Nr 1 - Schenker

VD har ordetIngvar NilssonCEO Schenker Region NorthHur definierar man livskvalitet?En morgon för några veckor sedan träffade jag en av mina medarbetare ihissen. Hon hade rosiga kinder och var rejält vinterklädd och jag frågadeom hon brukade promenera till jobbet.”Javisst”, sa hon, ”det är helt perfekt – jag bor ju inte så långt härifrån. 20minuters uppvarvning på morgonen och 20 minuters nedvarvning på väghem. Jag går hela vägen utmed kajen. Det är livskvalitet!”Den korta ordväxlingen fick mig att fundera påhur jag själv definierar livskvalitet och det härmed hur man väljer att bo.Jag har läst någonstans att det i Sverige är vanligtatt man lägger ungefär en tredjedel av sin skattadeinkomst på boende. När man lägger så mycket pengar(och ibland mer) vill man ju inte ”bara” bo, man vill jubo bra. Bra betyder förstås olika saker för olika personer.För mig betyder det nära naturen, men samtidigt intelångt från kulturella upplevelser, restauranger, affäreroch sådana saker som en stadskärna har att erbjuda.Kan jag till det lägga tid med familjen, att jag och minanära får må bra och slipper att vara sjuka, ja, då börjarvi närma oss min definition av livskvalitet. Wikipediahåller med. Enligt sajten definieras livskvalitet somden upplevda känslan av att leva ett gott liv. Helt subjektivt,alltså.4 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011Trots det, så skulle nog många av oss kunna enas omatt några saker i alla fall inte bidrar till en förhöjdlivskvalitet. Buller, trängsel, långa bilköer och dåligluft till exempel. Tyvärr tror jag att det är just sådanaotrevligheter som ofta associeras med oss i transportbranschen.Det många inte vet är att vi ägnar en väldigmassa tid och kraft åt att ständigt förbättra miljön ivåra svenska städer. Vi kör inte lastbil bara för att detär roligt – vi vill naturligtvis vara så effektiva som möjligt,både för vår egen och för vår omgivnings skull. Visom jobbar på DB Schenker bor och vistas också i stan,vi vill inte bullra i onödan och självklart vill vi släppaut så lite avgaser som vi bara kan.I det här numret berättar vi mer om vårt arbete meddet vi kallar smartare citylogistik, vår satsning på enskönare stadsupplevelse för alla.

Nytt och noteratNytt och noteratUpplagan ökar.Fler vill haLogistikmagasinet■ 22 600 exemplar. Det är dennya TS-kontrollerade upplaganav Logistikmagasinet.– Det är jätteroligt. Vi harökat med drygt tio procentsedan den senaste mätningenför två år sedan. Det betyderatt vi är den största transportochlogistiktidningen i Sverigemed råge, säger Pierre Olsson,redaktör för tidningen.Tidningen har nyligen börjatsälja annonser vilket gjort detmöjligt att göra tjockare tidningar.– Det är säkert en del av förklaringentill varför så mångahör av sig och vill ha tidningen,säger Pierre.TS – Tidningsstatistik AB –reviderar svenska medier ochger en opartisk sammanställningav upplagor, distribution,hushållstäckning med mera.Möjligt att betala räkningar hos ombuden– Det finns ett stort intresse bland våra■ Just nu lägger Posten i Sverige ner hundratalsmindre ombud och flyttar sina tjänstertill större butikskedjor som Ica och Coop.– Vi går motsatt väg, vi utökar antalet ombuddär människor bor för att alltid vara näravåra kunder, säger Tina Rundström, VD förDB Schenker Privpak. Vi passar också på attlansera en annan tjänst som Posten lagt ner– att kunna betala räkningar och boka paketförsändelserhos våra ombud.DB Schenker Privpak och West Internationalhar tillsammans utvecklat den servicestationsom nu erbjuds DB Schenker Privpakssamtliga 1 600 ombud över hela Sverige.Servicestationen är en självbetjäningsterminaldär kunderna bland annat kan bokapaketförsändelser och betala räkningar viaGiroservice.