Klicka här för att ladda ner nr 4-10 som pdf - Schenker
Klicka här för att ladda ner nr 4-10 som pdf - Schenker
Klicka här för att ladda ner nr 4-10 som pdf - Schenker
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
logistik<br />
NR 4 DEC 20<strong>10</strong><br />
SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK<br />
Vinjett grå<br />
magasinet<br />
Professionell logistik<br />
bakom godsstölder<br />
Enormt intresse <strong>för</strong> Lean<br />
bland svenska <strong>för</strong>etag<br />
Packa julklappen så <strong>att</strong><br />
den klarar transporten<br />
Svensk ved<br />
glödhet<br />
i vinter
Sopmaski<strong>ner</strong> <strong>för</strong> alla behov!<br />
Oavsett hur stor yta du ska rengöra så<br />
har Nilfisk en sopmaskin <strong>som</strong> passar.<br />
Vi hjälper Dig <strong>att</strong> hitta rätt modell.<br />
Ring oss<br />
<strong>för</strong> en<br />
demo!<br />
Nilfisk<br />
Box 44045<br />
<strong>10</strong>0 73 Stockholm<br />
Tel: 08-555 944 00<br />
info.seanilfisk.com<br />
www.nilfisk.se
VD har ordet<br />
<br />
<br />
Ingvar Nilsson<br />
CEO <strong>Schenker</strong> Region North<br />
Tänk, så snabbt liten blir stor<br />
Jag blev farfar <strong>för</strong> en tid sedan – och det s<strong>att</strong>e igång flera tankar i huvudet.<br />
Förutom <strong>att</strong> jag är stolt och glad så kän<strong>ner</strong> jag mig självklart också spänd<br />
på vad <strong>som</strong> kommer <strong>att</strong> hända med det lilla knytet. Men jag kän<strong>ner</strong> mig<br />
egentligen inte alls gammal nog <strong>för</strong> <strong>att</strong> titulera mig ”farfar”. Det känns<br />
<strong>som</strong> om det var alldeles nyligen <strong>som</strong> min son sprang runt benen på mig<br />
– och nu har han själv blivit pappa. Relationen mellan mig och min son har<br />
<strong>för</strong> alltid ändrat karaktär.<br />
Det får mig <strong>att</strong> reflektera över vår uppf<strong>att</strong>ning<br />
om tid; hur fort tiden går och hur <strong>för</strong>ändringar<br />
ständigt pågår, dygnet runt, utan <strong>att</strong> man alltid<br />
hin<strong>ner</strong> notera dem. Visst, du kan inte ha blicken på<br />
allting hela tiden, men då och då händer något <strong>som</strong> får<br />
dig <strong>att</strong> se <strong>att</strong> en stor <strong>för</strong>ändring inträffat, <strong>som</strong> du bara<br />
inte varit så uppmärksam på under en period.<br />
I babystadiet handlar allt <strong>för</strong>stås om ett vårdande,<br />
men innan man vet ordet av så fullständigt häpnar<br />
man över vilken e<strong>ner</strong>gi de där små har – och vad de<br />
orkar med! Var verkligen mina egna barn så e<strong>ner</strong>giska?<br />
Utvecklingen går så ofantligt fort. Vänder jag ryggen<br />
till <strong>för</strong> några sekunder så kommer bebisen säkert<br />
<strong>att</strong> ha lämnat vårdstadiet och skaffat sig en egen vilja<br />
och <strong>för</strong>står <strong>att</strong> han är en person <strong>att</strong> räkna med och har<br />
rätt <strong>att</strong> ta <strong>för</strong> sig. Mitt barnbarn kommer <strong>att</strong> måla,<br />
bygga, leka och springa runt benen på både mig och<br />
sin egen pappa. Det ser jag verkligen fram emot.<br />
I DB <strong>Schenker</strong>-familjen har också liten blivit stor. Flera<br />
av de verksamheter <strong>som</strong> vi inom DB <strong>Schenker</strong> i Sverige<br />
tidigare sett <strong>som</strong> små – divisionen <strong>för</strong> sjö och flyg,<br />
tredjepartslogistiken, kontraktslogistiken och privatpaketverksamheten<br />
- har vuxit till sig.<br />
Precis <strong>som</strong> med barn går alla verksamheter igenom<br />
olika faser. Den initiala vårdfasen har våra verksamheter<br />
lämnat sedan relativt länge. Ungefär lika länge <strong>som</strong><br />
de har haft en egen och tydlig vilja. Och e<strong>ner</strong>ginivån<br />
går inte <strong>att</strong> ta miste på. Där den stora organisationen<br />
kan upplevas <strong>som</strong> trög, uppf<strong>att</strong>as den lilla snarare <strong>som</strong><br />
ett yrväder. Och <strong>här</strong> finns en potential <strong>som</strong> vi kanske<br />
inte riktigt <strong>för</strong>stått <strong>att</strong> uppsk<strong>att</strong>a.<br />
I det <strong>här</strong> numret av Logistikmagasinet kan du läsa en<br />
intervju med Helgi Ingolfsson, <strong>som</strong> ansvarar <strong>för</strong> vår<br />
sjö- och flygdivision, där han berättar om den resa <strong>som</strong><br />
de har gjort. Andra växande verksamheter kommer vi<br />
<strong>att</strong> skriva om i senare nummer.<br />
För DB <strong>Schenker</strong> <strong>som</strong> organisation är den nu viktigt<br />
<strong>att</strong> ta till oss erfarenheterna från våra snabbväxande<br />
mindre enheter. Vad kan de stora, ”tunga” divisio<strong>ner</strong>na<br />
lära av de snabbväxande små? Jag är övertygad om<br />
<strong>att</strong> mycket av erfarenheterna från de små divisio<strong>ner</strong>na<br />
kan bli till stor glädje <strong>för</strong> de stora.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
4 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong>
Vinjett grå<br />
Innehåll<br />
Brottslig logistik<br />
på hög nivå<br />
I våras var jag på en rättegång i Göteborg.<br />
Fyra perso<strong>ner</strong> var åtalade <strong>för</strong> häleri <strong>för</strong> <strong>att</strong> ha<br />
tagit hand om läskedryck <strong>som</strong> kom från en lastbil<br />
med släp <strong>som</strong> tidigare stulits från DB <strong>Schenker</strong>.<br />
Det var fasci<strong>ner</strong>ande på många sätt, <strong>här</strong> snackar<br />
vi logistik på hög nivå.<br />
44 Nu är svensk ved glödhet<br />
DB <strong>Schenker</strong>s bil stals och kördes en ganska kort sträcka till en enslig<br />
plats. Där tömdes den och godset lyftes över till en, eller mer troligt, två<br />
andra lastbilar. För <strong>att</strong> klara det behöver man tillgång till två lastbilar<br />
och minst en handtruck.<br />
Sedan kördes godset en längre sträcka, cirka 30 mil, till ett lager i ett<br />
industriområde där bilen tömdes. Inne i lagret hittade polisen även vitvaror<br />
och parkettgolv <strong>som</strong> visade sig vara stulna vid ett annat tillfälle.<br />
Tjuvarna hade alltså även tillgång till en regelrätt distributionscentral där<br />
gods från olika källor konsolideras innan det distribueras vidare. De fyra<br />
åtalade ertappades i eller vid lagerlokalen, när de lastade drickan på en bil<br />
<strong>som</strong> skulle distribuera godset i Göteborg.<br />
Ingen av dem kunde bindas till själva stölden. Istället åtalades<br />
de <strong>för</strong> grovt häleri. Ingen av dem erkände någonting<br />
mer än exakt det de ertappades med när polisen slog till.<br />
Att de ljög om det mesta var helt uppenbart. Men det<br />
var också omöjligt <strong>att</strong> veta vad <strong>som</strong> var sant och vem<br />
<strong>som</strong> gjort vad. Den tekniska bevisning <strong>som</strong> fanns<br />
var <strong>för</strong> tunn och de hade ”<strong>för</strong>klaringar” på alla<br />
indicier.<br />
Men det var fasci<strong>ner</strong>ande <strong>att</strong> höra hur professionellt<br />
de agerat ur ett logistiskt perspektiv.<br />
Att de har tillgång till utrustning, infrastruktur<br />
och en <strong>för</strong>säljningsorganisation <strong>som</strong> kan<br />
göra sig av med lasten från en hel bil med<br />
släp.<br />
Och otäckt.<br />
Ännu otäckare är <strong>att</strong> det <strong>som</strong> polisen Stefan<br />
Olsson pratar om på sidan 16-17 i detta nummer<br />
av Logistikmagasinet verkar stämma –<br />
alla stora stölder är beställningsjobb. Godset<br />
är sålt redan innan det stjäls.<br />
Någon månad efter stölden av DB <strong>Schenker</strong>s<br />
bil stals en annan bil, på en annan ort och från ett<br />
annat transport<strong>för</strong>etag – men med samma läskedryck<br />
i lasten.<br />
I och med <strong>att</strong> DB <strong>Schenker</strong> fick tillbaka stöldgodset<br />
saknade slutkunderna sina läskedrycker och<br />
den <strong>som</strong> tagit emot beställningen var tvungen <strong>att</strong><br />
leverera.<br />
Pierre Olsson<br />
Redaktör<br />
Omslagsbild: iStockphoto Bilder detta uppslag: Pierre Olsson, Freitag, Dreamstime, AETN/TV4,<br />
12<br />
Kampen mot<br />
godstjuvarna<br />
22 Havet hade huvudrollen<br />
Livet i havet stod i fokus när Göteborgspriset<br />
<strong>för</strong> hållbar utveckling<br />
delades ut till forskarna Randall<br />
Arauz och Ken Sherman av kronprinsessan<br />
Victoria.<br />
31 Ständiga <strong>för</strong>bättringar<br />
Lean-tänkandet passar inte bara tillverkningsindustri,<br />
utan kan fungera<br />
i vilken verksamhet <strong>som</strong> helst. Men<br />
det är på lång sikt man ser resultat.<br />
Logistikmagasinet belyser olika infallsvinklar<br />
på Lean-begreppet och<br />
ständiga <strong>för</strong>bättringar på sidorna<br />
31–37.<br />
Logistikmagasinet ges ut av DB <strong>Schenker</strong><br />
och är Sveriges största tidning om transport och logistik.<br />
Den utkommer med fyra nummer om året.<br />
ISSN 1401-8667. Årgång 15. TS-kontrollerad upplaga 2008:<br />
20 200. Citera oss gärna, men ange källan.<br />
Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB <strong>Schenker</strong>.<br />
bo.hallams@dbschenker.com<br />
Brottsligheten mot transporter blir allt mer<br />
professionell. Men <strong>för</strong> DB <strong>Schenker</strong> minskar<br />
stölderna.<br />
Miljö<br />
Clean Shipping <strong>för</strong> grönare sjöfart. 24<br />
Korsord<br />
Lös Vinterkrysset! 58<br />
Nytt och noterat<br />
Väskor från vägarna. 11<br />
Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com<br />
com<br />
I redaktionen:<br />
inger.brunback@dbschenker.com<br />
monica.holm@dbschenker.com<br />
ebba.lilja@dbschenker.com<br />
per.russberg@dbschenker.com<br />
karin.andreen@ltskommunikation.se<br />
”Ett äventyr!” Lotta Nathell<br />
bytte karriär efter mentorprogrammet.<br />
38<br />
Redaktionen: Logistikmagasinet, DB <strong>Schenker</strong>,<br />
412 97 Göteborg.<br />
Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22.<br />
www.dbschenker.com/se<br />
Produktion: LTS Kommunikation AB<br />
www.ltskommunikation.se<br />
Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås.<br />
48 Isvägen till diamantgruvorna<br />
i norr<br />
Prenumerera: era: Villduhaenkostnadsfriprenumeration<br />
eller om du har ny adress, skicka namn och<br />
adress till: pierre.olsson@dbschenker.com,<br />
fax 031-40 75 22.<br />
Nytt och noterat<br />
Arlandastad fortsätter växa. 8<br />
DB <strong>Schenker</strong> firar 40 år<br />
i Singapore. <strong>10</strong><br />
Allt fler vill hänga på Benders<br />
ers<br />
tåglösning. <strong>10</strong><br />
Äntligen på plats i Hall of Fame. 56<br />
Packat och klart. Lär dig packa julklapparna<br />
<strong>som</strong> du ska skicka på<br />
rätt sätt, så kommer de fram<br />
lika fina och hela <strong>som</strong> du<br />
tänkt dig. 52<br />
Guldtuppen. Så gick<br />
det till när Sveriges<br />
största kyrktupp blev<br />
helrenoverad och <strong>för</strong>gylld<br />
på nytt. 24<br />
Annonsera: Stefan Alneberg<br />
Tel: 040-97 04 43, 0736-47 43 82, stefan@adviser.se<br />
Fotnot: Av de fyra åtalade friades två, de andra två dömdes<br />
till några månaders fängelse. Nu är alla ute igen.<br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 7
Nytt och noterat<br />
Arlandastad växer så det knakar<br />
■ I början av <strong>för</strong>ra året öppnade DB<br />
<strong>Schenker</strong> Logistics en ny lager- och<br />
logistikanläggning på 24 000 kvadratmeter<br />
i Arlandastad.<br />
Då fanns bara kunder till 30 procent<br />
av anläggningen.<br />
– Nu är den redan <strong>för</strong> liten, i november<br />
började arbetet med en tillbyggnad<br />
på 8 000 kvadratmeter <strong>som</strong> ska stå klar<br />
<strong>för</strong> inflyttning till våren 2011, säger en<br />
nöjd Mats Olsson, VD <strong>för</strong> <strong>Schenker</strong><br />
Logistics AB.<br />
Från början syssels<strong>att</strong>e Business Park<br />
Stockholm 70 perso<strong>ner</strong> jäm<strong>för</strong>t med<br />
dagens drygt 180. Efter tillbyggnaden<br />
beräknas anläggningen sysselsätta<br />
ytterligare ett 30-tal, sammanlagt cirka<br />
2<strong>10</strong> perso<strong>ner</strong>.<br />
– Och på lite längre sikt har vi möjlighet<br />
<strong>att</strong> bygga till ytterligare cirka 7 000<br />
kvadratmeter i Arlandastad, säger Mats<br />
Olsson.<br />
DB <strong>Schenker</strong> var i år tillsammans med<br />
Prologis en av tre nomi<strong>ner</strong>ade till ”Ecologistic<br />
Award” <strong>för</strong> samarbetet kring<br />
logistikanläggningen i Arlandastad.<br />
Priset är initierat av DHL Global Forwarding,<br />
och delas ut till två eller fler<br />
parter <strong>som</strong> i ett uttalat samarbete åstadkommit<br />
ett betydande miljöarbete kring<br />
Arlandaområdet.<br />
DB <strong>Schenker</strong>s byggnad i Arlandastad<br />
är en så kallad ”Green Building”, där<br />
man lyckats sänka e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
med 50 procent jäm<strong>för</strong>t med kraven i<br />
Boverkets byggregler (BBR).<br />
Priset i år gick till Stockholm Arlanda<br />
Airport tillsammans med Europark <strong>för</strong><br />
sitt arbete med <strong>att</strong> minska koldioxidutsläppen<br />
från taxiresandet från flygplatsen<br />
<strong>som</strong> minskat utsläppen med<br />
9 386 ton koldioxid sedan in<strong>för</strong>andet i<br />
mars i år.<br />
Stor blir snabbt ännu större. DB <strong>Schenker</strong> Logistics anläggning i Arlandastad växer i raketfart.<br />
DB <strong>Schenker</strong> Logistics har även<br />
påbörjat ett nybygge på 31 000 kvadratmeter<br />
<strong>som</strong> ska ersätta nuvarande<br />
verksamheter i Göteborg. Bygget är ett<br />
samarbete med bygg<strong>för</strong>etaget Bockasjö<br />
AB vid Landvetter flygplats, man har<br />
även tecknat en avsikts<strong>för</strong>klaring med<br />
Bockasjö AB om <strong>att</strong> bygga en eller flera<br />
fastigheter om totalt cirka 60 000 kvadratmeter<br />
vid Helsingborgs norra infart.<br />
Läs mer om bygget på sidan 57.<br />
Utöver anläggningarna i Arlandastad<br />
och Göteborg och den pla<strong>ner</strong>ade byggnaden<br />
i Helsingborg, har DB <strong>Schenker</strong><br />
Logistics även verksamhet i Göteborgsoch<br />
Jönköping<strong>som</strong>rådet.<br />
Pierre Olsson<br />
Er part<strong>ner</strong> <strong>för</strong> materialhantering<br />
STANDARD SVÄNGRADIE Ø 2540 mm<br />
MED<br />
Ø 1540 mm<br />
Gaffellängd 1150 mm<br />
Logistikmagasinets tryckeri utsett till Sveriges bästa 20<strong>10</strong><br />
■ Eskils Tryckeri AB i Borås <strong>som</strong> trycker<br />
Logistikmagasinet, <strong>som</strong> du just nu håller<br />
i handen, har utsetts till Sveriges<br />
bästa tryckeri <strong>för</strong> andra året i rad.<br />
Tryckeriet vann ”Bästa tryck 20<strong>10</strong>”,<br />
på Graphic Awards, <strong>som</strong> arrangeras av<br />
Grafiska Företagens Förbund, GFF och<br />
Grafiskt Forum.<br />
Eskils Tryckeri vann även 2009 och<br />
8 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
är det enda tryckeri <strong>som</strong> placerat sig<br />
bland de tre bästa i varje tävling sedan<br />
den startade <strong>för</strong> fem år sedan.<br />
Bästa Tryck är den grafiska branschens<br />
motsvarighet till reklambranschens<br />
Guldägg. Tävlingen avgörs<br />
inte av en tyckande jury utan bestäms<br />
utifrån objektiva mätresultat av Color<br />
Consult AB.<br />
– Att vinna ”Bästa Tryck” är det<br />
finaste man kan göra i vår bransch och<br />
segern är viktig <strong>för</strong> oss. Den visar <strong>att</strong> vi<br />
har bästa kvalitet i alla led, säger Claes<br />
Ryding, VD Eskils Tryckeri.<br />
Eskils Tryckeri AB har en beräknad<br />
omsättning <strong>för</strong> 20<strong>10</strong> på cirka 85 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor och 50 medarbetare.<br />
Swedmach AB<br />
Box <strong>10</strong>, SE-231 21 Trelleborg<br />
Tel: +46 4<strong>10</strong> 353300<br />
Fax: +46 4<strong>10</strong> <strong>10</strong>175<br />
E-mail: info@swedmach.se<br />
www.swedmach.se<br />
swedmach.se swedmach.se swedmach.se<br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 9
Nytt och noterat<br />
Nytt och noterat<br />
Pierre Olsson<br />
Listig logistik. Mathias Olsson och Christer Hofling från<br />
Benders blev så <strong>här</strong> glada när de tog emot DB <strong>Schenker</strong>s<br />
Logistikpris 20<strong>10</strong>.<br />
Allt fler vill hänga på<br />
Benders tåglösning<br />
■ Benders vann DB <strong>Schenker</strong>s Logistikpris 20<strong>10</strong><br />
<strong>för</strong> sin unika tåglösning till och från Norge.<br />
Nu visar allt fler andra <strong>för</strong>etag intresse <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
samtransportera gods på pendeln.<br />
– Några <strong>för</strong>etag var intresserad redan från<br />
början, men det är klart <strong>att</strong> uppmärksamheten<br />
kring priset gjort <strong>att</strong> fler hört av sig, säger<br />
Christer Hofling, ansvarig <strong>för</strong> Benders transporter.<br />
Benders är Sveriges största producent av takpannor,<br />
marksten och kantsten med produktion<br />
på åtta platser i Sverige.<br />
Vinnarkonceptet går ut på <strong>att</strong> man hämtar<br />
grus med egna vagnar från Norge till fabriken<br />
i Bålsta utan<strong>för</strong> Stockholm med tåg. Samma<br />
vagnar går sedan tillbaka till Norge med färdiga<br />
produkter från fabriken.<br />
Nu har alltså fler <strong>för</strong>etag hört sig <strong>för</strong> om möjligheten<br />
<strong>att</strong> hänga på egna vagnar på pendeln<br />
eller <strong>att</strong> använda Benders vagn- och contai<strong>ner</strong>system.<br />
– Vi är mest intresserade av <strong>för</strong>etag med kontinuerliga<br />
flöden <strong>som</strong> kan få tillgång till våra<br />
lastningsplatser i Bålsta och Kongsvinger. På så<br />
sätt får vi gemensamt fler avgångar per vecka.<br />
Idag kör vi en tågpendel i veckan till Norge, säger<br />
Christer Hofling.<br />
Erfarenheterna av trafiken till och från Norge<br />
är så pass goda <strong>att</strong> man nu pla<strong>ner</strong>ar ytterligare<br />
en linje.<br />
– Nästa projekt är <strong>att</strong> knyta ihop Stockholm<br />
med Skåne, vi räknar med <strong>att</strong> kunna starta en<br />
pendel där under <strong>som</strong>maren/hösten av 2011,<br />
säger Christer Hofling.<br />
Benders transportupplägg har även uppmärksammats<br />
av Trafikverket <strong>som</strong> genom<br />
Godstrafikrådet utsett Benders logistiklösning<br />
med kombi<strong>ner</strong>ade järnvägs- och landsvägstransporter<br />
till ”Årets Lyft 20<strong>10</strong>”.<br />
iSTockhphoto<br />
Finsk jättesatsning<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> Logistics investerar drygt 45<br />
miljo<strong>ner</strong> euro i en ny terminal och huvudkontor<br />
i Helsingfors. Byggnaden ska upp<strong>för</strong>as<br />
i Vanda nära flygplatsen. Dessutom<br />
ska en ny lager- och logistikanläggning<br />
byggas i Kiila, strax norr om flygplatsen.<br />
– Detta stärker vår position i Finland.<br />
Det <strong>här</strong> är en av de största investeringarna i<br />
sitt slag i <strong>för</strong>etagets historia, säger Karl<br />
Nutzinger i styrelsen <strong>för</strong> <strong>Schenker</strong> AG <strong>som</strong><br />
är ansvarig <strong>för</strong> europeiska landtransporter.<br />
Byggstart <strong>för</strong> anläggningen i Kiila blir våren<br />
2011 och verksamheten beräknas starta<br />
ett år senare. Terminal och huvudkontor<br />
ska påbörjas <strong>som</strong>maren 2012 och vara klara<br />
<strong>att</strong> tas i bruk under <strong>som</strong>maren 2014.<br />
– De nya anläggningarna har utmärkt<br />
infrastruktur runt omkring och kan dra<br />
nytta av närheten till flygplatsen och till<br />
den nya hamnen i Vuosaari, säger Göran<br />
Åberg, VD <strong>för</strong> Oy <strong>Schenker</strong> East AB.<br />
Freitag<br />
Contai<strong>ner</strong>fynd? Freitags<br />
butik i Zürich drar transportkonceptet<br />
till sin spets.<br />
40 år i Singapore<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> Logistics i Singapore firar 40-årsjubileum i år. <strong>Schenker</strong><br />
Singapore (Pte) Ltd har utvecklats från <strong>att</strong> vara den <strong>för</strong>sta europeiska<br />
flygspeditören i Sydostasien till <strong>att</strong> bli marknadsledande på integrerad<br />
logistik med fler än 1 250 anställda.<br />
1998 investerades 29 miljo<strong>ner</strong> US Dollar i <strong>Schenker</strong> Logistics Centre och<br />
DB <strong>Schenker</strong> Megahub invigdes 2006 inom Free Trade Zone. De är fortfarande<br />
de största logistikanläggningarna i Airport Logistics Park of Singapore<br />
