedrivs och tillvara ta

de resultat som denna ger.

Ingår i varje verksamhets

kontinuerliga uppdrag.

Ekonomisk politik


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra

Landstinget ska ta med handikappfrågorna

i det reguljära budgetarbetet

på alla nivåer.

Personalutbildning

Brister som påverkar funktionshindrades

möjligheter att delta i samhällslivet

ska föras fram i samband med verksamheternas

arbete kring budget- och planeringsprocessen.

Ska tydliggöras i de

årliga verksamhetskontrakten

och uppmärksammade

behov förs

fram vid verksamhetsträffar

(2 ggr per år)

Personal i hälso- och sjukvården

ska kontinuerligt få information och

utbildning om funktionshinder, dess

konsekvenser och om bemötande

av människor med olika typer av

funktionshinder.

Granskning och utvärdering

Seminarier, konferenser m.m. som ökar

kunskapen om funktionshinder och som

förbättrar bemötandet av och attityder

till funktionshindrade ska genomföras.

Berörda handikapporganisationer ska

erbjudas att delta i planeringen av dessa.

Avser: Handikapp o Hab

Landstinget ska systematiskt följa

upp och redovisa de delar som det

handikappolitiska programmet tar

upp.

Det Handikappolitiska programmet ska

varje år beaktas i uppdragsarbetet.

Årliga åtgärder ska preciseras och sedan

följas upp och redovisas i tertialrapporteringen

enligt beslutad rapporteringsplan.

Uppföljning ska också ske genom brukarenkäter.

Beaktas i det årliga uppdragsarbetet

och vid upprättande

av verksamhetskontrakt


Handikappolitiskt program - Kartläggning år 2007 inom Hälso- och sjukvården

Basenhet:…………………………………….. Ansvarig……………………………………………...

Vad som ska göras Förslag till aktivitet för Redan Ligger i linje med Detta behöver

genomförande Åtgärdat det vi redan gör vi göra


HANDLÄGGARE

Mats Widén 2008-02-06

DIARIENR

INTERN KONTROLLPLAN

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN

LANDSTINGET SÖRMLAND ÅR 2007

Följande rutiner har följts upp enligt angivna kontrollmål.

Utbetalningar

Kontroll av

attest /

beslutsrätt

Kontrollmål Kontrollmetod Resultat

Att betalning sker enligt Stickprov 100 st 75 % betalda på ffd,

gällande betalningsvillkor (för under året. 15 % 1- 4 dagar för

att undvika dröjsmålsränta)

sent, 10 % betalda

mer än 5 dagar för

Att attest sker enligt gällande

interna attestreglemente.

Stickprov 50 st

under året

sent.

98 % attesterade enl.

gällande attestförteckning.

Inköpsregler Att upphandling sker enligt

gällande interna regler och

anvisningar.

Uppföljning av 5 st

investeringar under

året.

Enligt gällande

regler och

anvisningar.

Kontanthantering

Att kontanthantering sker enl.

gällande interna regler och

anvisningar.

Stickprov 10 st

kassarapporter

under året.

Alla kvitton (107 st)

ok. En verif bokförd

med fel belopp (diff

120 kr)

Fakturering

Att verifikationer är

fullständiga enligt

redovisningslagens krav.

Stickprov 50 st

under året.

96 % hade

kompletta underlag

Samlad Redovisning

631 88 Eskilstuna · besök MSE, plan 12

tel · 016-105683 · e-mail mats.widen@dll.se

ORG NR 232100-0032 ·


Representation

Att representation sker enl.

gällande interna regler och

anvisningar.

Stickprov 10 st

under året.

Samtliga hade

kompletta underlag.

ORG NR 232100-0032 · y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\hsn\2008\(2) 14 feb\§ 12 verksamhetsberättelse hos\§ 12 bilaga 4 ik hosn2007t3.doc · Utskriftsdatum: 2008-02-06 08:09 SID 2(2)


PERSONALKOSTNADSANALYS Förvaltning: HoS, Totalt

Period: Bokslut 2007

Kostnad, tkr

Timmar, 1 000-tal

Kostnadspost (exkl PO)

Utfall

2007

Utfall

2006

Förändring

mot 2006

%

Förändring

mot 2006

tkr

Utfall

2007

Utfall

2006

Förändring

mot 2006

%

Förändring

mot 2006

1 000-tal

Månadslön, totalt 1 308 097,0 1 227 302,0

Reducering ev uppbokning 8 154,0

Månadslön, totalt exkl uppbokning 1 299 943,0 1 227 302,0 5,92 72 641,0 6 820,0 6 680,0 2,10 140,0

- varav nytt avtal, (kostnad period) 1,46 17 918,6

- varav engångsbelopp Kommunal 0,54 6 683,6

- varav individuell löneförändring utöver avtal 1,42 17 427,7

- varav löneförändring pga personalomsättning -0,37 -4 541,0

- varav volymförändring 2,86 35 152,1

Externt inhyrd personal 60 846,0 32 270,0 88,55 28 576,0 63,0 43,0 46,51 20,0

Timlön exkl engångsbelopp Kommunal 33 926,7 34 825,0 -2,58 -898,3 245,0 262,0 -6,49 -17,0