– På sikt vill vi genom vår samarbetspartnerExchange erbjuda fler finansiella tjänstersom insättning på konto till alla svenskabanker, uttag från konto med mera hos våraombud, säger Tina Rundström.Fram till det senaste årsskiftet har de trebolagen genomfört ett pilotprojekt hos ett 50-tal ombud som slagit mycket väl ut. Ambitionenär att få ut ett 60-tal stationer i månadentill ombuden över hela Sverige.Självbetjäning. De nyaservicestationerna hartestats och erbjuds nuDB Schenker Privpaksalla 1 600 ombud runtom i Sverige. Där kanman bland annat bokapaketförsändelser ochbetala räkningar.åraombud att installera stationerna. Det är enservice som uppskattas av många kunder, sägerAndreas Anderzon, chef för DB SchenkerPrivpaks ombudsnät.Samtidigt planerar DB Schenker Privpakatt öppna cirka 50 nya ombud på olika platseri Sverige.– Det är lite lustigt egentligen att vi somytterst ägs av tyska staten är det företagsom tar sitt samhällsansvar i Sverigegenom att erbjuda service även i glesbygdoch i mindre butiker, säger TinaRundström.iStockphotoViktigt läge. Floden Aare rinner genom den schweiziska huvudstaden Bern, där DB Schenkernu har öppnat kontor.DB Schenker på plats i Bern■ Sedan januari finns DB Schenker Logistics på plats i den schweiziska huvudstadenBern. Kontoret kommer initialt att specialisera sig på globala flyg- ochsjöfraktlösningar.– Schweiz har alltid spelat en viktig roll i vårt europeiska nätverk på grundav sitt läge, säger Karl Nutzinger, styrelseledamot i Schenker AG och ansvarigför europeiska landtransporter.– Vi är övertygade om att vår närvaro i Schweiz kommer att locka nya kunder,säger Jörg Eggenberger, VD Schenker Schweiz AG.Schenker Schweiz AG har fler än 500 anställda på tio platser med huvudkontori Zürich.Paketkunderna ännu nöjdare■ Sveriges nöjdaste paketkunderanlitar DB Schenker. Det framgårav SKI:s (Svenskt Kvalitetsindex)mätning av kundnöjdhet på pakettjänstersom presenterades i slutet avförra året.I år har SKI för andra gången gjorten särskilt mätning kring pakettjänster.Posten AB, DB Schenker ochDHL särredovisas samt övriga bolagtillsammans (bland andra UPS ochTNT). I den här mätningen är detenbart företagskunder som tillfrågatskring sin relation till de olika företagenför pakettjänster.Företagen betygsätts inom sjukategorier: image, förväntningar, produkt,service, prisvärdhet, nöjdhetoch lojalitet.DB Schenker ligger i topp i alla kategorierför andra året i rad och är denenda av aktörerna som har nöjdarekunder i år än förra året. Alla övrigabackar i nöjdhetsbetyg.DB Schenker 50 år i Argentina■ DB Schenker har funnits i Argentina i 50 åroch är idag en av landets ledande logistikleverantörer.DB Schenker har nu egna anläggningarpå sju orter med cirka 300 anställda.Huvudsakliga kunder i Argentina är internationellabilindustrin och dess leverantörer,hemelektronik, och producenter av konsumtionsvaroroch livsmedel. DB Schenker erbjuderhela skalan av spedition och logistiktjänstersamt tullklarering. Schenker Argentina SAär DB Schenkers äldsta landorganisationi Sydamerika.DB Schenker har även bolag i Brasilien,Chile, Guatemala, Mexiko,Peru och Venezuela.50 år av verksamhet.DB Schenker har funnits på platsi Argentina sedan 1961.Guillermo Peralses/iStockphoto8 | LOGISTIKMAGASINET 1-20112011 | 9