och utgör ett logistiknav <strong>för</strong> Asien och Stillahav<strong>som</strong>rådet.<br />
2007 nåddes ytterligare en milstolpe i utvecklingen av DB <strong>Schenker</strong> i<br />
Singapore när BAX Global Pte Ltd Singapore blev en del av verksamheten.<br />
Idag finns DB <strong>Schenker</strong> Logistics på 15 platser i Singapore.<br />
Här ligger också DB <strong>Schenker</strong>s huvudkontor<br />
<strong>för</strong> Asia-Pacific <strong>som</strong> har cirka<br />
11 000 anställda på fler än<br />
200 orter i 18 länder.<br />
Väskorna <strong>som</strong> varit ute ”on the road”<br />
■ Återvinning kan vara början på något helt nytt.<br />
I början av 90-talet saknade de schweiziska bröderna Markus och Daniel<br />
Freitag riktigt tåliga och v<strong>att</strong>entäta väskor <strong>att</strong> ha när de cyklade genom<br />
Zürich. De funderade på en egen lösning.<br />
Vilket material kunde passa bättre än lastbilskapell, <strong>som</strong> tål<br />
ordentligt slitage, alla väder, smuts och stänk, och dessutom ofta<br />
hade tryck med färgglada bokstäver och mönster?<br />
Sagt och gjort, bröderna skar ut en väska ur ett kapell, kantade<br />
den med en begagnad cykelslang och gjorde en axelrem av ett<br />
gammalt säkerhetsbälte. Freitag-väskan var född, <strong>som</strong> bygger på<br />
material <strong>som</strong> varit ute ”on the road”.<br />
Nu finns väskorna i en mängd varianter, lik<strong>som</strong> datorfodral,<br />
agendor, necessärer med mera.<br />
Du hittar dem i ett antal data- och modebutiker i Sverige,<br />
lik<strong>som</strong> i webshopen: www.freitag.ch<br />
Har du vägarna <strong>för</strong>bi Zürich, så ta en titt i Freitags udda butik<br />
– om du vågar. Här har man tagit transportkonceptet ännu längre<br />
med en affär i<strong>nr</strong>ymd i ett torn av contai<strong>nr</strong>ar <strong>som</strong> staplats på varandra.<br />
Tål tuffa tag. Freitags väskor<br />
görs av lastbilskapell.<br />
Samlar Kraft i<br />
en anläggning<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> och Kraft<br />
Foods har samarbetat<br />
i utformningen av en<br />
93 000 kvadratmeter stor<br />
distributionsanläggning i<br />
Columbus, Ohio.<br />
I anläggningen hanteras<br />
hela Kraft Foods produktspektrum<br />
av torra och<br />
tempererade produkter.<br />
– Genom <strong>att</strong> samla alla<br />
produkter under ett tak<br />
kan vi serva våra kunder<br />
på ett helt nytt sätt, säger<br />
Eric Fouts, Regional<br />
Director, Customer Logistics,<br />
Kraft Foods.<br />
Anläggningen är byggd<br />
efter LEED-principer<br />
(Leadership in E<strong>ner</strong>gy<br />
& Environmental Design).<br />
Det innebär bland<br />
annat <strong>att</strong> man använt<br />
återvunnet material, <strong>att</strong><br />
all belysning styrs av<br />
rörelsedetektorer och<br />
<strong>att</strong> takfönster släpper in<br />
ljus <strong>för</strong> <strong>att</strong> minska e<strong>ner</strong>gianvändningen.<br />
<strong>10</strong> | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong>
Kriminalitet & säkerhet<br />
Kriminalitet & säkerhet<br />
Bättre övervakning. De senaste åren har DB <strong>Schenker</strong> arbetat målmedvetet på <strong>att</strong> höja säkerheten på terminaler och fordon, bland annat genom bättre<br />
övervakning och skalskydd. Och effekterna har inte uteblivit. Stölder av gods <strong>som</strong> hanterats av DB <strong>Schenker</strong> har minskat radikalt.<br />
Avancerad logistik bakom godsstölder<br />
Ungefär 2 000 godsstölder anmäls om året i Sverige, enligt polisen.<br />
Hemelektronik och livsmedel är de varor <strong>som</strong> oftast blir stulna.<br />
Och tjuvarna är mycket professionella med en organisation <strong>som</strong> liknar<br />
logistik<strong>för</strong>etagens. Vem <strong>som</strong> helst kan sälja ett paket tvättmedel, men <strong>för</strong><br />
<strong>att</strong> stjäla ett helt lastbilssläp fullt med tvättmedel krävs en väl utvecklad<br />
logistikkedja.<br />
Alla större stölder är beställningsjobb, tjuvarna vill inte riskera <strong>att</strong> sitta<br />
på ett stort lager med stöldgods om polisen skulle titta <strong>för</strong>bi.<br />
DB <strong>Schenker</strong> har arbetat aktivt med säkerhet de senaste åren och det<br />
har haft effekt. Antalet stölder av hela DB <strong>Schenker</strong>bilar är nu <strong>ner</strong>e på ett<br />
fåtal om året.<br />
Läs mer om de organiserade brotten – och hur man bekämpar dem.<br />
><br />
12 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 13
Kriminalitet & säkerhet<br />
”Problemet<br />
finns bland<br />
alla lågpristransportörer”<br />
Angreppen mot vägtransporter i<br />
Sverige kostar två miljarder kronor<br />
per år. Sju av tio brott är insiderjobb.<br />
Och åtta av tio görs mot oskyddade<br />
fordon.<br />
Nu måste säkerheten skärpas,<br />
anser polisen.<br />
Text: Mats Fahlgren<br />
– För mig är det obegripligt <strong>att</strong> chauf<strong>för</strong>er<br />
lämnar sina bilar med olåsta lastutrymmen.<br />
Eller <strong>att</strong> varuägare tillåter <strong>att</strong> värdefullt<br />
gods körs på bilar med kapell, hur lätt<br />
<strong>som</strong> helst <strong>att</strong> skära upp, säger kriminalkommissarie<br />
Per-Arne Nilsson i Göteborg.<br />
Han har specialstuderat godsstölderna<br />
sedan 2006, tillsammans med kollegan<br />
Lena Rosberg i Skåne. Stockholm och sydvästra<br />
Sverige är värst drabbade. Enbart i<br />
sydväst anmäldes mer än 400 stölder under<br />
2009 och statistiken hittills pekar mot<br />
samma nivå i år.<br />
På riksplanet hade 1 877 stölder anmälts<br />
fram till 1 november, vilket är 37 fler än<br />
motsvarande period <strong>för</strong>ra året. Årssumman<br />
lär hamna på drygt 2 000 stölder, ungefär<br />
lika många <strong>som</strong> <strong>för</strong>egående två år.<br />
Att stjäla en last cigarretter eller mobiltelefo<strong>ner</strong><br />
kan ge tjuvarna miljontals kronor,<br />
lika mycket <strong>som</strong> ett bankrån. Och risken<br />
<strong>att</strong> åka fast är mycket liten.<br />
Det händer <strong>att</strong> hela fordon stjäls, men<br />
vanligast är <strong>att</strong> tjuvarna enkelt skär upp<br />
ett kapell och <strong>för</strong>svin<strong>ner</strong> med lasten.<br />
När polisen i Skåne grep ett tiotal perso<strong>ner</strong><br />
i år, minskade stölderna i området<br />
direkt. Men det händer inte ofta.<br />
– Risken <strong>för</strong> <strong>att</strong> de ska gripas är liten och<br />
marknadsvärdet på godset är ofta mycket<br />
högt, säger Per-Arne Nilsson.<br />
Polisen vet <strong>att</strong> det oftast är organiserade<br />
grupper <strong>som</strong> är i farten.<br />
– Då menar vi inte enbart kriminella<br />
MC-gäng, utan också organiserad brottslighet<br />
i form av ungdomsgäng, grupper<br />
från Balkan och andra etniska nätverk,<br />
säger Per-Arne Nilsson.<br />
De mest akuta brottsplatserna är Helsingborg<br />
och Jönköping, två centra <strong>för</strong> godstrafiken.<br />
Ett sätt <strong>att</strong> skydda sig är säkra, inhägnade<br />
uppställningsplatser. Men på hela<br />
sträckan Göteborg – Helsingborg finns<br />
inte en enda sådan plats, inte heller i<br />
Stockholmstrakten.<br />
Faktum är <strong>att</strong> det bara finns två i hela<br />
Sverige: Brändåsen i Kumla och Bredasten<br />
i Värnamo.<br />
– Båda är privata initiativ, där man kan<br />
stå <strong>för</strong> <strong>10</strong>0 till 200 kronor, pengar <strong>som</strong><br />
<strong>för</strong>aren kan handla <strong>för</strong> i restaurangen, så<br />
det kostar egentligen ingenting, säger Per-<br />
Arne Nilsson.<br />
Han anser <strong>att</strong> stor<strong>för</strong>etag <strong>som</strong> DB <strong>Schenker</strong><br />
och DHL är <strong>för</strong>edömen med egna,<br />
inhägnade terminalområden. Problemen<br />
finns bland alla lågpristransportörer.<br />
– De bryr sig inte om sitt gods. Många<br />
varuägare <strong>som</strong> köper en transport frågar<br />
inte efter hur den går till. De är bara intresserade<br />
av <strong>att</strong> grejerna kommer fram, inte<br />
vem <strong>som</strong> kör eller under vilken säkerhet.<br />
– Och då får den billigaste köra, i slutänden<br />
är det futtiga belopp <strong>som</strong> avgör säkerheten,<br />
säger Per-Arne Nilsson.<br />
Per-Arne Nilsson, kriminalkommissarie:<br />
»Många varuägare <strong>som</strong> köper<br />
en transport frågar inte efter hur<br />
den går till. Inte vem <strong>som</strong> kör<br />
eller under vilken säkerhet.«<br />
Pierre Olsson<br />
Rasta säkert. Polisen efterlyser fler ”säkra uppställningsplatser” <strong>för</strong> lastbilstransporter där <strong>för</strong>arna kan<br />
sova tryggt i sina bilar. Bilden ovan är tagen på rastplatsen strax norr om Grums. En populär, men inte säkerhetsklassad,<br />
rastplats <strong>för</strong> lastbilschauf<strong>för</strong>er.<br />
Hans drömscenario är en ”trestegsraket”<br />
<strong>som</strong> börjar med <strong>att</strong> varuägarna vågar ställa<br />
frågor om säkerhet och kostnader och <strong>som</strong><br />
leder till <strong>att</strong> man är beredd <strong>att</strong> betala <strong>för</strong><br />
höjd säkerhet.<br />
– I andra steget ska speditören erbjuda<br />
transportsäkerhet, tala om hur det ska gå<br />
till och <strong>att</strong> det kostar lite mer.<br />
– Slutligen ska åkerierna köra med bra<br />
material och bilar, till exempel låsta skåp i<br />
stället <strong>för</strong> kapell. Och välutbildade <strong>för</strong>are<br />
<strong>som</strong> bryr sig om sitt gods har en väldig<br />
kraft <strong>här</strong>, de ska lyftas fram och stimuleras,<br />
säger Per-Arne Nilsson.<br />
– Vi högaktar de yrkes<strong>för</strong>are <strong>som</strong> har<br />
säkerhetstänket i sig; de backar in på rätt<br />
ställe <strong>för</strong> <strong>att</strong> göra det svårare <strong>för</strong> tjuvarna.<br />
De är rädda om sina varor, i kontrast till<br />
andra <strong>som</strong> ”kör så det ryker och skiter i<br />
alltihop”.<br />
Tack vare informatörer, underrättelsearbete<br />
och spillinformation har polisen kommit<br />
fram till <strong>att</strong> 70 procent av stölderna är insiderjobb.<br />
– Vissa brott är helt osannolika utan<br />
hjälp från insidan. Här finns en del internt<br />
säkerhetsarbete <strong>att</strong> göra., säger Per-Arne<br />
Nilsson.<br />
Han är besviken över <strong>att</strong> transportköpare<br />
och speditörer inte lockats av de säkerhetsdagar<br />
<strong>som</strong> polisens projekt ordnat.<br />
– Ledsamt <strong>att</strong> vi inte får bättre gehör<br />
från de grupperna. De kanske tycker det är<br />
obehagligt med de <strong>här</strong> frågorna, men det<br />
är ändå de <strong>som</strong> finansierar transporterna.<br />
Projektet arbetar nu med <strong>att</strong> ta fram en<br />
handbok <strong>för</strong> transportsäkerhet. Men det<br />
blir ingen traditionell tryckt historia.<br />
– Vi tänker oss ett interaktivt informationssystem,<br />
på webben eller <strong>som</strong> appar<br />
i mobiltelefo<strong>ner</strong>na så <strong>att</strong> <strong>för</strong>arna har det<br />
med sig överallt, säger Per-Arne Nilsson.<br />
År 2012 är det tänkt <strong>att</strong> branschen ska<br />
ta över huvudansvaret <strong>för</strong> det projekt <strong>som</strong><br />
polisen drivit sedan 2006 (se rutan <strong>här</strong><br />
intill).<br />
– Vi ska så klart vara med i projektet.<br />
Men inte <strong>som</strong> piloter, utan mer <strong>som</strong> passagerare,<br />
säger Per-Arne Nilsson med ett<br />
skr<strong>att</strong>.<br />
FAKTA<br />
Säkerhetsprojekt<br />
■ Polisen i Skåne och Västra Götaland<br />
startade 2006 Projekt Transportsäkerhet<br />
<strong>som</strong> kartlade godsstölderna i södra<br />
och västra Sverige.<br />
■ Under 20<strong>10</strong> och 2011 är projektet<br />
delvis EU-finansierat, med en budget<br />
på drygt fyra miljo<strong>ner</strong> kronor. Projektet<br />
har bland annat arrangerat transportsäkerhetsdagar<br />
i Jönköping, Helsingborg<br />
och Göteborg och arbetar nu med<br />
en interaktiv säkerhetshandbok.<br />
■ Från 2012 ska branschen ta över projektet<br />
och i<strong>nr</strong>ätta grupper i Stockholm,<br />
Göteborg, Jönköping och Helsingborg.<br />
■ Detta stjäls mest, södra och västra<br />
Sverige 2009 (antal brott):<br />
Hemelektronik 35<br />
Livsmedel 27<br />
Hygienartiklar 20<br />
Alkohol 13<br />
Bohag 11<br />
Kläder 9<br />
Tvättmedel 7<br />
Verktyg 6<br />
Övrig elektronik 6<br />
Dator 5<br />
14 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 15
Kriminalitet & säkerhet<br />
”Kriminella maski<strong>ner</strong>iet<br />
allt mer professionellt”<br />
Nätverken <strong>som</strong> ligger bakom godsstölder<br />
har samma infrastruktur och<br />
logistikupplägg <strong>som</strong> den hederliga<br />
branschen.<br />
– Det finns flera kriminella nätverk<br />
där åkerier, terminaler och<br />
lager ingår. Dessutom har man en<br />
väl fungerande distributionskedja<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> göra sig av med stöldgodset,<br />
säger Stefan Olsson <strong>som</strong> specialiserat<br />
sig på brottslighet mot transportnäringen<br />
på polisen i Göteborg.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Nätverken ägnar sig inte åt <strong>att</strong> skära upp ett<br />
kapell på en lastbil och stjäla en låda från<br />
ett flak, eller <strong>att</strong> ta några kollin från en<br />
terminal. De begår större brott än så, <strong>här</strong><br />
handlar det om <strong>att</strong> stjäla hela lastbilar eller<br />
tömma lager. Och <strong>för</strong> det krävs en större<br />
organisation.<br />
Det är inte vem <strong>som</strong> helst <strong>som</strong> kan sälja<br />
allt gods från en lastbil med släp till exempel.<br />
Det krävs ett brett nätverk <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
klara det.<br />
– Vi vet <strong>att</strong> det finns stora hubbar i<br />
Polen, norra Tyskland, Danmark, södra<br />
Sverige och Bohuslän. Problemet är <strong>att</strong><br />
de inte är stationära, det är inget problem<br />
<strong>att</strong> hitta tomma lagerbyggnader <strong>som</strong> man<br />
utnyttjar ett tag innan man flyttar vidare,<br />
säger Stefan Olsson.<br />
Ibland utnyttjas lagliga vita <strong>för</strong>etag <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
lagra stöldgods, men det <strong>för</strong>varas aldrig<br />
någon längre period.<br />
– När det är så stora kvantiteter <strong>som</strong><br />
en hel lastbil <strong>som</strong> stjäls är varorna redan<br />
sålda <strong>för</strong>e stölden. Det handlar om rena<br />
beställningsjobb från en hälare <strong>som</strong> har<br />
möjlighet <strong>att</strong> avyttra godset till en grossist<br />
<strong>som</strong> kan få ut varorna på marknaden,<br />
säger Stefan Olsson.<br />
Det är alltså inte slumpen <strong>som</strong> styr<br />
Stefan Olsson, polis i Göteborg:<br />
»I nätverken ingår<br />
åkerier, terminaler<br />
och lager. Dessutom<br />
har man en väl<br />
fungerande distributionskedja.«<br />
vilken lastbil <strong>som</strong> blir stulen. Hälarnas beställningar<br />
varierar utifrån årstid. Så <strong>här</strong><br />
års ligger olika ”julklappar” högt på listan,<br />
men även skinka, dadlar och nötter – allt<br />
<strong>som</strong> går <strong>att</strong> sälja vidare.<br />
Förr såg brottsligheten annorlunda ut. Då<br />
kanske en hälare tog emot tre TV-apparater,<br />
sålde två av dem med så hög avans <strong>att</strong><br />
han kunde behålla en TV själv.<br />
– Nu sköts allting mycket mer professionellt.<br />
Nu sker <strong>för</strong>säljningen direkt till<br />
marknaden, säger Stefan Olsson.<br />
Det <strong>för</strong>ekommer <strong>att</strong> grossister med helt<br />
öppen verksamhet tar emot stöldgodset,<br />
väl medvetna om <strong>att</strong> det är stulet. De blandar<br />
det svarta godset med det vita, <strong>som</strong> de<br />
har kvitton på, vilket gör det väldigt svårt<br />
<strong>att</strong> avslöja dem.<br />
– Det är en enormt stor sektor där vissa<br />
är medvetna om <strong>att</strong> det handlar om stöldgods,<br />
andra inte. De kanske tror <strong>att</strong> de<br />
köpt ett konkursparti till ett bra pris. De<br />
flesta verkar vara nöjda om de får en bra<br />
<strong>för</strong>klaring och ett bra pris, säger Stefan<br />
Olsson.<br />
Mycket gods forslas utomlands. Då<br />
använder man ofta laglig verksamhet <strong>som</strong><br />
fasad.<br />
– Om man ska skicka en contai<strong>ner</strong> utomlands<br />
är det till exempel bra <strong>att</strong> anlita<br />
ett <strong>för</strong>etag <strong>som</strong> brukar skicka contai<strong>nr</strong>ar<br />
till andra länder. Ju vitare fasad du kan visa<br />
upp desto större chans har du <strong>att</strong> klara<br />
dig utan upptäckt, säger Stefan Olsson.<br />
Nätverken arbetar precis <strong>som</strong> vilket<br />
affärsdrivande logistik<strong>för</strong>etag <strong>som</strong> helst.<br />
Och det finns alla yrkeskategorier representerade<br />
i nätverken, på nära eller lite<br />
längre håll. Behöver nätverket någon typ<br />
av tjänst ut<strong>för</strong>d så hittar de någon <strong>att</strong> göra<br />
det.<br />
Den i<strong>nr</strong>e kärnan i nätverken är rent<br />
kriminell. Det är uppenbart <strong>att</strong> de <strong>som</strong><br />
pla<strong>ner</strong>ar och ut<strong>för</strong> själva stölden vet vad<br />
de gör. Men sedan är det inte självklart<br />
längre. Det är inte givet <strong>att</strong> en person <strong>som</strong><br />
får i uppdrag <strong>att</strong> hjälpa till <strong>att</strong> lasta eller<br />
lossa en lastbil <strong>för</strong>står <strong>att</strong> det är stöldgods.<br />
En åkare <strong>som</strong> får ett uppdrag <strong>att</strong> köra<br />
gods från punkt A till B kanske inte heller<br />
tycker <strong>att</strong> det är märkligt.<br />
– En utländsk lastbilschauf<strong>för</strong> <strong>som</strong> sitter<br />
fast i Sverige utan lön i väntan på en<br />
last hemåt är <strong>för</strong>modligen också lätt <strong>att</strong><br />
övertala <strong>att</strong> göra en snabb leverans mot<br />
kontant betalning, säger Stefan Olsson.<br />
I nätverken ingår många mindre <strong>för</strong>etag<br />
och <strong>för</strong>etagare med vänskapsband till kärnan<br />
och varandra.<br />
– De kän<strong>ner</strong> varandra på olika sätt och<br />
det är alltid lättare <strong>att</strong> få hjälp av någon<br />
<strong>som</strong> man kän<strong>ner</strong>, än någon <strong>som</strong> man inte<br />
träffat <strong>för</strong>ut, säger Stefan Olsson.<br />
Perso<strong>ner</strong>na i kärnan saknar oftast materiella<br />
resurser men är oerhört duktiga på<br />
<strong>att</strong> bygga nätverk.<br />
– De flesta är lågutbildade, men väldigt<br />
streetsmarta och bra på <strong>att</strong> bygga relatio<strong>ner</strong><br />
till olika människor, säger Stefan<br />
Olsson.<br />
Stöldgods på julbordet. Det är inte slumpen <strong>som</strong> styr vilket gods <strong>som</strong> stjäls. Så <strong>här</strong> års är det olika julrelaterade produkter <strong>som</strong> är <strong>att</strong>raktiva: leksaker, skinka,<br />
nötter etc. ”Alla större kvantiteter <strong>som</strong> stjäls är beställningsjobb”, säger Stefan Olsson vid polisen i Göteborg.<br />
Pierre Olsson<br />
16 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 17
Kriminalitet & säkerhet<br />
Kriminalitet & säkerhet<br />
Jonny Ståhl:<br />
»Bara under det<br />
senaste året har<br />
stölder av hela fordon<br />
minskat till <strong>att</strong> nu<br />
handla om ett fåtal<br />
om året.«<br />
Ökat medvetande. Orsakerna till <strong>att</strong> stölderna mot DB <strong>Schenker</strong> minskat de senaste åren är många. Förutom <strong>att</strong> det fysiska skyddet <strong>för</strong>stärkts har säkerhetsmedvetandet<br />
ökat kraftigt bland personalen. ”Vi kan bryta trender mycket tidigare nu”, säger Jonny Ståhl, koncernsäkerhetschef på DB <strong>Schenker</strong> North.<br />
Pierre Olsson<br />
DB <strong>Schenker</strong>s arbete <strong>för</strong><br />
säkerhet ger resultat<br />
DB <strong>Schenker</strong> har jobbat mycket aktivt med säkerhet de senaste åren.<br />
Och det har gett resultat.<br />
– Vi ser kraftiga minskningar när det gäller såväl stölder av hela<br />
ekipage <strong>som</strong> stölder ur fordon och terminaler, säger Jonny Ståhl,<br />
koncernsäkerhetschef på DB <strong>Schenker</strong> North.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Den allmänna bilden, <strong>som</strong> bland annat<br />
bygger på polisens statistik, är <strong>att</strong> godsstölder<br />
är ett ökande problem i samhället.<br />
– Men vi går i rakt mots<strong>att</strong> riktning.<br />
Bara under det senaste året har stölder<br />
av hela DB <strong>Schenker</strong>-fordon minskat till<br />
<strong>att</strong> nu handla om ett fåtal om året. Och<br />
