12.07.2015 Views

PDF Ladda ner - Schenker

PDF Ladda ner - Schenker

PDF Ladda ner - Schenker

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SjupunktsprogrammetDB <strong>Schenker</strong>s övergripande klimatmål är att reducera derelativa kolidoixidutsläppen med minst 20 procent till år 2020,basår är 2006. Målet har brutits ned per bolag/enhet ochper transportslag och är som följer:Landtransport (bil) – 26 %Flygtransport – 25 %Sjötransport – 15 %Järnvägstransport– 19 % (e<strong>ner</strong>gi)Det innebär exempelvis att DB <strong>Schenker</strong>s svenska DivisionLand måste minska sina relativa utsläpp med 26 procent tillår 2020.Men DB <strong>Schenker</strong>s Division Land i Sverige vill mer och hardärför antagit ett tuffare mål för sin inrikestrafik, nämligen atthalvera utsläppen per tonkilometer till samma år. För att lyckasmed detta arbetar vi efter en handlingsplan i sju punkter. Ingenpunkt i sig är tillräcklig för nå målet, men här gäller principenmånga bäckar små…Aktivitet Vid start 2006 Status 20111. Ändrat förarebeteende– Sparsam körning– Sänkt hastighet50 % utbildadeViss överhastighet i de olikahastighetssegmenten.70 % utbildadeInformations- och attitydkampanjerom hastighetgenomförda. Nya ruti<strong>ner</strong> förhastighetsefterlevnad införda.Avtal med NTF Säkertrafik.2. Bättre bränslen 2 % biobränsle 10 % biobränsle 15–20 %3. Nya fordonNy fordonsteknik66 % euro3 eller bättre 94 % euro3 eller bättre53 % euro4 eller bättre4. Intermodalitet/kombi 10 % av transportarbetet 9 % av transportarbetet 3–5 %5. Optimerade fordonsstorlekar– Längre fordon– Rätt kombination – fordon/uppdrag6. Ökad fyllnadsgrad/färrekörda milDiskussion inom KNEG omprojekt kring test av längre fordonskombinatio<strong>ner</strong>framtagen.Identifierat vikten av rätt kombination– fordon/upppdrag.Projektet DUO-2 pågårIntegrerad del av inköpspolicyför fordon hos vårt eget åkeri.Uppskattadtotal sparpotentialCO 2i % till 20205 %2 %10 %7–10 %75–80 % (volym fjärr) 75–80 % (volym fjärr) 5–10 %7. Smartare citlogistik Koncept definierat Pilot genomförd 2–4 %5


Nya bränslen& tullcertifieringSune Jansson Åkeri testar talloljebaseraddieselSune Jansson Åkeri som kör för DB <strong>Schenker</strong> har kört EvolutionDiesel sedan maj 2010.– Vi testade talloljebaserad diesel först på sex bilar. Och vi märkteingen skillnad alls, säger Lennart Jansson, VD för Sune JanssonsÅkeri i Uddevalla.Snabbare tullhantering. <strong>Schenker</strong> AB är nu AEO-certifierat, vilket innebäratt företaget i vissa avseenden kan agera tullmyndighet.– Vi trodde att förbrukningen kanske skulle gå <strong>ner</strong>något eftersom den förnybara dieseln har högree<strong>ner</strong>givärde än den fossila, men så var det inte.Sune Janssons åkeri har cirka 85 bilar, varavcirka 65 är statio<strong>ner</strong>ade i Uddevalla och tankarregelbundet från tanken som installeratspå åkeriets tomt. Utöver det egna åkeriettankar även andra DB-<strong>Schenker</strong> åkare här.– Jag skulle tro att det rör sig om ett 90-talbilar som tankar hos oss. Det går åt cirka130 000 liter i veckan. Med den här dieselnminskar utsläppen av koldioxid med mellan15 och 20 procent, säger Lennart Jansson.Den stora vinnaren är miljön, men eftersomdet inte ger några nackdelar för oss ville vikomma igång så fort som möjligt. Och sågynnas den inhemska svenska produktioneni och med att talloljan är en svensk produkt,säger Lennart Jansson.”Koldioxidutsläppenminskar med mellan15 och 20 procent”Tullcertifiering ökar säkerhetenDB <strong>Schenker</strong> har nu fått Tullverkets AEO-certifikat (Authorised EconomicOperator). Certifikatet gäller från maj 2011 för verksamheten inomDivision Land och Air&Ocean. DB <strong>Schenker</strong> Logistics fick sitt certifikatredan i januari. AEO är ett certifieringsprogram som gäller för hela EU.Alla företag som ingår i en logistikkedja kan bli AEO-certifierade. Syftetär att förhindra smuggling av människor eller narkotika och andra förbjudnamedel till och från länder utanför EU.Certifieringen ska, så långt det är möjligt, säkerställa att godset intemanipuleras genom att någon utomstående kommer åt det tillexempel för att applicera sprängmedel för att utföra terrordåd. Detär den globala risken man utgår ifrån när kraven utformas och det äralltså inte en eventuell svensk hotbild som ligger som grund för kraven.Företag som har AEO-certifikat kan själva agera som tullmyndighet ivissa avseenden. Sådana som saknar det tvingas anlita Tullverket föralla tullärenden vilket kostar både tid och pengar.Ett företag med AEO-certifikat blir också uttaget för färre kontroller,får möjlighet till en alternativ kontrollplats, till exempel den egnaterminalen och prioriteras vid kontroller så att de om möjligt kontrollerasförst.7


LIKA-speletVem bestämmer att keps inte är snyggt?LIKA-spelet är ett frågespel som är utvecklat av personalavdelningen på DB <strong>Schenker</strong>som ett led i företagets målsättning att öka mångfalden inom företaget.”Det var roligt, det kommerfram åsikter och fördomarjag inte hade en aning om”LIKA-spelet är ett tärningsspel där gruppenställs inför olika frågeställningarinom tre kategorier. I en av kategoriernages sex olika svarsalternativ.Gruppen ska sedan diskutera sig fram tillett gemensamt svar – om det går. Det äringen regelrätt tävling med vinnare ochförlorare. Målet är att få igång diskussio<strong>ner</strong>som brukar bli ganska livliga, minstsagt. Men det är också många diskussio<strong>ner</strong>som leder till stora skratt.Exempel på frågor:”På julfesten blir du uppbjuden till entryckare av din homosexuella chef som ärav samma kön som du. Vad gör du?”Eller: ”En kollega drar ett rasistisktskämt vid fikabordet. Du ser att en kollegamed invandrarbakgrund tar illa vidsig. Vad gör du?”– Många exempel var intressanta frågoratt diskutera, men det var svårt hittaenkla svar, säger en av deltagarna.Flera frågor ledde till andra diskussio<strong>ner</strong>i grupperna, exemplet med dansen ovanledde ofta till en diskussion om hur enchef ska bete sig över huvud taget, attdet är viktigt att chefer på DB <strong>Schenker</strong>aldrig utnyttjar sin position gentemotunderställda.I en annan kategori är frågeställningarnaöppnare. En av de frågor som vållademest diskussio<strong>ner</strong> är: ”Diskutera vilkenklädkod som är OK på en arbetsplats.Kan man ha shorts på sommaren, kepsinne, kortkorta kjolar, slöja etc?”Här gick åsikterna också mycket isär. Närdet gäller keps inomhus till exempel.– Det är ju ett utomhusplagg, varför skaman ha det inomhus?– Ja, men kvinnor har ju ofta halsdukinomhus, fast då kallar de det för scarf.Varför är det OK?– Det viktigaste är att man är hel ochren.– Men om man har hel och ren keps påsig, är det OK?– Det viktiga är att man klär sig snyggt.– Vem bestämmer att en keps inte ärsnygg?Den sista delen är rena faktafrågor därdet finns rätt eller fel, till exempel vadlagen säger.– Alla har sin ryggsäck med fördomar ochvärderingar. Det här är ett sätt att skapadiskussion och att göra oss medvetna omvilka fördomar vi själva har, säger ReidarNilsson, spelledare på DB <strong>Schenker</strong>spersonalavdelning.Skratt och allvar. DB <strong>Schenker</strong>s Lika-spellockar fram livliga diskussio<strong>ner</strong> som pendlarmellan allvar och skratt.8