Nytt och noteratNytt och noteratSamfoto/Svein-Erik DahlKlimatlådor klararkända konstverkTågfakta■ Hastighet: 71 km/tim i genomsnitt■ Tåglängd: 520 meter■ Totalvik: 1 000 ton■ Kapacitet: 10 enheter med total kapacitetpå 40 containrar och 3 bilvagnar.Lyft för Norge.Den nya tåglinjensparar in12 500 lastbilstransporteromåret.Nya Oslo-Narvik-tåget tar vägen genom Sverige■ – Vi är glada att kunna starta en nytågtrafik i Norge, säger Michael Holmström,VD för Schenker AS i Norge.Den 3 januari gick det första DB SchenkerNorth Rail Express på sträckan Oslo-Narvik – via Sverige. Fem dagar i veckanförser nu den nya järnvägslinjen norraNorge med parti- och styckegods. Pååtervägen handlar det främst om fisk tillsödra Norge och övriga Europa.Nya kundkontrakt som tecknades under2010 har resulterat i att DB Schenkerhar tillräckliga volymer för att köra egnatåg på linjen.– Om transporterna istället skulle utförasmed lastbil hade det handlat om12 500 lastbilstransporter om året.Sträckan Oslo-Narvik tur och retur är 389mil och vi kommer årligen att transporteracirka 25 000 containrar. Det råderingen tvekan om att detta är bra ocksåur miljösynpunkt, säger MichaelHolmström.På sikt är målet att utveckla ettdirekttåg mellan norra Norge ochEuropa. Den nya tågtrafiken innebäratt DB Schenkers volymer till ochfrån norra Norge ökar med cirka 30procent.■ När 129 verk av holländska mästarefrån 1600-talet skulle flyttas, från StädelMuseum i Frankfurt till Guggenheimmuseeti Bilbao i norra Spanien,fick man lägga cirka två månaderbara på nerpackningen av verken.Speciella klimatlådor för att skyddakonstverken under transportenfick tillverkas.– En temperaturskillnad på tiograder kan vara mycket skadligtför en gammal målning, säger IngoBegall, DB Schenkers specialist påatt hantera konstverk.Klimatlådorna byggdes för attrymma upp till fem målningarfrån utställningens – ”The Golden Ageof Dutch and Flemish Painting from theStädel Museum” – resa över hela världen.– De måste hålla exakt rätt mått, annarspassar inte konstverken. Inför en sådantransport vill man inte gärna råka ut för atten målning inte får plats, säger Ingo Begall.Städel Museum, Frankfurt am Main”Geografen”. Jan Vermeers tavla från 1669 är ett av demest kända konstverken i utställningen.Den största klimatlådan är över två gångertvå meter i storlek. Utställningen har nulämnat Bilbao och transporterats med flygför att ställas ut i Tokyo.VINN TID OCH PENGAR -ATA-CARNET LÖSER DINA TULLPROBLEM!Du som ska ta med varor tillfälligt till en mässa eller utställningutomlands - undvik krångel i tullen. Med ett internationellt tullpass- en ATA-carnet - förenklar du alla gränspassager.Vänd dig till din lokala HandelskammareLäs mer på www.cci.se/se/tjansterVolkswagen Crafteroch Volymax.Berco ProduktionNär du vill skruva upp volymenordentligt på din verksamhet. www.tr.se

LASTBIL+TÅGALLAHAR SIN PLATS IDRYPORTFyra frågor till Ann-Charlotte Erikssonsom är Trafikverkets samhällsplanerare för SkaraborgDu kommer från gamla Vägverket och håller på med Dryportssom ju sätter godset på järnväg. Hur går det ihop?Det stämmer att grundtanken är att lyfta gods från väg till järnväg och att byggatransportsystem som hänger ihop, det är både ”gamla Vägverkets” och Trafikverketsuppdrag ur ett effektiviseringsperspektiv. Men lastbilen försvinner inte i kedjan:inlandsterminaler blir en mellanstation i lokala transportsystem över vägen.Lokala transporter stärks men ger också ett ökat tryck på de mindre vägarna.Tema citylogistik:Vad har ni gjort inom projektet?Vi har tittat på hur lastbilsflöden kan se ut när Dryport Skaraborg drar i gång förfullt och har utifrån det planerat för en bättre tillgänglighet till terminalen. Detbetyder nya vägsatsningar och anslutningar där vi försöker minska störningarnaför trafikanterna.