antalet mindre stölder av enstaka kollin<br />
har mer än halverats, säger Jonny.<br />
Bakom den positiva utvecklingen ligger<br />
en mängd olika faktorer.<br />
DB <strong>Schenker</strong> har medvetet arbetat med <strong>att</strong><br />
<strong>för</strong>bättra skalskyddet på och runt anläggningarna,<br />
vilket <strong>för</strong>svårat möjligheten<br />
<strong>att</strong> begå stölder. Terminalerna har utrustats<br />
med bland annat staket, larm och<br />
övervakningskameror. En hel del ruti<strong>ner</strong><br />
har lagts om <strong>för</strong> <strong>att</strong> göra godset mer svåråtkomligt.<br />
Alla svenska terminaler ska<br />
idag uppfylla GSS (Grundsäkerhetsnivå<br />
<strong>Schenker</strong> Sverige) vilket är <strong>för</strong>etagets<br />
interna säkerhetsstandard.<br />
De senaste åren har också DB <strong>Schenker</strong>s<br />
egen säkerhetsavdelning, ihop med<br />
säkerhetsorganisationen i övrigt, utrett<br />
udda händelser <strong>som</strong> drabbat <strong>för</strong>etaget<br />
över hela Sverige.<br />
– I och med <strong>att</strong> vi dyker upp lite varstans<br />
i landet, ser alla <strong>att</strong> det finns en<br />
säkerhetsavdelning <strong>som</strong> jobbar aktivt<br />
med problemen. Det skapar uppmärksamhet<br />
kring frågorna <strong>som</strong> i sin tur gör<br />
<strong>att</strong> säkerhetsmedvetandet ökar. Det har<br />
till exempel blivit vanligare <strong>att</strong> de <strong>som</strong> är<br />
säkerhetsansvariga eller säkerhetssam-<br />
ordnare lokalt kommer med <strong>för</strong>slag på<br />
<strong>för</strong>ebyggande åtgärder, säger Jonny.<br />
Tack vare det ökande medvetandet upptäcks<br />
också eventuella oegentligheter<br />
mycket tidigare. För några år sedan fanns<br />
inte lika bra rapporteringssystem, vilket<br />
gjorde <strong>att</strong> stölder kunde upprepas utan<br />
<strong>att</strong> upptäckas.<br />
– Nu bryter vi trender mycket tidigare.<br />
Men det kan vara svårt <strong>att</strong> upptäcka var i<br />
kedjan ett kolli <strong>för</strong>svunnit, säger Jonny.<br />
Om en relativt liten högvärdig vara,<br />
<strong>som</strong> en mobiltelefon, dator eller liknande<br />
inte ligger i sin kartong när mottagaren<br />
packar upp lådan finns det många<br />
ställen den kan ha <strong>för</strong>svunnit på.<br />
– Vi kan inte utgå från <strong>att</strong> den verkligen<br />
lämnade avsändarens lager. Sedan<br />
har vi ytterligare sex, sju perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
hanterat varan innan den nådde mottagaren.<br />
Och vi kan inte ens vara säkra<br />
på <strong>att</strong> den inte <strong>för</strong>svunnit i hanteringen<br />
hos mottagaren. Ökad spårbarhet är en<br />
metod <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>bättra vår <strong>för</strong>måga <strong>att</strong><br />
identifiera var i kedjan <strong>för</strong>lusten ägt rum,<br />
säger Jonny.<br />
DB <strong>Schenker</strong>s säkerhetsavdelning har<br />
också i samarbete med polisen lyckats<br />
gripa ett flertal perso<strong>ner</strong>. Men Jonny är<br />
kritisk till <strong>att</strong> brottsligheten i media ofta<br />
framställs <strong>som</strong> välorganiserad med kopplingar<br />
till ”farliga” gäng.<br />
– Vi har genom alla år bara sett sådana<br />
tydliga kopplingar i något enstaka fall.<br />
Och de <strong>som</strong> vin<strong>ner</strong> mest på den <strong>här</strong><br />
typen av skrämseldeb<strong>att</strong> är just dessa<br />
”farliga” gäng. För ju mer man predikar<br />
deras farlighet desto enklare blir deras<br />
jobb, de bygger ju till stor del sin kriminella<br />
verksamhet på andras rädsla, säger<br />
Jonny.<br />
Förlorarna är fram<strong>för</strong> allt chauf<strong>för</strong>erna<br />
<strong>som</strong> upplever otrygghet och rädsla i sitt<br />
arbete, en känsla <strong>som</strong> Jonny menar oftast<br />
är obefogad.<br />
– Vi vill <strong>att</strong> vår personal ska vara vaksam,<br />
inte rädd.<br />
18 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 19
Kriminalitet & säkerhet<br />
Nytt och noterat<br />
Högre krav på logistikkedjan. Från årsskiftet ställer Tullverket nya krav på hantering av gods från icke EU-land, både när det gäller fysisk säkerhet och<br />
ruti<strong>ner</strong> <strong>för</strong> hantering av avvikelser.<br />
Tullen skärper kraven<br />
på logistik<strong>för</strong>etagen<br />
Krav på säkerhet när det gäller godstransporter kommer från många<br />
håll. Från den 1 januari 2011 skärper även Tullverket kraven på aktörer i<br />
logistikkedjan. För <strong>att</strong> hantera gods till och från länder utan<strong>för</strong> EU smidigt<br />
krävs en ny certifiering.<br />
– Det handlar dels om fysisk säkerhet, <strong>som</strong> till exempel <strong>att</strong> alla <strong>som</strong> ska<br />
in på en terminal måste ha passerkort, men också om ruti<strong>ner</strong> <strong>för</strong> avvikelser,<br />
säger Kristin Roempke, chefsjurist på <strong>Schenker</strong> North AB.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
AEO (Authorised Economic Operator) är<br />
ett certifieringsprogram <strong>som</strong> gäller <strong>för</strong><br />
hela EU. Alla <strong>för</strong>etag <strong>som</strong> ingår i en logistikkedja<br />
kan bli AEO-certifierade. Syftet<br />
är <strong>att</strong> <strong>för</strong>hindra smuggling till och från<br />
länder utan<strong>för</strong> EU.<br />
– Målet är <strong>att</strong> göra kedjan så säker <strong>att</strong><br />
inget tullgods kan <strong>för</strong>svinna eller manipuleras<br />
genom <strong>att</strong> någon applicerar<br />
sprängmedel, eller skickar med ett extra<br />
kolli i sändningen, säger Kristin.<br />
DB <strong>Schenker</strong>s interna standard GSS (Godssäkerhet<br />
<strong>Schenker</strong> Sverige) lever i stort<br />
upp till alla krav <strong>för</strong> en AEO-certifiering.<br />
– På många punkter är faktiskt våra interna<br />
krav när det gäller säkerhet högre.<br />
Men tullen ställer även krav på dokumenterade<br />
ruti<strong>ner</strong>. Alla måste till exempel<br />
veta hur vi ska göra om det kommer<br />
en sändning från ett land utan<strong>för</strong> EU<br />
med en pall eller ett kolli <strong>för</strong> mycket,<br />
säger Kristin.<br />
Ett <strong>för</strong>etag <strong>som</strong> har AEO-certifikat får<br />
FAKTA<br />
AEO/Servicetrappan<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> var tidigare certifierade<br />
enligt Tullverkets Servicetrappa <strong>som</strong> nu<br />
<strong>för</strong>svin<strong>ner</strong> till <strong>för</strong>mån <strong>för</strong> AEO.<br />
Servicetrappan gick i <strong>för</strong>sta hand ut<br />
en rad <strong>för</strong>delar när<br />
det gäller tullhantering.<br />
Kristin Roempke,<br />
chefsjurist, <strong>Schenker</strong><br />
North AB.<br />
– Med ett certifikat<br />
kan vi själva agera <strong>som</strong> tullmyndighet i<br />
vissa avseenden. Företag <strong>som</strong> saknar det<br />
tvingas anlita Tullverket <strong>för</strong> alla tullärenden<br />
vilket kostar både tid och pengar,<br />
säger Kristin.<br />
Ett <strong>för</strong>etag med AEO-certifikat blir<br />
uttaget <strong>för</strong> färre kontroller, får möjlighet<br />
till en alternativ kontrollplats (till exempel<br />
en egen terminal) och prioriteras vid<br />
kontroller så <strong>att</strong> de om möjligt kontrolleras<br />
<strong>för</strong>st.<br />
på <strong>att</strong> <strong>för</strong>etag skulle gå igenom sina tullruti<strong>ner</strong><br />
och därigenom få lättnader och<br />
<strong>för</strong>enklingar av sin tullhantering. AEO har<br />
större fokus på säkerhetsruti<strong>ner</strong>.<br />
Klart från start. Plaggen transporteras på galgar precis <strong>som</strong> de ska hängas ut i butik och behöver inte packas upp eller strykas. Kartongen de fraktas i<br />
viks ihop, skickas tillbaka till Asien och kan användas flera gånger innan den återvinns.<br />
Kläderna hänger rätt ända in i butik<br />
■ DB <strong>Schenker</strong>åkeriet Milles Åkeri AB<br />
har utsetts till ”Årets Lyft 20<strong>10</strong>” av<br />
Godstransportrådet i Norr- och Västerbotten.<br />
Anledningen är <strong>att</strong> åkeriet har konverterat<br />
sina samtliga 250 lastenheter<br />
så <strong>att</strong> de kan användas såväl på järnväg<br />
<strong>som</strong> på landsväg. Tack vare det <strong>för</strong>brukar<br />
åkeriet nu 5 500 ton mindre<br />
koldioxid per år.<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> har utvecklat ett nytt<br />
emballage <strong>för</strong> transport av hängande<br />
konfektion <strong>som</strong> klarar både sea/air - och<br />
ren flygfrakt.<br />
– Det är en lösning <strong>som</strong> vi på DB<br />
<strong>Schenker</strong> ursprungligen utvecklat <strong>för</strong><br />
en av våra större kunder, säger Joakim<br />
Eriksson, chef <strong>för</strong> Region Göteborg på<br />
<strong>Schenker</strong> AB:s Division Air & Ocean.<br />
Allt fler konfektionskunder efterfrågar<br />
en lösning där plaggen kan levereras<br />
direkt till butik, utan <strong>att</strong> packas upp<br />
och strykas när de anländer.<br />
– Tack vare <strong>att</strong> varje plagg transporteras<br />
på en galge insvept i en skyddsplast<br />
skyddas kläderna från fula veck,<br />
smuts och fukt. Det gör <strong>att</strong> plaggen kan<br />
levereras till butikerna i säljbart skick,<br />
vilket sparar tid och arbete <strong>för</strong> slutkunden,<br />
säger Joakim.<br />
Lådorna går fulla till Europa och<br />
fraktas hopvikta tillbaka till Asien.<br />
Kartongen kan användas upp till fem<br />
gånger innan den återvinns.<br />
Alternativet är <strong>att</strong> skicka plaggen i lådor<br />
av metall, till exempel aluminium.<br />
Men hanteringen av sådana lådor är<br />
betydligt mer komplex.<br />
– Det är inte ett alternativ <strong>för</strong> oss. Vi<br />
vill ha en enkel och till<strong>för</strong>litlig lösning<br />
Rådet skriver bland annat så <strong>här</strong> i<br />
sin motivering:<br />
”Näringslivet i norra Sverige är beroende<br />
av kostnadseffektiva, pålitliga och<br />
säkra transporter till sina huvudmarknader<br />
i södra Sverige och andra länder.<br />
Milles Åkeri ger dem, med kombikonceptet,<br />
en fullgod service men med ett<br />
lägre e<strong>ner</strong>giutnyttjande och mindre<br />
miljöbelastning.”<br />
Efterfrågat. Joakim Eriksson, DB <strong>Schenker</strong> Air &<br />
Ocean, är nöjd med lösningen <strong>som</strong> allt fler konfektionskunder<br />
frågar efter.<br />
<strong>som</strong> också minskar belastningen på<br />
miljön, säger Joakim.<br />
Lådorna finns i fyra storlekar, från 1,4<br />
till 4,6 kubikmeter.<br />
Kombikoncept gjorde Milles Åkeri till ”Årets Lyft 20<strong>10</strong>”<br />
Milles Åkeri har huvudkontor i<br />
Umeå och 180 anställda.<br />
”Årets Lyft” har instiftats <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
uppmärksamma transportlösningar<br />
<strong>som</strong> bättre utnyttjar befintlig infrastruktur<br />
och <strong>som</strong> bidrar till långsiktigt<br />
hållbara transportlösningar.<br />
20 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 21
Göteborgspriset <strong>för</strong> hållbar utveckling<br />
Gala med havet i huvudrollen<br />
När Göteborgspriset <strong>för</strong> hållbar<br />
utveckling delades ut <strong>för</strong> elfte<br />
gången stod havet i centrum.<br />
Kronprinsessan Victoria delade<br />
ut priset till havsforskarna Randall<br />
Arauz, Costa Rica, och Ken Sherman,<br />
USA.<br />
Men eftermiddagen inleddes med<br />
ett seminarium om miljöarbete till<br />
havs, med DB <strong>Schenker</strong> <strong>som</strong> värd.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
På seminariet deltog representanter från<br />
hamnar, rederier, speditörer, akademin<br />
och varuägare <strong>för</strong> <strong>att</strong> diskutera framtida<br />
miljökrav och åtgärder.<br />
Helgi Ingolfsson, chef <strong>för</strong> DB <strong>Schenker</strong>s<br />
division Air & Ocean, inledde med <strong>att</strong><br />
berätta om en episod när han var på besök<br />
hos ett stort rederi på kontinenten <strong>för</strong><br />
ett antal år sedan. Ett av syftena var <strong>att</strong><br />
<strong>för</strong>medla de krav på miljön <strong>som</strong> allt oftare<br />
dök upp från svenska varuägare.<br />
– ”Det där med miljö är väl bara något<br />
<strong>som</strong> medelålders kvinnor håller på med”,<br />
svarade chefen. Idag är det få <strong>för</strong>etagsledningar<br />
<strong>som</strong> har den inställningen.<br />
Kvällens moderator, Jakob Lagercrantz, från<br />
Equest AB, hade också en historia <strong>att</strong><br />
berätta. Han var tidigare ord<strong>för</strong>ande <strong>för</strong><br />
Greenpeace i Sverige. Vid ett tillfälle blev<br />
han inbjuden av dåvarande Bilspedition<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> prata om framtidens transporter.<br />
– Jag blev <strong>för</strong>vånad, men tackade ja.<br />
Några dagar efter det mötet blev jag uppringd<br />
av Tetra Paks miljöchef Ralf Höglund.<br />
Han undrade om han fick citera mig<br />
i ett material han skulle använda vid en<br />
upphandling av transporter <strong>för</strong> <strong>att</strong> sätta<br />
press på dem <strong>att</strong> arbeta med miljöfrågor,<br />
säger Jakob Lagercrantz.<br />
– Jag hade inte tänkt på det tidigare,<br />
men det är ju ett jättebra sätt <strong>att</strong> arbeta<br />
med miljöfrågor – <strong>att</strong> kund<strong>för</strong>etag driver<br />
på och belönar leverantörer <strong>som</strong> utmärker<br />
sig på miljösidan. Tack vare det är många<br />
svenska <strong>för</strong>etag idag världsledande när<br />
det gäller miljöfrågor.<br />
Tuffa mål. Susanne Jacobsson,<br />
Maersk Skandinavien,<br />
redogjorde <strong>för</strong> miljöarbetet.<br />
Sjöfarten är idag ett effektivt transportslag<br />
när det gäller utsläpp av koldioxid per<br />
tonkilometer. 90 procent av alla varor och<br />
gods fraktas till sjöss, ändå står sjöfarten<br />
bara <strong>för</strong> fyra procent av de globala CO2-<br />
utsläppen. Men när det gäller svavel och<br />
kväve är det sämre på grund av <strong>att</strong> de flesta<br />
fartyg drivs av tjockolja. Och det är inte<br />
bara till havs fartyg släpper ut emissio<strong>ner</strong>.<br />
– Idag använder 30 procent av anlöpen<br />
el när de ligger i Göteborgs Hamn, tidigare<br />
drevs alla av diesel även när de låg still. Vi<br />
har också en differentierad avgift i hamnen,<br />
ju högre kväve- och svavelutsläpp, desto<br />
högre avgift, säger Åsa Wilske, Senior<br />
Manager Sustainability, Göteborgs Hamn.<br />
Rederiet Maersk har s<strong>att</strong> tuffa mål <strong>för</strong><br />
branschen och den egna verksamheten.<br />
– Vi välkomnar ny lagstiftning och<br />
Vi vann! Kronprinsessan Victoria har<br />
just delat ut priset till Ken Sherman och<br />
Randall Arauz.<br />
Mat och mingel. 450 perso<strong>ner</strong> var med på prisutdelningen på Lindholmens<br />
Science Park i Göteborg.<br />
Pierre Olsson<br />
vill driva branschen mot nollutsläpp av<br />
svavel till 2013 samtidigt <strong>som</strong> påverkan<br />
på den marina miljön också ska vara noll.<br />
När det gäller CO2-utsläpp från våra egna<br />
transporter vill vi minska dem med 25<br />
procent till 2017, säger Susanne Jacobsson,<br />
sälj- och marknadschef på Maersk Skandinavien.<br />
Men frågan är var<strong>för</strong> det händer så mycket<br />
just nu inom sjöfarten.<br />
– Global utveckling, allmän samhällstrend,<br />
efterfrågan från kunder, helhetssyn,<br />
<strong>att</strong> det är möjligt <strong>att</strong> mäta och jäm<strong>för</strong>a<br />
olika leverantörer spelar stor roll, säger<br />
Johan Woxenius, professor på Handelshögskolan<br />
i Göteborg. Han pekar bland<br />
annat på Clean Shipping Project <strong>som</strong> du<br />
kan läsa mer om på nästa uppslag.<br />
Hotat hav. Havet var i fokus under hela eftermiddagen och kvällen när Göteborgspriset <strong>för</strong> hållbar utveckling delades ut <strong>för</strong> elfte gången. Bland de intresserade<br />
åhörarna, och sedermera även talarna fanns, från höger: Europaparlamentarikern Isabella Lövin, de båda pristagarna Ken Sherman och Randall Arauz,<br />
samt kronprinsessan Victoria.<br />
Mot slutet av seminariet kunde vi lyssna till<br />
varuägarna. Allt fler ställer miljökrav på<br />
sjötransporter.<br />
– Det är lätt <strong>att</strong> utvärdera prestanda <strong>som</strong><br />
service, frekvens, kvalitet och leveranstid.<br />
Det är svårare med miljö, men det är en konkurrens<strong>för</strong>del<br />
<strong>som</strong> vi gärna belönar med en<br />
extra andel av våra transporter, säger Björn<br />
Lindahl, Tetra Pak, och får medhåll av Sara<br />
Wi<strong>nr</strong>oth, Lindex, och Andreas Wramsmyr,<br />
Gunnebo.<br />
De menar <strong>att</strong> nästa steg <strong>för</strong> <strong>att</strong> höja ribban<br />
blir <strong>att</strong> kräva verifikatio<strong>ner</strong> av utsläpp från<br />
samtliga fartyg i ett rederis flotta.<br />
– Det verkar vara en bra idé <strong>att</strong> sjötransporter<br />
kan få ett slags märkningssystem, så<br />
<strong>att</strong> det blir lätt <strong>att</strong> se vem <strong>som</strong> klarar vad när<br />
det gäller miljöprestanda, avslutar moderatorn<br />
Jakob Lagercrantz.<br />
FAKTA<br />
Göteborgspriset <strong>för</strong> hållbar utveckling<br />
■ Göteborgspriset <strong>för</strong> hållbar utveckling<br />
instiftades 1999 av Göteborgs Stad tillsammans<br />
med tolv <strong>för</strong>etag, varav<br />
DB <strong>Schenker</strong> är ett. Syftet är <strong>att</strong> ”stimulera<br />
till forts<strong>att</strong> utveckling och uppmärksamma<br />
strategiskt arbete <strong>för</strong> hållbar utveckling,<br />
nationellt och internationellt”.<br />
Tidigare pristagare är bland andra Al Gore<br />
och Gro Harlem Brundtland.<br />
■ Pristagarna <strong>som</strong> fick dela på prissumman<br />
om en miljon kronor, har båda bidragit<br />
till lösningar <strong>för</strong> en hållbar relation till<br />
havet:<br />
■ Randall Arauz har lyckats skapa opinion<br />
och driva igenom lagstiftning mot<br />
hajfensfiske i Costa Rica samt bidragit till<br />
internationell uppmärksamhet <strong>för</strong> frågan.<br />
Hajar är utrotningshotade globalt. Ett<br />
av de största hoten är hajfensfisket, där<br />
endast fenan tas tillvara. När den skurits<br />
av kastas hajen tillbaka i havet mot en<br />
säker död.<br />
■ Ken Sherman är oceanograf och marinbiolog<br />
från USA <strong>som</strong> arbetat <strong>för</strong> <strong>att</strong> främja<br />
en samordnad och uthållig <strong>för</strong>valtning av<br />
de marina resurserna och miljön. Han har<br />
fått allt större acceptans <strong>för</strong> konceptet<br />
både bland forskare och politiker.<br />
22 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 23
Miljö<br />
På väg mot en<br />
grönare sjöfart<br />
”Clean Shipping Project” är ett svenskt initiativ <strong>som</strong> utvecklat ett nytt index<br />
<strong>för</strong> bedömning av vilket miljöansvar rederierna tar.<br />
På kort tid har det seglat upp <strong>som</strong> det mest kompletta internationella<br />
bedömningsverktyget <strong>för</strong> sjöfrakt.<br />
Också den databas <strong>som</strong> byggts upp är unik – idag finns över 1 000 fartyg<br />
deklarerade och antalet växer stadigt.<br />
”Varje skepp <strong>som</strong> ingår i indexet betygsätts och får<br />
poäng <strong>för</strong> miljöprestanda inom fem olika områden.<br />
Verktyget är enkelt <strong>att</strong> använda – rederierna gör en<br />
självdeklaration via webben och kan låta sina värden<br />
verifieras av Lloyds i London eller DNV (Det Norske<br />
Veritas) i Göteborg.<br />
Initiativtagare till detta verktyg är Jan Ahlbom,<br />
miljöingenjör vid Länsstyrelsen i Göteborg, och<br />
toxikologen Ulf Duus. Jan Ahlbom och Ulf Duus är<br />
mycket välkända inom ”Miljösverige”. De har bland<br />
annat <strong>för</strong>f<strong>att</strong>at rapporter <strong>som</strong> ”Ren Smörja” och ”Rent<br />
Skepp kommer lastat”. Till ”Clean Shipping Project”<br />
har de tagit med sig mycket av tänket från sitt tidigare<br />
Miljöprofiler. Jan Ahlbom, miljöingenjör<br />
och Ulf Duus, toxikolog.<br />
■ År 1994 skrev Jan Ahlbom och Ulf Duus<br />
en rapport om bildäck åt Kemikalieinspektionen<br />
<strong>som</strong> hette ”Nya Hjulspår”.<br />
■ År 2008 fick de Göteborgspriset <strong>för</strong><br />
Hållbar utveckling (delat med Margot<br />
Wallström och Theo Colborn).<br />
■ År 20<strong>10</strong> erhöll ”Clean Shipping Project”<br />
det internationella priset “Sustainable<br />
projekt ”Grön Kemi”. Projektet, <strong>som</strong> arbetade <strong>för</strong> en<br />
utveckling mot mer hälso- och miljöanpassade produkter,<br />
bidrog bland annat stort till <strong>att</strong> det från och<br />