-"- engångsbelopp Kommunal 130,3 0,0 0,37 130,3

Intjänad övertid 30 409,0 33 449,0 -9,09 -3 040,0 127,0 137,0 -7,30 -10,0

Uttagen komptid -6 137,0 -6 074,0 1,04 -63,0 -52,0 -50,0 4,00 -2,0

Intjänad jour 80 362,0 79 275,0 1,37 1 087,0 107,0 106,0 0,94 1,0

Uttagen jour -34 817,0 -32 055,0 8,62 -2 762,0

Summa grundlön 1 464 663,0 1 368 992,0 6,99 95 540,7 7 310,0 7 178,0 1,84 132,0

Ob-tillägg 52 046,0 50 896,0 2,26 1 150,0

Semester 33 927,0 33 132,0 2,40 795,0 1 004,0 975,0 2,97 29,0

Lönekostnad ej arbetad tid 26 386,0 26 956,0 -2,11 -570,0

Rekryteringskostnader (exkl tid) 2 324,0 2 950,0 -21,22 -626,0

Övriga personalkostnader 42 639,0 40 138,0 6,23 2 501,0

Summa exkl PO 1 621 985,0 1 523 064,0 6,49 98 790,7

PO 665 578,0 637 337,0 4,43 28 241,0

Reducering ev uppbokning 3 546,0

SUMMA 2 284 017,0 2 160 401,0 5,72 127 031,7


Förvaltning:

HoS, Totalt

Period: Bokslut 2007

HJÄLPBLANKETT

* Individuell löneförändring utöver avtal

* Löneförändring pga personalomsättning

"Individuell"

Samtliga anställda

Avtalsförändring, (kostnad nivå) 3,10

Individuell löneutveckling 4,52 1,42

Allmän löneutveckling 4,15

1) Här används inte den avtalsförändring som fylls i huvudblanketten

Där avses avtalets effekt på kostnadsförändringen mellan de två perioder som jämförs.

Här avses avtalets effekt på lönenivåskillnaden mellan två tidpunkter som jämförs.


"Personalomsättning"

-0,37


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården

Patientperspektiv

Tillgänglighet

Erbjuda personlig kontakt via telefon eller på plats samma dag

inom primärvården.

Prioriterade besök i primärvården ska erbjudas inom högst sju dagar.

Oprioriterade besök i primärvården ska erbjudas inom 30 dagar.

Telefontillgängligheten följs månatligen och diskuteras på enhetsmöten

och verksamhetsträffar. Att ha en god telefonframkomlighet

är en högt prioriterad fråga och påverkar hela vårdcentralens

planering. Månadsrapporteringen presenteras på Insidan.

I höstens nationella väntetider i vården mätning ligger Sörmland

nio procentenheter under rikssnittet. 4 av 5 patienter kan erbjudas

ett läkarbesök i primärvården inom 7 dgr enligt gällande vårdgaranti.

En bidragande orsak är den ökande belastning i primärvården,

dels av en åldrande befolkning, fler barn som föds, kortare

vårdtider på sjukhusen, och att fler prover, undersökningar

genomförs på vårdcentralerna både före och efter besök och behandlingar

inom den specialiserade vården. I primärvården är det

ständig kamp mellan vad som ska prioriteras för dagen och vad

som kan vänta, utan att patientsäkerheten och kvaliteten blir åsidosatt.

De allra flesta erbjuds ett oprioriterat besök inom 30 dgr inga särskilda

åtgärder har vidtagits.

1 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Erbjuda ett besök inom den specialiserade vården inom högst 90

dagar från beslut om remiss/vårdbegäran.

Efter beslut om behandling, erbjuda denna inom högst 90 dagar.

Följa upp och utveckla patienternas möjligheter att få kontakt med

vården per telefon.

Fyra av fem mottagningar erbjuder ett nybesök inom garantitiden.

Inom ortopedin i nordvästra länsdelen har ett omfattande arbete

gjorts för att effektivisera processerna och logistiken. Vidare har

schemaläggningen för läkarna anpassats för att ha en hög produktion

under hela året och schemat gäller över längre tid än tidigare,

detta gäller båda ortopedklinikerna. I slutet av perioden klarade

samtliga tre ortopedmottagningar att ge ett nybesök inom tre månader.

Tre av tio patienter får fortfarande vänta mer än 90 dagar på sin behandling

och det gäller främst inom kirurgin och ortopedin men

även ÖNH har problem. En av anledningarna är bristen på operationssjuksköterskor

som gör att behandlingar med högre medicinsk

prioritet måste åtgärdas i första hand och det i sin tur innebär att

behandlingar med lägre medicinsk prioritet får vänta längre än 90

dagar. Vidare behöver den övergripande planeringen inom operationsverksamheten

och de opererande specialiteterna optimeras för

att få ett bättre processtänk i hela flödet för behandling, för att kunna

producera det som krävs för en god tillgänglighet. Detta arbete har

inletts på Mälarsjukhuset. Ett tydligt ledarskap som kan styra verksamheten,

produktionsplanera och lägga läkarschema som matchar

efterfrågan är också en viktig framgångsfaktor för att skapa en god

tillgänglighet.

Telefontillgängligheten tas fram månatligen och diskuteras på

verksamhetsträffarna och vid behov tas handlingsplan fram. Månadsredovisningarna

presenteras på Insidan

2 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Följa upp och utveckla patienternas möjligheter att få kontakt med

vården via e-tjänst.

Under början av året gjordes en enkät för att följa upp tillämpning

och behov, samt förbättringsåtgärder av e-tjänsterna. Bland annat

framkom önskemål om e-post avisering när medborgaren genomfört

sin e-tjänst, denna utveckling av applikationen är genomförd.

Under hösten 2007 har den tredje etappen avseende införande av

e-tjänster påbörjats, ca 30 mottagningar/kliniker berörs. För personalen

har e-tjänsten utvecklats bl.a. genom möjlighet att på ett

snabbt och enkelt sätt återigen kunna lägga ut en tid på nätet vilken

blivit avbokad via e-tjänsten ”avboka tid”.