Projekt med sole<strong>ner</strong>giTerminaltaket – en riktig solskenshistoriaDB <strong>Schenker</strong> har installerat solpaneler på terminalen i Jönköping. Förhoppningen är att de på sikt ska försörja helaverksamheten med e<strong>ner</strong>gi. Sole<strong>ner</strong>gi har mycket bättre förutsättningar i Sverige än vad man skulle kunna tro.– Vi såg att vi hade outnyttjad takyta ochhade funderat en tid på vad vi kunde göramed den. Vi har ju alltid behov av elektricitetoch tänkte att vi kanske kunde användasolpaneler för att värma vatten i huset,säger Bertil Hugander, fastighetsansvarigoch säkerhetssamordnare på DB <strong>Schenker</strong>i Jönköping.Tillsammans med fastighetsteknikernBirger Andersson blev han inbjuden tille<strong>ner</strong>giseminarium hos länsstyrelsen. Detresulterade efter ett antal olika turer i ettprojekt med solceller.projektledare på <strong>Schenker</strong> Property somäger huset.Projektet är ett samarbete mellanDB <strong>Schenker</strong> distrikt Jönköping,<strong>Schenker</strong> Property, Jönköpings kommunoch Linköpings universitet.Solceller har bättre förutsättningar i Sverigeän många tror. Mälardalen har faktiskt likamånga soltimmar som norra Frankrike, ochGävle har bättre förutsättningar än en stadsom exempelvis Essen i mellersta Tyskland.Tekniken går också framåt hela tiden vilketgör solcellerna mer och mer effektiva.– I dag är det här en investering som vikan räkna hem på 10 till 13 år, om vi fårbidrag från länsstyrelsen. Men på lite längresikt är detta något vi räknar med atttjäna pengar på när vi kan producera merelektricitet än vi förbrukar, säger ThomasHedén.Fotnot: Beräkningarna på när man kan räknahem installatio<strong>ner</strong>na av solceller grundas påatt elpriset följer samma utveckling som desenaste åren, och att länsstyrelsen lämnarsamma bidrag som idag till e<strong>ner</strong>gisparåtgärder.I detta projekt kontaktades Linköpingsuniversitet för att se om de kunde hittaett sätt att samarbeta och där tände manpå idén med solceller. Andreas Molin påavdelningen för E<strong>ner</strong>gisystem hjälpteDB <strong>Schenker</strong> med en e<strong>ner</strong>gikartläggning.När han sökte upp företaget på GoogleEarth upptäckte han det enorma taketmed 20 000 kvadratmeter och ville testasolceller.– Nu har vi solceller som levererar e<strong>ner</strong>girakt in i huset, utan att ta omvägen viadet allmänna nätet, säger Thomas Hedén,Reflekterande. Teoretiskt skulle solcellerna på DB <strong>Schenker</strong>s takpå terminalen kunna leverera två miljo<strong>ner</strong> kilowattimmar per år– mer än vad som förbrukas i terminalen dag. Birger Andersson,Bertil Hugander och Thomas Hedén är uppe på taket och inspekterar.9


Beräkningsstandard av e<strong>ner</strong>gianvändning och emissio<strong>ner</strong>CEN-standarden för beräkning av e<strong>ner</strong>gianvändningoch emissio<strong>ner</strong> från transportsektorn som färdigställdesunder 2011 – blir sannolikt godkänd och officielljuni 2012.Under 2011 har det arbetats hårt i Europa för att enasom en beräkningsstandard för e<strong>ner</strong>gianvändning ochemissio<strong>ner</strong> från transportsektorn. Standarden är nu färdigoch en omröstning kommer att ske i juni 2012. Om standardenklubbas igenom har vi nu för första gången etteuropeiskt regelverk att luta oss mot när vi tar fram emissionsrapporteroch emissionskalkyler till våra kunder.De verktyg som DB <strong>Schenker</strong> använder anpassas tilldenna nya CEN-standard*.Verktyget som vår Landdivision använder heter EmissionReport och bygger på NTMs metoddokument.DB <strong>Schenker</strong> är medlemmar av NTM (www.ntmcalc.se),som också under 2011 har utarbetat ett nytt kalkylverktyg– inom ramen för det så kallade Milan-projektet.Beräkningar av utsläpp från övriga transportslag baserarvi på verktyget Ecotransit World, framtaget av ett konsortiumlett av vårt moderbolag DB. Ecotransit är också ettkalkylverktyg öppet för alla (www.ecotransit.org). Heltenligt CEN-standarden kommer DB <strong>Schenker</strong>s verktyg attpresentera emissionsvärden i det större perspektivet* –dvs i möjligast mån också inkludera de klimatgaser somuppstår under bränsleproduktionen – något som blivitallt mer aktuellt i och med den större mängd biobränslensom nu används av transportsektorn. Det innebär att vikompletterar uppgifterna om koldioxidutsläpp TTW (tankto-wheel)med ett WTW CO 2 e (Well-to-Wheel inklusive deså kallade koldioxidekvivalenterna).* CEN standard Draft TC 320/ prEN 16258:2011 (E)10


GRI 2DB <strong>Schenker</strong>s svenska organisation för år 2011DIVISION LANDThor BergbyMats Grundius (2011)InrikesUtrikesPaketColdsped TransportRail<strong>Schenker</strong> ÅkeriGöran KnutssonDIVISION LOGISTICSMats OlssonConsumerRetail/FashionAutomotiveTechnologyHealth CareVår organisationVDIngvar NilssonSTABEREkonomi: Karsten KellerHR: Yvonne PokropekIT: Tommy SulutvedtMarknad: Bo HallamsDIVISION AIR & OCEANHelgi IngolfssonAirOceanFairs & Exhibitions<strong>Schenker</strong> Consulting ABNiklas Ward<strong>Schenker</strong> Dedicated Services ABMagnus Strand<strong>Schenker</strong> Privpak ABTina Rundström<strong>Schenker</strong> Property Sweden ABBengt-Arne BjörkAktuell styrelse och ledningsgrupp för år 2012återfinns på www.dbschenker.com/seStyrelse i <strong>Schenker</strong> AB år 2011Ordinarie styrelseledamöter:Mats GrundiusHans Carlheim (A)Kristin HedlundChristine M Johansson (A)Karsten KellerHåkan LarssonIngvar NilssonA = ArbetstagarrepresentanterStyrelsesuppleanter:Agneta Lind (A)Kenny Johansson (A)Kjell Eriksson (A)Vice verkst. direktör:Thor BergbyOrdförande:Håkan LarssonLedningsgrupp för DB <strong>Schenker</strong>s verksamhet i SverigeIngvar Nilsson (CEO <strong>Schenker</strong> North)Mats Grundius (Direktör Landdivisionen)Mats Olsson (vd <strong>Schenker</strong> Logistics)Tommy Sulutvedt (CIO <strong>Schenker</strong> North)Karsten Keller (CFO <strong>Schenker</strong> North)Bo Hallams (Marknadsdirektör)Yvonne Pokropek (Direktör Human Resources)Verkställande direktör för <strong>Schenker</strong> North är IngvarNilsson, som även är verkställande direktör för<strong>Schenker</strong> AB. Verkställande direktörer för övrigasvenska bolag framgår av figuren ovan. Ledningsgrupperfinns på varje nivå.I ledningsgrupperna för DB <strong>Schenker</strong> Sverige ingåransvariga för de största verksamheterna samt stabscheferoch verkställande direktör.<strong>Schenker</strong> AB:s styrelse fattar beslut av övergripandestrategisk betydelse som ledningsgruppen sedangenomför. Respektive bolag fastställer sina egnapolicies inom ramen för DB-koncernens förhållningsregleroch övriga koncerndirektiv. Bolagsstämma hållsinte i Sverige, eftersom DB <strong>Schenker</strong>koncernen ägs avDB (Deutsche Bahn).Bonusprogram finns för såväl företagsledning som fören del medarbetare på olika nivåer. Bonusutbetalning ärfrämst kopplat till ekonomiskt resultat för företaget.Den svenska organisationen ingår i <strong>Schenker</strong> North sombestår av DB <strong>Schenker</strong>koncernens företag i Danmark,Norge, Sverige, England och Irland.<strong>Schenker</strong> AB består av de centrala staberna samt detvå divisio<strong>ner</strong>na Land och Air & Ocean.DB <strong>Schenker</strong> i Sverige är benämningen för samtligaDB <strong>Schenker</strong>bolag i landet. Dvs. <strong>Schenker</strong> AB ochföretagen <strong>Schenker</strong> Logstics AB, <strong>Schenker</strong> Åkeri AB,<strong>Schenker</strong> Consulting AB, <strong>Schenker</strong> Dedicated Services AB,<strong>Schenker</strong> Privpak AB och <strong>Schenker</strong> Property Sweden AB.DB <strong>Schenker</strong> North består av DB <strong>Schenker</strong>koncernensföretag i Danmark, Irland, Norge, England och Sverige.11


GRI 4GRI gör det enklare att jämföraDenna redovisning följer de principer och den standard som tagits fram av organisationen Global Reporting Initiative*(GRI) med säte i Amsterdam. GRI bildades 1997 i samarbete mellan CERES (Coalition for Environmental ResponsibleEconomies) och UNEP (United Nations Environmentally Programme). GRI:s medlemmar utgörs av ideella organisatio<strong>ner</strong>,internationella koncer<strong>ner</strong> och branschorganisatio<strong>ner</strong>.GRI-standarden främjar internationell harmonisering avredovisningar och underlättar sammanställningen av enrelevant och trovärdig information om företagsekonomiska,miljömässiga och sociala förhållanden.3. Kundernas konkurrenskraft (GRI 3 / sid 15–18)4. Korsreferens mellan GRI-index (GRI 4 /sid 12)och rapportens innehållVi redovisar även nyckeltal från GRI:s Logistics andTransport Sector Supplement, pilotversionen.Information om GRI finns på www.globalreporting.orgI korthet ska en Hållbarhetsredovisning enligt GRI:s riktlinjerha följande innehåll och du hittar sidhänvisningartill denna redovisning nedan:1. Vision och strategier (GRI 1 / sid 3)Företagets hållbarhetsfrågorinklusive uttalande från VD.2. Profil (GRI 2 / sid 4, 11, 13, 14)Intressentdialogen, företagets verksamhetsområdenoch organisation samt redovisningens omfattning.5. Nyckeltal (GRI 5 / sid 19–39)• Ekonomi, EC1–EC10 (sid 20–22)• Miljö, EN1–EN16 (sid 23–29)• Samhällsansvar, LA1–LA11,HR1–HR 7, SO1–SO3, PR1–PR3 (sid 30–39)• Branschnyckeltal, LT1-LT12 (sid 22, 28, 29)Vi redovisar inte några integrerade nyckeltal (integratedindicators) utan begränsar oss till de viktigaste (coreindicators) nyckeltalen för ekonomi, miljö och socialarelatio<strong>ner</strong>.För mer information om DB <strong>Schenker</strong>s hållbarhetsarbete:nora.kallstrom@dbschenker.com (företagsinformation)ulla.ahrlin@dbschenker.com(personal)monica.holm@dbschenker.com(miljö)anders.bukk@dbschenker.com(ekonomi)www.dbschenker.com/se (kopior av ISO-certifikat)* GRI har varken granskat innehållet i den härredovisningen eller bedömt trovärdigheten ilämnad information.12Redovisningen är ej heller granskad av annanoberoende part. Redovisningen är baserad påGRIs riktlinjer från juni 2002. Byte till riktlinjerG3 kommer att ske från och med nästa utgåva.