med i år är <strong>för</strong>bjudet <strong>att</strong> sälja däck i Europa <strong>som</strong> innehåller<br />
den cancerklassade HA-oljan.<br />
Grön Kemi-projektet använde sig av marknadskrafterna<br />
i form av användare och konsumenter <strong>som</strong> ställer<br />
krav. På liknande sätt är det nu transportköparna i<br />
form av varuägare <strong>som</strong> ställer krav på rederier runt<br />
om i världen <strong>att</strong> miljödeklarera sina fartyg i ”Clean<br />
Shipping Index”.<br />
Men behövs ett sådant bedömningsverktyg? Med<br />
klimatfrågan i fokus har vi ju fått lära oss <strong>att</strong> sjötransporter<br />
oftast är det ur miljösynpunkt bästa alternativet.<br />
Det stämmer, ur e<strong>ner</strong>gisynpunkt – och därmed koldioxidutsläpp<br />
per transporterad enhet – är sjötransport<br />
ett mycket bra sätt <strong>att</strong> transportera varor.<br />
Tyvärr är sjöfarten också <strong>för</strong>enad med ett antal<br />
negativa miljöeffekter. Processen när det gäller <strong>att</strong> stifta<br />
miljölagar går långsamt – mycket på grund av sjöfartens<br />
Två herrar <strong>som</strong> gör skillnad<br />
Shipping Award” i klassen ”Green Shipping<br />
Initiative of the Year”. Motiveringen<br />
var ”For their continuous approach<br />
and dealing with the needs of both the<br />
ship and cargo ow<strong>ner</strong> to become more<br />
environmentally aware.”<br />
Lasse Widfeldt<br />
■ Projektet sponsras av Västra Götalandsregionen,<br />
Länsstyrelsen Västra<br />
Götalands Län, Göteborgs stad, Göteborgs<br />
Hamn, GR (13 kommu<strong>ner</strong>) samt i<br />
ett tidigare skede EUs Regionala Strukturfond.<br />
■ Läs mer om projektet på<br />
http://www.cleanshippingproject.se<br />
»Det återstår mycket <strong>att</strong> göra på bränslesidan. Tjockoljan<br />
orsakar onödigt stora utsläpp.«<br />
internationella karaktär. Nya tekniska lösningar <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
minska den negativa miljöpåverkan finns, men har svårt<br />
<strong>att</strong> slå igenom.<br />
Mycket återstår <strong>att</strong> göra på bränslesidan. Den tjockolja<br />
<strong>som</strong> i hög grad används <strong>som</strong> bränsle orsakar onödigt<br />
stora utsläpp av kväve- och svaveloxider samt<br />
partiklar till luft. Tjockoljan är också en betydande<br />
arbetsmiljöfråga på grund av sin cancerrisk. Sedan<br />
har vi också olika typer av utsläpp till v<strong>att</strong>en genom<br />
hanteringen av propellerhylsoljor, länsv<strong>att</strong>en och så<br />
kallat svartv<strong>att</strong>en. Avfallsfrågor och bottenfärger <strong>för</strong><br />
<strong>att</strong> <strong>för</strong>hindra påväxt på skrovet är andra aspekter <strong>som</strong><br />
bidrar negativt till miljön i haven.<br />
”Clean Shipping Project” vill öka fokus på miljöfrågorna<br />
i sjöfarten och på så sätt bidra till <strong>att</strong> skynda på<br />
en positiv utveckling. Styrkan i detta svenska projekt är<br />
nätverket av transportköpare och den neutrala<br />
bedömningsplats <strong>som</strong> pl<strong>att</strong>formen utgör.<br />
Idag är mer än 20 av Sveriges största export- och<br />
import<strong>för</strong>etag en del av projektet och fler <strong>för</strong>etag också<br />
utan<strong>för</strong> Sverige är på väg in. I dagarna öppnas<br />
också möjligheten <strong>för</strong> transport- och logistik<strong>för</strong>etag<br />
<strong>som</strong> DB <strong>Schenker</strong> <strong>att</strong> få ta en mer aktiv<br />
del i arbetet. Hittills har det inte varit möjligt<br />
<strong>för</strong> andra än varuägare och de enskilda rederierna<br />
<strong>att</strong> se miljödeklaratio<strong>ner</strong>na. Nu<br />
öppnas denna möjlighet även <strong>för</strong> speditörer<br />
och transport<strong>för</strong>medlare under<br />
<strong>för</strong>utsättning <strong>att</strong> respektive rederi ger<br />
sin tillåtelse.<br />
Monica Jadsén Holm<br />
Miljöchef DB <strong>Schenker</strong><br />
Index <strong>för</strong> emissio<strong>ner</strong>.<br />
Idag är fler än<br />
1 000 fartyg registrerade<br />
i ”Clean Shipping<br />
Project” <strong>som</strong><br />
är ett index <strong>som</strong> tar<br />
upp vilka emissio<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> varje enskilt<br />
registrerat fartyg<br />
orsakar.<br />
24 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 25
Nytt och noterat<br />
Nytt och noterat<br />
Tågtransporter samordnas<br />
i nytt system<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> Rail lanserar ett nytt<br />
europeiskt kontrollsystem <strong>för</strong> produktion<br />
och transport. Det innebär<br />
<strong>att</strong> transportövervakning och<br />
liknande kundinformation, <strong>som</strong><br />
<strong>för</strong> närvarande tillhandahålls av<br />
enskilda nationella järnvägsbolag,<br />
i framtiden kan samordnas på internationell<br />
nivå.<br />
– Detta banar väg <strong>för</strong> en harmoniserad<br />
EU-standard <strong>för</strong> stöd till<br />
spårburen logistik, sade Karsten<br />
Sachse<strong>nr</strong>öder, styrelseledamot i<br />
DB <strong>Schenker</strong> Rail i sitt tal vid höstens<br />
Western Seaports Conference<br />
i Rotterdam.<br />
Målet <strong>för</strong> konferensen är <strong>för</strong>bättra<br />
transporterna mellan nederländska<br />
och belgiska hamnar och<br />
centrala delar av Europa.<br />
Rotterdams hamnmyndighet<br />
<strong>för</strong>väntar sig en kraftig ökning av<br />
den sammanlagda godsmängden<br />
de närmaste decennierna.<br />
Apoteket<br />
Framgångsrecept. DB <strong>Schenker</strong> Logistics har satsat hårt på health care-området och uppfyller nu kraven<br />
på partihandel med receptbelagda läkemedel. Tillståndet gäller kunden Apoteket ABs verksamhet.<br />
Nu får DB <strong>Schenker</strong><br />
lagra läkemedel<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> Logistics anläggning i Arlandastad uppfyller<br />
nu Läkemedelsverkets krav på partihandelstillstånd<br />
<strong>som</strong> krävs <strong>för</strong> <strong>att</strong> lagra receptbelagda läkemedel.<br />
– Vi har satsat hårt på <strong>att</strong> bygga upp en verksamhet<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> serva kunder inom health care-segmentet, säger<br />
Mats Olsson, VD <strong>för</strong> <strong>Schenker</strong> Logistics AB.<br />
Satsningen har gjort <strong>att</strong> DB <strong>Schenker</strong> Logistics fått<br />
Apoteket AB <strong>som</strong> kund till anläggningen norr om<br />
Stockholm. Partihandelstillståndet gäller <strong>för</strong> Apoteket<br />
AB:s verksamhet och ska <strong>för</strong>nyas årligen.<br />
– Det ställs hårda krav <strong>för</strong> <strong>att</strong> få tillståndet, bland annat<br />
på ökad säkerhet, dokumentation och utbildning<br />
av personal, säger Lisa Holmberg, kvalitetschef och<br />
sakkunnig på DB <strong>Schenker</strong> Logistics.<br />
Många grossister inom health care såg över sina logistiklösningar<br />
in<strong>för</strong> avregleringen. Några valde <strong>att</strong> ta<br />
över verksamheten själva. Andra, <strong>som</strong> Apoteket, har<br />
gjort ett strategiskt val <strong>att</strong> satsa på sitt kärnområde och<br />
låta en extern aktör sköta logistikverksamheten.<br />
– DB <strong>Schenker</strong>s utbyggda nätverk kommer väl till<br />
pass när det handlar om <strong>att</strong> leverera till många fler mottagare<br />
än bara de gamla apoteken, säger Mats Olsson.<br />
Extra allt. Logistikcentrat i Salzburg fungerar <strong>som</strong> ett nav <strong>för</strong><br />
kombitrafik i Europa och kan erbjuda alla varianter.<br />
Salzburg fullfjädrad knutpunkt<br />
■ Nu är DB <strong>Schenker</strong>s modernaste terminal <strong>för</strong> landtransport<br />
ansluten till järnvägsnätet. Logistikcentrat<br />
<strong>som</strong> öppnade i Salzburg i april, fungerar tack vare det<br />
<strong>som</strong> ett nav <strong>för</strong> kombitrafik i Europa. Tomten är på<br />
cirka 80 000 kvadratmeter, varav cirka <strong>10</strong> 000 kvadratmeter<br />
är en kombiterminal <strong>för</strong> omlastning mellan<br />
landsväg och järnväg.<br />
– Nu när sidospåren är anslutna, är vår terminal en<br />
fullfjädrad intermodal knutpunkt. Vi kan nu erbjuda<br />
alla varianter i Salzburg, från enstaka biltransporter till<br />
hela tågsätt, säger Karl Nutzinger, styrelseledamot i<br />
<strong>Schenker</strong> AG med ansvar <strong>för</strong> landtransporter.<br />
Big enough to cope<br />
Small enough to care<br />
www.tr.se<br />
Volkswagen Crafter<br />
och Volymax.<br />
När du vill skruva upp volymen<br />
ordentligt på din verksamhet.<br />
Kalmar Hamn AB<br />
Tel:+46 (0)480 45 14 50<br />
info@kalmarhamn.se<br />
www.kalmar.se/kalmarhamn
Målarbetet får Air & Ocean <strong>att</strong> lyfta<br />
Sjö- och flygverksamheten får allt större betydelse <strong>för</strong> DB <strong>Schenker</strong> i Sverige.<br />
– Vi har ökat våra volymer med 30 till 40 procent det senaste året, och vi har gått från<br />
<strong>att</strong> vara en av många medelstora flyg- och sjöfraktsaktörer i Sverige, till <strong>att</strong> nu vara fjärde<br />
störst. Nu siktar vi på <strong>att</strong> bli en av de tre största totalt sett, även om vi kan konstatera <strong>att</strong> vi<br />
redan är där inom vissa segment av vår verksamhet, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef<br />
<strong>för</strong> DB <strong>Schenker</strong> Air & Ocean i Sverige.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Personalsatsning. ”Vi har jobbat väldigt<br />
dedikerat de senaste åren med vårt ”Målarbete”<br />
där ständiga <strong>för</strong>bättringar och<br />
medarbetarnas engagemang är i fokus,<br />
säger Helgi Ingolfsson, divisionschef <strong>för</strong><br />
DB <strong>Schenker</strong> Air & Ocean i Sverige.<br />
Bakom framgången finns en målmedveten<br />
satsning på tillväxt, kvalitet<br />
och därmed lönsamhet inom<br />
divisionen.<br />
– Vi har jobbat väldigt dedikerat de<br />
senaste åren med vårt ”Målarbete” där<br />
ständiga <strong>för</strong>bättringar och medarbetarnas<br />
engagemang är i fokus. Medarbetarna är<br />
den enskilt största <strong>för</strong>klaringen till våra<br />
framgångar och det är just de <strong>som</strong> skiljer<br />
oss från våra konkurrenter, säger Helgi.<br />
Förbättringsarbetet har pågått under flera<br />
år och har gett mycket bra resultat.<br />
– Vi har plockat russinen ur kakan ur<br />
flera olika ledarfilosofier, varav LeanManagement<br />
är ett. Detta är inget arbete<br />
<strong>som</strong> prackas på organisationen uppifrån,<br />
utan kommer ur medarbetarnas eget<br />
engagemang. Det är en fantastisk kraft<br />
<strong>som</strong> skapar möjligheter <strong>för</strong> tillväxt med<br />
hög kvalitet och fokus på kunden, säger<br />
Helgi.<br />
Det har bland annat lett till <strong>att</strong> man<br />
effektiviserat både flera ge<strong>ner</strong>ella transportupplägg<br />
och kundunika lösningar<br />
ofta med hänsyn till miljö<strong>för</strong>bättringar<br />
<strong>som</strong> är en del av Målarbetet.<br />
– Vi har till exempel blivit mycket bättre<br />
på <strong>att</strong> samordna olika skandinaviska<br />
frakter via DB <strong>Schenker</strong>s hub på flygplatsen<br />
i Frankfurt. Vi vill samlasta våra<br />
skandinaviska volymer och på så sätt ha<br />
bättre kontroll på godset och kvaliteten,<br />
säger Helgi.<br />
I och med <strong>att</strong> DB <strong>Schenker</strong> har kontor och<br />
terminaler med egen personal över hela<br />
världen kan man också erbjuda tilläggstjänster<br />
på plats.<br />
– Det är vår styrka <strong>att</strong> vi kan hantera<br />
våra contai<strong>nr</strong>ar och flygpalletter med<br />
egen personal från dörr till dörr. Vi kan<br />
allt ifrån <strong>att</strong> sätta på svenska i<strong>nr</strong>ikesetiketter<br />
redan i Kina till kvalitetskontroller<br />
DB <strong>Schenker</strong><br />
Paketlösning. ”Vi kan hantera våra contai<strong>nr</strong>ar<br />
och flygpalletter med egen personal från dörr<br />
till dörr, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef<br />
<strong>för</strong> DB <strong>Schenker</strong> Air & Ocean i Sverige.<br />
och ompackningar – eller i stort sett allt<br />
<strong>som</strong> kunden önskar sig, säger Helgi.<br />
– Att vara en stor aktör på den internationella<br />
marknaden ger oss tillgång till ett<br />
mycket stort nätverk och vi har en flexibilitet<br />
när det gäller <strong>att</strong> till exempel få plats<br />
på lastbärarna när det råder kapacitetsbrist,<br />
<strong>som</strong> har varit fallet det senaste året.<br />
Helgi är full av framtidstro efter lågkonjunkturen,<br />
en tid <strong>som</strong> användes till <strong>att</strong> se över<br />
organisationen och skruva där det gick.<br />
– Vi ser lågkonjunkturen <strong>som</strong> en period<br />
där vi brände fett <strong>för</strong> <strong>att</strong> bygga muskler.<br />
Nu är vi starka, men vi fortsätter <strong>att</strong> bygga<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> bli ännu starkare i framtiden,<br />
säger Helgi.<br />
Pierre Olsson<br />
Helgi Ingolfsson, divisionschef DB <strong>Schenker</strong> Air & Ocean:<br />
»Våra medarbetare är den enskilt största <strong>för</strong>klaringen<br />
till våra framgångar och det är just de <strong>som</strong> skiljer oss<br />
från våra konkurrenter.«<br />
28 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 29
SVENSKTILLVERKADE<br />
ELTRUCKAR<br />
TRUCKAR SOM PALLAR<br />
TUFF HANTERING<br />
DYGNET RUNT<br />
PLOCKTRUCKAR<br />
TRANSPORTTRUCKAR<br />
Resurssnålt är<br />
tidens melodi<br />
Stopp <strong>för</strong> slöseriet. Det var Toyota <strong>som</strong> myntade begreppet Lean där huvudprincipen är <strong>att</strong> man bara ska göra det <strong>som</strong> skapar värde. Allt annat är slöseri<br />
och ska elimi<strong>ner</strong>as.<br />
Toyota<br />
STÅSTAPLARE SITTSTAPLARE LEDSTAPLARE<br />
KONTAKTA OSS FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE<br />
Att få ut mesta möjliga med minsta möjliga insats har alltid varit intressant<br />
<strong>för</strong> <strong>för</strong>etag. Men det gäller också <strong>att</strong> göra rätt saker, det vill säga<br />
sådant <strong>som</strong> kunder vill ha och är beredda <strong>att</strong> betala <strong>för</strong>.<br />
Dessutom vill ju <strong>för</strong>etag också ha en gynnsam utveckling över tiden.<br />
”<br />
Ett av de mest framgångrika <strong>för</strong>etagen i modern tid är<br />
Toyota. Här arbetade några oerhört innovativa perso<strong>ner</strong><br />
med <strong>att</strong> utveckla det <strong>som</strong> kallas TPS (Toyota Production<br />
Systems). På Toyota myntades bland annat<br />
begrepp <strong>som</strong> Just-in-time och Lean. Dessa metoder<br />
innebär <strong>att</strong> ständigt arbeta <strong>för</strong> <strong>att</strong> bli bättre. I mångt<br />
och mycket är det en <strong>att</strong>itydfråga, men det behövs<br />
naturligtvis också en del metodverktyg.<br />
LOGISTIKMAGASINET<br />
Grunden i allt är <strong>att</strong> ha personalen med sig, <strong>för</strong> utan<br />
detta är det kört. Det är där<strong>för</strong> Lean inte heller fungerar<br />
<strong>som</strong> ett traditionellt rationaliseringsverktyg.<br />
Det går inte <strong>att</strong> få personal engagerad i <strong>att</strong> göra saker<br />
mer effektiva, om det sedan resulterar i <strong>att</strong> man kan<br />
få sparken. Lean är i grunden tillväxtfokuserat och<br />
handlar om <strong>att</strong> göra mer, bara genom <strong>att</strong> arbeta mer<br />
metodiskt. Tydliga mål, engagerad personal, <strong>för</strong>bätt- ><br />
4-20<strong>10</strong> | 31
Ständiga <strong>för</strong>bättringar<br />
»Försäkringsbolag,<br />
banker, kommunal<br />
verksamhet, sjukvård,<br />
skolor, transport bolag<br />
– överallt kan man<br />
framgångsrikt tillämpa<br />
Lean.«<br />
DB <strong>Schenker</strong><br />
Ständiga <strong>för</strong>bättringar<br />
har riktigt bra kvalitet på sina produkter så måste<br />
man ha extra lager etc. Detta är ett typiskt slöseri.<br />
Har man normalt en procent kassation, så måste man<br />
starta upp minst <strong>10</strong><strong>10</strong> produkter i sin produktion<br />
om man ska leverera <strong>10</strong>00. Blir det sedan bara 0,5<br />
procent så får man minst fem produkter över. Dessa<br />
får då ligga länge i lager eller riskerar <strong>att</strong> bli osålda.<br />
Jätteslöseri.<br />
Sätt upp mål, standardisera processer, engagera medarbetare,<br />
starta <strong>för</strong>bättringsgrupper, jobba målmedvetet<br />
och var uthållig så kommer framgången.<br />
Jaha, säger nog en del. Detta är alltså metoder <strong>för</strong><br />
stora bil<strong>för</strong>etag eller åtminstone tillverkande <strong>för</strong>etag.<br />
Men det är fel. Det handlar om ett tankesätt, en<br />
arbetsfilosofi, <strong>som</strong> kan tillämpas med stor framgång i<br />
vilken typ av verksamhet <strong>som</strong> helst.<br />
Försäkringsbolag, banker, kommunal verksamhet,<br />
sjukvård, skolor, transportbolag – överallt kan man<br />
framgångsrikt tillämpa Lean.<br />
Och de exempel vi ser visar på stor framgång. Att<br />
det går <strong>att</strong> uppnå fantastiska resultat är helt klart. Att<br />
vi till exempel i genomsnitt har sju timmars väntetid<br />
på det stora sjukhusets akutmottagning i Göteborg är<br />
inte ett resursproblem. Det är ett organisationsproblem<br />
<strong>som</strong> går <strong>att</strong> komma åt med hjälp av till exempel<br />
Lean.Samma mängd personal skulle kunna korta <strong>ner</strong><br />
väntetiden till nästan noll utan <strong>att</strong> behöva arbeta ihjäl<br />
sig. Men det gäller <strong>att</strong> bryta invanda arbetsmönster<br />
och tillåta nya arbetssätt.<br />
Och <strong>att</strong> vara uthållig.<br />
DB <strong>Schenker</strong><br />
Passar alla.<br />
Många tror<br />
<strong>att</strong> Lean bara<br />
fungerar <strong>för</strong> tillverkande<br />
<strong>för</strong>etag.<br />
Men det är fel.<br />
Lean är en filosofi<br />
<strong>som</strong> kan tillämpas<br />
i vilken verksamhet<br />
<strong>som</strong> helst,<br />
både offentlig och<br />
privat.<br />
ringsgrupper och frekventa korta gemensamma möten<br />
är ett måste. Men sedan måste man också arbeta<br />
med <strong>att</strong> standardisera sina processer. Det är när man<br />
beskrivit hur man bör göra vissa saker, <strong>som</strong> man kan<br />
upptäcka avvikelser.<br />
Att få fram vad <strong>som</strong> inte fungerar bra är viktigt. Det<br />
är detta <strong>som</strong> man ska diskutera på de korta mötena<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> sedan komma överens om hur man bör angripa<br />
problemen.<br />
Det gäller <strong>att</strong> vara uthållig efter<strong>som</strong> det tar lång tid<br />
innan en verksamhet lär sig <strong>att</strong> arbeta enligt Lean<br />
fullt ut.<br />
I grunden handlar det inte bara om <strong>att</strong> tillämpa<br />
vissa metoder utan även om <strong>att</strong> tänka på ett nytt sätt.<br />
Och det gäller inte bara personal i allmänhet utan<br />
även i hög grad chefer. Lean skiljer sig mot det traditionella<br />
hierarkiska sättet <strong>att</strong> leda <strong>för</strong>etag där chefen<br />
kan bäst.<br />
Ibland måste en chef tillåta en <strong>för</strong>bättringsgrupp<br />
<strong>att</strong> välja fel åtgärd, i stället <strong>för</strong> <strong>att</strong> gå in och styra och<br />
ställa. Grupperna måste få lära sig. Det är viktigt när<br />
man arbetar med Lean.<br />
Det finns flera metoder och principer <strong>som</strong> man<br />
med <strong>för</strong>del kan använda.<br />
Visualisering ger överblickbarhet och möjlighet<br />
<strong>att</strong> snabbt upptäcka problem. Ofta ser man gula rutor<br />
på golvet i Lean-<strong>för</strong>etag. Inom dessa är det tillåtet <strong>att</strong><br />
ställa gods. Står det prylar någon annanstans så ser<br />
man det direkt och kan åtgärda avvikelsen.<br />
Ordning och reda är en annan viktig del. Har man<br />
inte god ordning går det en massa onödig tid till <strong>att</strong><br />
leta efter saker. Att ha jätteordning på allt kanske<br />
inte är så charmigt i ett hem, men på en arbetsplats<br />
måste det vara effektivt. Och den tiden det tar <strong>att</strong> leta<br />
efter borrmaskinen hemma, kunde man utnyttjat till<br />
något roligare.<br />
Detta gäller inte bara i en verkstad, utan är viktigt<br />
både på skrivbordet och i datorn.<br />
Det finns en huvudprincip inom Lean – gör bara det<br />
<strong>som</strong> skapar värde. Allt annat än är slöseri och ska<br />
elimi<strong>ner</strong>as.<br />
Istockphoto<br />
Men vad är då värde? Man måste utgå från kunderna.<br />
Det <strong>som</strong> skapar värde <strong>för</strong> kunder är viktigt.<br />