Det inkommer det ca 2 500 meddelanden i månaden, den mest

tillämpade e-tjänsten utgörs av receptförnyelse (ca 51 procent), ett

undantag kunde ses i november månad då för första gången bokningstjänsterna

utgjorde de mest använda e-tjänsterna.

Underlätta för patienterna att välja vård inom och utanför landstinget

enligt fria vårdvalet.

Ungdomsmottagningar erbjuder de mesta av sina tider via webben

och det har varit framgångsrikt.

En kartläggning (redovisad för LS dec 06) över hur sörmlänningarna

använt sig av möjligheten att aktivt välja läkare och vårdcentral visar

att människor vanligtvis väljer ur praktisk synvinkel. Kartläggningen

visar att flöden över gränser, såväl vc-områden, kommunoch

landstingsgränser, i största utsträckningen påverkas av arbetsoch

boendeförhållande samt tillgänglighet i vården. Information om

valmöjligheter gavs i Landstingskatalogen som utkom i januari

3 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Definiera väntetidsgarantierna för omhändertagande respektive

avslutad behandling på länets akutmottagningar.

Akutmottagningarna i länet har genomfört ett arbete för att effektivisera

mottagandet av akutpatienter. Utgångspunkter är att patienter

som söker till akutmottagning ska bli omhändertagna inom rimlig

tid och på ett så säkert tillvägagångssätt som möjligt. Triagemodellen

föreslås som metodik vid bedömningen. Även behandlingsprocessen

efter första läkarkontakt ses över.

Ett tvåårigt projekt startade september 2007 med syfte att vidareutveckla

arbetsmodeller för ett enhetligt omhändertagande av alla patienter

i länet som söker akutvård.

Teckna avtal med angränsade landsting för att göra det möjligt för

de sörmländska barnen att söka vård, både akut och planerat, i angränsande

landsting.

Utreda möjligheterna att införa akutläkare på akutmottagningarna.

Inrätta patientservice för att underlätta kontakter med vården.

Avtal är tecknat med barnakuten Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Under året har 24 barn fått vård på Vrinnevisjukhuset varav 11 barn

från Nyköping, 7 barn från Katrineholm och ett barn vardera från

Eskilstuna, Flen, Oxelösund, Trosa och Strängnäs.

De har haft 21 läkarbesök, 13 vård tillfällen och 29 vårddagar till en

kostnad av 583 516 kr.

I nuvarande ekonomiska situation har inte införande av akutläkare

kunnat prioriteras. Fortsatt handläggning diskuteras på ledningsnivå.

Innan någon länsövergripande patientservice kan inrättas krävs noggrann

kartläggning av behovet och hur detta bäst kan uppfyllas. Frågan

kommer också att aktualiseras i projektet för akut omhändertagande

i länet.

4 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Bemötande

Bemöta patienten professionellt och respektfullt.

Ge patienten bra information.

Ge patienten möjlighet att vara delaktig i sin vård.

Patientsäkerhet

Utveckla/tillämpa gemensam praxis utifrån indikationsarbetet,

vårdprogram, nationella och egna riktlinjer och resultaten från kvalitetsregister.

Samtliga enheter som genomför patientenkätundersökningar med

metoden mini-KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) gör utifrån

sitt resultat en form av handlingsplan för att åtgärda sin enhets kvalitetsbrister.

Resultatet från mini-KUPP följs upp i samband med verksamhetsträffarna

Länsgemensamma vårdöverenskommelser

Utifrån arbetet med vårdgarantin och med Socialstyrelsens författning

2005:12 som stöd har länsgemensamma vårdöverenskommelser

mellan primärvård och kirurgi/urologi respektive ortopedi tagits

fram. Syftet med dessa har varit att utveckla och förbättra vårdprocesserna

med fokus på patienternas behov. Även mellan primärvård

och psykiatri har en länsgemensam vårdöverenskommelse arbetats

fram.

Nationella riktlinjer m.m.

Inom landstinget pågår arbete för att utveckla och skapa delaktighet

i processen med framtagning, yttrande och införande av Socialstyrelsens

nationella riktlinjer m.m. mellan politik – profession – tjänstemän.

Under perioden har arbete pågått kring de kommande preliminära

nationella riktlinjerna för hjärtsjukvården både inom landstinget

och i samverkan med landstingen inom Uppsala/ Örebroregionen.

5 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Samverkansnämnden har lämnat ett yttrande till Socialstyrelsen på

den preliminära versionen av riktlinjerna och kommer också att ställa

sig bakom en politisk viljeinriktning om hjärtsjukvården (nämnden

januari 2008).

Socialstyrelsen planerar ytterligare riktlinjer för andra stora sjukdomsgrupper,

där det fortsatta arbetet successivt kommer att utvecklas

och anpassas beroende på vilka riktlinjer som ska tas fram. Av

stor betydelse är att få till en bra process kring införandet av riktlinjerna

kopplat till den politiska viljeinriktning som tas fram för respektive

riktlinjer. Tanken är att sådant arbete sedan blir en naturlig

del/underlag i budget- och planeringsprocessen och i utvecklingsarbetet

inom hälso- och sjukvården.

Utveckla/tillämpa en gemensam praxis för läkemedelsanvändning i

hela länet.

Arbeta med analys och åtgärder avseende följsamhet till rekommenderade

läkemedel.

Tillämpa ”Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer avseende läkemedel

och äldre”.

Ta fram dokumenterade rutiner för patientsäkerhet enligt ledningssystem

för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården,

SOSFS 2005:12.

Under ledning av Läkemedelskommittén bedrivs utvecklingsarbete

och samordning av rutiner för läkemedelsanvändning.