Är det givande att ha med folk från Skottland, England och andra?Ja det tycker jag! Vi har inte de stora trafikmängder som i andra länder och måstevåga se att nya vägar inte alltid är det bästa. Trafikverket satsar på hållbaratransportlösningar och försöker få med alla transportslag i samspel. Det är ävengivande på oväntat sätt när en skotsk partner visar mig häftiga simuleringsmodellersom är mycket användbara här.AllaLyckliga gatan.Så såg det ut påAvenyn i Göteborgunder Friidrotts-EM2006. Uteserveringarlängs hela gatansom inte stördes avnågon trafik.Alla villvi ha enHar Trafikverket hittills lyckas med att få ihop två så olika organisationersom väg och bana?Den nya organisationen har börjat sätta sig och det finns stora möjligheter att förvaltade olika kompetenserna från de gamla verken. Just det är viktigt i att utvecklakoncept som Dryports eller gröna korridorer, där väg, järnväg och vatten måstesamsas.Pierre Olssonlevande stadNyfiken? info@dryport.orgwww.dryport.org • www.vgregion.se/dryportDen inbjudande och levande staden är ett ideal för framtiden. Inne icentrum vill vi handla, äta, umgås och roa oss – men utan att störasav bilar.Men hur når vi dit? Hur löser man logistiken i en bilfri miljö? Hur skavaruförsörjningen ske, och hur ska man frakta hem det man handlat?I det här numret av Logistikmagasinet fokuserar vi på problem – ochlösningar – i stadsmiljö.LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 13

CitylogistikEn bra dialog mellan stadens olika företrädare ochatt logistiker får vara med vid planeringen ochutvecklingen av framtidens städer.Det är några förutsättningar för att våra stadskärnorska kunna behålla sin attraktionskraft,menar John Wedel, seniorkonsult på DB SchenkerConsulting.” Det gäller atthitta lösningarsom uppfyllerallas behov”Dreamstime.comTillgång till allt – men utan bilar. Att man lugnt kan strosa runt, shoppa eller sätta sig på en uteservering utan att störas av avgaser och buller – så ser enattraktiv stadskärna ut. Men hur ska varorna och maten komma dit? För att innerstaden inte ska dö ut är det nödvändigt att tänka på logistiken vid utvecklingenav våra städer, menar DB Schenker Consultings John Wedel.Vi vet att allt fler människor flyttar in till städerna.Och vi vet också att det krävs dagliga leveranserav stora och ökande mängder gods in tillstaden. Vad många inte tänker på är att det som människornai staden samt dess besökare vill göra, faktisktockså kräver att det kommer varor in till staden. Detvi ska handla och äta måste transporteras rent fysiskt.Den kan inte bäras in eller transporteras på kärror ochcyklar, utan måste komma med distributionsbilar. Visstkan dessa vara miljövänliga på alla sätt och vis, men detär ändå bilar vi pratar om.Och det är här som det svåra börjar. Trevliga städeroch bra varuförsörjning går inte alltid ihop. I alla fallinte om man inte uttryckligen planerar för det.För att värna staden och miljön kommer allt fler regler,från förbud till fysiska hinder. Dessa är till för att hindraprivatbilism, men påverkar även godstrafiken.Vi blir ofta arga när det står en distributionsbil ochspärrar vägen på gatan framför oss. Men det är ju inte såatt den står där bara för att göra livet eländigt förbilister, utan för att det inte finns några alternativ. Sådet gäller att hitta lösningar så uppfyller allas behov.I Göteborg finns ett framgångsrikt initiativ därTrafikkontoret tillsammans med bland andra fastighetsägareaktivt arbetar med att utveckla den lokalagatumiljön så att privatbilismen minskar samtidigt somgodstrafiken fortfarande kan komma fram.Framkomlighet för gods är inte bara en kommunalangelägenhet. Även privata aktörer som fastighetsägareoch företag måste i högre grad tänka på att planeraför gods. Det finns många exempel på hur manglömt bort godset i köpcentrum och större butiker.En av våra större kedjor öppnade en ny butik i ettsvenskt köpcentrum. Till kundernas glädje fanns detfyra olika ingångar till butiken. Men att också varorskulle levereras till butiken hade man inte tänkt på!Ett annat exempel är den stora gallerian i Stockholmdär allt är utformat för konsumenterna. Godsintagetligger i ett vanligt