Aktiviteter <strong>som</strong> inte skapar värde <strong>för</strong> kunder kan<br />
tas bort. Att till exempel lägga till funktio<strong>ner</strong> <strong>som</strong><br />
kunderna inte uppsk<strong>att</strong>ar adderar bara kostnader till<br />
ingen nytta. Man har då lagt tid på <strong>att</strong> göra saker <strong>som</strong><br />
ingen vill ha.<br />
För <strong>att</strong> kunna elimi<strong>ner</strong>a måste man <strong>för</strong>st identifiera,<br />
och det är <strong>här</strong> <strong>som</strong> standard kommer in. Avvikelse<br />
från standard är slöseri med resurser. Inom<br />
Lean definierar man olika typer av slöseri och det<br />
finns flera olika typer, varav tidsslöseri är en.<br />
Lagring är en annan typ av slöseri. Många tror <strong>att</strong><br />
Lean eller just-in-time innebär minsta möjliga lager,<br />
men det är fel. Man ska ha RÄTT lager. För stort<br />
lager är inte bra, men <strong>för</strong> litet är inte heller bra. Vid<br />
produktion mot lager går det inte <strong>att</strong> ha ett mål <strong>för</strong> en<br />
viss servicenivå samtidigt <strong>som</strong> man strävar efter <strong>att</strong><br />
minimera lagernivåerna. Servicenivå och lagernivå<br />
är direkt kopplade till varandra, <strong>för</strong>uts<strong>att</strong> <strong>att</strong> man har<br />
rätt saker i lager.<br />
Kvalitet är en viktig del inom Lean. Om man inte<br />
Toyota<br />
John Wedel<br />
Samma gäller naturligtvis även inom logistikområdet.<br />
Mycket av lager är slöseri, men <strong>som</strong> sagt, allt är inte<br />
slöseri.<br />
Terminalverksamhet, administration, kommunikation,<br />
allt kan utvecklas och Lean är en bra metod<br />
<strong>för</strong> detta.<br />
Finns det då ingen verksamhet där Lean inte fungerar<br />
bra?<br />
Det kan tyckas svårt <strong>att</strong> effektivisera den enskilda<br />
transporten. Det går inte <strong>att</strong> köra fortare, men fyllnadsgraderna<br />
kan öka, kvaliteten kan höjas, lastning<br />
och lossning kan effektiviseras och så vidare. Historien<br />
visar <strong>att</strong> allting alltid kan bli bättre. De japanska<br />
experterna inom området brukar säga <strong>att</strong> den <strong>som</strong><br />
inte tror <strong>att</strong> han eller hon har några problem, det är<br />
den <strong>som</strong> har de riktigt stora problemen.<br />
■ John Wedel är seniorkonsult på DB <strong>Schenker</strong><br />
Consulting. Han arbetar främst med logistikstrukturer<br />
och logistikutveckling och <strong>för</strong>eläser på universitet och<br />
högskolor. Han har tidigare arbetat <strong>som</strong> logistikchef<br />
och har doktorerat i logistik på Chalmers.<br />
32 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 33
Ständiga <strong>för</strong>bättringar<br />
Peter Carlsson, fabrikschef, Toyota Material Handling:<br />
»Även vi började i fel ända när<br />
vi in<strong>för</strong>de TPS. Vi stirrade på<br />
produktiviteten istället <strong>för</strong><br />
metod, kvalitet och stopptider<br />
<strong>som</strong> ju är själva grunden<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> öka produktiviteten.«<br />
Toyota såg<br />
resultat <strong>för</strong>st<br />
efter flera år<br />
– Det vanligaste felet <strong>för</strong>etag gör<br />
är <strong>att</strong> de har <strong>för</strong> bråttom och vill se<br />
resultat direkt när de börjar arbeta<br />
med Lean. Många börjar med <strong>att</strong> <strong>för</strong>söka<br />
optimera flöden och prestatio<strong>ner</strong><br />
i produktionen. Det är bättre <strong>att</strong><br />
arbeta systematiskt och långsiktigt,<br />
säger Peter Carlsson, fabrikschef på<br />
Toyota Material Handling i Mjölby.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Vid Toyotas anläggning i Mjölby har man<br />
arbetat med Lean sedan 2003.<br />
– Men vi pratar aldrig Lean, vi kallar<br />
vårt produktionssystem Toyota Production<br />
System där fokus ligger på metod och<br />
långsiktighet. Och det är <strong>för</strong>st de två, tre<br />
senaste åren <strong>som</strong> vi verkligen ser resul tat,<br />
säger Peter Carlsson.<br />
År 2000 köpte Toyota BT Industries i<br />
Mjölby <strong>som</strong> bland annat tillverkar truckar.<br />
I början låg japa<strong>ner</strong>na lågt med <strong>att</strong> introducera<br />
TPS. Det var inte <strong>för</strong>rän 2003–04<br />
<strong>som</strong> den <strong>för</strong>sta koordinatorn från Toyota<br />
anlände till fabriken i Mjölby och arbetet<br />
tog fart.<br />
Toyota skickar ut koordinatorer från<br />
Japan över hela världen <strong>för</strong> <strong>att</strong> lära olika<br />
fabriker <strong>att</strong> arbeta enligt TPS (Toyota Production<br />
System). En koordinator stannar i<br />
tre år och byts sedan ut.<br />
– Det fungerar åt båda håll. Det är lika<br />
viktigt <strong>att</strong> vi lär av deras kultur, <strong>som</strong> <strong>att</strong> japa<strong>ner</strong>na<br />
lär av vår, säger Peter Carlsson.<br />
Koordinatorn arbetar med ledare på alla<br />
nivåer i produktionen och ser till <strong>att</strong> alla<br />
grupper i produktionen har ett Kaizen<br />
(<strong>för</strong>bättringsmål) <strong>att</strong> arbeta med och följer<br />
upp dem.<br />
Koordinatorn ifrågasätter ingenting på<br />
kort sikt, <strong>som</strong> till exempel var<strong>för</strong> fab riken<br />
hade ett produktionsstopp på en timma<br />
imorse. Däremot vill han veta hur planen<br />
ser ut på lång sikt <strong>för</strong> <strong>att</strong> lösa de problem<br />
<strong>som</strong> orsakade stoppet.<br />
– Det är tempot och hållbarheten i lösningarna<br />
<strong>som</strong> är viktiga. Vi behöver plocka<br />
fram ett b<strong>att</strong>eri av åtgärder och jobba brett<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> lösa problem på lång sikt, säger Peter<br />
Carlsson.<br />
Hittills har man på fabriken i Mjölby inte<br />
fokuserat på hastigheten i produktionen.<br />
Pierre Olsson<br />
Man jobbar med treårspla<strong>ner</strong> där man koncentrerar<br />
sig på ett område åt gången.<br />
Den <strong>för</strong>sta treårsplanen omf<strong>att</strong>ade arbetsmetoder<br />
– alltså hur man svetsar, målar<br />
etc. Den andra handlar om <strong>att</strong> reducera<br />
stopptider.<br />
Peter Carlsson är noga <strong>att</strong> betona <strong>att</strong> arbetet<br />
med metod och stopptider inte slutar<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> de tre åren gått, men <strong>att</strong> det är nödvändigt<br />
<strong>att</strong> börja med de parametrarna <strong>för</strong><br />
<strong>att</strong> höja kvaliteten och så småningom också<br />
takten i produktionen.<br />
– Även vi började i fel ända när vi in<strong>för</strong>de<br />
TPS. Vi stirrade på produktiviteten istället<br />
<strong>för</strong> metod, kvalitet och stopptider <strong>som</strong> ju är<br />
själva grunden <strong>för</strong> <strong>att</strong> öka produktiviteten.<br />
Men det spelar ju ingen roll hur snabbt<br />
man jobbar om man måste rätta många fel<br />
efteråt.<br />
Ger det tid. ”Vi pratar aldrig Lean, vi kallar vårt produktionssystem Toyota Production System där fokus ligger på metod och långsiktighet. Och det är <strong>för</strong>st<br />
de två, tre senaste åren <strong>som</strong> vi verkligen ser resul tat”, säger Peter Carlsson, fabrikschef i Mjölby, vid en av de tavlor där personalen har sina dagliga möten.<br />
TPS kräver engagemang på alla nivåer, men<br />
det är naturligtvis omöjligt <strong>att</strong> få alla individer<br />
på en arbetsplats lika engagerade.<br />
Många kän<strong>ner</strong> sig hotade när arbetsplatsen<br />
går igenom en stor <strong>för</strong>ändring och har<br />
svårt <strong>att</strong> ställa om.<br />
– Vi har lärt oss <strong>att</strong> inte lägga så mycket<br />
e<strong>ner</strong>gi på den minoritet <strong>som</strong> inte vill engagera<br />
sig. Istället satsar vi på majoriteten<br />
<strong>som</strong> vill vara med och <strong>för</strong>bättra. Ofta<br />
leder det till <strong>att</strong> de <strong>som</strong> till en början var<br />
motvilliga också engagerar sig, säger Peter<br />
Carlsson.<br />
Men är det någon person <strong>som</strong> absolut<br />
inte vill delta i <strong>för</strong>bättringsarbetet <strong>för</strong>söker<br />
man hitta andra arbetsuppgifter till<br />
den personen.<br />
– Det är viktigt <strong>att</strong> poängtera <strong>att</strong> TPS<br />
absolut inte går ut på <strong>att</strong> rationalisera på<br />
ett sådant sätt <strong>att</strong> man friställer personal,<br />
säger Peter Carlsson.<br />
Personalen i produktionen är organiserad<br />
i olika stationsteam om cirka åtta perso<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> leds av en ATL (assisterande<br />
teamledare) <strong>som</strong> röstas fram av de övriga<br />
i stationsteamet. En ATL har sitt uppdrag<br />
i sex månader. Därefter blir det en ny omröstning.<br />
– Den <strong>som</strong> är ATL ska till exempel<br />
kunna alla moment på stationen och är<br />
den <strong>som</strong> lär upp nyanställda, säger Peter<br />
Carlsson.<br />
Nästa nivå är TL (teamledare) <strong>som</strong> leder<br />
tre olika stationsteam i den dagliga verksamheten.<br />
50 procent av sin arbetstid ska<br />
TL lägga på <strong>att</strong> utveckla verksamheten.<br />
TL väljs av <strong>för</strong>etaget i samråd med facket.<br />
ATL och TL är roller i kollektivet och har<br />
inget personalansvar. Produktionsledaren<br />
är <strong>för</strong>sta linjens chef. ATL och TL<br />
ägnar sig åt daglig ledning (uppföljning,<br />
åtgärder, utveckling etc) <strong>som</strong> rör verksamhetens<br />
utveckling, inte det formella<br />
personalansvaret.<br />
– Det är inte alla <strong>som</strong> vill avancera och ta<br />
ansvar, men det är en möjlighet <strong>för</strong> den<br />
<strong>som</strong> vill göra karriär inom <strong>för</strong>etaget. Vi<br />
rekryterar i princip inga arbetsledare utifrån.<br />
Vi ser helst <strong>att</strong> våra teamledare är de<br />
<strong>som</strong> tar steget upp till tjänstemannauppdrag<br />
efter<strong>som</strong> de kan vår produktion och<br />
är väl ins<strong>att</strong>a i TPS, säger Peter Carlsson.<br />
Läs mer om TPS och Lean på:<br />
www.toyota-forklifts.eu<br />
34 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 35
Lean Production<br />
Ständiga <strong>för</strong>bättringar<br />
Stort tryck på <strong>att</strong> bli mer ”Lean”<br />
Den 14 och 15 oktober anordnades<br />
seminariet ”Bli en Lean-koncern –<br />
Toyota och Scania berättar hur” på<br />
Toyota Material Handling i Mjölby.<br />
Intresset var enormt. Två veckor<br />
<strong>för</strong>e seminariet hade 96 perso<strong>ner</strong><br />
anmält sig och det fanns inte plats<br />
<strong>för</strong> fler.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Seminariet ordnades av Logistiknätverket<br />
där DB <strong>Schenker</strong> Consulting ingår tillsammans<br />
med Acando, Constructor, Skanska<br />
fastighet och Toyota Material Handling.<br />
– Bland deltagarna var det flera <strong>för</strong>etag<br />
<strong>som</strong> låg i startgroparna <strong>för</strong> <strong>att</strong> dra igång<br />
egna Lean-program, men också sådana <strong>som</strong><br />
var tveksamma och ville veta mer, säger Per<br />
Russberg, projektledare på DB <strong>Schenker</strong><br />
Consulting.<br />
Det var ett späckat program där deltagarna<br />
fick höra hur BT Industries blivit<br />
Toyota med hjälp av Lean sedan <strong>för</strong>etaget<br />
köptes år 2000.<br />
Alla fick göra ett studiebesök i fabriken<br />
där man kunde se hur statio<strong>ner</strong> arbetar<br />
med TPS-aktiviteter (Toyota Production<br />
System), <strong>som</strong> dagliga möten där avvikelser<br />
<strong>för</strong>s upp på en tavla <strong>för</strong> åtgärd.<br />
Daniel Hedvall från DB <strong>Schenker</strong> Consulting<br />
redogjorde <strong>för</strong> ett konkret projekt <strong>som</strong><br />
gick ut på <strong>att</strong> minska truckrörelserna på<br />
DB <strong>Schenker</strong>s samtliga 28 terminaler med<br />
tio procent. Utfallet blev ännu bättre – 13<br />
procent.<br />
– Tack vare <strong>att</strong> det mesta arbetet ut<strong>för</strong>des<br />
lokalt skapades en enorm drivkraft <strong>att</strong> hitta<br />
lösningar. Dessutom skrev vi <strong>för</strong>ändringskontrakt<br />
med samtliga terminaler, säger<br />
Daniel Hedvall.<br />
Mats Bäckman, logistikdirektör på Åhlénsgruppen<br />
Axstores, berättade om sina<br />
erfarenheter. För två år sedan visste han<br />
ingenting om Lean.<br />
– Men så spelade vi Lean-spelet, och jag<br />
såg kraften i vad <strong>som</strong> händer när många<br />
människor engagerar sig i <strong>att</strong> hitta <strong>för</strong>bättringar,<br />
säger Mats Bäckman.<br />
Genom <strong>att</strong> arbeta strukturerat med Lean<br />
kunde man snabbt realisera nya lösningar<br />
så <strong>att</strong> effekterna av arbetet blev tydliga.<br />
– Genom <strong>att</strong> visa resultat får man med<br />
sig skeptikerna. Lean är ingen ”Big Banglösning”,<br />
snarare är det små steg i rätt riktning<br />
<strong>som</strong> gäller. På ett drygt halvår har vi<br />
lyckats genom<strong>för</strong>a cirka 150 <strong>för</strong>bättringar<br />
i vår verksamhet, stort <strong>som</strong> smått, säger<br />
Mats Bäckman.<br />
Sist ut den <strong>för</strong>sta dagen var Eghert Holm,<br />
produktionschef på Scania, och Anders<br />
Jonsson, <strong>för</strong>ändringsledare på Acando.<br />
– Det <strong>för</strong>sta man måste göra är <strong>att</strong> lära<br />
sig <strong>att</strong> älska avvikelser. Förra året hade<br />
vi 12 000 avvikelser. Vi hoppas kunna nå<br />
18 000 i år <strong>för</strong> det visar <strong>att</strong> medarbetarna<br />
Leker och lär. ”Leanspelet<br />
gör <strong>att</strong> man lär<br />
sig nya tankesätt.”<br />
Leif Larsson, Constructor,<br />
och Päivi Sipola,<br />
Volvo Cars, ansvarar<br />
<strong>för</strong> monteringen av<br />
Legobitar i spelet.<br />
bryr sig om fel och vill rätta dem vid källan,<br />
säger Eghert Holm.<br />
Dag två ägnades åt Lean-spel i olika grupper<br />
med sju till tio deltagare.<br />
Lean-spelet går ut på <strong>att</strong> en grupp tillsammans<br />
driver en fabrik utifrån vissa<br />
<strong>för</strong>utsättningar. Man spelar en runda och<br />
utvärderar resultatet och kommer med<br />
<strong>för</strong>slag på <strong>för</strong>bättringar och nya lösningar<br />
till nästa runda. De olika komponenterna i<br />
Lean-spelets tillverkningsindustri symboliseras<br />
av Legobitar.<br />
– Jag har fått<br />
mycket positiv<br />
feedback från de<br />
två dagarna. Intressanta<br />
<strong>för</strong>edrag från<br />
kunniga perso<strong>ner</strong><br />
och <strong>att</strong> Lean-spelet<br />
också gav många<br />
deltagare några<br />
tankeställare, säger<br />
Per Russberg.<br />
Alla helt <strong>10</strong>0. Maria Hagman, Ewa Westin och Peter Skogbergs på DB <strong>Schenker</strong>s kontor i Örebro tycker<br />
alla <strong>att</strong> det fungerar alldeles utmärkt <strong>att</strong> arbeta med ständiga <strong>för</strong>bättringar även när det gäller kontorsverksamhet.<br />
”Alla i personalen tar ansvar”<br />
I maj började DB <strong>Schenker</strong>s distrikt<br />
Örebro arbeta med <strong>10</strong>0-programmet,<br />
en variant av Lean, på alla avdelningar.<br />
– Det fungerar verkligen fantastiskt<br />
bra. Alla problem kommer upp och<br />
alla i personalen tar ansvar <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
hitta lösningar, säger Ewa Westin,<br />
säljcenterchef i Örebro.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Målet är <strong>att</strong> samtliga kontor ska jobba med<br />
<strong>10</strong>0-programmet med dagliga möten på<br />
samtliga avdelningar.<br />
Mötena på kontoret i Örebro varar mellan<br />
30 sekunder och 15 minuter och leds av<br />
olika perso<strong>ner</strong> enligt ett rullande schema<br />
<strong>som</strong> gör <strong>att</strong> alla blir delaktiga i arbetet.<br />
Men den ansvariga chefen är inte med på<br />
<strong>10</strong>0-mötena.<br />
– Nej, det är mycket bättre <strong>att</strong> alla tänker<br />
själva.<br />
Om chefen är med är det lätt hänt<br />
<strong>att</strong> han eller hon domi<strong>ner</strong>ar sådana möten,<br />
eller blir den <strong>som</strong> <strong>för</strong>modas hitta lösningar<br />
på alla<br />
problem, säger Peter Skogbergs, chef<br />
över distriktet.<br />
– Det är viktigt <strong>att</strong> arbeta med det<br />
man kan påverka. Det finns en risk<br />
<strong>att</strong> folk tröttnar om inget händer<br />
Ewa Westin, säljcenterchef, DB <strong>Schenker</strong> Örebro:<br />
»Av 60 saker <strong>som</strong><br />
vi tagit upp har vi<br />
löst ungefär 50.«<br />
med problem man identifierat, säger Maria<br />
Hagman, chef <strong>för</strong> kundservicecenter i<br />
Örebro.<br />
Problemen <strong>som</strong> hittills tagits upp skiftar<br />
från <strong>att</strong> det är fel i någon rutin till <strong>att</strong> kaffemaskinen<br />
inte fungerar. För varje problem<br />
utses en ansvarig person <strong>att</strong> lösa det. Ett<br />
problem gulmarkeras så länge det inte är<br />
löst. Först då blir det grönt. Problem <strong>som</strong><br />
man konstaterat <strong>att</strong> man inte kan lösa blir<br />
rött.<br />
– Så fort någon kän<strong>ner</strong> sig irriterad över<br />
något ska det upp på tavlan <strong>för</strong> <strong>att</strong> få en lösning.<br />
Av cirka 60 saker <strong>som</strong> vi tagit upp har<br />
vi löst ungefär 50, säger Ewa.<br />
Alla kan inte vara med på alla möten. Kundservice<br />
kan till exempel inte stänga av telefo<strong>ner</strong>na.<br />
– Man måste anpassa mötena efter gruppen<br />
och arbetsuppgifterna. Det viktiga är<br />
36 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 37
DB <strong>Schenker</strong>-profilen<br />
Lotta tackar mentorn <strong>för</strong> sin nya karriär<br />
Lotta Nathell, säljare, DB <strong>Schenker</strong> i Linköping:<br />
»Det är en helt annan värld, varje<br />
dag är ett äventyr. Jag har fått en rejäl<br />
kick på jobbet. Mentorprogrammet<br />
har betytt otroligt mycket <strong>för</strong> mig.«<br />
Efter drygt 20 år på bokningen på<br />
DB <strong>Schenker</strong> kände hon <strong>att</strong> hon<br />
ville göra något nytt.<br />
– Företagets mentorprogram<br />
gjorde <strong>att</strong> jag vågade ta steget,<br />
säger Lotta Nathell, numera säljare<br />
på DB <strong>Schenker</strong> i Linköping.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Lotta Nathell började på det <strong>som</strong> då hette<br />
Skandia Fallenius 1987.<br />
– För tre år sedan ville jag göra något<br />
nytt, och fick då en möjlighet <strong>att</strong> gå DB<br />
<strong>Schenker</strong>s interna ledarutbildning, säger<br />
Lotta Nathell.<br />
Under tiden hon gick utbildningen<br />
avancerade hon till gruppchef på bokningen.<br />
– Det kändes konstigt <strong>att</strong> bli chef över<br />
kolleger <strong>som</strong> jag jobbat tillsammans med<br />
i så många år. Men jag fick stor stöttning<br />
av mina dåvarande chefer Torgny Gustafsson<br />
och Jan Rimvid, säger Lotta.<br />
Det var också Torgny <strong>som</strong> <strong>för</strong>eslog <strong>att</strong><br />
hon skulle söka till DB <strong>Schenker</strong>s mentorsprogram.<br />
– Jag skrev en ansökan där jag <strong>för</strong>klarade<br />
<strong>att</strong> jag behöver lite stöttning med<br />
min nya roll <strong>som</strong> gruppchef, och blev<br />
antagen.<br />
Första träffen var på huvudkontoret i<br />
Göteborg. 21 blivande adepter var samlade<br />
<strong>för</strong> två mycket intensiva dagar.<br />
– Jag kände inte någon. De andra var<br />
högre chefer än jag och även om jag kän<strong>ner</strong><br />
mig trygg på hemmaplan måste jag<br />
erkänna <strong>att</strong> mina knän skakade när jag<br />
ställde mig på scen in<strong>för</strong> gruppen <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
presentera mig själv, säger Lotta med ett<br />
leende.<br />
Hon vill inte avslöja några detaljer om<br />
det <strong>för</strong>sta mötet efter<strong>som</strong> det till stor del<br />
bygger på <strong>att</strong> deltagarna ska vara o<strong>för</strong>beredda.<br />
– Men det gav mig en tankeställare och<br />
fick mig <strong>att</strong> fundera över vad <strong>som</strong> egentligen<br />
är viktigt <strong>här</strong> i livet, säger hon.<br />
Adepterna fick inte vara med <strong>att</strong> välja<br />
lämplig mentor själva utan fick via brev<br />
reda på vem <strong>som</strong> utsetts.<br />
Lottas mentor blev Patrik Höber, driftschef<br />
på <strong>Schenker</strong> Åkeri i Norrland.<br />
Han gick själv programmet 2008<br />
och när hans grupp tog examen blev de<br />
tillfrågade om de kunde ställa upp <strong>som</strong><br />