Revidering och införande av Reklistan har genomförts. Den reviderade

listan har diskuterats genom personliga besök hos samtliga förskrivare

i primärvården, hos privatpraktiker samt läkemedelsintensiva

slutenvårdskliniker

Socialstyrelsens krav på vårdgivare enligt SOSFS 2005:12 är: ”För

att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkerställa vårdens

kvalitet skall vårdgivarna inrätta ett ledningssystem för kvalitet och

patientsäkerhet”

6 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Delar av ledningssystem finns redan i Landstinget Sörmland, men

inget sammanhållet system. Ett projekt kommer att starta 2008 med

målet att ett enhetligt och strukturerat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete

ska bedrivas inom samtliga verksamheter.

Systematiskt följa upp ärenden till patientnämnden.

Utveckla rutiner för avvikelsehantering utifrån 2006 års genomgång.

Aktivt medverka vid händelseanalyser vid minst samtliga Lex Maria.

Minska överförskrivning och följa rekommenderade preparat enligt

läkemedelskommitténs lista. Innan läkemedel sätts in bör andra

metoder prövas.

Uppföljning sker genom att patientnämnden skickar anmälningarna

till berörd verksamhet samt att samtliga ärenden skickas till chefläkarna.

Utbildning i patientsäkerhet för avvikelsesamordnare på kliniker

har genomförts under hösten

I medeltal har två händelseanalyser per månad genomförts och flertalet

av händelserna är Lex Maria anmälda.

Läkemedelsribbor för sex preparatgrupper har införts. Om verksamheten

uppnår dessa ribbor utbetalas en summa för kompetensutveckling

till verksamheten.

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Utarbeta riktlinjer utifrån fastställd policy för hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande arbete.

Struktur och metoder för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

arbete i landstingets patientnära verksamheter har arbetats fram

under året och presenteras för verksamhetscheferna vid chefsmöte i

oktober. Arbetet går vidare med att organisera införandet på verksamhetsnivå.

7 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Främja hälsa och förebygga sjukdom genom riktade insatser i tidigt

sjukdomsskede bland breda patientgrupper, ex.vis diabetes.

Starta arbetet med att skapa ”Sinnenas trädgård”

Utbud av behandlingsmetoder

Skapa ytterligare samverkansprojekt mellan kiropraktorer/naprapater

och primärvården

Aktivt arbeta för en jämlik resursfördelning av naprapater/kiropraktorer

över länet.

Genomföra en utbildnings- och informationskampanj för att öka

förståelsen av komplementärmedicinska behandlingsmetoder

Ett utvecklingsområde har identifierats inom begreppet ”Metabol

kontroll”. Det omfattar stora patient- och sjukdomsgrupper som exempelvis

fetma, hypertoni och diabetes. Vid en workshop 26 april

påbörjades diskussioner om förutsättningarna för att utveckla en

handlingsplan och diskussionerna fortsatte vid nästa workshop den

20 september. Utvecklingsarbetet fortsätter 2008.

Slutrapport avseende uppdraget kring rehabiliteringsträdgård har

lämnats vid majoritetsberedningens möte 3 september. Rapporten

omfattar precisering av lokalisering, utformning och omfattning av

en trädgårdsrehabiliteringsverksamhet på Nynäsområdet, vilken

vänder sig till människor med stressrelaterad problematik med utmattningssyndrom.

Ett tilläggsuppdrag som omfattar att inventera

och föra diskussioner med intressenter i verksamheten för framtida

samverkan och finansiering har gavs på mötet.

Diskussion mellan kiropraktorer, naprapater, sjukgymnaster och

politiker förbereds.

Ingenting påbörjat.

Ej genomfört under 2007.

8 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Neuropsykiatri

Tillsammans med Handikapp och habilitering fortsätta att utöka

och utveckla insatserna för barn, ungdomar och vuxna med ADHD

eller annan neuropsykiatrisk problematik.

Ett länsövergripande vårdprogram har tagits fram under året. Vårdprogrammet

kommer att revideras ytterligare.

Planeringen av neuropsykiatrin i länet har fortsatt i en arbetsgrupp

med representanter för BUP, neuropsykiatrin och Handikapp och

habilitering.

För vuxenpsykiatrin tydliggjordes ansvarsfördelningen mellan psykiatrin

och Handikapp och habilitering i samband med vårdprogramsarbetet.

Arbetet fortsätter med att finna samverkansformer

och att utveckla den interna arbetsgången avseende patientgruppen.

Verksamhetsperspektiv

Vidareutveckling tre länssjukhus

• Stärka respektive sjukhus utifrån uppdraget

• Utnyttja resurserna optimalt och utnyttja de specifika kompetenserna

som finns inom resp sjukhus.

• Optimera kringresurserna specifikt för resp sjukhus.

Vid nämndens möte i april godkändes (§ 35/07) den inriktning av ett

uppdragsarbete för sjukhusens utveckling i ett länsperspektiv som

presenterades. Hälso- och sjukvårdsledningen tog fram förslag på

utveckling av sjukhusen i Sörmland, vilket bordlades på nämndens

möte i september (§ 94/07). I december beslutade nämnden avsluta

ärendet (§ 124/07) och ersatte detta med ett nytt uppdrag om ta fram

förslag på effektivisering av hälso- och sjukvården.

9 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Förbättra och utveckla länsspecialiteterna, t ex hematologi.

Beakta och samordna behov av förändringar för hela hälso- och

sjukvården pga EG-direktivet om arbetstider.

Upprätta specialitetsinriktade uppdrag när nationella riktlinjer kräver

anpassning av verksamheten såväl samordnat som på resp sjukhus.

Detta gäller t ex följande aktuella riktlinjer:

• hjärtsjukvård (inkl utveckling PCI)

• stroke

• diabetes

• cancervård

Förbättra omhändertagandet av geriatriska patienter.