GRI 2Redovisningens omfattningDenna hållbarhetsredovisning innehåller siffror för och beskriver händelserinom DB <strong>Schenker</strong> i Sverige och dess systerbolag från januari 2011 tilldecember 2011. Föregående Hållbarhetsredovisning omfattar år 2010.Redovisningen vänder sig främst till kunder som söker information omhur vi behandlar ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor. Den vändersig också till andra grupper som intresseorganisatio<strong>ner</strong>, medarbetare,leverantörer, EU och andra myndigheter samt studenter. Vi använder GRIguidelinesfrån 2002.Nyckeltalen i redovisningen avser DB <strong>Schenker</strong>s samtliga tre divisio<strong>ner</strong>,Land, Air & Ocean samt Logistics. Även <strong>Schenker</strong> AB:s svenska systerbolagomfattas av denna rapport. <strong>Schenker</strong> AB delar lokaler med systerbolagenpå flera orter. Många av systerbolagen är underleverantörer till <strong>Schenker</strong>AB (och omvänt i några fall). Inga organisationsförändringar som påverkarden redovisade företagsgruppen som samlad enhet har ägt rum sedanföregående redovisning.Bolaget har två anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, nämligentvättanläggningar för fordon samt lagring av oljeprodukter. Lagringav oljeprodukter och andra brandfarliga kemikalier berörs också av Lagenom skydd mot olyckor samt Lagen och Förordningen om brandfarliga ochexplosiva varor.Bolaget bedriver två tillståndspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken.Verksamheterna är transport av avfall och farligt avfall i åkeriverksamheten.Verksamheten kan innebära risk att avfall sprids och inte nårgodkänd avfallshanterare.GRI 2.13+2.15Redovisningen omfattar följandeenheter inom DB <strong>Schenker</strong> i Sverige.MiljönyckeltalEkonominyckeltalSociala nyckeltal<strong>Schenker</strong> AB, division Land* № № №<strong>Schenker</strong> AB, division Air & Ocean № № №<strong>Schenker</strong> Logistics AB • • •<strong>Schenker</strong> Privpak AB № № №<strong>Schenker</strong> Dedicated Services AB № № №<strong>Schenker</strong> Consulting AB № № №<strong>Schenker</strong> Åkeri AB № № №<strong>Schenker</strong> Property Sweden AB № № №* miljönyckeltal – även emissio<strong>ner</strong> etc. från fordon tillhörandevåra underleverantörer redovisas.13


GRI 3Värderingarna skapar vår företagskulturDB <strong>Schenker</strong> stödjer de tio principernai FNs verksamhet Global CompactEn företagskultur är resultatet av de värderingar som präglarmänniskorna på ett företag. DB <strong>Schenker</strong> i Sverige är ettanrikt företag med värderingar som är starkt förankrade iföretaget sedan länge. Den företagskulturen ger trygghetoch styrka och vi är stolta över den. Det är den som gjortoss till marknadsledare.Värderingar och företagskultur är också någonting levande.Det är något som måste utvecklas i takt med att samhälletförändras, om företaget ska lyckas följa med in i framtiden.Genom att prata om värderingarna påmin<strong>ner</strong> vi oss om vilkavärderingar som gäller. Det hjälper oss att hålla fokus ochskärpa. Värderingarna gör att vi tycker om vårt arbete ochskapar det engagemang som krävs för att vårt företag skafortsätta utvecklas med framgång.I dagens globaliserade samhälle är detta engagemang frånvarje medarbetare en absolut nödvändighet. Konkurrensenhårdnar och vi måste hela tiden bli bättre, snabbare ochmer kostnadseffektiva om vi ska behålla våra kunder ochkunna skaffa nya.Värderingar som präglar oss på DB <strong>Schenker</strong> i Sverige:Vi vill göra rätt från början• Vi måste sträva efter 100 procent i varje led. Det kräveratt vi gör rätt från början och går till botten med problemnär de uppstår. När vi misslyckas ska vi informera kundeninnan kunden informerar oss.• 99 procent leveranssäkerhet låter bra. Men det innebärtrots allt ett par tusen fel varje dag. Det duger inte.Kundernas krav gör oss effektivare• Kundernas krav driver fram bättre lösningar tilllägre kostnad. Det gör oss bättre.• En positiv inställning till kundernas krav gör att vibehåller och ökar försprånget till konkurrenterna.Vi vill möta kunden som vi själva vill bli bemötta• Vi ska möta våra kunder med serviceanda, ärlighetoch kunskap.• Kunden värderar oss efter hur vi bemötte honom/henne i senaste kundögonblicket.• Vi är den enda logistikaktören i Sverige som erbjuderen personlig lokal närvaro med ett globalt erbjudandemed en kontakt mot kund. Detta gör oss unika.Vi vill ställa upp för varandra• Vi behandlar varandra med respekt och har ettöppet klimat.• Vi som redan arbetar här trivs och ges möjlighetatt utvecklas inom företaget.• Det gör det också lättare att locka nya duktigaoch motiverade medarbetare.Vi gör vårt bästa för att ta ansvar för människor,miljö och samhälle• Vi vill förbättra miljön både för våra anställdaoch vår omgivning.• Vi är engagerade i samhällsutvecklingen lokaltoch globalt.• Ett aktivt och ärligt miljö- och samhällsansvarär en förutsättning för att göra goda affärer.Vi är stolta över att vara ”glokala”• Vi är stolta över vår nära kontakt med lokala kunderoch samarbetspart<strong>ner</strong>s.• Lika stolta är vi över att ingå i Deutsche Bahn– en av världens största och bästa logistikkoncer<strong>ner</strong>.• Just den kombinationen av det lokala och det globalagör oss unika och starka.Mänskliga rättigheterPrincip 1: Stödja och respektera internationella mänskligarättigheter inom sfären för företagens inflytande.Princip 2: Försäkra att företaget inte är inblandat ikränkningar av mänskliga rättigheter.ArbetsrättPrincip 3: Upprätthålla föreningsfrihet och erkännarätten till kollektiva förhandlingar.Princip 4: Elimi<strong>ner</strong>a alla former av tvångsarbete.Princip 5: Avskaffa barnarbete.Princip 6: Avskaffa diskrimi<strong>ner</strong>ing vad gällerrekrytering och arbetsuppgifter.MiljöPrincip 7: Stödja förebyggande åtgärder för attmotverka miljöproblem.Princip 8: Ta initiativ för att stärka ett störremiljömedvetande.Princip 9: Uppmuntra utvecklandet av miljövänlig teknik.Motverka korruptionPrincip 10: Företag ska arbeta mot alla former avkorruption, inklusive utpressning och mutor.Fakta om Global CompactGlobal Compact lanserades av Kofi Annan vid World EconomicForum 1999. Det är ett initiativ med målet att sammanförainternationellt verksamma företag, FN-organ och arbetsmarknads-och sociala organisatio<strong>ner</strong> för att stödja tio huvudpunkter,som berör mänskliga rättigheter, arbetsmarknad, miljö ochkorruption. Syftet är att näringslivet tillsammans med andraaktörer i samhället ska bli en del av lösningen på globaliseringensutmaningar. Global Compact är inte en reglerandeinstitution utan en frivillig sammanslutning, som idag omfattarhundratals företag världen över samt frivilligorganisatio<strong>ner</strong>och fackförbund.


GRI 3Våra viktigaste policiesArbetsmiljöpolicy (GRI LA6)Arbetsplatser på DB <strong>Schenker</strong> i Sveriges ska kännetecknasav en säker och stimulerande arbetsmiljö som främjarfrisknärvaro och motiverade medarbetare. Det gällersåväl våra egna anställda som inhyrd personal.Företagsledningen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljönpå företaget. Dock har alla som vistas på arbetsplatsenett personligt ansvar för sin hälsa ocharbetsmiljö och att samarbeta för en bra arbetsmiljöoch ett gott företagsklimat. Detta uppnår vi genom:ett systematiskt arbetsmiljöarbete där vi fortlöpandekartlägger, åtgärdar och utvärderar arbetsmiljöarbetet.att vi årligen sätter mål för vårt arbetsmiljöarbeteoch tar med arbetsmiljöåtgärder i budgetprocessen.en kontinuerlig kompetensutveckling av chefer ochmedarbetare i arbetsmiljöfrågor.Jämställdhets- och mångfaldspolicy (GRI HR4+LA10)På DB <strong>Schenker</strong> i Sverige ser vi mångfald som enstyrka och värdesätter olikheter.Vårt företag ska vara en arbetsplats som alla kankänna stolthet över.Vi ska vara ett attraktivt alternativ när kvinnor ochmän med olika bakgrund och erfarenhet väljerarbetsplats och arbetsgivare.Våra arbetsplatser ska vara fria från trakasserieroch diskrimi<strong>ner</strong>ing.En organisation präglad av jämställdhet och mångfaldbidrar till ökad trivsel, professionellt bemötande och skapartrygghet för medarbetare, part<strong>ner</strong>s, arbetssökande,kunder och leverantörer. Det är vår övertygelse att denverksamhet vi bedriver blir bättre och lönsammare när viaktivt använder oss av all den erfarenhet och kompetenssom företagets medarbetare besitter. Vi fortsätter därföratt arbeta aktivt för att främja kvinnors och mäns likarätt och möjligheter ifråga om arbete, anställningsvillkoroch utvecklingsmöjligheter i arbetet.16