mentorer <strong>för</strong> nästa kull.<br />
– Jag tyckte <strong>att</strong> det behövdes någon<br />
norr om Stockholm, så jag anmälde mig,<br />
säger Patrik.<br />
En gång i månaden är han i Stockholm,<br />
då passade de på <strong>att</strong> träffas.<br />
Lotta var <strong>ner</strong>vös in<strong>för</strong> den <strong>för</strong>sta träffen,<br />
skulle det klicka, eller inte?<br />
De skulle ju trots allt träffas under en<br />
ganska lång tid framöver. Men efter mötet<br />
var de båda nöjda och ville fortsätta<br />
samarbetet.<br />
– Vi hade ett tema <strong>för</strong> varje möte. Det<br />
kunde vara <strong>att</strong> hålla i avdelningsmöten,<br />
medarbetarsamtal eller konflikthantering<br />
till exempel. Det var väldigt bra<br />
efter<strong>som</strong> vi båda kunde komma <strong>för</strong>beredda,<br />
berättar Lotta.<br />
– Skillnaden <strong>för</strong> mig <strong>som</strong> mentor var<br />
<strong>att</strong> jag inte kunde <strong>för</strong>bereda mig på samma<br />
sätt. För mig var det viktigt <strong>att</strong> lyssna<br />
Pierre Olsson<br />
och ställa frågor och<br />
låta Lotta bestämma<br />
vart samtalet skulle<br />
ta vägen, säger Patrik.<br />
Lotta hann arbeta<br />
ett och ett halvt år<br />
<strong>som</strong> gruppchef på<br />
Mentor. Patrik Höber<br />
bokningen när en ny<br />
tog chansen <strong>att</strong> guida<br />
möjlighet dök upp. andra inom <strong>för</strong>etaget.<br />
– Plötsligt blev<br />
det en tjänst ledig<br />
<strong>som</strong> säljare i Linköping. Jag pratade med<br />
Patrik om han tyckte <strong>att</strong> jag skulle söka<br />
jobbet. Han sade: kör, och så blev det,<br />
säger Lotta.<br />
Sedan i maj i år arbetar hon <strong>som</strong> säljare<br />
i Linköping.<br />
– Det är en helt annan värld, varje dag<br />
är ett äventyr. Jag har fått en rejäl kick på<br />
jobbet. Mentorprogrammet har betytt<br />
otroligt mycket <strong>för</strong> mig, jag har vuxit<br />
<strong>som</strong> människa och fått ett större själv<strong>för</strong>troende.<br />
Jag är inte riktigt framme<br />
än, men jag har definitivt blivit starkare,<br />
säger Lotta.<br />
Även <strong>för</strong> Patrik har det varit ett givande år.<br />
– Jag märkte <strong>att</strong> jag var mycket bättre<br />
på <strong>att</strong> lyssna i min roll <strong>som</strong> mentor än<br />
<strong>som</strong> chef. Och det är något jag tar med<br />
mig i mitt forts<strong>att</strong>a arbete, säger Patrik.<br />
Även om programmet är avslutat hör<br />
de fortfarande av sig till varandra då och<br />
då. Och Lotta är inte främmande <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> själv ta på sig rollen <strong>som</strong> mentor i<br />
framtiden.<br />
– Men inte just nu. Mitt nya jobb kräver<br />
väldigt mycket, och jag har mycket<br />
kvar <strong>att</strong> lära innan jag vill sätta mig i rollen<br />
<strong>som</strong> en mentor.<br />
”Jag har vuxit <strong>som</strong> människa”. Lotta Nathell har gått DB <strong>Schenker</strong>s mentorprogram. Efter 20 år på<br />
bokningen har hon blivit säljare i Linköping. Så småningom kan hon tänka sig <strong>att</strong> bli mentor åt andra.<br />
FAKTA<br />
Lotta Nathell<br />
■ Ålder: 41 år<br />
■ Familj: Sambo och dotter, 13 år<br />
■ Bor: Radhus i Linköping<br />
■ Utbildning: Tvåårig Distribution- och<br />
kontorslinje<br />
■ Vad har du gjort tidigare i yrkeslivet?:<br />
Inte ett dugg! Praktiserade tre dagar<br />
i veckan hos Skandia Fallenius när jag<br />
gick på gymnasiet, på den vägen är det.<br />
FAKTA<br />
Mentorprogrammet<br />
■ 21 adepter och mentorer parades samman<br />
i början av maj 2009 med avslutning<br />
den 7 september i år. Ungefär är<br />
hälften av deltagarna var kvinnor.<br />
■ Syftet är <strong>att</strong> ge kunskap om <strong>för</strong>etaget,<br />
ge chefer möjlighet <strong>att</strong> utveckla sitt<br />
ledarskap samt ge exter<strong>nr</strong>ekryterade<br />
chefer möjlighet <strong>att</strong> utveckla sitt nätverk<br />
inom DB <strong>Schenker</strong>.<br />
38 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 39
Alla åker åt samma håll. Hur mycket ska vi sälja? Hur mycket behöver<br />
vi tillverka och köpa in? Sales & Operations planning kopplar ihop<br />
de olika delarna i verksamheten och hjälper <strong>för</strong>etaget <strong>att</strong> få balans.<br />
DB <strong>Schenker</strong>s vetenskapsråd<br />
Vinjett grå<br />
Patrik Jonsson:<br />
»De olika funktio<strong>ner</strong>na måste vara så sammankopplade <strong>att</strong><br />
man till exempel kan utvärdera de totala konsekvenserna<br />
av <strong>att</strong> öka produktionstakten innan orderboken börjar växa.<br />
med <strong>att</strong> hitta rätt fokus och få rätt beslutsmandat.<br />
Är man <strong>för</strong> detaljerad och operativ<br />
blir inte frågorna strategiska och ledningsengagemanget<br />
lågt. Det är också få <strong>för</strong>etag<br />
<strong>som</strong> jobbar med scenarioanalyser <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
utvärdera kostnads- eller lönsamhetseffekterna<br />
av olika handlingsalternativ.<br />
Lacroix/iStockhoto<br />
S&OP-resan<br />
har bara börjat<br />
Om någon drar längst fram och alla bitar kopplas ihop och håller sig på rälsen<br />
– då kan <strong>för</strong>etaget gå <strong>som</strong> tåget.<br />
Att göra detta systematiskt kallas sälj- och verksamhetspla<strong>ner</strong>ing – Sales &<br />
Operations planning (S&OP) – och hjälper ett <strong>för</strong>etag <strong>att</strong> knyta ihop alla funktio<strong>ner</strong><br />
och få bästa balans mellan kundservice, kostnader och kapitalbindning.<br />
Professor Patrik Jonsson från DB <strong>Schenker</strong>s vetenskapsråd reso<strong>ner</strong>ar <strong>här</strong> kring<br />
hur S&OP fungerar och vad <strong>som</strong> krävs <strong>för</strong> <strong>att</strong> man ska lyckas.<br />
”En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> <strong>att</strong> konkurrera <strong>som</strong><br />
<strong>för</strong>sörjningskedja är <strong>att</strong> prioritera och agera<br />
samordnat. Sälj-, marknads-, produktions-,<br />
inköps-, produktutvecklings- och<br />
ekonomifunktio<strong>ner</strong>na måste arbeta efter<br />
samma målsättningar.<br />
De måste vara så sammankopplade <strong>att</strong><br />
man till exempel kan utvärdera de totala<br />
konsekvenserna av <strong>att</strong> öka produktionstakten<br />
innan orderboken börjat växa,<br />
prioritera produktionsresurserna <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
kostnadsoptimalt <strong>för</strong>sörja en produktportfölj<br />
med stor andel nya produkter,<br />
eller pla<strong>ner</strong>a tillverkning av produkter<br />
vid olika anläggningar <strong>för</strong> <strong>att</strong> uppnå högsta<br />
lönsamhet.<br />
Målet är <strong>att</strong> kunna besluta om vad och<br />
hur mycket <strong>som</strong> ska säljas, tillverkas och<br />
köpas in så <strong>att</strong> bästa balans mellan kundservice,<br />
kostnader och kapitalbindning<br />
uppnås. Ofta måste man då också kunna<br />
identifiera begränsningar och möjligheter<br />
i <strong>för</strong>sörjningskedjan, och <strong>för</strong>utse och utvärdera<br />
olika möjliga framtidsscenarier.<br />
Sälj- och verksamhetspla<strong>ner</strong>ing (på engelska<br />
Sales & operations planning, S&OP)<br />
syftar till <strong>att</strong> hjälpa <strong>för</strong>etag göra just detta.<br />
Det är en process <strong>som</strong> genom<strong>för</strong>s med<br />
månadsfrekvens. Fokus är på produktgrupper<br />
och på <strong>att</strong> utvärdera och balansera<br />
produktionsvolymer, <strong>för</strong>säljningsvolymer<br />
och finansiella pla<strong>ner</strong> <strong>för</strong> det<br />
kommande året eller åren.<br />
Syftet är <strong>att</strong> på en aggregerad nivå identifiera<br />
och komma överens om <strong>för</strong>säljnings-<br />
och produktionsvolymer <strong>som</strong> alla<br />
funktio<strong>ner</strong> följer, och säkerställa resurser<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> verkställa pla<strong>ner</strong>na. Det betyder<br />
inte <strong>att</strong> alla håller med om <strong>att</strong> pla<strong>ner</strong>na är<br />
de rätta, men det innebär <strong>att</strong> alla accepterar<br />
dem och agerar efter dem.<br />
Vi får därmed ett <strong>för</strong>etag <strong>som</strong> jobbar i<br />
en enhetlig takt och med ett gemensamt<br />
mål. Det kommer dock alltid <strong>för</strong>ekomma<br />
konflikter och spänningar mellan funktio<strong>ner</strong>.<br />
Sälj och produktion, till exempel,<br />
har alltid tänkt delvis olika och kommer<br />
<strong>för</strong>hoppningsvis fortsätta göra så.<br />
Vi behöver funktio<strong>ner</strong> <strong>som</strong> klarar av<br />
<strong>att</strong> göra det ”omöjliga” och ifrågasätta det<br />
traditionella. Men vi kan inte ha funktio<strong>ner</strong><br />
<strong>som</strong> motarbetar varandra och inte<br />
accepterar <strong>att</strong> arbeta med andra målsättningar<br />
och efter andra pla<strong>ner</strong> än dem <strong>som</strong><br />
de själva tagit fram och tror på. Med rätt<br />
fokus och involvering i S&OP-processen<br />
kan den bli <strong>för</strong>etagets mest strategiska<br />
process, där besluten om <strong>för</strong>etagets framtida<br />
väg stakas ut.<br />
Affärsplan och budget är viktiga<br />
utgångspunkter <strong>för</strong> S&OP-arbetet<br />
men S&OP-processen blir då också en<br />
viktig utgångspunkt <strong>för</strong> affärspla<strong>ner</strong>ingen<br />
och budgetarbetet.<br />
S&OP är inget nytt, läroböcker och utbildningar<br />
i logistik har lärt ut grunderna och<br />
principerna i S&OP under mer än 30 år.<br />
Men det är med S&OP ungefär <strong>som</strong> med<br />
Lean Production – kunskaperna och tankegångarna<br />
har varit välkända i årtionden<br />
innan <strong>för</strong>etagen börjat anamma dem på<br />
riktigt. Idag är det få <strong>för</strong>etag <strong>som</strong> inte har<br />
etablerat en S&OP-process, men många<br />
har precis börjat jobba med S&OP.<br />
De allra flesta är fortfarande i början av<br />
en resa <strong>som</strong> inleds med <strong>att</strong> etablera<br />
en process med ett månadsmöte<br />
<strong>som</strong> hjälper dem balansera<br />
sälj- och produktionspla<strong>ner</strong> och få hela<br />
organisationen <strong>att</strong> utgå från samma siffror<br />
och jobba mot samma mål. Däremot<br />
inkluderas oftast inte leverantörer i processen<br />
och det är ovanligt <strong>att</strong> produktutvecklingspla<strong>ner</strong>ingen<br />
och den finansiella<br />
pla<strong>ner</strong>ingen är en del av den.<br />
Många av användarna brottas också<br />
Men var<strong>för</strong> har det tagit sådan tid <strong>att</strong> få upp<br />
ögonen <strong>för</strong> S&OP och var<strong>för</strong> har fortfarande<br />
de flesta <strong>för</strong>etag så pass enkla processer?<br />
Förutsättningar <strong>för</strong> S&OP är <strong>att</strong> man tänker<br />
och agerar i processer och har en global<br />
supply chain-organisation med helhetssyn<br />
<strong>som</strong> kan driva processen. För <strong>att</strong> S&OPprocessen<br />
ska få långsiktigt och strategiskt<br />
fokus krävs <strong>att</strong> man inte fokuserar <strong>för</strong> mycket<br />
på detaljerna, har ett beslutsstöd <strong>som</strong><br />
underlättar analys och ekonomisk utvärdering<br />
ur ett helhetsperspektiv och har<br />
<strong>för</strong>etagsledningens involvering.<br />
Om inte VD och ekonomichef är<br />
med vid besluten så kan inte strategiska<br />
beslut f<strong>att</strong>as – så enkelt är<br />
det. För <strong>att</strong> praktiskt möjliggöra ett<br />
sådant beslutsmöte måste det vara<br />
väl <strong>för</strong>berett, med stöd från delprocesser<br />
och <strong>för</strong>möten, och inte vara<br />
mer än en eller två timmar. ><br />
40 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 41
DB <strong>Schenker</strong>s vetenskapsråd<br />
Patrik Jonsson:<br />
»De <strong>för</strong>sta stegen är<br />
<strong>att</strong> <strong>för</strong>stå och bestämma<br />
vad man vill uppnå<br />
med sin process.<br />
asr.se<br />
Om man vill identifiera de mest optimala pla<strong>ner</strong>na,<br />
ta hänsyn till olika begränsningar och<br />
utvärdera hur lönsamheten och pla<strong>ner</strong>na<br />
påverkas av olika interna och externa händelser,<br />
så krävs stöd av så kallade avancerade<br />
pla<strong>ner</strong>ingssystem (APS). Oracle, JDA, SAP<br />
och flera andra IT-<strong>för</strong>etag är väldigt tydliga<br />
med <strong>att</strong> det krävs APS med optimeringsoch<br />
simuleringsmöjligheter och med användarvänliga<br />
rapportge<strong>ner</strong>atorer <strong>för</strong> <strong>att</strong> lyckas<br />
med S&OP.<br />
Detta stämmer säkert <strong>för</strong> de större organisatio<strong>ner</strong>na<br />
och <strong>för</strong> de med ambitiösa S&OPmålsättningar,<br />
men majoriteten av <strong>för</strong>etag är<br />
enkla S&OP-användare och använder Excel.<br />
Det <strong>för</strong>sta man ska göra <strong>för</strong> <strong>att</strong> utveckla sin<br />
S&OP-process är inte <strong>att</strong> skaffa APS, utan<br />
Excel kan fungera alldeles utmärkt ändå<br />
tills man vill ta de sista stegen och in<strong>för</strong>a<br />
scenarioanalyser och lönsamhetsoptimeringar<br />
över flera anläggningar. De <strong>för</strong>sta<br />
stegen är <strong>att</strong> <strong>för</strong>stå och bestämma vad man<br />
vill uppnå med sin process.<br />
Om man har flera produktionsanläggningar<br />
är lämpligen S&OP-processen<br />
gemensam <strong>för</strong> alla anläggningar och<br />
balanserar pla<strong>ner</strong>, resursutnyttjande och<br />
kundservice <strong>för</strong> anläggningarna <strong>som</strong> helhet.<br />
Om leverantörernas pla<strong>ner</strong> och prestation<br />
påverkar så bör man fundera på hur de kan<br />
involveras. Beroende på omf<strong>att</strong>ning och ambitionsnivå<br />
i processen är det sedan dags <strong>att</strong><br />
bestämma vilka delprocesser, delanalyser<br />
och <strong>för</strong>möten <strong>som</strong> måste äga rum.<br />
Om det finns en global supply chain-chef äger<br />
hon lämpligen processen, och <strong>för</strong> <strong>att</strong> få rätt<br />
beslutsmandat måste ledningsgruppen vara<br />
representerad i slutmötet. När man har process,<br />
organisation och människor på plats,<br />
kan man börja fundera på lämpligt systemstöd<br />
och hur man kan säkerställa tillräcklig<br />
datakvalitet <strong>för</strong> <strong>att</strong> använda det.<br />
Patrik Jonsson<br />
42 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
Helhetssynen avgörande. Förutsättningar <strong>för</strong> ett lyckat S&OP-arbete kräver <strong>att</strong> man hittar rätt<br />
fokus. Se till strategier och helheter och inte till detaljer, menar Patrik Jonsson, professor i operations<br />
& supply chain management på Chalmers.<br />
Patrik Jonsson<br />
■ Professor i operations & supply chain<br />
management, Chalmers tekniska högskola.<br />
Teknologie doktor i produktionsekonomi<br />
vid Lunds tekniska högskola.<br />
■ Viceprefekt <strong>för</strong> Institutionen <strong>för</strong><br />
teknikens ekonomi och organisation vid<br />
Chalmers, med ansvar <strong>för</strong> forskarutbildningen.<br />
■ Forskningsansvarig i Northern LEAD.<br />
■ Bedriver forskning om bland annat<br />
material- och produktionsstyrning, <strong>för</strong>sörjningskedje-<br />
och leverantörsfrågor,<br />
logistisk prestationsmätning.<br />
■ Styrelsemedlem i EurOMA (Den europeiska<br />
organisationen inom operations<br />
management, www.euroma-online.org).<br />
■ Patrik Jonsson är dessutom medlem i<br />
DB <strong>Schenker</strong>s Vetenskapsråd.<br />
Pierre Olsson<br />
Med DB SCHENKERhangart<strong>ner</strong><br />
är vi på rätt spår i Europa<br />
Nu har vi gjort det enklare <strong>att</strong> välja kombitrafik. DB SCHENKERhangart<strong>ner</strong> innebär <strong>att</strong><br />
du får en transport där väg och järnväg är integrerade till <strong>10</strong>0 procent. Med egna blocktåg<br />
och egna terminaler kombi<strong>ner</strong>ar vi järnvägens miljö<strong>för</strong>delar med vägtransportens<br />
flexibilitet. Den långa transporten sker med järnväg medan hämtning och lämning sker<br />
med bil. Järnvägen har också andra <strong>för</strong>delar – du får en säker transport och undviker bland<br />
annat vägsk<strong>att</strong>er och körrestriktio<strong>ner</strong> under helger.<br />
Med DB SCHENKERhangart<strong>ner</strong> blir vårt nätverk i Europa ännu starkare. Till vårt vägtransportnät<br />
kan vi nu addera ett heltäckande järnvägsnät. Här konkurrerar inte det<br />
ena transportslaget med det andra – det är kombinationen <strong>som</strong> är det viktiga.<br />
DB <strong>Schenker</strong> i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.<br />
Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.<br />
För mer information gå in på www.dbschenker.com/se
Vacker svensk ved – en het produkt<br />
Pierre Olsson<br />
– Visst kan man sänka elpriset genom <strong>att</strong> elda med ved, men den veden vi säljer fungerar<br />
mest <strong>som</strong> en mysfaktor. Om det var tillåtet skulle man kunna sälja ett kit med en säck ved<br />
och en flaska vin, säger Jan Olsson, VD på Skogse<strong>ner</strong>gi i Knappåsen med ett leende.<br />
Men den <strong>som</strong> inte hamstrat ved riskerar <strong>att</strong> bli utan mysbrasa redan i början av nästa år.<br />
Text: Pierre Olsson<br />
Tar det kallt. Jan Olsson startade<br />
vedtillverkningen på Knappåsen<br />
<strong>för</strong>ra året. ”Det var ett bra år <strong>att</strong><br />
starta, vi sålde mer än vi räknat<br />
med tack vare den ovanligt kalla<br />
vintern”, säger han.<br />
När vedtillverkningen på det gamla sågverket<br />
i Knappåsen utan<strong>för</strong> Torsby i Värmland gick<br />
i konkurs <strong>för</strong> två år sedan såg Jan Olsson möjligheterna.<br />
Tillsammans med sin bror Peter och kompanjonen<br />
Ronny Bergström köpte de anläggningen.<br />
Enligt kalkylen behövde man sälja 300 000 säckar<br />
ved det <strong>för</strong>sta året. Förra vintern var den <strong>för</strong>sta <strong>för</strong><br />
Skogse<strong>ner</strong>gi i Knappåsen, och det kunde knappast<br />
börjat bättre. Totalt sålde man cirka 400 000 säckar<br />
<strong>för</strong>sta året.<br />
– Det var ett bra år <strong>att</strong> starta. Vintern var ovanligt<br />
kall och vi sålde allt vi klarade av <strong>att</strong> producera, säger<br />
Jan Olsson.<br />
I år räknar han med <strong>att</strong> sälja uppemot 600 000<br />
säckar till kunder i Norge och stora butikskedjor i<br />
södra Sverige.<br />
En stor del av den ved <strong>som</strong> säljs under hösten i de<br />
flesta butikskedjor i Sverige kommer från Estland och<br />
är något billigare <strong>att</strong> köpa in. Först när den är slut fyller<br />
butikskedjorna på med svensk ved. Men <strong>för</strong>ra året<br />
tog all ved slut på många platser över hela Sverige,<br />
där<strong>för</strong> har många öppen spis-ägare redan hamstrat<br />
rejält under hösten. Det påverkar naturligtvis verksamheten<br />
i Knappåsen.<br />
– Förra året hade vi ingen större efterfrågan fram<br />
till december. Då kunde vi fylla våra lager i lugn och<br />
ro fram till dess. I år tömdes vårt lager redan i oktober.<br />
Allt vi producerar nu går direkt ut till våra kunder,<br />
säger Jan.<br />
Varje dag kommer ett par lass virke från lokala leverantörer<br />
<strong>som</strong> vet vad Jan Olsson vill ha.<br />
– Idealet är virke med en omkrets på mellan <strong>10</strong> och<br />
20 centimeter, klenare dimensio<strong>ner</strong> ger samma spill<br />
och tar lika mycket tid <strong>att</strong> framställa <strong>som</strong> grövre. Där<strong>för</strong><br />
är det bättre <strong>att</strong> tunnare virke får gå direkt till<br />
pappersmassa eller spåntillverkning, säger han.<br />
Tillverkningen på Knappåsen sker året om, processen<br />
med <strong>att</strong> torka veden varierar mellan tre till fem dygn<br />
beroende på årstid.<br />
– Vi har skrivit kontrakt med de stora kedjorna på<br />
vissa volymer och vi producerar utifrån det <strong>som</strong> är<br />
<strong>för</strong>beställt. Men det är naturligtvis svårt <strong>att</strong> avgöra<br />
efterfrågan. Blir det ännu en kall vinter riskerar det<br />
<strong>att</strong> bli tomt i butikerna i år igen, säger Jan Olsson.<br />
Ett femtontal perso<strong>ner</strong> är anställda i verksamheten<br />
<strong>som</strong> innef<strong>att</strong>ar kapning, klyvning, torkprocess, packning<br />
och tillverkning av lastpallar <strong>för</strong> eget bruk.<br />
Att bygden hålls vid liv är viktigt <strong>för</strong> Jan Olsson.<br />
Alla anställda är från trakten och han är också noga<br />