Utreda möjligheterna för att kunna erbjuda vaccination mot cervixcancer

och öroninflammationer.

Vid nämndens möte i april togs beslut (§ 37) om hemtagning av

hematologipatienter från regionsjukvård. Rapport om genomförande

behandlades vid nämndens möte i juni. Planeringen för hemtagning

av aktuella patientgrupper har genomförts och hemtagningen kommer

att kunna aktiveras när ytterligare en specialist i hematologi

finns på plats vid MSE.

Beaktas i samband med utvecklingsförslag för länssjukvården.

Hanteringen av nya nationella riktlinjer, som är under utarbetande,

avgörs beroende på område och omfattning av förändringarna. För

t.ex. stroke respektive diabetes finns länsövergripande råd som kan

arbeta med dessa. Beträffande cancervården har verksamhetscheferna

för kirurgi och onkologi varit med i processen med riktlinjerna

och kommer att kunna hantera de förändringar som de nya riktlinjerna

medför inom respektive klinik. De förändringar som föreslås i

kommande riktlinjer för hjärtsjukvården bör kunna genomföras successivt.

Geriatriskt team på akutmottagningen MSE är under uppbyggnad

och verksamheten startade i januari 2007. I framtiden kommer mobila

närvårdsteam att finnas (f.n. under uppbyggnad) på samtliga

sjukhusorter och dessa team har geriatriska patienter som främsta

patientgrupp.

Rapporteras direkt till Landstingsstyrelsen.

10 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Psykiatrisk vård

Tydliggöra inriktningen av den psykiatriska vården och fastslå kvalitetsindikatorer.

Det pågår uppbyggnadsarbeten av samverkansformer för att tydliggöra

den psykiatriska vården inom samtliga psykiatriska och barnpsykiatriska

enheter. Den antagna vårdöverenskommelsen primärvård

– psykiatri tydliggör psykiatrins ansvarsområde/uppdrag, som

en specialistverksamhet. Genom vårdöverenskommelsen skapas en

komplett vårdkedja.

I verksamhetskontrakten betonas helhetssynen såväl vårdideologiskt

för den enskilda patienten som organisatoriskt. Diskussioner har

påbörjats i ANB (samverkansgrupp landsting/kommun) angående

framtiden och primärvården som 1:a linjens psykiatri för barn och

ungdomar. Psykiatrin deltar i flera forum med vårdgrannar inom

närvården.

För södra BUP finns VITS-grupper (samverkansgrupp med elevvård

och socialtjänst) i alla kommuner, ett forum för att tydliggöra olika

verksamheters ansvar samt för att utveckla arbetet riktat mot diagnosgruppen

ADHD. Under hösten har ett team från BUP och Gnesta

kommun tillsammans deltagit i ett genombrottsprojekt på SKL

med fokus på barn med normbrytande beteende.

Södra BUP låter sedan 080101 nya patienter och familjer fylla i

symtomskattningsformulär före och efter behandling. Sedan tidigare

görs detta på BUP:s mindre enheter. Nu kommer även öppenvårdsmottagningen

in och därmed kan hela verksamheten kvalitetssäkras.

11 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

BUP, norra, har startat ett utvecklingsforum tillsammans med socialtjänst

i syfte att diskutera och klargöra riktlinjer och handläggning

av gemensamma ärenden. Deltagare är chefer från resp organisationer.

Norra vuxenpsykiatriska kliniken har under våren 2007 tillsatt

ett kvalitetsråd, som ska vara ledningsgruppen behjälplig att ta fram

kvalitetsindikatorer för verksamheten.

Arbeta för att införa kvalitetsregister som bygger på nationella

överenskommelser.

Bredda omhändertagandet i öppna vården, som ska ha god tillgänglighet

Vuxenpsykiatrin i södra/västra har gått med i och påbörjat registrering

i kvalitetsregistret BipoläR. Psykosenheten har gått med i psykosR

efter att SchizofreNY lagts ner, ett register man tidigare deltagit

i. Kliniken planerar att gå med i BUSA-registret (kvalitetsregister

för ADHD) under 2008.

Inom barnpsykiatrin finns också planer att gå med i BUSA 2008.

Anorexi- och bulimienheten inom BUP Södra ingår i nationella registret

Riksät sedan flera år tillbaks

För barnpsykiatrin har övertagandet av ADHD-patienter breddat

omhändertagandet. Vårdgarantin klaras inom barnpsykiatrin.

Inom Norra BUP och vuxenpsykiatrin pågår arbete med utformning

av en gemensam stödverksamhet mot ätstörningar. Länsgemensam

vårdkedja planeras för ungdomar under 18 år.

12 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Inom norra vuxenpsykiatriska kliniken granskas vårdkedjorna ( ”patientflöde”

) i syfte att öka tillgängligheten. ”Möta inte mota” och

”veta inte tro” är några ledord i detta arbete. I kölvattnet av detta har

personalen under hösten fått utbildning i förändringsarbete.

Vuxenpsykiatrin i södra/västra har 2007 tagit emot en ny patientgrupp

med neuropsykiatrisk problematik. Medverkan i skrivandet

av vårdprogram och rekrytering pågår för att bättre kunna ta hand

om patientgruppen.

En översyn av öppenvården i södra länsdelen pågår med hjälp av

utvecklingsenheten. Där granskas bl.a. på flöden, diagnosgrupper,

besöksfrekvenser, bemanning, arbetstyngd.

Ett förslag gällande psykiatrins utveckling i västra länsdelen har

lämnats till Psykiatriberedningen. För öppenvården föreslås bl.a.

uppbyggnad av mobila team och en ökad differentiering.