GRI 3Kvalitet (GRI PR2)Vår verksamhet ska ständigt utvecklas. Detta innebär att:vi ser alla aktiviteter i en helhet.vi uppfyller ställda krav.våra resurser läggs där de ger mest kundnytta ochhögst lönsamhet.vår utveckling styrs av omvärldens förväntningar ochframtida krav.vi ska öka vår kvalitet mot kund och ge högsta möjligakundnytta. Arbetet fokuseras på konkreta kvalitetsförbättringari verksamheten.MiljöVi bidrar till en hållbar samhällsutveckling genom atterbjuda effektiva logistiklösningar och transporter medständigt minskande miljöpåverkan. Detta innebär att:vi använder våra resurser på bästa sätt.vi höjer medvetandet kring miljöfrågor hos allamedarbetare och ger dem möjlighet att alltid tahänsyn till vår miljö i det dagliga arbetet.vi förebygger föroreningar till luft, mark och vattengenom att beakta miljöpåverkan vid utveckling avvarje ny tjänst.vi ser miljöförbättrande åtgärder som långsiktigainvesteringar.vi påverkar, ställer krav på och samarbetar medkunder, leverantörer och andra intressenter.vi stödjer forskning och utveckling kring bränsle,transportmedelsteknik och logistik.vi följer lagar, förordningar och övriga myndighetsanvisningar.Säkerhet (GRI PR1)Genom ett förebyggande säkerhetsarbete reducerarvi riskerna för personella och ekonomiska skador.Medarbetarna är vårt viktigaste säkerhetsinstrumentoch därefter kommer tekniska säkerhetslösningar.Detta innebär att vi ska:analysera säkerhetsrisker gentemot våramedarbetare, anläggningar och verksamhet.implementera säkerhetshöjande åtgärder.utreda brott.säkerställa god brandsäkerhetsnivå.utbilda personal i syfte att bibehålla högtsäkerhetsmedvetande.aktivt arbeta för korrekt hantering av farligt gods.tillämpa en affärsetik som stärker relatio<strong>ner</strong>na medvåra kunder och lämna öppen och korrekt information.Trafiksäkerhet (GRI PR1)Vi – DB <strong>Schenker</strong> i Sverige och samverkande åkerier –ska verka för varaktigt hög trafiksäkerhet i våra verksamhetersom medför att våra chaufförer, medtrafikanter,kunder m fl upplever säkerhet och trygghet. Våra ansatser,åtgärder och beteenden i trafiken ska som konsekvensbidra till att förverkliga nollvisionen. Detta innebär att:fordonen ska vara väl underhållna i gott ochtrafiksäkert skick.lagar och förordningar ska vara väl kända ochefterlevas vid utnyttjande av fordonen.fordonen ska framföras med största hänsyn tillmedtrafikanter så att vi betraktas som föredömei trafiken.bilbälte alltid ska användas vid framförande avsåväl lastbilar som personbilar.system och ruti<strong>ner</strong> för rapportering av fel på fordonoch återrapportering ska finnas.vid inköp av fordon och utrustning ska faktorersom förbättrar trafik- och medarbetarsäkerhetsärskilt beaktas.trafikerna ska utövas av drogfri personal.Trafikverkets föreskrifter gällande lastsäkring skavara kända och efterlevas.Policies [pål’isi] Grundprincip för ett företags eller organisations handlande. Här presenteras några av DB <strong>Schenker</strong> i Sveriges policies och vad de innebär i praktiken.17


GRIEkonomiska nyckeltal 2011Förvaltningsberättelse för <strong>Schenker</strong> ABAllmänt om verksamhetenBolaget bedriver transport- och logistikverksamhet samt tillhandahållerkonsulttjänster inom dessa områden.Bolaget är ett helägt dotterbolag till <strong>Schenker</strong> North AB (556361-1762), Göteborg som i sin tur är ett helägt dotterbolag till BTL AB(556016-4310), Göteborg vilket i sin tur är ett helägt dotterbolag till<strong>Schenker</strong> International AB (556557-2897), Göteborg. Koncernredovisningupprättas av <strong>Schenker</strong> International AB:s yttersta moderbolag,Deutsche Bahn AG, Berlin, Tyskland. Dotterbolaget <strong>Schenker</strong> ConsultingAB drivs i kommission med <strong>Schenker</strong> AB. Vidare drivs ävenPrivpak AB och <strong>Schenker</strong> Åkeri AB, vilka ägs av <strong>Schenker</strong> North AB,i kommission med <strong>Schenker</strong> AB.Väsentliga händelser under åretVerksamheten har under året börjat återhämta sig från den globalafinanskrisen, vilket påverkat volymerna positivt. Antalet transporteradesändningar ökade under år 2011 jämfört med 2010 med 6,6 % tillcirka 20,0 miljo<strong>ner</strong>. Nettoomsättningen uppgår till 3 miljarder kronor,vilket är en uppgång med 1,9 % jämfört med 2010.Under april såldes Coldsped Lager som bedrev lagerverksamhet avkylda och frysta produkter. Den sålda verksamheten hade under 2010en omsättning uppgående till 114 MKR och cirka 85 anställda.Bolaget har i juni 2011 öppnat en filial för sjö- & flygfrakt på Islandmed 5 anställda.Rörelseresultatet uppgår till 228 MSEK vilket är en ökning med62 MSEK jämfört med 2010.20


GRIEC1–EC5KUNDEREC1. Resultat- och balansräkning, TSEK (DB <strong>Schenker</strong> i Sverige)2009 2010 2011Nettoomsättning 13 054 393 14 251 257 14 506 056Rörelseresultat 331 902 230 205 293 704Balansomslutning 5 012 521 5 450 857 5 336 517Eget kapital* 1 111 555 1 071 805 925 432** Avser moderbolaget <strong>Schenker</strong> North ABLEVERANTÖREREC3. Kostnad för varor, material och tjänster, TSEK2009 2010 2011-10 880 492 -12 985 681 -13 199 584EC4. Andel leverantörsfakturor som betalas i tid (%)2009* 2010 201194,8 95 94,4** Siffrorna korrigerade jämfört med föregående års redovisningEC2. Branschens största bolagMarknadsposition i världen1. DHL2. DB <strong>Schenker</strong> Logistics3. Kühne + NagelMEDARBETAREEC5. Medarbetarkostnader, TSEK2009 2010 2011-1 950 793 -1 965 133 -1 645 4414. Ceva5. DSV6. Panalpina7. UTI21


GRI EC6-EC10, LT 1FINANSIÄREROFFENTLIG SEKTOREC6. Utdelning till ägare, TSEK2009 2010 20110 0 -150 000EC8. Årets skattekostnad, TSEK2009 2010 2011-87 764 -72 232 -76 402EC7 a. Räntekostnader, TSEK2009 2010 2011-186 145 - 131 915 -102 661EC9. Subventio<strong>ner</strong>. TSEK2009 2010 20110 0 0EC7 b. Balanserade vinstmedel efter utdelning till ägarna (TSEK)2009 2010 2011904 141 1 068 917 922 544Avser moderbolaget <strong>Schenker</strong> North ABEC10. Donatio<strong>ner</strong>Under året har <strong>Schenker</strong> AB do<strong>ner</strong>at pengar till flera ideella organisatio<strong>ner</strong>.Exempelvis har vi do<strong>ner</strong>at pengar till BRIS istället för att skickajulkort. Vi är stora bidragsgivare till Chalmers Tekniska Högskola ochvi stödjer Göteborgspriset för Hållbar Utveckling. Vi är medlemmar avden ideella föreningen ”Vätgas Sverige”.LT1. Antal fartyg under egen kontroll2009 2010 20110 0 022