med <strong>att</strong> enbart jobba med leverantörer i närområdet<br />
<strong>som</strong> är miljöcertifierade – även om det kostar lite mer.<br />
– Vi har lagt bort <strong>att</strong> konkurrera med priset mot<br />
veden från Estland. Istället konkurrerar vi genom<br />
<strong>att</strong> hålla en högre kvalitet. Och kunderna <strong>för</strong>edrar<br />
svensk, närproducerad ved fram<strong>för</strong> importerad, även<br />
om den är lite dyrare, säger Jan Olsson.<br />
Svensk och estnisk ved har samma e<strong>ner</strong>giinnehåll,<br />
men i och med <strong>att</strong> veden från Knappåsen tillverkas i<br />
en sluten process blir den lite gulare i färgen och vackrare<br />
<strong>att</strong> se på.<br />
– I många hem är det viktigt hur vedträden ser ut,<br />
det är en del av själva mysfaktorn <strong>att</strong> vedstapeln är<br />
estetisk och inte ser ut <strong>som</strong> en skräphög.<br />
Alla frakter från Knappåsen sker antingen med hel<br />
bil och släp, eller ett helt släp. På en bil med släp ryms<br />
2 376 säckar ved. Transporterna går antingen till ett<br />
centrallager, eller direkt till butik.<br />
– De riktigt stora butikerna kan ta emot mellan fem<br />
och tio bilar med släp på en säsong, säger Jan Olsson.<br />
Mer om ved på nästa sida<br />
><br />
Jan Olsson:<br />
»I år tömdes vårt lager redan i<br />
oktober. Allt vi producerar nu går<br />
direkt ut till våra kunder.«
Klabbat<br />
och klart!<br />
CROWN WAVE<br />
Effektiv och säker!<br />
Det har blivit allt vanligare<br />
<strong>att</strong> husägare installerar en<br />
braskamin <strong>för</strong> <strong>att</strong> spara på<br />
olja och el under vintern.<br />
Här är lite nyttiga fakta om<br />
ved och vedeldning.<br />
Susan McKenzie/Dreamtime<br />
Kan användas i<br />
nästan alla<br />
lagerutrymmen.<br />
I Sverige avverkas cirka 75 till 80 procent<br />
av virkestillväxten, vilket betyder <strong>att</strong> det<br />
svenska virkes<strong>för</strong>rådet hela tiden ökar.<br />
Merparten av virket går till massavedsindustrin<br />
och sågverken.<br />
Björkved är den absolut vanligaste<br />
veden vilket är naturligt med tanke<br />
på dess höga e<strong>ner</strong>giinnehåll. Bäst ved<br />
får man om man avverkar i januari och<br />
februari och klyver veden så fort <strong>som</strong><br />
möjligt.<br />
När man torkar och lagrar ved är det<br />
mycket viktigt <strong>att</strong> veden ligger luftigt<br />
och inte <strong>för</strong> tätt packat. Det sämsta man<br />
kan göra är <strong>att</strong> täcka över veden med en<br />
presenning.<br />
Veden torkar <strong>som</strong> bäst på våren när<br />
fukthalten i luften är låg. Dåligt torkad<br />
ved kan drabbas av lagringsröta.<br />
Skogsröta är en annan typ av röta <strong>som</strong><br />
främst angriper gran och oftast börjar i<br />
mitten av stammen och sprider sig utåt<br />
mot barken.<br />
Trä <strong>som</strong> är drabbat av röta går bra <strong>att</strong><br />
elda och e<strong>ner</strong>giinnehållet är bara marginellt<br />
lägre.<br />
Hur mycket av e<strong>ner</strong>giinnehållet <strong>som</strong><br />
frigörs vid <strong>för</strong>bränning beror mycket på<br />
eldningstekniken.<br />
Regel nummer ett är <strong>att</strong> veden ska vara<br />
torr. Ved <strong>som</strong> har en fuktighetshalt <strong>som</strong><br />
överstiger 20 procent bör inte <strong>för</strong>brännas.<br />
För <strong>att</strong> få ut optimalt mycket e<strong>ner</strong>gi<br />
ska man blanda barr- och lövved.<br />
Aska från vedeldning är utmärkt <strong>att</strong> sprida<br />
på gräsm<strong>att</strong>an. Det höga pH-värdet gör<br />
<strong>att</strong> askan kan ersätta kalkning.<br />
Det är mindre lämpligt <strong>att</strong> lägga aska<br />
på bärbuskar eller annat <strong>som</strong> ska ätas<br />
efter<strong>som</strong> askan kan vara <strong>för</strong>orenad av<br />
cesium från olyckan i Tjernobyl.<br />
Den <strong>som</strong> använder fuktig ved eller pyreldar<br />
(pyreldning är när du inte ser lågor,<br />
men det ryker av veden) skapar en rök<br />
med tjära <strong>som</strong> kondenserar i eldstaden<br />
och skorstenen. Risken är <strong>att</strong> tjäran börja<br />
brinna i ett våldsamt <strong>för</strong>lopp <strong>som</strong> kallas<br />
soteld.<br />
Den <strong>som</strong> drabbats av en soteld riskerar<br />
en ny eldsvåda inom ett dygn på grund<br />
av eftervärmen. En sotare ska kontrollera<br />
anläggningen innan man får elda igen.<br />
När man eldar ved uppstår vedröksfenoler,<br />
<strong>som</strong> liknar antioxidanten vitamin E<br />
och används i kosttillskott <strong>för</strong> <strong>att</strong> skydda<br />
kroppen mot sjukdomar och åldrande.<br />
Om man lägger blötlagda lövvedsspån<br />
på grillen blir maten nyttigare efter<strong>som</strong><br />
antioxidanterna från spånen hamnar i<br />
maten.<br />
Trädslagens tio i topplista när det gäller<br />
e<strong>ner</strong>givärde:<br />
1. Syrén 2. Ek<br />
3. Apel 4. Rönn<br />
5. Alm 6. Lönn<br />
7. Björk 8. Sälg<br />
9. Alm <strong>10</strong>.Tall<br />
www.vstruck.se<br />
Källa: Svensk Ved<br />
och Skogsstyrelsen<br />
Romica/Dreamtime<br />
46 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong>
Isvägen till diamantgruvorna<br />
Vinjett grå<br />
Varje vinter byggs Kanadas spektakulära<br />
isvägar upp från grunden så <strong>att</strong><br />
hundratals lastbilar kan frakta gods över<br />
de frusna sjöarna i norr.<br />
Du kanske har sett dem i dramadokumentären<br />
”Ice Road Truckers” på TV4? Där framställs rutten<br />
mellan Yellowknife och diamantgruvorna <strong>som</strong> en<br />
enda lång strapats där livet står på spel.<br />
I själva verket är vägen en av de säkraste i världen.<br />
Text: Meike Wöhlert<br />
AETN/TV4<br />
Raskar inte direkt över isen. Lastbilarna <strong>som</strong> trafikerar isvägen upp till diamantgruvorna i nordligaste Kanada får hålla en maxhastighet<br />
av 25 km i timmen om de är fullastade. När de kör över isen spricker den något, men fryser snabbt till igen. Men kör man <strong>för</strong> fort kan bilen<br />
bakom köra igenom sprickorna. Den glesa trafiken och ständig övervakning gör dock vägen till en av de säkraste i världen.<br />
Hela vägen <strong>som</strong> täcks helt av is, sträcker sig 60<br />
mil genom Kanadas arktiska tundra. Den är 50<br />
meter bred och sträcker sig till 90 procent över<br />
frusna sjöar. Vägen går från Northwest Territories <strong>som</strong><br />
är två och en halv gång så stort <strong>som</strong> Sverige, men har en<br />
befolkning på färre än 43 000 invånare, in i Nunavut<br />
<strong>som</strong> är Kanadas nordligaste territorium.<br />
Vägen blev berömd 2007 när den amerikanska TVstationen<br />
The History Channel började sända dramadokumentären<br />
”Ice Road Truckers”.<br />
Vägen var ursprungligen avsedd <strong>för</strong> leveranser till<br />
och från guldgruvan Lupin vid Contwoyto Lake.<br />
Men sedan 2003 är det främst diamantgruvorna i<br />
norra Kanada <strong>som</strong> använder vägen. Kanadas diamantindustri<br />
växer snabbt och är idag världens tredje största<br />
producent av ädelstenar, efter Botswana och Ryssland.<br />
Diavikgruvan, <strong>som</strong> tros innehålla sex procent av världens<br />
diamanter, lik<strong>som</strong> gruvorna Ekati och Snap Lake,<br />
nås enbart via isvägen eller via luften.<br />
Bilarna <strong>som</strong> trafikerar isvägen färdas i konvoj om tre<br />
eller fyra fordon åt gången. Var 20:e minut, dygnet<br />
runt, skickar transportledningen i Northwest Territories<br />
huvudstad, Yellowknife, ut en ny konvoj.<br />
Upp till 11 000 lastbilstransporter med gods till ett<br />
totalt värde av cirka 500 miljo<strong>ner</strong> dollar gör resan till<br />
gruvorna varje vinter.<br />
Bränsle, ge<strong>ner</strong>atorer, stål, betong, sprängämnen,<br />
byggmaterial, reservdelar – allt måste transporteras<br />
med lastbil över isen.<br />
Vintern i Northwest Territories börjar vanligtvis i november.<br />
I december är marken frusen och isen på sjöarna är<br />
30 centimeter tjock. Sedan 1982 har isvägen byggts upp<br />
varje år med start i januari till en kostnad av mellan 15<br />
och 20 miljo<strong>ner</strong> dollar. Vägen kan bara användas under<br />
februari och mars, sedan börjar den smälta bort.<br />
Under bygget delas 140 anställda in i två grupper, en i<br />
vardera änden av vägen. Sedan arbetar de med snöplogar<br />
och bandvagnar mot varandra från norr och söder<br />
tills de möts i mitten.<br />
Det är ett mödosamt arbete, 20 timmar om dygnet är<br />
det helt mörkt och vindfaktorn kan sänka temperaturen<br />
till så lågt <strong>som</strong> minus 70 grader Celsius.<br />
Arbetsgrupperna plogar bort snön, mäter isens tjocklek<br />
och sprutar v<strong>att</strong>en på det <strong>som</strong> ska bli väg. Via helikopter<br />
håller arbetsledningen koll på utvecklingen.<br />
När isen är 70 centimeter tjock kan vägen öppnas <strong>för</strong><br />
lättare laster. När den är en meter tjock klarar vägen <strong>att</strong><br />
transportera tankar fyllda med 50 000 liter bränsle.<br />
Förra året började lastbilarna rulla relativt sent, <strong>för</strong>st ><br />
Säsongsarbete. Upp till 11 000 lastbilstransporter gör resan över Kanadas arktiska<br />
tundra upp till gruvorna varje vinter. De fraktar byggmaterial <strong>som</strong> betong och stål,<br />
bränsle, ge<strong>ner</strong>atorer med mera. Över 90 procent av vägen sträcker sig över frusna sjöar.<br />
Diavik Diamond Mine<br />
48 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 49
”The Tibbitt–Contwyoto Ice Road”<br />
asr.se<br />
Diavik Diamond Mine<br />
Diavik Diamond Mine<br />
LTS Kommunikation<br />
Svåråtkomliga diamanter. Diavik Diamond Mine (bilderna till vänster) ligger på en ö i sjön Lac de Gras och kan bara nås<br />
via luften eller isvägen <strong>som</strong> är farbar ungefär tio veckor om året. Kanada har en snabbt växande diamantindustri och är nu<br />
världens tredje största producent av ädelstenar, efter Botswana och Ryssland.<br />
Kylslaget. I Yellowknife,<br />
huvudstad i<br />
Northwest Territories,<br />
kan temperaturen<br />
krypa under -40 °C.<br />
Diavik Diamond Mine<br />
den 4 februari. Å andra sidan höll vägen en ovanligt<br />
hög kvalitet och var i stort sett fri från bulor och håligheter.<br />
Snöplogar, helikoptrar och bärgningsfordon är i drift<br />
under hela säsongen. Ett speciellt team övervakar<br />
isens tjocklek med hjälp av radar och borrhål i isen.<br />
Ett vaktbolag patrullerar området och ser till <strong>att</strong> hastighetsgränserna<br />
hålls. För en fullt lastad bil med släp<br />
är maxhastigheten 25 km/tim och <strong>för</strong> en tom 60 till 70<br />
km/tim.<br />
När en långtradare kör längs isvägen spricker isen.<br />
Då sjunker vägen något och v<strong>att</strong>en sipprar in i sprickorna,<br />
men fryser snabbt till igen. Men om en lastbil kör<br />
<strong>för</strong> fort, kan den <strong>som</strong> ligger bakom köra genom isen.<br />
Detta hände år 2000 när isen gav vika under en bandvagn.<br />
Föraren kunde snabbt dras upp ur v<strong>att</strong>net , men<br />
drabbades av en hjärt<strong>att</strong>ack och dog. Annars är dödsolyckor<br />
något mycket ovanligt på isvägen.<br />
Säkerhet har högsta prioritet <strong>för</strong> alla inblandade. Isvägen<br />
mellan Tibbitt och Contwoyto är en av de säkraste<br />
vägarna i världen och säkrare än någon annan väg i<br />
Kanada.<br />
Den största faran ligger i det monotona i <strong>att</strong> köra timme<br />
efter timme i antingen bara vit snö, eller svart n<strong>att</strong>.<br />
För <strong>att</strong> bekämpa tristessen håller många <strong>för</strong>are radiokontakt<br />
med kolleger och i hytten finns också videomonitorer.<br />
Den sju mil långa Gordon Lake är till exempel<br />
känd <strong>som</strong> ”tre-films-sjön” – <strong>för</strong>aren hin<strong>ner</strong> nämligen se<br />
tre hela DVD under den långsamma passagen.<br />
På någon av de 64 vägsträckor <strong>som</strong> går på fast mark<br />
skulle det vara fullständigt livsfarligt <strong>att</strong> titta på film<br />
Diavik Diamond Mine<br />
samtidigt <strong>som</strong> man kör. Det beror på <strong>att</strong> landavsnitten<br />
är smala, kurviga och ojämna. Dessutom använder i<br />
Yellowknifes invånare isvägen på helgerna <strong>för</strong> <strong>att</strong> ta sig<br />
norrut och åka skidor eller fiska. Naturligtvis dyker det<br />
också upp turister <strong>som</strong> vill se isvägen de sett på TV, vilket<br />
kan ställa till problem <strong>för</strong> långtradarchauf<strong>för</strong>erna.<br />
Det händer <strong>att</strong> isvägen måste stängas tillfälligt, till<br />
exempel när snöstormar blåser så hårt <strong>att</strong> <strong>för</strong>aren helt<br />
enkelt inte kan se längre. Sådana ”whiteouts” är dock<br />
sällan långvariga. Då är temperaturer över noll är ett<br />
mycket större problem.<br />
Under 2006 orsakade orkanen El Niño en mild vinter.<br />
Det året var vägen bara användbar under 40 dagar.<br />
Nästan en tredjedel av de 9 000 pla<strong>ner</strong>ade transporterna<br />
lämnades kvar i Yellowknife och måste flygas till<br />
gruvorna. Det gjorde transporterna sex till åtta gånger<br />
dyrare än landtransporterna längs isvägen.<br />
Äntligen framme!<br />
Ytterligare en<br />
last har anlänt till<br />
Diavik-gruvan,<br />
ungefär 35 mil från<br />
Yellowknife.<br />
Vi levererar smaker, hemlisar<br />
och en stämningsfull jul<br />
Varje dag transporterar vi tusentals ton livsmedel till terminaler, hamnar, lager<br />
och fryshus. Men vi levererar mer än så. Vi ser till <strong>att</strong> det finns julskinka i din<br />
butik, <strong>att</strong> du kan handla saffran från Indien och <strong>att</strong> julklapparna du beställt på<br />
nätet levereras i tid. Kort sagt det <strong>som</strong> gör julen till din.<br />
DB <strong>Schenker</strong> ingår i ett globalt transportnätverk där vi hanterar allt från små paket<br />
till komplexa skräddarsydda transportupplägg. Det gör oss stora och resursstarka. Vi är<br />
också bra på <strong>att</strong> kombi<strong>ner</strong>a olika transportsätt – bil, båt, tåg och flyg – så <strong>att</strong> vi kan<br />
hitta den bästa logistiklösningen. Vårt mål är <strong>att</strong> bli den miljömässigt mest hållbara<br />
logistikleverantören i världen. Genom <strong>att</strong> samlasta alla sändningar får vi mer miljösmarta<br />
transporter – vi kallar det Kollektivtrafik <strong>för</strong> gods.<br />
50 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
DB <strong>Schenker</strong> i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.<br />
Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s LOGISTIKMAGASINET transport- och logistikdivision.<br />
För mer information gå in på<br />
4-20<strong>10</strong> | 51<br />
www.dbschenker.com/se
Packa rätt så är klappen hel till jul<br />
Funderar du på <strong>att</strong> skicka en julklapp till någon du inte kan<br />
fira jul med i år?<br />
Det inga problem bara du lämnar in paketet <strong>för</strong>e den 15<br />
december till ett av DB <strong>Schenker</strong> Privpaks ombud – och ser<br />
till <strong>att</strong> packa in presenten ordentligt.<br />
Logistikmagasinet bad DB <strong>Schenker</strong> Privpaks<br />
marknads- och produktutvecklare<br />
Linn Hägg om tips <strong>för</strong> hur du ska packa<br />
din julklapp så <strong>att</strong> den kommer fram hel<br />
till julklappsutdelningen.<br />
Till de varor <strong>som</strong> ofta packas <strong>för</strong> dåligt<br />
av privatperso<strong>ner</strong> hör ömtåliga varor <strong>som</strong><br />
elektronik, vätskor och keramik. Även<br />
mindre ömtåliga produkter <strong>som</strong> kläder är<br />
ibland inte tillräckligt <strong>för</strong>packade.<br />
–Delvis beror det nog på <strong>att</strong> få privatperso<strong>ner</strong><br />
vet hur många gånger paketen<br />
hanteras. Men har man sett en paketsorteringsbana<br />
<strong>för</strong>står man till exempel <strong>att</strong><br />
ett ömtåligt omslagspapper inte fungerar,<br />
säger Linn.<br />
En vanlig transport börjar med <strong>att</strong> paketet<br />
lämnas in till ett av DB <strong>Schenker</strong> Privpaks<br />
ombud. En chauf<strong>för</strong> hämtar paketen och<br />
transporterar dem till en sorteringsterminal.<br />
Där sorteras de maskinellt och<br />
sampackas med andra paket <strong>för</strong> <strong>att</strong> slutligen<br />
transporteras till mottagarens utlämning<strong>som</strong>bud.<br />
– Har avsändaren bara slagit in sitt paket<br />
i ett enkelt omslagspapper finns inga<br />
garantier <strong>för</strong> <strong>att</strong> innehållet är helt eller ens<br />
kommer fram till mottagaren. Papperet<br />
går ofta sönder bara av trycket från andra<br />
paket. Då är risken stor <strong>att</strong> innehållet åker<br />
ur och <strong>att</strong> adresslappen <strong>för</strong>svin<strong>ner</strong>, säger<br />
Linn.<br />
Det är avsändarens ansvar <strong>att</strong> packa godset<br />
så <strong>att</strong> det håller <strong>för</strong> normala så kallade<br />
transportpåkänningar med maskinell<br />
sortering och <strong>att</strong> paket kan stöta mot var-<br />
1. Bra <strong>att</strong> ha tillhands är exempelvis bubbelplast,<br />
tidningspapper, sax, tejp och ett kraftigt ytteremballage<br />
i wellpapp.<br />
2. Packa in varan med ett i<strong>nr</strong>e emballage <strong>som</strong> tar<br />
emot stötar och tryck, till exempel bubbelplast.<br />
Detta gäller fram<strong>för</strong> allt glas, porslin och andra<br />
ömtåliga material.<br />
5. Se till <strong>att</strong> det du ska skicka inte ligger direkt<br />
emot ytteremballagets insida, det ska finnas<br />
plats <strong>för</strong> stötdämpande material. Hopknölat<br />
tidningspapper fungerar bra <strong>som</strong> stötdämpare.<br />
3. Se till <strong>att</strong> bubbelplasten sitter där den sitter. 4. Alla delar måste packas in ordentligt.<br />
6. Glöm inte <strong>att</strong> dämpa med tidningspapper runt<br />
om.<br />
9. Glöm inte <strong>att</strong><br />
dämpa även<br />
<strong>här</strong>, annars åker<br />
klappen fram<br />
och tillbaka i det<br />
yttre emballaget.<br />
(tv)<br />
7. Det går utmärkt <strong>att</strong> slå in ditt paket i omslagspapper,<br />
men det håller inte <strong>som</strong> ytteremballage.<br />
andra.<br />
– För <strong>att</strong> hjälpa våra kunder <strong>att</strong> packa<br />
säkert har vi har nyligen lanserat filmen<br />
”Packa säkert” på vår hemsida där vi ger<br />
tips om vad man ska tänka på <strong>för</strong> <strong>att</strong> slå in<br />
sitt paket<br />
på rätt sätt. Om man följer våra<br />
rekommendatio<strong>ner</strong> bör paketet komma<br />
fram helt, och risken <strong>för</strong> <strong>att</strong> något ska gå<br />
sönder minskar avsevärt, säger Linn.<br />
8. Välj en kraftig ytterlåda, exempelvis av wellpapp<br />
<strong>som</strong> klarar stötar och tryck från andra<br />
paket. DB <strong>Schenker</strong> Pripaks vadderade påsar<br />
och kartonger finns <strong>att</strong> köpa hos ombuden.<br />
<strong>10</strong>. Gör ”skakprovet”<br />
– varan<br />
ska inte röra<br />
sig. (th)<br />
Photowitch/Dreamstime<br />
DB <strong>Schenker</strong> Privpaks ombud tillhanda-<br />
håller emballage i kraftig wellpapp <strong>som</strong><br />
skyddar mot yttre stötar och tryck under<br />
transporten.<br />
– Det är alltid säkrare <strong>att</strong> packa i en helt<br />
ny låda. Den tål stötar bättre, wellpapp<br />
trycks ihop vid en stöt vilket gör <strong>att</strong> skyd-<br />
det <strong>för</strong>sämras <strong>för</strong> varje gång det används,<br />
säger Linn.<br />
Följ tipsen i Paketskolan så ökar<br />
oddsen <strong>för</strong> <strong>att</strong> både du och mottagaren<br />
får en God Jul!<br />
Exempel på mindre lyckade presentpackningar:<br />
■ Antik keramik i låda med ”ostbågar”<br />
Keramiken var placerad i en låda <strong>som</strong> var<br />
fylld med ”ostbågar” av frigolit <strong>som</strong> enda<br />
emballage. Men på grund av <strong>att</strong> keramiken<br />
hade en oregelbunden form hade den<br />
rört sig i lådan under transporten och<br />
tryckt undan ”ostbågarna”. Till slut låg<br />
keramiken direkt mot lådan utan något<br />
skydd emellan och blev krossat.<br />
■ Lovikkavantar i julklappspapper<br />
Vantarnas enda emballage var ett vackert<br />
julklappspapper <strong>som</strong> inte håller <strong>för</strong><br />
maskinell hantering. När vantarna passerat<br />
den sista paketsorteringen återstod<br />
enbart en liten flik av julkappspapperet.<br />
Adresslappen var <strong>för</strong>svunnen och det var<br />
omöjligt <strong>att</strong> skicka vantarna till rätt mottagare.<br />
■ Pussel i original<strong>för</strong>packning<br />
Pusslet skickades i original<strong>för</strong>packning<br />
utan omslag, med adresslapp på. Normalt<br />