parkeringsgarage medytterst låg takhöjd. Och när Frölunda torgs köpcentrumi Västra Frölunda öppnade sin nya del 2009 hademan fortfarande inte byggt klart godsintaget.Sedan kan man ju utveckla logistiken från transportörernasoch varuägarnas sida också. Vi vet att sändningsstorlekarnaminskar generellt och att snabbaleveranser blir allt viktigare. I butikerna i stadenfinns inga lager, utan allt bygger på frekventa ochsnabba dagliga inleveranser.Det här genererar mycket transporter samtidigtsom den totala godsmängden inte ökar i samma takt.Kunde man samordna dem skulle transporterna intill staden bli mycket färre. Eller så kan man köra ihögre utsträckning med mindre fordon. Den normalaleveransen till butiker inne i staden är nästan aldrig såstor så att den kräver en hel distributionsbil, utan detär ofta en pall eller ett par paket det handlar om.Förvånansvärt sällan ser man lösningar där varor samlastas.Leveranser från olika leverantörer till olikakunder kunde först gå till en gemensam terminal föratt därefter samordnas i distributionen. Höga fyllnadsgraderskulle resultera i färre fordon och därmedmindre buller, utsläpp och trängsel inne i staden.Det är svårt för staden att styra leveranserna så attde blir mer samordnade, men kanske kan fastighetsägaresamt bransch- och företagarföreningar hjälpatill.Många städer lever också med konkurrensen frånstora köpcentrum som ligger utanför stadskärnan.Ett bra utbud av varor inne i staden är en förutsättningför att klara konkurrensen, men kräver också entillfredsställande godstillförsel.Om man fortsätter med regleringar i innerstadensom också påverkar godsdistributionen i negativriktning, så kan det medföra att folk tappar intressetför att besöka staden. Man håller sig i utkanterna ochgynnar i stället externa köpcentrum.Staden tappar i attraktion och blir mindre bra attvara och leva i. Och det var ju inte så vi ville ha det.»Förvånansvärt sällan ser manlösningar där varor samlastas.«Hur bör man då gå tillväga? Finns det några allmännarekommendationer? Till att börja med måste logistikerin i planeringen och utvecklingen av städerna.Människor som kan godsflöden och som kan varamed och föra fram godsets behov. Jämför med industrindär logistiker ofta är med redan vid konstruktionenav produkter. En bra dialog mellan stadensföreträdare, godsägarna och transportörerna behövsockså.Det gäller att skapa bra forum för detta.John Wedel■ John Wedel är seniorkonsult på DB SchenkerConsulting. Han arbetar främst med logistikstrukturer ochlogistikutveckling och föreläser på universitet och högskolor.Han har tidigare arbetat som logistikchef och hardoktorerat i logistik på Chalmers.14 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 15

CitylogistikBorlängevisarvägenI tio år har Borlänge kommun drivit ett framgångsriktkoncept för citylogistik.Nu börjar flera andra kommuner ta efter systemet.Och det finns mycket att tjäna på det.Kommunens ekonomi, lokala producenter, trafiksäkerheten,arbetsmiljön, miljön – alla är vinnare på upplägget.Text: Pierre OlssonBild: Viggo NielsenFör tio år sedan bestämde Borlänge kommunatt man skulle ta ett rejält grepp ommiljöfrågan.När man började titta närmare påtransporterna inom kommunen insågplötsligt tjänstemännen och politikernaatt de inte hade någon koll på dem alls.De upptäckte att en vanlig skola kundeha så mycket som tre leveranser omdagen.– Vi tyckte att det var ett oacceptabeltsystem ur flera aspekter, både ekonomisktoch miljömässigt. Men kanskeframförallt för att vi inte ville ha lastbilarpå skolgårdarna när barnen är där, sägerÅke Persson, strateg på kontoret för hållbarutveckling i Borlänge.För tio år sedan ingick transporterna iupphandlingarna av varor. Det betyddeatt varje leverantör skötte sina egnatransporter. Genom att skilja produkterfrån transporter och upphandla demseparat kunde man ställa bättre krav påbåda.