GRIEN3-EN4, EN6-EN7EN3 a. E<strong>ner</strong>gianvändning per källa (exkl diesel) i kWh2009 2010 2011El 73 936 700 72 819 864 40 739 127Eldningsolja* 1 695 700 2 353 300 779 120Fjärrvärme 18 318 000 17 639 060 9 967 482Fossilgas 969 600 1 170 900 2 185 490Summa 94 922 009 91 733 720 53 671 219* Eldningsolja omräkningstal 1 kbm = 9 960 kWh = cirka 10 000 kWh** Lägre förbrukning p.g.a. försäljningen av Coldsped.EN3 b. DieselförbrukningLiter kWhInrikes dieselförbrukning2009* (inrapport.) 107 169 697 liter avrundat till 107 000 000 1 070 000 0002010* (inrapport) 111 847 082 liter avrundat till 112 000 000 1 120 000 0002011 (inrapport.) 102 185 099 liter avrundat till 102 000 000 1 020 000 000Utrikes dieselförbrukning2009** (beräknad) 41 087 630 liter avrundat till 41 000 000 410 000 0002010** (beräknad) 36 580 427 liter avrundat till 36 500 000 365 000 0002011** (beräknad) 41 015 950 liter avrundat till 41 000 000 410 000 000* Inklusive RMEEN3 c. Total e<strong>ner</strong>gianvändningTotal e<strong>ner</strong>gianvändn. Källa kwh Megajoule TerraJouleFasta anläggningar EN 3a 53 671 219 193 216 388 193Från landtransport EN 3b 1 430 000 000 5 148 000 000 5 147Från sjötransport* Koncernrapport 178 330 000 641 990 000 642Från flygtransport* Konmcernrapport 164 999 999 594 000 000 594Summa 1 827 001 218 6 577 206 388 6 576Inkl. för- och eftertransport landEN4. Indirekt E<strong>ner</strong>gianvändningVi saknar uppgift om indirekt e<strong>ner</strong>gianvändning.BIOLOGISK MÅNGFALDEN6 och EN7. Biologisk mångfald – storlek och lokalisering avverksamheten kopplat till biologisk mångfald.<strong>Schenker</strong> Property Sweden AB äger drygt två miljo<strong>ner</strong> m 2 tomtytafördelat på 56 fastigheter. Största hyresgäst är DB <strong>Schenker</strong> i Sverige.Total lokalarea är 512 244 m 2 varav 73 859 är kontor och resten fördelaspå lager och terminaler.Merparten av DB <strong>Schenker</strong> i Sveriges anläggningar ligger i direkt anslutningtill eller nära huvudleder och vi nyttjar därmed allmänt vägnät och övriginfrastruktur.På uppdrag av <strong>Schenker</strong> Property Sweden AB genomförde företagetGolder Associates år 2002 en miljöinventering av DB <strong>Schenker</strong>s svenskaanläggningar. Den visar att på sju orter går dagvattnet vidare till känsligarecipienter och att två av våra terminaler ligger inom vattenskyddsområden(Luleå 52 264 m 2 och Göteborg 24 828 m 2 ).Ytterligare en terminal, DB <strong>Schenker</strong> Logistics i Nässjö, ligger känsligtbeläget högt uppe på Småländska höglandet – mitt på en vattendelaremed avrinning till viktiga naturområden.DB <strong>Schenker</strong> Logistics genomförde därför en naturinventering år 1999och har därefter anlagt en damm i anslutning till terminalområdet. Dammenfungerar som filter för eventuella föroreningar som söker sig motvattendraget.En olycka i form av oljespill, dieselläckage eller motsvarande skulle inverkamenligt på vattenkvaliteten – särskilt vid någon av de tre nämndaterminalerna ovan. Därtill bidrar utsläpp av svavel- och kväveoxider frånvåra fordon till försurning och övergödning av vattendrag.Inrapporterade miljöincidenter under 2011 – se EN13.* 1 kwh är 3,6 Megajoule25


GRIEN5, EN8-EN10EN5. Vattenförbrukning (m 3 )2009 2010 2011DB <strong>Schenker</strong> i Sverige 50 719 47 294 51 033Summa 50 719 47 294 51 033EMISSIONERDB <strong>Schenker</strong>s tyngsta miljöaspekt är förbränning av fossilt bränsle, vilketorsakar utsläpp till luft.Emissionsberäkningarna för inrikes landsvägstransporter baseras på dieselförbrukninginrapporterad av DB <strong>Schenker</strong> i Sveriges avtalstransportörer– se ”e<strong>ner</strong>gi” på sidan 25.Emissio<strong>ner</strong>na för utrikes landsvägstransporter är framräknade genom en uppskattningav utfört transportarbete – se ”e<strong>ner</strong>gi” på sidan 24. Beräkningenär baserad på en grovt uppskattad siffra om 2 539 082 592 tonkilometer(transporterad vikt multiplicerad med ett snittavstånd av 600 km).Beräknad förbrukning utrikes är cirka 41 miljo<strong>ner</strong> liter diesel.EN9. Användning av ozonnedbrytande ämnenKöldmedium i bruk kgKöldmedium i bruk i lastbärare ägda av <strong>Schenker</strong> Åkeri AB.År 2011R404 (HFC)Köldmedium i bruk hos lastbärare äda av <strong>Schenker</strong> Åkeri AB 480GWP 100 faktor* 3260GWP 100 /1 000 3781* Olika växthusgasers bidrag till växthuseffekten kan jämföras och adderastill varandra om man multiplicerar mängden av varje enskild gas med dessGWP-faktor (Global Warming Potential). Denna faktor anger hur effektivgasen är som klimatpåverkare i förhållande till koldioxiden, här sett i etthundraårsperspektiv (GWP 100 ).Källa: Naturvårdsverkets webbplats (www.naturvardsverket.se)EN8. Växthusgaser – Koldioxid (i ton) TTW2009 2010 2011Utrikes Landtransport 106 828 95 109 106 641Inrikes Landtransport* 272 476 267 893 233 595Flygtransport** 43 662Sjötransporter** 49 029Summa 379 304 363 003 432 927EN10. NO x– SO xoch andra betydande emissio<strong>ner</strong> (i ton) 2011 (WTW)Land Sjö* Flyg* SummaNO X2454 1395 220 4070SO X475 838 73 1386HC 227 80 25 332PM 73 126 6 205* inkl. för- och efterfrakt* Vid fordon diesel* * inkl för- och efterfrakt26


GRIEN11-EN16EN11. Avfallsmängder (ton)2009 2010 2011*Vanligt avfallTrä 1 839 1 893 1 776Wellpapp 1 128 864 696Finpapper 240 204 108Plast 111 123 94Metall 209 136 -Övrigt 209 0 2 819Brännbart 1 455 1 318 -Osorterat 310 333 -Deponi - 50 324Farligt avfallBatteri 3 4 18Olja 27 45 3Lysrör 1 4 1Övrigt 82 46 1Summa 5 645 5 020 5 840* ändrade frakttio<strong>ner</strong> p.g.a. anpassning till koncernens system.EN13. Större utsläpp av kemikalier och oljaUnder 2011 registrerades 3 mindre miljöincidenter och 10 mindreincidenter med farligt gods i vårt uppföljningssystem ”Incontrol”.Samtliga incidenter är inrapporterade till lokala myndigheter ochsa<strong>ner</strong>ingsåtgärder har vidtagits.EN14. Miljöpåverkan av produkter och tjänsterMiljöutredningar i samband med ISO 14001-certifiering av vårt ledningssystemhar visat att vår tyngsta centrala miljöaspekt är förbränning av fossiltbränsle från transportmedel i vår regi som ger upphov till utsläpp avemissio<strong>ner</strong> till luft. Vi delar upp emissio<strong>ner</strong>na i utsläpp av växthusgasenkoldioxid som ger en global påverkan samt utsläpp av reglerade emissio<strong>ner</strong>som ger regionala och lokala effekter. Till de centrala miljöaspekternaräknar vi även e<strong>ner</strong>gianvändning. Lokalt visar miljöutredningar även påandra aspekter som vattenanvändning, avfall och personalens resor mm.EN15. ÅtervinningEj tillämpbart beträffande vår huvudverksamhet transporter. Dock lämnarvi vårt avfall till återvinning.EN16. LagöverträdelserInga lagöverträdelser utöver miljö- och farligt godsincidenterna har skettunder året.EN12. Utsläpp från fordonstvätten i Kristianstad per årKadmiumBly + krom + nickelZinkKopparOlja20100,12 g11,96 g198,27 g102,65 g3,39 kg27


GRILT2LT2. FORDONSFLOTTANS SAMMANSÄTTNINGVäg – inrikesFordonsstorlek Antal fordon Snittförbrukning< 3,5 ton 340 1,22 liter/milH/DFjärr}Summa 3 374* Baserat på uppgifter från eget åkeri.2,8 liter/mil*3 0344,3 liter/mil*Fordonsflotta inrikes/Euroklasser2009 2010 2011Euro 0 0 % 0 % 0 %Euro 1 2 % 1 % 0 %Euro 2 11 % 9 % 5 %Euro 3 52 % 50 % 42 %Euro 4 21 % 22 % 23 %Euro 5 14 % 18 % 29 %Fordonsflotta Europa*/Euroklasser2009 2010 2011Euro 0 1 % 0 % 0 %Euro 1 2 % 1 % 1 %Euro 2 12 % 6 % 7 %Euro 3 42 % 27 % 28 %Euro 4 19 % 29 % 28 %Euro 5 23 % 37 % 36 %* 24 068 fordon i DB <strong>Schenker</strong>s europeiska fordonsflottaTotal bränsleförbrukningInrikes vägtransportertkm Flytande bränsle* Gasliter m 3division land Sverige** 2 448 321 714 102 185 099 36 418Utrikes vägtransporterdivision land Sverige*** 2 539 082 592 41 015 950 0* Varav 90 % – fossilt och 10 % förnybart** Inrikesvärdena är baserade på inrapporterade värden*** Utrikesvärdena är beräknade – se sid 2428