Inrikta den barnpsykiatriska vården i än högre grad mot öppen vård

i hela länet och med utökad samverkan avseende slutenvården i

regionen.

För länsövergripande barnpsykiatrin är slutenvårdsbehovet litet,

men viss tillgänglighet till slutenvård bedöms nödvändig. En riskanalys

om avveckling av slutenvården är genomförd. En regionlösning

för slutenvård skulle kunna vara ett alternativ.

Processen mot öppna vårdformer fortsätter i samverkan med vårdgrannar

och i länet. Samverkan med vuxenpsykiatrin och mobila

teamet samt jouren har formaliserats.

13 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Utveckla psykiatrins samspel med primärvården.

Tillsammans med Karsudden delta i den gemensamma utvecklingen

av den öppna verksamheten för rättspsykiatriska patienter.

Samverkan med Uppsala är formaliserad, avtal för 2008 skrivet, när

det gäller möjlighet till slutenvård på helger. Utformning och utveckling

av lokala lösningar för akut barnpsykiatriskt omhändertagande

är pågående.

I norra BUP startades ett Miltonprojekt, som fortsätter även 2008,

med utbildningsinsatser för landstinget och kommuner när det gäller

akuta, mobila jourinsatser.

Vårdöverenskommelsen primärvård-psykiatri är klar. I den finns

även beskrivet vad psykiatrin i resp. länsdel ska göra konkret t ex

samverkansträffar, konsultationer, utbildningssatsningar etc.

Barnpsykiatrin har infört möten med primärvården, främst BVC.

I Södra BUP pågår arbete med hur samverkan mellan primärvård,

barnklinik och medicinklinik kring somatisk vård av ätstörningspatienter

skall organiseras. Arbetet kommer att fortgå under 2008 och

då även inkludera Norra BUP.

Norra vuxenpsykiatriska kliniken har sedan förra året LRV-ÖV för

vissa patienter och Karsudden har vissa. Diskussioner har förts mellan

de psykiatriska klinikerna och Karsudden om den öppna vården.

Dessa planeras fortsätta under 2008 då också diskussioner med

kommunerna måste resultera i länsövergripande riktlinjer gällande

den nya vårdformen tvångsvård i öppenvård som väntas fastställas

2008.

En utredning har under året gjorts gällande den slutna LRV i Sörmland,

där man föreslagit att all sluten rättspsykiatrisk vård ska förläggas

till Karsudden.

14 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Införa brukarrevision

Närvård

Aktivt utveckla metoder för att förebygga och förhindra sjukdom

och skador, ex.vis fallprevention

Fortsätta utveckla fungerande rutiner mellan primärvård, akutsjukvården

och vårdavdelningar, ex.vis genom direktinskrivning.

Utöka verksamhet med mobila enheter att omfatta hela länet, framförallt

för äldre och svårt sjuka.

Någon egentlig brukarrevision har inte utvecklats men samverkan

finns i olika former med patientföreningar och andra intresseföreningar.

Införande av det länsgemensamma programmet för fallprevention

pågår i samverkan med länets kommuner. Arbetet stöds av en projektledare.

Åtta teman deltar i genombrottsprojekt. Kunskapsseminarier

för tvärprofessionella team har anordnats i samarbete med

FoU-Sörmland.

Inom ramen för inriktningsbeslutet om akut omhändertagande av

patienter (HSN § 32/07)kommer också rutinerna för inläggning i

slutenvård att omprövas. Förstudie genom enkäter om rutinerna för

direktinskrivningar till akutmottagningarna och vårdplatsenheterna

har genomförts och ligger till grund för åtgärdsarbetet.

I Nyköping finns sedan 1 april två sjuksköterskor som stöd till

läkaren i det mobila teamet. Teamet utgår från akutmottagningen.

I Katrineholm har den mobila verksamheten bemannats och uppbyggnadsarbetet

för att etablera ett mobilt närvårdsteam har startat.

I Eskilstuna har uppbyggnaden av ett geriatriskt mottagningsteam

på akutmottagningen införts och detta kommer att utvecklas till ett

mobilt närvårdsteam.

15 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Utveckla ersättningsformer i primärvård/närvård som premierar

patientperspektivet.

Ungdomsmottagningar o SESAM

Verkställa beslutade åtgärder för ungdomsmottagningarna i samverkan

med kommunerna. Kvinnoklinikerna ska fortsätta utveckla

SESAM-verksamheten.

Se över nuvarande regler för subventionering av preventivmedel till

ungdomar.

Familjecentraler

Utvärdera och utveckla familjecentralernas verksamhet utifrån fastställd

policy kring landstingets syn, arbetssätt och mål med familjecentraler,

LF § 79/05.

Ledning och styrning

Aktivt delta i att utveckla en modell för styrning och uppföljning på

alla nivåer som balanserar olika perspektiv (medborgare, verksamhet,

personal, ekonomi)

Ett projekt pågår för att ta fram förslag till ersättningsmodell för

primärvården. En nationell översikt över befintliga ersättningsmodeller

har sammanställts.

För samtliga ungdomsmottagningar i länet finns nu avtal med

respektive kommun.

Kontakt med hudkliniken har tagits för eventuellt samarbete runt

SESAM-verksamheten.

En översyn av samtliga patientavgifter, vilket även inkluderar

subventionering av preventivmedel, genomfördes 2007.

Utvärdering enligt KAFO-modellen (kvalitetssäkringssystem för

familjecentraler) har genomförts. Familjecentraler, fullt utbyggda

i enlighet med landstingets policy, finns i Strängnäs, Torshälla,

Oxelösund och Nyköping.