– Vi är en liten beställare och kan inteställa hur hårda krav som helst på våratransportörer. Men vi arbetar målmedvetetmed att minska våra utsläpp avväxthusgaser och försöker ställa rimligakrav på transportörerna. Under förraavtalsperioden krävde vi en minskningav emissionerna med fem procent, sägerÅke Persson.Den första varugruppen man tog tag i varlivsmedel.– Vi såg att vi hade fått allt färre ochstörre leverantörer av livsmedel. Delokala producenterna hade fått svårt atthävda sig. Vi hade till exempel en lokalpotatisodlare som var tvungen att ha enegen lastbil eftersom han behövde levereratill 16 olika adresser i kommunen,säger Åke Persson.Lösningen blev att låta alla leverantörerleverera sina produkter till ett lager.Där sampackas alla varor som ska tillsamma adress ochkörs ut som ensamlad sändning.Mottagarna är 125olika kommunalaverksamhetersom skolor, äldrevårdmed mera.Åke Persson. Strategpå kontoret för hållbarutveckling i Borlänge.Leveransernasker sedan enligtett fastlagt sche-ma tidigt på morgoneninnan vare sigpersonal eller skolbarn ärpå plats.Chaufförerna har nyckel tillmottagarens kylrum och ställer avvarorna där. Nu vet personalen dessutomvilken dag i veckan de får leveranser,tidigare var det oklart när transporternaskulle komma.Det går inte att sätta någon exakt siffra påbesparingarna eftersom det saknas statistikfrån utgångsläget i Borlänge. Detsom går att mäta är antalet leveranser,eller stopp, bilarna gör. Det har minskatmed mellan 50 och 75 procent på de olikaenheterna.– Jag är övertygad om att vi betalarhela upplägget bara med personalens tid.Sedan har vi alla andra vinster, säger ÅkePersson.Borlänge har även lagt till andra produktersom ska till kommunernas verksamhetersom papper, blöjor, skolmaterialoch andra förbrukningsvaror.– I och med att vi har systemet är detlätt att lägga på andra varugrupper somska till samma adress, säger Åke Persson.Åke Persson, Borlänge kommun:»Vi hade till exempel en lokal potatisodlare som vartvungen att ha en egen lastbil eftersom han behövdeleverera till 16 olika adresser i kommunen.«Nu har flera andra kommuner förståttvitsen med Borlänges upplägg. I tio århar man varit runt och föreläst på olikaseminarier och konferenser utan att dethänt så mycket. Först nu verkar det halossnat. Idag har flera kommuner ett liknandeupplägg.Varför har det tagit så lång tid trordu?– Vi har också undrat, det är ju ingamärkvärdigheter vi sysslar med. Menden senaste tiden har både klimatfråganoch kraven på närproducerat ökat. Dethar gjort att många börjat fundera på vadsom går att göra på nära håll.Till en början fick man in många lokalaproducenter, men strömmen avtog såsmåningom. Då bjöds sju lokala producenterin till en diskussion.– Vi frågade varför de inte deltog i våraupphandlingar – och fick sju olika svar,säger Åke Persson.Lyckat projekt.Borlänge kommun harunder tio år arbetat med atteffektivisera transporter och logistik.Ett bageri kunde inte leverera föreklockan fem på morgonen, en annankunde inte leverera så små sändningarsom Borlänge beställde, utan bara pallvis.– Det gav oss anledning att vidareutvecklavår modell. Att följa upp ochfortsätta att skapa ständiga förbättringarär själva basen för god logistik – och detär det som gör vårt jobb så roligt, sägerÅke Persson.16 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 17