GRILT3-LT8LT3. HÅLLBAR UTVECKLINGNya fordon94 % av inrikesfordonen är Euro 3 eller bättre.92 % av utrikesfordonen är Euro 3 eller bättre.Byte av transportslagPå längre sträckor där det är förenligt med övriga kundkrav använderDB <strong>Schenker</strong> kombilösningar bil/järnväg.Ruttpla<strong>ner</strong>ingRuttpla<strong>ner</strong>ing är speciellt viktig för en hög fyllnadsgrad i våra hämtnings- ochdistributionsfordon.LT4. FÖRNYBAR ENERGI OCH ENERGIEFFEKTIVITETVi strävar efter att byta fossilt bränsle mot bränsle som produceratsfrån råvara med hög förnybarhet.Vi ser över våra terminaler och logistikcentra för att öka e<strong>ner</strong>gieffektiviteten.DB <strong>Schenker</strong> Logistics certifierar sina logistikcentra som GreenBuildingoch köper grön el.Under 2011 har användningen av ren RME och biogas/naturgas samtEvulotion ökat.Flera av DB <strong>Schenker</strong>s åkerier har varit piloter för ACP Evolution– andra ge<strong>ner</strong>ationens drivmedel.Även MDE-fordon (Metan Diesel) har tagits i bruk.LT5. REGLERADE EMISSIONER – STADSLUFT52 % av våra fordon är Euro 4 eller bättre.LT6. TRÄNGSELGenom välpla<strong>ner</strong>ade rutter för vår inhämtnings- och distributionstrafikminskar vi trängselproblematiken. DB <strong>Schenker</strong>s koncept för citylogistik kanockså bidra till mindre trängsel.LT7. BULLERVår terminalverksamhet kan ge upphov till bullerstörningar framför allt iområden där bostadsbebyggelsen har krupit närmare inpå industriområdenoch terminalområden.LT8. MILJÖPÅVERKAN FRÅN EGEN INFRASTRUKTURSe EN6 & EN7.29


GRISociala nyckeltal 2011Global DB <strong>Schenker</strong>-strategi inom området Hälsa och Säkerhet.Arbetet med implementering av DB <strong>Schenker</strong>s övergripande policy ochledningssystem för hälsa och säkerhet tog fart under 2011. Ledningssystemetfastställdes av högsta ledningen i februari 2011 och byggerpå kraven i den internationella ”standarden” OHSAS 18001 (OccupationalHealth and Safety Assessment Series). Målsättningen är att skapa ettenhetligt arbetssätt och säkra arbetsförhållanden inom samtligaDB <strong>Schenker</strong>s verksamheter i världen. Ett enhetligt arbete i alla delarav organisationen kommer att ge värdefulla sy<strong>ner</strong>gier och underlätta uppföljning,inklusive framtagande av statistik och nyckeltal, på global nivå.LIKA-spelande ledningsgrupper.30


GRILA1. LA2, LA7MEDARBETAREHÄLSA OCH SÄKERHETLA1. Antal medarbetareTJM KA TJM KA TJM KA2009 2009 2010 2010 2011 2011<strong>Schenker</strong> AB 1 735 862 1 630 843 1606 826Systerbolag 292 197 328 194 326 181<strong>Schenker</strong> Åkeri AB 96 756 100 718 103 729Totalt 2 123 1 815 2058 1755 2035 1736TJM = Tjänstemän. KA = KollektivanställdaLA2 a. Personalomsättning (%)SjukfrånvaroDen totala sjukfrånvaron för 2011 uppgick till 3,8 %, d v s något lägreän fjolårets 4,1 %. Sjukfrånvaron för tjänstemännen är identisk medförra årets (2,4 %) medan frånvaron bland kollektivanställda minskatnågot – från 6,1 % till 5,9 %.LA7. Sjukfrånvaro (%)2009 2010 2011Tjänstemän 2,6 2,4 2,4Kollektivanställda 5,8 6,1 5,92009 2010 2011Tjänstemän 2,7 3,3 6,8Kollektivanställda 2,6 5,3 8,6LA2 b. Övertidsuttag (%)2009 2010 2011Tjänstemän 0,8 1,0 1,1Kollektivanställda 2,1 2,6 3,0Antal medarbetare, personalomsättning, övertidsuttagAntalet medarbetare har minskat marginellt på både tjänstemannasidanoch bland kollektivanställda sedan 2010. Personalomsättningen fortsätterdock stiga för båda personalkategorierna. Även övertidsuttagen visarpå en fortsatt stigande trend, och ökningen är mer uttalad för kollektivanställdaän för tjänstemän.31


GRILA5, LT12Arbetsrelaterade incidenterSammanställningen av de incidenter som inrapporterats via vårt eget webbaseraderapporteringssystem visar att nästan exakt lika många olycksfallrapporterats under 2011 som under 2010; 229 jämfört med 228. Däremothar antal rapporterade tillbud vänt uppåt igen och ligger nu på en andel av42 % av det totala antalet inrapporterade incidenter.Olycksmönstret är likartat med förra årets. Truck- och fordonsolyckor ärden domi<strong>ner</strong>ande olyckstypen följd av fallolyckor och skador orsakade avfallande föremål.LT12. Olyckor i trafiken och på externa lastnings- och lossningsställenOlyckor som sker inom DB <strong>Schenker</strong>s verksamhet, men utanför våragrindar, fångas upp via DB <strong>Schenker</strong>s interna larmrutin InfoLarm. Under2011 mottogs rapporter om totalt 15 olyckor på väg eller på externa godsmottagningardär våra samverkande åkerier varit inblandade. 6 av dessavar trafikolyckor med andra fordon inblandade, 5 singelolyckor med fordon,2 bränder samt 2 olyckor på externa lossnings-/lastningsställen. Fem av de15 olyckorna orsakade mer eller mindre allvarliga personskador, varavtvå med dödlig utgång – en i trafiken och en på externt lossningsställe.LA5. Arbetsrelaterade skador (antal st)Antal arbetsrelaterade incidenter*2009 2010 2011Olycksfall 211 228 229Tillbud 182 114 167Andel tillbud av totala antalet incidenter 46 % 39 % 42 %* Källa: DB <strong>Schenker</strong>s incidentrapporteringssystemMålet är att tillbuden ska utgöra 85% av totala antalet inrapporteradeincidenter.32


GRILT9, LA8, LT11, LA13KÖR- OCH VILOTIDERLT9. Kör- och vilotiderRegelverket kring kör- och vilotider är framtaget för att säkerställa godaarbetsmiljöförhållanden för chaufförer och för att skapa en säker trafikmiljö.System för att styra upp och kontrollera att reglerna efterlevs ärdärför viktiga ur både ett arbetsgivar- och samhällsperspektiv.HIV & AIDSLA8. DB <strong>Schenker</strong> i Sveriges policy om HIV och AIDSEn HIV-positiv eller AIDS-sjuk medarbetare ska, så långt som sjukdomsbildentillåter, ha en oförändrad arbetssituation. Omplacering får inte skemot den drabbades vilja, om den inte sker för att skydda honom eller hennemot risker i arbetsmiljön. En medarbetare som är HIV-positiv eller AIDSsjukhar rätt att själv avgöra vilka som ska informeras om den uppkomnasituationen.ALKOHOL & DROGERLT11. Alkohol och drogerDB <strong>Schenker</strong> har tillsammans med de fackliga organisatio<strong>ner</strong>na beslutat ompolicy och riktlinjer för hantering av frågor rörande alkohol och droger påDB <strong>Schenker</strong>s arbetsplatser. Syftet är att gemensamt skapa alkohol- ochdrogfria, säkra och goda arbetsplatser för våra medarbetare, samt att kunderoch allmänhet ska kunna betrakta oss som ett gott föredöme i trafiken.Policyn omfattar samtliga anställda inom DB <strong>Schenker</strong>, men även andra kanberöras av DB <strong>Schenker</strong>s riktlinjer. Bland annat finns en central rutin somreglerar hantering av misstänkt alkoholpåverkade chafförer som befin<strong>ner</strong>sig på DB <strong>Schenker</strong>s terminaler.JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALDLA13. Plan för lika rättigheter och möjligheterMed den nya diskrimi<strong>ner</strong>ingslagen som bas har en ny och breddad plattformför DB <strong>Schenker</strong>s jämställdhets- och mångfaldsarbete skapats. Innehålleti den Plan för lika rättigheter och möjligheter, som avser treårsperioden2010-2012, bygger på erfarenheter från jämställdhetsarbetet, på gällandenolltolerans mot diskrimi<strong>ner</strong>ing och trakasserier på DB <strong>Schenker</strong>s arbetsplatseroch på ambitionen att skapa förutsättningar för en ökad mångfaldockså ur ett etniskt och kulturellt perspektiv.Arbetet bedrivs som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) påvåra arbetsplatser och i nära samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare.Samverkan ökar acceptansen för arbetet men också förutsättningarnaför att målsättningarna omsätts i praktisk handling. De lokala arbetsmiljökommittéernahar här en mycket viktig funktion.Under 2011 har arbetet riktat särskild fokus mot frågor kring Värderingaroch företagskultur – ett av planens 5 fokusområden. Den mest omfattandeaktiviteten har utgjorts av LIKA-spelande bland samtliga ledningsgrupper iDB <strong>Schenker</strong> Sverige. (Se mer information om LIKA-spelet på sid 8). En nyplan för de kommande tre årens arbete tas fram vid årsskiftet 2012/2013.Sedan ett antal år sammanställs årlig statistik och nyckeltal som beskriverjämställdhetsläget inom företaget. De parametrar som redovisas är fördelningenmän/kvinnor bland samtliga anställda, bland chefer/arbetsledare(tjänstemän och kollektivanställda) och i koncernens styrelser. Vidarerapporteras andelen män och kvinnor som deltagit i interna utbildningar avolika slag (verksamhetsutbildningar, ledarskapsutbildningar etc.) under året.I uppföljningsarbetet spelar vår årliga medarbetarundersökning enbetydande roll.33