Planerings- och uppföljningsprocesserna inom hälso- och sjukvården

förbättras kontinuerligt med balanserad styrning som

grund. Såväl beslutsunderlag som uppföljningar följer indelningen

per perspektiv sedan hösten 2006. Perspektiven är grund för upplägg

av verksamhetsuppföljning samt en plattform för kontraktsarbetet

inför 2008.

16 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Intern kontroll

Fastställa, enligt reglemente för intern kontroll, en intern kontrollplan

för 2007. LS’ minimikrav på intern kontroll ska beaktas.

IT

Fortsätta verksamhetsutveckling och rutinförbättringar inom landstinget

baserat på att det nu finns ett fullt integrerat IT-stöd för

vårdarbete, dokumentation och vårdadministration, ex.vis utökad

användning av elektroniska remisser och svar.

I samverkan med länets kommuner anskaffa och införa IT-stöd för

informationsutbytet kring in- och utskrivning av patienter i sluten

vård.

Miljö

Säkerställa att alla verksamheter ska ha miljöarbetet som en naturlig

del i sin verksamhet

En plan för internkontroll är framtagen och beslutad av nämnden.

IT-enheten och de olika verksamheterna arbetar inom en rad områden

med både mindre och större förbättringsaktiviteter. Tillsammans

med Utvecklingsenheten påbörjas under hösten 2007 ett

arbete för att förbättra remisshantering och införa elektronisk hantering

av allmänremiss och svar.

Kommunerna och landstinget kom i mitten av 2007 överens om

arbetsformer och finansiering av uppdraget, vilket medförde att

landstinget under hösten 2007 påbörjade upphandlingen av det

önskade IT-stödet. Införandet planeras ske successivt per länsdel

under 2008 och början av 2009.

Miljöarbetet har gått in i den fas där miljöombud ska utses på alla

arbetsplatser och utbildningar finns inplanerade. Samverkan med

andra enheter i landstinget utvecklas successivt. SMS (Sektionen

för miljöstöd) stödjer miljösamordnarna då miljökrav ska ställas i

samband med landstingets byggprojekt.

Arbetet med att få in miljöperspektivet i planerings- och budgetprocesser

pågår inom hälso- och sjukvården. Tillsammans med

ekonomienheten prövas möjligheten att skapa en modell för uppföljning

av kemikalieanvändning via FLOTT-systemet och IFS

(ekonomisystemet).

17 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

I förverkligandet av minst 80 % av delmålen i det miljöpolitiska

programmet till 2008, koncentrera insatserna mot transporter, läkemedel,

miljöutbildning och upphandlingsfrågor.

Ny reviderad miljöombudslista finns klar i december 2007 och

informeras via Insidan.

• Generell miljöutbildning har genomförts för miljöombuden

i SMS regi.

• En plan för miljöombudsträffar och miljöombud har upprättats.

• En miljöutredning/nulägesanalys har genomförts i SMS

regi under hösten, där miljöombuden deltagit.

Miljösamordnaren för hälso- och sjukvård har tagit fram en egen

miljöutredning enligt ISO 14001. Utbildningspaket för olika målgrupper

har skapats och förmedlats inom miljöorganisationen.

Samarbete har inletts med Säkerhet, främst gällande kemikalier

och brand. Ämnet miljö ingår nu i introduktionen för nyanställda

chefer.

Underlag för att reducera lustgasutsläpp i samband med Projekt

MSE har tagits fram. Arbetet fortsätter under 2008 för att vara

klart innan projektering av nytt hus startar. Alla bassängbad, liksom

desinfektions-avloppsreningsanläggningen på MSE, har inspekterats

ur ett kemhygieniskt perspektiv.

Arbetet med att ta fram riktlinjer för miljökrav vid upphandling

pågår centralt.

18 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Personalperspektiv

Säkerställa att personalen har rätt kompetens med utgångspunkt

från verksamhetens uppdrag och kontinuerligt ompröva hur befintlig

personal nyttjas. Här finns en tydlig koppling till medicinskteknisk-

liksom IT-utveckling.

För att säkra den framtida personalförsörjningen medverka i landstingets

utbildningsuppdrag för den verksamhetsförlagda delen av

reguljära vårdutbildningen. Detta ska ske genom att ta emot och

handleda studenter.

Det landstingsövergripande metodstödet som är framtaget i syfte

att användas vid omprövning av bemanning och särskilt lämpligt

då vakanssituation uppstår har förankrats i verksamhetschefsgruppen

inom Hälso- och sjukvård innan beslut fattades om slutversion.

Uppföljning av hur det används i organisationen och om

metodstödet leder till bättre ”matchning” vad gäller kompetens

mot uppdrag ska ske under 2009. Under hösten har det politiska

beslutet om hög restriktivitet vid anställning och övertid samt inköpsstopp

inneburit starkt fokus på planering inkl dispenshantering

för bemanning och kompetensmatchning ur ett kortsiktigt perspektiv.

Den långsiktiga planeringen har i vissa delar fått stå tillbaka

till följd av detta.

Den sammanhållna praktikplatsplaneringen med systemstödet

KliPP och en tillsatt central samordnare hanterar samtliga studenter

från sjuksköterskeprogrammen samt gymnasiala elever från

omvårdnadsprogrammen i samverkan med utbildarnas företrädare

och klinikernas student /elevsamordnare. Under nästa år ska resterande

studentkategorier in i KliPP för att möjliggöra en ännu bättre

planering och uppföljning. Med KliPP statistiken som underlag

samt kännedom om (i runda tal) studentantalet för övriga grupper

uppskattas 6000 student/elev veckor vara genomförda totalt för

2007. Av dessa gäller ca 5000 veckor högskolestudenter och ca

1000 veckor gymnasiala elever.