CitylogistikFullt möjligt halverautsläppen på kort tidCitylogistik»DB Schenker har ringat in just citylogistiken somett av de områden där det finns stor potential attminska utsläppen av koldioxid.«Citydistribution är ett eftersatt logistikområde – onödigt många fordon används, vilket geronödigt höga utsläpp av avgaser, ökad trängsel och buller.Orsakerna till att citylogistiken i de flesta städer är så oorganiserad är många och komplexa.Som exempel kan nämnas leveransvillkor där mottagaren av godset/varorna inte har någotinflytande på hur, eller med vem, varorna levereras samt transportlösningar där varuproducenteneller grossisten själv kör ut varorna, ofta med en låg fyllnadsgrad till följd.Med andra ord – många fordon används för att leverera lite gods.”DB Schenker arbetar sedan 2005 med ettsjupunktprogram för att halvera utsläppenper tonkilometer från gods-transporterpå väg fram till 2020 och har ringat injust citylogistiken som ett av de områdendär det finns en stor potential att minskautsläppen av koldioxid. Men är detmöjligt att på ännu kortare tid halverautsläppen från just stadstransporter?För att besvara denna fråga startadeDB Schenkers distriktskontor i Göteborg”Hela lasten, halva utsläppet” – ettprojekt som avgränsas av DB Schenkershämtnings- och distributionstrafik inommiljözonen i Göteborg. En projektplantogs fram, basår blev 2008. En noggrannkartläggning av utsläppen från de ingåendefordonen gjordes. Fyllnadsgrad,transportarbete, antalet sändningar,antal paket och antalet fraktsedlar noterades– allt för att kunna följa effekten avgenomförda förändringar.En styrgrupp och ett antal arbetsgrupperbildades. I styrgruppen finns blandandra Tomas Johansson, DB Schenkersdistriktschef i Göteborg, och distributionsåkeriernasVD Roger Nilsson. Styrgruppensatte målet att till senast 2015halvera utsläppen per levererat kolli. 15fordon från DB Schenkers distributionsåkerierTGM och Bäckebols Åkeri ingåri projektet.Delar av projektplanen är utformad somutvecklingstrappor för fordon och förbränsle – ett trappsteg per år. Projektetarbetar med lättare paketfordon och medtyngre distributionsfordon och fasar innya bränslen. En arbetsgrupp har handom just fordon och bränslen medan enannan ansvarar för förbättringar av självalogistikupplägget. En tredje grupp arbetarmed mål och mätningar. I sambandmed projektet passar man också på attenergieffektivisera själva godsterminalen.Fordonen kommer successivt att bytasut mot fordon med ny miljöteknik.Paketfordonen har varit först ut meddieselfordon som bytts mot gasfordon.På den tunga sidan prövas just nu en heltny motorteknik från Volvo Lastvagnar– en hybrid mellan gas- och dieseldrift.Men siktet är inställt på fler nya spännandetekniklösningar.På bränslesidan är det utöver gas ävenPreems nya ACP Evolution, en dieselsom delvis tillverkas av en restproduktfrån skogsindustrin, som blir förstahandsvalet.På logistiksidan vill man framför alltytterligare öka samordning bland godsmottagarna.Kan de tänka sig färre, menstörre leveranser? Kan de ändra på leveransvillkoren?En dialog pågår mellantransportköparna och godsmottagarna.Hur har det då gått för projektet så härlångt? En avstämning vid årsskiftet2010/2011 visar att utsläppen av fossilkoldioxid har minskat med 20 procentper kolli. Det innebär att man kan tänkasgå i mål tidigare än det utsatta året 2015.DB Schenkers projekt ovan kan ocksåses som ett bidrag i det större citylogistikprojektsom för närvarande drivs iGöteborg och som projektleds av BusinessRegion Göteborg.