GRILA11DB <strong>Schenker</strong>s årliga medarbetarundersökning (NMI) – en värdefullinformationskälla i uppföljningsarbetet.Den årliga medarbetarundersökningen (NMI – Nöjd-Medarbetar-Index) ären värdefull informationskälla och ett stöd i uppföljningen av bland annatarbetsmiljö- och jämställdhetsarbetet i verksamheten. Den bidrar till attkomplettera statistik och nyckeltal med en mer kvalitativ beskrivning avförhållandena. Undersökningen innehåller en mängd olika frågor med kopplingtill arbetsmiljö och arbetsförhållanden och redovisar medarbetarnassyn på bl a företagskultur/-värderingar, ledarskap, kompetensutvecklingsamt möjligheten att förena arbete och föräldraskap. Även personlig erfarenhetav eventuell diskrimi<strong>ner</strong>ing och trakasserier efterfrågas.Värdet av undersökningen är naturligtvis kopplat till svarsfrekvensen somavgör hur representativt resultatet är och med vilken säkerhet skillnaderoch trender kan tolkas. Årets undersökning, som avser bedömning avförhållandena under 2011, är den femte i ordningen sedan starten. Svarsfrekvensenhar successivt ökat år från år, i syn<strong>ner</strong>het bland de kollektivanställda,och landade i år på 87 %.Fakta om NMI – Nöjd-Medarbetar-IndexFrågemetodiken i medarbetarundersökningen är tvådimensionell ochbygger på principen att inte bara fråga hur bra arbetsgivaren är på deolika områdena, utan också hur viktig respektive del är för medarbetaren.Varje fråga ställs därför ur två perspektiv – hur viktigt och hur väl – ochsvaren markeras på en 5-gradig skala. Gapet, eller mellanskillnaden mellande båda bedömningarna, d v s Hur väl minus Hur viktigt, ger ett mått påförbättringspotentialen för varje fråga och frågeområde.Ju högre minus-värde, desto sämre ”betyg”. Bästa möjliga resultat är 0 ochuppnås när väl och viktigt överensstämmer helt och ges samma värde, d v snär medarbetarnas förväntningar och önskemål på arbetsgivaren/arbetsförhållanden/chefenuppfylls helt.-1,5 till -4,0 Mycket stor förbättringspotential-1,0 till -1,5 Stor förbättringspotential-0,5 till -1,0 Viss förbättringspotentialBättre än -0,5Liten/ingen förbättringspotentialSvarsfrekvensLA11a. Anställda med utländsk bakgrund0%20% 40% 60% 80% 100%2010 2011Totalt Män Kvinnor Totalt Män KvinnorTotalt20122011201020092008Tjänstemän 9 % 8 % 10 % 11 % 11 % 10 %Kollektivanställda 18 % 18 % 12 % 18 % 18 % 12 %Totalt 13 % 14 % 10 % 14 % 14 % 11 %Kollektivanställda75%71%70%68%54%Person med utländsk bakgrund = Utrikes född ELLER inrikes född med tvåutrikes födda föräldrar.Tjänstemän94%92%85%92%93%Utländsk bakgrund (LA 11a)Förra året kompletterades enkäten med en ny fråga om utländsk bakgrund.Informationen är nödvändig för att kunna följa upp resultatet av vår ambitionatt skapa förutsättningar för att öka den etniska mångfalden. Definitionenav begreppet är hämtad från SCB: Utrikes född eller inrikes föddmed två utrikes födda föräldrar.34


GRILA11Resultatet visar att av de 3307 medarbetare som deltagit i undersökningenuppger 14 % att de har utländsk bakgrund, d v s en ökning med 1 % sedanföregående år. Bland de kollektivanställda är andelen med utländsk bakgrundidentisk med förra årets, 18 %, medan andelen bland tjänstemännenhar ökat från 8 till 11 %. Ökningen har i första hand skett bland de manligatjänstemännen och i verksamheter med särskilt stark internationell koppling.LA11b. Personalsammansättning – fördelning män/kvinnor2009 2010 2011Män Kvinnor Män Kvinnor Män KvinnorTotalt anställda 70 % 30 % 70 % 30 % 69 % 31 %Tjänstemän 49 % 51 % 49 % 51 % 47 % 53 %Kollektivanställda 93 % 7 % 94 % 6 % 93 % 7 %CheferBland tjänstemän 70 % 30 % 66 % 34 % 65 % 35 %Bland kollektivanställda* 94 % 6 % 92 % 8 % 97 % 3 %Representationi bolagsstyrelser 76 % 24 % 76 % 24 % 78 % 22 %* Siffran för chefer 2011 anger kollektivanställda män/kvinnor med personalansvar.Tidigare år redovisades andel manliga och kvinnliga chefer förkollektivanställda även om de tillhörde kategorin tjänstemän.Könsfördelningen bland företagets tjänstemän är fortfarande jämn, även omandelen kvinnor ökat något sedan 2010 – från 51 % till 53 %. En marginellökning kan också noteras för andelen kvinnor på kollektivsidan (7 % jämförtmed 6 % 2010).Även bland chefer (tjänstemän) har andelen kvinnor ökat marginellt, från34 till 35 %. Den kvinnliga representationen bland kollektivanställda chefer/arbetsledare är betydligt mer blygsam och uppgår i år till 3 %. Notera att siffraninte är helt jämförbar med tidigare års. I år redovisas andelen män/kvinnormed personalansvar inom kategorin kollaktivanställda medan föregåendeårs siffror visar andelen manliga/kvinnliga chefer med kollektivanställdpersonal.Antalet kvinnor i företagets styrelser har minskat med en och bidrar till att denkvinnliga styrelserepresentationen landar på 22 % jämfört med fjolårets 24 %.Medarbetarnas syn på lika möjligheterTabellen redovisar medarbetarnas uppfattning om DB <strong>Schenker</strong>s värderingaroch arbete för lika möjligheter, samt i vilken omfattning närmaste chef verkarför jämställdhet och arbetar mot diskrimi<strong>ner</strong>ing.Värdena i tabellen visar potentialen för förbättringar, det vill säga hur väl frågantillgodoses i förhållande till hur viktig man anser frågan vara.Männen, både tjänstemän och kollektivanställda, anser sig genomgående mernöjda med förhållandena än kvinnorna. Skillnaderna mellan könen är störstbland tjänstemännen.Gemensamt för kvinnorna i båda personalkategorierna är missnöjet med företagetsövergripande värderingar och arbete för Lika möjligheter, samt hur manlyckats i arbetet med att motverka lönediskrimi<strong>ner</strong>ing. Bland de kollaktivanställdakvinnorna riktas missnöjet i första hand mot den närmaste chefen medan dekvinnliga tjänstemännen är mer kritiska mot företagets hantering av frågorna.Bedömningen av lika möjligheter överlag visar dock på aningen bättre resultat(lägre potentialvärden) i år för både män och kvinnor.LA11c. Jämställdhet och mångfaldMänKvinnorAlla KA TJM Alla KA TJMFöretagets värderingar 2241 1231 940 1058 101 954Lika möjligheter- Kön - 0,40 - 0,45 - 0,33 - 0,87 - 0,71 - 0,89- Kulturell bakgrund - 0,34 - 0,37 - 0,30 - 0,59 - 0,51 - 0,60- Motverkar lönediskrim. - 0,75 - 0,85 - 0,59 - 1,33 - 1,06 - 1,36Ledarskap/närmaste chef- Verkar för jämställdhet - 0,31 - 0,40 - 0,17 - 0,58 - 0,71 - 0,56- Arbetar mot diskrimi<strong>ner</strong>ing - 0,41 - 0,51 - 0,26 - 0,60 - 0,86 - 0,57TJM = Tjänstemän. KA = Kollektivanställda.Källa: Medarbetarundersökning 2012.Tabellen visar skillnaden (= gapet) mellan medarbetarnas bedömningar av”Hur väl” och ”Hur viktigt”. Ju närmare 0, desto bättre värde. (Se närmarebeskrivning av metodiken i stycket Fakta om NMI – Nöjd-Medarbetar-Index).35


GRILA11Arbete och föräldraskapEtt uttalat och viktigt mål för DB <strong>Schenker</strong> är att medarbetarna ska kunnaförena föräldraskap och förvärvsarbete. Enligt årets medarbetarundersökningär frågan relevant och aktuell för cirka hälften av medarbetarna, varavde allra flesta anser att förhållandena fungerar utmärkt eller bra. Mestnöjda är tjänstemännen, både män (98 %) och kvinnor (96 %). Kollektivanställdaföräldrar har det svårare att få vardagen att fungera tillfredsställande.I år uppger sig 15 % av de manliga och 14 % av de kvinnliga kollektivanställdamed familj/barn ha svårt att förena yrkes- och föräldraroll.Problemen med att förena arbete och föräldraskap tycks alltså ge<strong>ner</strong>elltvara mer kopplade till personalkategori än till kön.LA11d. Förena föräldrarskap och arbete2009 2010 2011TJM KA TJM KA TJM KAMän Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män KvMedarb. som uppgivitföräldrarskap 501 484 596 48 480 499 549 34 522 497 590 53Ja, fungerar utmärkteller ganska bra 95 % 95 % 82 % 85 % 96 % 95 % 84 % 94 % 98 % 96 % 86 % 85 %Nej, pga arb.uppg,chefen eller andra skäl 5 % 5 % 17 % 15 % 4 % 5 % 16 % 6 % 2 % 4 % 14 % 15 %TJM = Tjänstemän. KA = Kollektivanställda.Källa: Medarbetarundersökning 2010–2012.36