19 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

En läsårsutvärdering skett gemensamt med Mälardalens högskola

för att följa upp de kliniska adjunkternas insatser.

En översyn av AT-utbildningen på Nyköpings lasarett har initierats

under året.

Tillse att verksamheter som inte deltagit i Programmet för Arbetsmiljö

och Hälsa gör så under 2007.

Omgång 8 har erhållit individuella återkopplingar och gruppåterkopplingar

har inletts. I division Länsvård omfattades Anestesikliniken

och kirurgklinikerna inom NLN samt ÖNH och Klinfys

på MSE deltog, med 283 medarbetare varav 80 % besvarade enkäten.

I Närvården omfattades 537 medarbetare inom Primärvården

samt Psykiatriska kliniken i Eskilstuna varav 64 % besvarade

enkäten.

Omgång 9 genomförde enkätkartläggningen under tertial 2. Svarsfrekvensen

var 79 % Återkoppling av grupp resultat sker under

hösten. I omgång 9 deltar Smittskydd/vårdhygien MSE, Kvinnokliniken

NLN, Medicinkliniken MSE, Radiologen NLN samt Onkologkliniken

Sörmland.

Omgång 10 genomförde enkätkartläggningen i december 2007.

Arbetsplatserna kommer att erhålla sina gruppresultat efter årsskiftet.

Från Länssjukvården medverkade med totalt 441 medarbetare.

Det var Anestesikliniken MSE/KSK, Ortopedklinikerna

MSE/KSK respektive NLN, Reumatologkliniken MSE samt

Ögonkliniken Sörmland.

20 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Från Närvården deltog 445 medarbetare med primärvården i Katrineholm,

Flen/Malmköping och Strängnäs samt Psykiatriska

kliniken NLN.

Under 2007, på verksamhetsnivå, dokumentera det systematiska

arbetsmiljöarbetet (SAM) i form av rutiner och ansvar, alternativt

uppdatera tidigare gjord dokumentation.

Säkerställa att respektive chef svarar för praktiskt genomförande av

det landstingsövergripande arbetet med de anställda långtidssjukskrivna

med målsättningen återgång i arbete eller aktivitet.

Säkerställa att verksamheterna tillämpar arbetssättet för ”tidig återgång”

enligt landstingets rehabiliteringspolicy med riktlinjer och

rutiner.

Uppföljning på detta område skerårligen under december 2007-

februari 2008. Uppföljningen innebär att basenheterna och PAkonsulterna

diskuterar arbetsmiljö- och jämställdhet, där även

basenhetsråden ska delta i processen på respektive basenhet. I

denna uppföljning identifieras ev behov av dokumentation av rutiner

osv.

En genomgång av långtidssjukskrivna påbörjades i juni av de personer

som hade mer än 28 dagars sjukskrivning. Respektive chef

och PA-konsult har genomfört arbetet med stöd av landstingets rehabcoach.

Genomgången har syftat på aktiva handlingsplaner i de

enskilda fallen. Under året har antalet långtidssjukskrivna över 90

dagar minskat med 47 personer, dvs från 324 personer till 234. Uppföljningsprocessen

fortgår eftersom det finns enskilda fall som fortfarande

pågår. PA-konsulterna har därför efter årsskiftet ett uppdrag

att se om det funnits några speciella hinder i återgång i arbetet eller

aktivitet. Beroende på utfallet kan fortsatta åtgärder planeras vidare

för att hitta utvecklingsmöjligheter.

Under perioden maj- september har ca 220 chefer deltagit i utbildning

kring arbetsgivarens rehabiliteringsruiner och landstingets nya

rehabiliteringsriktlinjer och rutiner.

21 (22)


2008-02-05

Avrapportering för Uppdrag 2007 – Hälso- och sjukvården

Respektive enhets PA-konsult följer fortlöpande enhetens antal sjukskrivna.

Antal nytillkomna fall med sjukfrånvaro mer än 28 dagar har under

året minskat med 91 personer, dvs från 505 till 414 personer.

Aktivt bidra till ökad samverkan mellan landstingets förvaltningar,

divisioner och verksamheter för att tillgodose behovet av arbetslivsinriktad

rehabilitering, såsom arbetsträning och omplacering.

Säkerställa att hälsofrämjande åtgärder identifieras och dokumenteras

i de handlingsplaner som upprättas i det systematiska arbetsmiljöarbetet

(SAM) i samband med den årliga översynen.

Ekonomiperspektiv

När investeringspolicyn har fastställts, delta i arbetet med framtagande

av tillämpningsanvisningar.

Utföra verksamheten inom fastställda ekonomiska ramar.

Säkerställa en kostnadseffektiv verksamhet på kort och lång sikt.

Se ovan vad gäller utbildning.

Rutiner ses över inom och mellan förvaltningarna för att utveckla

rutinerna i syfte att öka samverkan.

En uppföljning per basenhet sker årligen under perioden december

tom februari där en utvärdering av det systematiska arbetsmiljöarbetet

förs samt behov av framtida åtgärder identifieras. Under

första tertialen görs årligen en samlad uppföljning tillsammans

med divisionsrådet.

Den koncernövergripande investeringspolicyn är ännu inte fastslagen.

Under hösten har handlingsplaner för att komma tillrätta med underskottet

presenterats i nämnden. Beslut om restriktivitet gällande

anställning samt inköpsstopp konkretiserades i rutiner. Dessa

rutiner har gällt från slutet av oktober.

Fördjupade analyser inom personalområdet har påbörjats under

året. Flera utvecklingsprojekt under året har haft som syfte att få

en effektivare verksamhet med högre kvalitet till lägre kostnader.

22 (22)

More magazines by this user
Similar magazines