transporteras pussel till butiken i större<br />
<strong>för</strong>packningar i wellpapp. Kartongen i butik<br />
är inte gjord <strong>för</strong> transport. En <strong>för</strong>packning<br />
måste tåla <strong>att</strong> hanteras av mekaniska<br />
armar. När pusslet nådde slutstationen<br />
var kartongen trasig och pusselbitar hade<br />
läckt ut.<br />
Fortsättning nästa sida ><br />
Pierre Olsson<br />
LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 53
Forts från <strong>för</strong>egående sida<br />
11. Tänk på <strong>att</strong> original<strong>för</strong>packningar <strong>för</strong> till<br />
exempel elektroniska varor inte är tillräckligt<br />
stöttåliga <strong>för</strong> <strong>att</strong> skickas <strong>som</strong> de är, men de kan<br />
användas <strong>som</strong> ett extra in<strong>ner</strong>emballage. Man<br />
kan aldrig ha <strong>för</strong> mycket bubbelplast runt en<br />
ömtålig vara.<br />
13. Om du skickar en vara med flytande innehåll<br />
så lägg den i en plastpåse och knyt ihop den<br />
så <strong>att</strong> inget kan rinna ut. Se till <strong>att</strong> behållaren<br />
är omsorgsfullt omsluten av absorberande<br />
material, <strong>som</strong> en disktrasa eller hushållspapper,<br />
<strong>som</strong> kan suga upp eventuellt läckage från plastpåsen.<br />
Vid läckage blir avsändaren ersättningsskyldig<br />
om intilliggande paket skadas.<br />
15. Jeans är<br />
inte ömtåliga<br />
i sig och<br />
behöver<br />
inte packas<br />
in i bubbelplast…<br />
Tänk på <strong>att</strong>…<br />
12. Om varan får plats i ett av DB <strong>Schenker</strong> Privpaks<br />
vadderade påse är det ett bra emballage.<br />
Påsarna är fodrade med bubbelplast.<br />
14. Bubbelplast är bra till allt.<br />
16. …men om du vill <strong>att</strong> paketet ska komma fram<br />
helt, är det bäst <strong>att</strong> lägga det i en kraftig låda.<br />
Omslagspapperet håller inte <strong>för</strong> en transport.<br />
Så gör du<br />
■ Boka frakten på www.privatpaket.se<br />
och lämna sedan in det hos valfritt DB<br />
<strong>Schenker</strong> Privpak-ombud. Vissa ombud<br />
har servicestation där man kan boka,<br />
betala och skicka paket i butiken.<br />
■ Lämna in paketet <strong>för</strong>e den 15 december<br />
så når det fram till jul.<br />
DB <strong>Schenker</strong><br />
Privpak i siffror<br />
■ DB <strong>Schenker</strong> Privpak har 1 600 paketombud<br />
över hela Sverige.<br />
■ Det senaste året har antalet paket <strong>som</strong><br />
skickas med DB <strong>Schenker</strong> Privpak ökat<br />
med mer än 70 procent. Det senaste<br />
halvåret har snittet legat på cirka 84 400<br />
sorterade privatpaket per månad.<br />
■ Från dessa ombud skickas flest privatpaket<br />
(sept 20<strong>10</strong>): Rolf Ericsson Bil AB i<br />
Falun, Cykelbudet i Norrköping, Hallengrens<br />
i Alingsås.<br />
■ Till dessa ombud skickas flest privatpaket<br />
(sept 20<strong>10</strong>): Norrtälje Tobakshandel<br />
i Norrtälje, Havanna Magasinet i<br />
Ljungby, ICA Väst Flogsta i Uppsala.<br />
■ Läs mer om DB<br />
<strong>Schenker</strong> Privpak<br />
på www.schenkerprivpak.se<br />
Kontakta<br />
DB <strong>Schenker</strong><br />
Här är telefonnummer till<br />
kundservice på våra olika<br />
kontor inom landtransporter<br />
i Sverige.<br />
Borlänge 0243-25 76 20<br />
Borås 033-17 84 20<br />
Gävle 026-15 87 20<br />
Göteborg 031-703 94 00<br />
Halmstad 035-15 46 65<br />
Helsingborg 042-38 70 70<br />
Hudiksvall 0650-357 70<br />
Hultsfred 0495-158 20<br />
Jönköping 036-18 32 00<br />
Karlshamn 0454-335 70<br />
Karlstad 054-85 26 40<br />
Kristianstad 044-760 60<br />
Linköping 013-37 09 30<br />
Luleå 0920-23 57 30<br />
Malmö 040-671 35 00<br />
Nybro 0481-717 20<br />
Skara<br />
0511-261 13<br />
Skellefteå 09<strong>10</strong>-517 <strong>10</strong><br />
Stockholm 08-585 <strong>10</strong> 400<br />
Sundsvall 060-59 54 50<br />
Umeå<br />
090-71 66 <strong>10</strong><br />
Visby<br />
0498-24 80 50<br />
Vä<strong>ner</strong>sborg 0521-26 05 30<br />
Värnamo 0370-69 91 20<br />
Västerås 021-15 11 70<br />
Växjö<br />
0470-77 36 15<br />
Örebro<br />
019-21 91 00<br />
Örnsköldsvik 0660-572 20<br />
Östersund 063-16 18 20<br />
Packat och klart! Linn Hägg, marknads- och produktutvecklare på DB <strong>Schenker</strong> Privpak, visar paketen<br />
<strong>som</strong> håller <strong>för</strong> <strong>att</strong> hanteras i alla led i transportkedjan. Inuti ytterpåsen och lådorna ligger de<br />
inslagna julklapparna – med <strong>för</strong>utsättning <strong>att</strong> vara lika fina när de packas upp <strong>som</strong> när du slog in dem.<br />
■ Paketen ska tåla <strong>att</strong> hanteras av mekaniska<br />
armar.<br />
■ Ett paket hanteras av upp till tio perso<strong>ner</strong><br />
längs transportkedjan.<br />
■ Om emballaget är <strong>för</strong> tunt kan det gå sönder<br />
bara av trycket från ett annat paket.<br />
■ Linda gärna in varan i bubbelplast (finns i<br />
byggvaruhus, Clas Ohlson etc)<br />
■ Välj en kraftig ytterlåda exempelvis av<br />
wellpapp <strong>som</strong> klarar stötar och tryck från<br />
andra paket.<br />
■ Packa vassa <strong>för</strong>emål <strong>som</strong> kan skära igenom<br />
emballaget extra noggrant. Knivar, saxar,<br />
tänger och liknande bör packas in i stadigaangre<br />
material – till exempel en bit plastslang.<br />
■ Använd gärna DB <strong>Schenker</strong> Privpaks självlappen<br />
på paketet. Finns gratis hos DB<br />
häftande plastfickor <strong>för</strong> <strong>att</strong> fästa adress-s-<br />
<strong>Schenker</strong>s Privpak-ombud, vid inlämnande<br />
av paket.<br />
■ Gör ”skakprovet”. Varan ska inte röra<br />
sig.<br />
■ Du ska kunna styrka värdet av det du<br />
skickat om något händer.<br />
Övriga kontor och bolag inom<br />
DB <strong>Schenker</strong> samt broschyrer<br />
och produktblad på:<br />
www.dbschenker.com/se<br />
Vill du ha Logistikmagasinet<br />
fyra gånger<br />
om året utan kostnad?<br />
Meddela namn och adress till:<br />
pierre.olsson@dbschenker.com<br />
eller via www.dbschenker.com<br />
under rubriken ”Press<br />
/Logistikmagasinet”.<br />
54 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong> | 55
Nytt och noterat<br />
Nytt och noterat<br />
Får sin plats i<br />
Hall of Fame<br />
■ Det är inte bara Wayne<br />
Gretzky och andra idrottsstjärnor<br />
<strong>som</strong> kan bli invalda a i<br />
Hall of Fame. Nu får Gottfried<br />
<strong>Schenker</strong> – samlastningens s<br />
fader och grundaren av DB<br />
Bättre sent... Gottfried <strong>Schenker</strong><br />
får postumt erkännande.<br />
<strong>Schenker</strong> – ett postumt erkännande<br />
<strong>för</strong> sina insatser inom<br />
logistikområdet och väljs in i Logistics Hall of Fame.<br />
<strong>Schenker</strong> var <strong>för</strong>st med idén <strong>att</strong> samla mindre sändningar<br />
till större enheter och frakta dem över stora avstånd med<br />
hjälp av olika transportslag. På så vis utvecklade han en billig<br />
och snabb transportlösning <strong>som</strong> utnyttjade <strong>för</strong>delarna<br />
med järnvägs-, bil- och båttransporter.<br />
– Gottfried <strong>Schenker</strong> skapade <strong>för</strong> 150 år sedan ett transportsystem<br />
<strong>som</strong> fungerar utmärkt än idag. Hans arbete kan<br />
betraktas <strong>som</strong> en milstolpe inom logistiken. Hans idéer<br />
har haft en avgörande betydelse <strong>för</strong> dagens logistik, säger<br />
Anita Wurmser, ord<strong>för</strong>ande <strong>för</strong> den oberoende juryn.<br />
I Logistics Hall of Fame antas perso<strong>ner</strong> <strong>som</strong> bidragit till<br />
utvecklingen av logistik och supply chain management.<br />
Initiativet stöds av det tyska transportministeriet och ett<br />
flertal branschorganisatio<strong>ner</strong>.<br />
Säker tvåa i Polen<br />
■ Efter bara ett år på den polska marknaden<br />
är nu DB <strong>Schenker</strong> Rail Polska<br />
väletablerat i landet.<br />
– Vi behöver fortfarande effektivisera<br />
bolaget, men vi har befäst vår ställning<br />
<strong>som</strong> nummer två på den polska marknaden,<br />
säger Hans-Georg Wer<strong>ner</strong>, VD <strong>för</strong><br />
DB <strong>Schenker</strong> Rail Polska SA.<br />
DB <strong>Schenker</strong> Rail <strong>för</strong>värvade PCC<br />
Logistics och PTK Holding i mitten av<br />
2009.<br />
– Att <strong>för</strong>värva 30 enskilda bolag och<br />
bilda ett stort <strong>för</strong>etag <strong>som</strong> DB <strong>Schenker</strong><br />
Rail Polska <strong>som</strong> kan konkurrera internationellt<br />
är en enorm integrationsuppgift,<br />
säger Hans-Georg Wer<strong>ner</strong>.<br />
Företaget har sitt huvudkontor i<br />
Zabrze i södra Polen och sysselsätter<br />
cirka 5 500 perso<strong>ner</strong>. Polen är den näst<br />
största marknaden <strong>för</strong> europeiska godstransporter<br />
på järnväg efter Tyskland.<br />
Under <strong>för</strong>sta halvåret 20<strong>10</strong> oms<strong>att</strong>e DB<br />
<strong>Schenker</strong> Rail Polska 1<strong>10</strong> miljo<strong>ner</strong> euro.<br />
Hjälps åt med spaden. Ingvar Nilsson, CEO <strong>Schenker</strong> North, Mats<br />
Olsson, VD <strong>Schenker</strong> Logistics AB, Olle Sundin, flygplatschef Göteborg<br />
Landvetter Airport och Joakim Hedin ,VD Bockasjö.<br />
Spaden i jorden <strong>för</strong> mer<br />
logistik vid flygplatsen<br />
■ Den 1 oktober togs det <strong>för</strong>sta<br />
spadtaget <strong>för</strong> bygget av DB <strong>Schenker</strong><br />
Logistics nya logistikbyggnad<br />
vid Landvetter flygplats utan<strong>för</strong><br />
Göteborg. I november 2011 beräknas<br />
bygget på 31 000 kvadratmeter<br />
vara klart.<br />
DB Sche nker Logistics har också<br />
option på <strong>att</strong> bygga ytterligare<br />
15 000 kvadratmeter på tomten.<br />
I dag finns DB <strong>Schenker</strong> Logistics<br />
utspridda i fyra olika byggnader<br />
i Göteborg. Satsningen i<br />
Landvetter gör <strong>att</strong> huvuddelen av<br />
verksamheten kan samlas under<br />
ett enda tak.<br />
– Vi kan vara mycket effektivare<br />
och flexiblare när vi samlar all<br />
personal på ett ställe. Vid tillfälliga<br />
toppar är det till exempel lätt <strong>att</strong><br />
flytta personal från en kund till en<br />
annan, säger Mats Olsson, VD <strong>för</strong><br />
DB <strong>Schenker</strong> Logistics AB.<br />
Valet av Landvetter innebär också<br />
en effektivisering av godsflödet<br />
ut från lagret efter<strong>som</strong> vägnätet<br />
runt flygplatsen gör distributionen<br />
mer effektiv.<br />
Anläggningen byggs enligt<br />
Green Building-standard där<br />
kriterierna är <strong>att</strong> sänka e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
i fastigheten med<br />
25 procent mot kraven i Boverkets<br />
byggregler (BBR).<br />
– Även vår anläggning i Arlandastad<br />
är byggd enligt samma<br />
standard. Där har vi sänkt e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
med 50 procent,<br />
säger Mats Olsson.<br />
Etableringen vid Göteborg<br />
Landvetter Airport är ett samarbete<br />
med Bockasjö AB <strong>som</strong> bygger<br />
och äger fastigheten <strong>som</strong><br />
DB <strong>Schenker</strong> Logistics sedan hyr.<br />
Allt inom<br />
vägning!<br />
Safedriving erbjuder kompletta<br />
backkamerasystem <strong>för</strong> alla typer av fordon<br />
www.vetek.se<br />
info@vetek.se<br />
0176-208920<br />
SDK440<br />
Trådlöst system <strong>för</strong> längre fordon.<br />
Klarar alla godkända fordonslängder<br />
i Sverige, utan störning.<br />
Upp till sju kameror kan anslutas.<br />
Bilden visar 7” monitor med<br />
El-visirkamera. Kameran har<br />
inbyggd värme, IP68 och<br />
12 ir-dioder.<br />
BACKKAMERASYSTEM<br />
Tel 040-30 30 24<br />
www.safedriving.se
Krysset<br />
LÖSER<br />
MORD I<br />
MIDSOMER<br />
KOMBI-<br />
NERAT<br />
HEM OCH<br />
FORDON<br />
ÄMNAR<br />
CHILE-<br />
STAD<br />
UTHUS<br />
SÅDAN<br />
FÖRETAS<br />
PÅ RYGG<br />
HOPPAS<br />
MED<br />
KRÄVS<br />
FÖR<br />
TUNGA<br />
FORDON<br />
INTE SÅ<br />
MÅNGA<br />
BRAND-<br />
REST<br />
FARKOST<br />
JAKT-<br />
GUDINNA<br />
RHYTHM<br />
AND<br />
BLUES<br />
VID<br />
TILLTAL<br />
KOMMA<br />
KOMPANI ATT VARA<br />
RYTM<br />
SOLÖ<br />
RENGÖR<br />
INGEN<br />
ERKÄNSLA<br />
BIL-<br />
MODELL<br />
SAKNAR<br />
PIGMENT<br />
DJUR I<br />
OST<br />
KAN<br />
HÅRET<br />
VARA<br />
ROMSEX<br />
ASIEN-<br />
STAT<br />
LÄGGNING<br />
EJ VILD<br />
PLATS<br />
FÖR SÖTT<br />
HEDERN<br />
GER<br />
SNED<br />
RYGG<br />
SES I<br />
ADELS-<br />
NAMN<br />
SES VID<br />
PACKAD<br />
DATAFIL<br />
BÄSTA<br />
PÅ LEAN<br />
ÖPPEN<br />
LÅDA<br />
TIDIG<br />
GUDINNA<br />
LÄRO-<br />
ANSTALT<br />
URDEL<br />
SKER<br />
FRÅN<br />
SIDLINJE<br />
HAR STALL<br />
BIBELDEL<br />
FÖR<br />
HAR<br />
MACK<br />
MED Q8<br />
TVÅ LIKA<br />
MÄSTER-<br />
SKAP<br />
ÄR JU<br />
BASSE<br />
ESTRAD<br />
KAN<br />
OTÅLIG FÅ<br />
TRATT<br />
KAFFE-<br />
STAD I<br />
COLOMBIA<br />
NÖT<br />
GRUND-<br />
LURAD<br />
TITTA<br />
GYNNARE<br />
FIN<br />
STEN<br />
VAKAR<br />
STEGRING<br />
ART-<br />
SKILDA<br />
KORT<br />
MÅNAD<br />
GALET<br />
KUL<br />
PÅ TUB<br />
HOS<br />
CAMPARE<br />
RÄKNING<br />
JOHN I<br />
TV-<br />
DECKARE<br />
SKÄR<br />
YTTRADE<br />
FÅGEL<br />
FÖRE-<br />
TAGS-<br />
HJÄLP<br />
BÅTHJÄLP<br />
RAGGDJUR<br />
FORS-<br />
LAR I<br />
STOCK-<br />
HOLM<br />
GÄRDE-<br />
STAD<br />
KAR<br />
HAR<br />
PÄRMAR<br />
OBAMA-<br />
LAND<br />
PACKE<br />
BAK-<br />
SLAG<br />
DAM I<br />
DALLAS<br />
KVINNO-<br />
NAMN<br />
KÄND<br />
EARTHA<br />
BÄST<br />
FÖR<br />
KLAPPEN<br />
SÖDER-<br />
BLOM<br />
KOM<br />
EFTER<br />
MOSES<br />
HALSDUK<br />
MAN I<br />
KJOLAR<br />
BIL OCH<br />
HÖHUS<br />
SARG<br />
?<br />
CARL,<br />
SKULP-<br />
TÖR<br />
MER ÄN<br />
ETT YRKE<br />
USASTAT<br />
KOLIK<br />
Kryssa och vinn!<br />
Avsändare:<br />
Namn: ...........................................................................................<br />
Företag: .........................................................................................<br />
Adress: ..........................................................................................<br />
Post<strong>nr</strong> och ort: ................................................................................<br />
Gr<strong>att</strong>is till vinnarna av Höstkrysset!<br />
1-3:e pris: Datorbag<br />
Gunilla Franzén, Södra<br />
Interiör, Västerfärnebo<br />
Hans Selmeheim, Specma<br />
Hydraulik AB, Mölndal<br />
Karl Andersson, Kinnarps<br />
AB Leverans, Kinnarp<br />
58 | LOGISTIKMAGASINET 4-20<strong>10</strong><br />
4-<strong>10</strong> pris: Braständare från Paul Bocuse<br />
Christer Wansulin, Försvarsmakten, Arboga<br />
Johan Ståhl, Tenhult. May Castenhammar,<br />
Tomca AB, Vallåkra. Inga Andersson, Ryftes grönsaker<br />
AB, Visby. Lisa Gustavsson, BAE Systems<br />
Hägglunds, Örnsköldsvik. Börje Holm, FMT, Trelleborg.<br />
Anna-Karin Ringström, Johnson Mathey,<br />
Västra Frölunda.<br />
Lös Vinterkrysset och vinn:<br />
1—3 pris: Bodum Twist Salt- och pepparkvarn<br />
4—<strong>10</strong> pris: Set med pepparkaksformar<br />
Skicka in din lösning och din adress senast den 1 februari!<br />
Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”<br />
412 97 Göteborg. Fax: 031-40 75 22<br />
OBS! Ange gatuadress, inte boxadress<br />
VISAR<br />
INTE INTE<br />
DEN ÄR<br />
SPÄNSTIG BRINNER MÅNGA UNDER PLANET NUMMER<br />
RÄCKA<br />
VASS<br />
ÅLDRING<br />
TAK<br />
INTE<br />
LÄTT ATT<br />
HITTA S V Å R F U N N E N<br />
SÄGS<br />
GÅ<br />
VARA<br />
TILLBAKA<br />
GULD T I G<br />
TANKE-<br />
Å T E R G Å<br />
RIKTIG<br />
SKIVA<br />
KAN<br />
ETT ÄR<br />
ÄR NOG<br />
BETE<br />
BETYDA<br />
MÅNGA<br />
O T A L ÄKTA E P G LITER<br />
KINA-<br />
RUNT<br />
VIKT<br />
D R A O M ENSAM T A E L<br />
MÅSTE<br />
SPIS FÖR<br />
HAR<br />
MAN<br />
KOCK<br />
ELEFANT<br />
SLÄPVAGN L G A S U G N<br />
FYLLER<br />
UT PÅ<br />
HALV<br />
MÅNGA<br />
FLUGA<br />
BUSKE<br />
SÄTT<br />
S I L I K O N S<br />
SMED-<br />
TVÅ-<br />
UR-<br />
DEN<br />
SPRUNG- KLAV PERIKLES FLYTER I<br />
VERKTYG<br />
SKAFTAD FINNS<br />
SNABELA<br />
SKJUTS<br />
VÄVNAD<br />
LIG IDÉ<br />
MAKA PARIS<br />
A T GREKÖ S A L U T E N<br />
SMULAR<br />
BERG<br />
TEKNO-<br />
ÖKNAMN<br />
S L Ä G G A LOGI S T E N K R O S S A<br />
LUNCH-<br />
SÅR-<br />
LUR<br />
ÖRINGAR<br />
FÖRE PRONO- LÅG-<br />
MINNE<br />
PLATINA<br />
DETTA MEN VATTEN<br />
Ä R R S I E S T A E B B<br />
GÄLLER<br />
ANDRA<br />
KAN<br />
FÖR FRYST<br />
KORSA<br />
PÅ FN-<br />
TONEN<br />
SKORRA<br />
VARA<br />
ÖVER<br />
FORDON<br />
KAN GÅS<br />
R HALVTOM U P P T I N X A E X NER R E<br />
TILLTAL<br />
INGET<br />
LÄSK-<br />
OTÄCK<br />
VÅR-<br />
FLYT<br />
NAMN<br />
F A N T A TERMIN N I SPETA O T U R SNIFFAR F U L<br />
GENOM-<br />
ADLIGT<br />
DAGS<br />
SNITTS-<br />
MYR-<br />
MAN<br />
LEKMAN<br />
GIFT<br />
T I D S V E N S S O N V O N<br />
SKINN-<br />
LÅS-<br />
BILTYP<br />
GETRUM<br />
BAGGE<br />
BOLAG<br />
GENUS<br />
JUMBO S T R I T DANSK Ö G T L OS-STAD K Ä T T E<br />
MITT I<br />
VÄDJAR<br />
HJUL<br />
A S S A A A I L A N D V E T<br />
I N N B L O C K E T R A T<br />
©<br />
OMANDER<br />
SCRIPTOR<br />
RATADES<br />
GÖR MAN<br />
I MÖRKER<br />
OKÄND<br />
NÄTMARK-<br />
NAD<br />
GUDOM<br />
SMILAR<br />
YTMÅTT<br />
KORTA<br />
DAGAR<br />
DEN<br />
SJUNGER<br />
LINDRAD<br />
S A K A D E S JU K Ö R E A L L E<br />
LEDER<br />
FÖRMÅR<br />
INFO I<br />
T R E V A R K A N KROPPEN N E R V E R<br />
L<br />
Längre drifttid -<br />
Längre mellan v<strong>att</strong>enpåfyllningarna<br />
Hawker Water Less ® är ett nytt effektivt<br />
traktionsb<strong>att</strong>eri med toppmodern teknologi.<br />
Fram<strong>för</strong> allt: Water Less erbjuder större flexibilitet<br />
genom olika tillval och olika laddningsteknologier<br />
<strong>som</strong> kan ge ett v<strong>att</strong>enpåfyllningsintervall på 4,8<br />
eller 12 veckor.<br />
Fler kund<strong>för</strong>delar:<br />
• Lys diod <strong>som</strong> Indikerar behov av<br />
v<strong>att</strong>enpåfyllning<br />
• Reducerat underhåll - lägre underhållskostnader<br />
• 50Hz och HF <strong>ladda</strong>re - större flexibilitet.<br />
Tillbehör:<br />
• Syracirkulation<br />
• Automatisk centralv<strong>att</strong>enpåfyllning<br />
• Easy Plus <strong>för</strong> övervakning o datainsamling.<br />
www.e<strong>ner</strong>sys-hawker.com<br />
E<strong>ner</strong>Sys AB<br />
Englundavägen 13<br />
171 41 SOLNA<br />
Tel: 08 - 82 00 70<br />
Fax: 08 - 82 00 75
Posttidning B<br />
Avsändare:<br />
SCHENKER AB<br />
412 97 Göteborg<br />
TULL<br />
I INLANDET<br />
<br />
linnsideout.se<br />
<br />
<br />
<br />
MED GÖTEBORGS HAMNS<br />
RAILPORT-KONCEPT!<br />
Fyra frågor till Arvid Guthed<br />
<strong>som</strong> är Senior Manager Public Affairs i Göteborgs Hamn<br />
Kan du <strong>för</strong>klara ert godskoncept?<br />
Gärna! Vi är mycket stolta över vårt RAILPORT-koncept, <strong>som</strong> visar hur Göteborgs<br />
Hamn har kommersialiserat Dryport-konceptet. Göteborgs Hamn, <strong>som</strong> är Nordens<br />
viktigaste godsnav, vill sätta en allt större andel av godstransporten på järnväg.<br />
Vårt koncept transporterar omkring 50 % av all trafik från contai<strong>ner</strong>terminalen<br />
över järnväg till – hittills – 25 godsterminaler runt om i landet. Hela Sverige får<br />
tillgång till hamnens utbud.<br />
Vad blir nästa steg?<br />
Konceptet är mer än godstransporter: vi vill decentralisera tjänster och administration<br />
till integrerade inlandsterminaler. Tullager närmare kunden är ett exempel,<br />
det tjänar alla inblandade parter på. Göteborgs Hamn har tullager i Vaggeryd, och<br />
ambitionen är <strong>att</strong> bygga ut mot fler strategiska terminaler. Även andra funktio<strong>ner</strong><br />
kan utvecklas – till exempel gemensam marknads<strong>för</strong>ing och lagerhållning.<br />
Blir folk inte <strong>för</strong>virrade med alla olika begrepp?<br />
Kärt barn har många namn. RAILPORT, vårt varumärke, kan ses <strong>som</strong> en kommersiell<br />
implementering av Dryport; vi betonar vikten av järnväg <strong>som</strong> länk, medan andra<br />
länder och andra koncept använder v<strong>att</strong>envägar. Det centrala är <strong>att</strong> man eftersträvar<br />
smidiga transportsystem i inlandet <strong>som</strong> är konkurrenskraftiga och avlastar<br />
vägarna. Man måste våga tänka brett.<br />
Ni deltar i olika internationella projekt – var<strong>för</strong>?<br />
Vi deltar i såväl Dryport <strong>som</strong> Foodport inom Interreg-sammanhanget, men vi har<br />
även satsat på Motorways of the Sea. Det är mycket lärorikt <strong>att</strong> få ta del av internationella<br />
kontakter och idéer. Självklart är det även en bra marknads<strong>för</strong>ing <strong>för</strong> oss<br />
och vårt koncept.<br />
Nyfiken? info@dryport.org<br />
www.dryport.org • www.vgregion.se/dryport