GRILA11Diskrimi<strong>ner</strong>ing och trakasserierFöregående år (2011) uppgav totalt 146 medarbetare (4,6 %) att deutsatts för diskrimi<strong>ner</strong>ing och/eller trakasserier. I år är motsvarande siffra253 perso<strong>ner</strong> (7,7 %). Siffrorna är dock inte helt jämförbara då frågekonstruktionenär något annorlunda i år. I årets undersökning är fråganuppdelad i två – en som rör diskrimi<strong>ner</strong>ing enligt lagens grunder och ensom fångar upp trakasserier i form av ”mobbning/utfrysning”, ”sexuellatrakasserier” och trakasserier ”i annan form”. Uppdelningen har gjorts föratt kunna differentiera mellan arbetsgivarens ansvar enligt diskrimi<strong>ner</strong>ingslagenoch organisatoriska problem med effekter på det psykosocialaarbetsklimatet på arbetsplatserna.Diagrammet visar resultatet på de frågor som är jämförbara i sina formuleringar,vilket innebär att svarsalternativen på föregående års enda ställdafråga har jämförts med motsvarande alternativ i årets två frågor.Upplevd diskrimi<strong>ner</strong>ingFlera skäl* Flera skäl*Religion/trosuppfattningEtnisk Etnisk bakgrund bakgrundÅlder ÅlderFunktionsnedsättningSexuell Sexuell läggning läggningKön Kön0 0 20 20 40 40 60 60 80 80Antal medarbetareAntal medarbetare201220112010201220112010*Svarsalternativet ”avflera skäl” gavs inte i2012 års undersökning.Däremot kunde fler änen diskrimi<strong>ner</strong>ingsgrundanges.Diskrimi<strong>ner</strong>ingPå frågan om diskrimi<strong>ner</strong>ing kunde i år fler än ett svarsalternativ markeras,medan enkäten 2011 gav ett separat alternativ för dem som såg flera orsakertill diskrimi<strong>ner</strong>ingen (”Flera skäl”). Totalt 119 perso<strong>ner</strong> har i år svarat Japå frågan om diskrimi<strong>ner</strong>ing, jämfört med 113 föregående år. Andelen ärdärför densamma – 3,6 %.TrakasserierDen noterade ökningen totalt sett kan därför hänföras till upplevelse avtrakasserier snarare än diskrimi<strong>ner</strong>ing. Svarsalternativen mobbing/utfrysningoch sexuella trakasserier fanns med i både årets och fjolårets undersökning.Resultatet visar att några fler individer har angivit dessa alternativ i år,medan andelen är i stort densamma – 2 % jämfört med 1,8 %. Däremothar årets nya svarsalternativ – ”I annan form” – rapporterats av ett störreantal individer. Det är denna grupp som bidrar till den ökning vi ser i åretsresultat.Upplevda trakasserierFlera skäl*I annan formReligion/trosuppfattningEtnisk bakgrundMobbingÅlderFunktionsnedsättningI form av sexuellaSexuell läggning trakasserierKön0 50 100 150Antal medarbetare0 20 40 60 80Antal medarbetare201220112010Jämställda lö<strong>ner</strong>Enligt Diskrimi<strong>ner</strong>ingslagen ska en lönekartläggning utifrån ett jämställdhetsperspektivgöras vart tredje år. Det betyder att nästa tillfälleäger rum 2012. För att underlätta processen för berörda parter harDB <strong>Schenker</strong> tagit fram ett verktyg som stöd för att upptäcka osakligalöneskillnader på såväl strukturell som individuell nivå.Källa: Medarbetarundersökning2010-201220122011201037


GRILA9UTBILDNINGLA9. UtbildningTotalt har 815 medarbetare deltagit i någon av DB <strong>Schenker</strong>s centraltadministrerade utbildningar under året, vilket är några färre än föregåendeår (875). Däremot är antalet utbildningsdagar betydligt fler, vilket innebäratt årets utbildningar varit mer omfattande. Exempel på en sådan är förraårets processutbildning inom trafik och produktion som omfattade10 dagar.Kompetensutveckling kan också bestå av andra typer av utbildningsinsatser,både externa arrangemang och lokalt anordnade kurser. De uppgifternafinns inte tillgängliga på central nivå och redovisas därför inte här.Av den centrala utbildningsstatistiken noterar vi att könsfördelningenbland kursdeltagarna, både vad gäller verksamhetsutbildningar och chefs-/ledarskapsutbildningar, blir allt jämnare. 48 % av deltagarna i ledarskapsutbildningarnaunder året var kvinnor, jämfört med 47 % under förra året.I övriga utbildningar var det kvinnliga deltagandet 45 %, vilket är en ökningmed 2 % sedan förra året.Medarbetarnas uppfattning om sin egen kompetensutveckling undersenaste året speglar utbildningsstatistiken. Andelen män och kvinnor med2 eller fler utbildningsdagar har ökat, och är särskilt uttalad bland kollektivanställdamän, d v s målgruppen för den under förra året genomfördaprocessutbildningen.LA9 b. Antal deltagare, typ av utbildning och fördelning män/kvinnor2009 2010 2011Män Kv. Män Kv. Män Kv.Intern verksamhetsutbildning67 % 33 % 57 % 43 % 55 % 45 %Chefs-/ledarskapsutbildningar70 % 30 % 53 % 47 % 52 % 48 %Källa: Uppgifterna är baserade på central utbildningsstatistik.LA9 a. Utbildningsdagar2009 2010 2011TJM KA TJM KA TJM KAMän Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv. Män Kv.Mindre än 1 dag 27 % 31 % 58 % 51 % 27 % 29 % 62 % 53 % 22 % 25 % 4 % 50 %1 dag 15 % 19 % 18 % 14 % 16 % 21 % 18 % 20 % 17 % 20 % 29 % 24 %2 eller fler dagar 58 % 50 % 23 % 36 % 57 % 50 % 19 % 26 % 61 % 55 % 27 % 26 %Källa: Medarbetarundersökning 2010–2012.38


GRILA3-LA4, LA6LA3, LA4, LA6. FÖRHÅLLANDE MELLAN MEDARBETARE OCHFÖRETAGSLEDNINGSamtliga medarbetare omfattas av kollektivavtal med Unionen, Transportarbetareförbundet,Ledarna och Handels.I kollektivavtalen regleras förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagarenär det gäller anställningsförhållanden, arbetstiders förläggning,semestrar och tjänstledigheter, traktamenten/övertidskompensation,allmänna förhållningsregler etc. Varje år hålls också en konferens mellanfackligt förtroendevalda tjänstemän ute i organisationen och representanterför företagsledningen där organisation, konjunktur, resultat ochframtid diskuteras. Motsvarande möten hålls med förtroendevalda samtcentrala företrädare för Transportarbetareförbundet en gång om året i ettforum kallat ”Företagsrådet”.Vid förändringar i verksamheten medverkar representanter för arbetstagarnai de konsekvensbedömningar som genomförs för att säkerställagoda arbetsmiljöförhållanden även efter det att förändringen genomförts.I arbetsmiljöarbetet är samverkan ett nyckelord och en framgångsfaktor– och också ett krav enligt Arbetsmiljölagen. Partsgemensamma forumför löpande behandling av arbetsmiljöfrågor finns både på central nivå(DB <strong>Schenker</strong>s Arbetsmiljökommitté) och på de enskilda arbetsplatserna(lokala arbetsmiljökommittéer).HR1–HR7. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETEREftersom DB <strong>Schenker</strong> i Sverige lyder under svensk lag och inte importerarnågra varor har inte några speciella riktlinjer för barnarbete eller tvångsarbeteutformats. En del riktlinjer redogör ändå för företagets inställningtill mänskliga rättigheter, till exempel koncernens förhållningsregler och vårjämställdhetspolicy (se LA10).S02. MUTOR OCH KORRUPTIONAtt ge och ta emot mutor är emot DB <strong>Schenker</strong>koncernens förhållningsregler.S03. BIDRAG TILL POLITISKA KAMPANJERUnder 2011 har DB <strong>Schenker</strong> i Sverige inte lämnat några bidrag tillpolitiska kampanjer.GRIHR, PRHR6. BARNARBETE OCH HR7 TVÅNGSARBETEGRI-standarden (se sidan 10) är utformad för att passa företag världen överoch har därför ett antal nyckeltal som berör mänskliga rättigheter.S01. SAMHÄLLSASPEKTERDB <strong>Schenker</strong> i Sverige är ett stort företag som genom sina olika roller påverkaromgivningen. Det är viktigt hur vi agerar som arbetsgivare, opinionsbildareoch kravställare på leverantörer. Vi vill använda vårt inflytande påett positivt sätt och söker därför samarbeten som kan bidra till ett hållbartsamhälle. Under år 2011 har vi fortsatt vårt samarbete med Trafikverket föratt tydliggöra vår roll som systemutformare i trafiksäkerhetssammanhang.PR1. KUNDENS HÄLSA OCH SÄKERHETDB <strong>Schenker</strong>s trafiksäkerhetspolicy (se sidan 17) gäller även för företagetsavtalsåkerier. I augusti 2004 undertecknade <strong>Schenker</strong> ABs dåvarande VD ettsexpunktsprogram för ökad trafiksäkerhet. Under år 2007 moderniseradesprogrammet och undertecknades av VD. Programmet utgörs nu av fyra målområden– till varje mål finns en utarbetat handlingsplan.PR2. PRODUKTION & MÄRKNINGDB <strong>Schenker</strong> i Sveriges ansvarsbestämmelser är identiska med NSAB 2000.PR3. RESPEKT FÖR KUNDENS INTEGRITETDB <strong>Schenker</strong> lämnar aldrig ut uppgifter om kund till tredje part.39


<strong>Schenker</strong> AB412 97 GöteborgTel 031-703 80 00www.dbschenker.com/seArt.nr 1190OttoboniMaj 2012Eskils Tryckeri ABTryckt på miljövänligt papper

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!