Även Trafikkontoret i Göteborg arbetarintensivt med att förändra logistikenkring godstransporter. Ett förslag tillmiljöbilsdefinition även för de tunga fordonenhar tagits fram och man har ocksåfunderingar kring möjligheten att ge dispenstill tunga fordon som uppfyller dekommande miljöfordonskraven att körai de så kallade kollektivtrafikfilerna. Idagfår dessa filer enbart utnyttjas av kollektivtrafikför personer och inte för gods.En förändring av detta skulle ytterligareförbättra DB Schenkers möjligheter attminska utsläppen från godstransporter.Om vi slipper köa i lika stor omfattning,med onödiga start och stopp som följd,minskar bränsleförbrukningen.Vi håller tummarna.Monica Jadsén HolmMiljöchefDB SchenkerPierre OlssonHoppfull. ”Vi har envision om att serva dengoda staden med bullerfriagodstransportersom levereras utanemissioner till luft ellervatten”, säger TomasJohansson, distriktschefhos DB Schenkeri Göteborg och huvudansvarigför projektet.Aktiv åkare. RogerNilsson på TGM ochBäckebols Åkeri hör tillde drivande i projektet.Renare Aveny. ”Hela lasten– halva utsläppet” ärett projekt som går ut påatt halvera utsläppen avkoldioxid från transporteri centrala Göteborg framtill 2015.18 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 19

CitylogistikDu är proffs på ditt arbeteVi är proffs på vårt arbeteVi hjälper dig att hittarätt i handsk-djungelnVeckohandling?Livet på två hjulVåra produkter:Arbetshandskar, skyddsoveraller, skor, Plum hudvård mmKontakta oss på tfn: 08-590 730 05, e-mail: info@obergsindustrier.sewww.obergsindustrier.seHör du till dem som blir upprörda när du ser ungdomar skjutsa varandra påmoped utan hjälm?Då ska du bläddra förbi de följande sidorna i tidningen.Den holländske fotografen Hans Kemp har dokumenterat hur mopeder användsi Ho Chi Minh City i Vietnam.Här blir man snarare glad om man ser en moped med bara två personer på…>

CitylogistikFamiljeresa.Bild: Hans KempFull rulle.Trafiken är ett av de intryck som hårdast etsar sig fast i minnet hosmånga besökare i Vietnam. Bristen på trafikregler, de till synesslumpmässiga och kaotiska manövrarna och mopederna somanvänds för att transportera absolut allt och alla gör ett oförglömligtintryck.Det är tydligt att mopederna är en av grundpelarna i den vietnamesiskaekonomin.Ett skäl till att de används så flitigt är att de flesta vietnameser saknarkylskåp och är beroende av färska ingredienser till varje måltid. Därförär vägen till konsumenten kort – helst direkt från gården, slakteriet ellerkajen, gärna levande.Massor av små kvantiteter transporteras i ett ständigt flöde till marknadernaoch då är moped eller cykel oslagbart som transportmedel.Men det är inte bara små volymer som lastas på mopederna, uppfinningsrikedomennär det gäller att öka fyllnadsgraden är enorm…Bilderna är hämtade ur boken ”Bikes of Burden” av Hans Kemp. Deflesta bilderna i boken har några år på nacken. Sedan 2008 har man införten hjälmlag även i Vietnam.Så nu har förarna åtminstone skydd på huvudet.>Tiotusen röda rosor...Kassaskåpssäkert. Rockar fett.Kan bli pannkaka av allt…Öppna revbensspjäll. Bensin i blodet. Pantad?LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 23

CitylogistikCitylogistikIngen last är omöjlig. Äpplen, garderobsdörrar, fälgar och hopfällbara stolar, allt får plats på mopeden.Inget snacksom saken. Dethade varit svårtatt få med enchipspåse till…Skolskjutsen är full idag.Bilderbok. ”Bikes of Burden” är en av HansKemps böcker från Sydostasien.FAKTAHans Kemp”Bikes of Burden”inspirerade till bilden■ När Jürgen Braunbach, DB Schenkers VD i Vietnam,såg boken ”Bikes of Burden” fick han idén att arrangeraen bild som skulle symbolisera personlig service.– Jag tog några tomma lådor och fick låna en mopedsom vi körde runt med i de centrala delarna av Saigon(Ho Chi Minh City). Vi valde den här bilden som togsnågra hundra meter från det tidigare presidentpalatsetpå Le Duan Street, säger Jürgen Braunbach.■ Fotografen Hans Kemp föddes iNederländerna 1962 och fick sin förstakamera i 16-årsåldern. I maj 1986 köptehan en enkelbiljett Amsterdam–KualaLumpur och började utveckla sitt fotograferandepå allvar. Hans bosatte sigi Hong Kong, men hade svårt att försörjasig som fotograf i Asien. För attfå det att gå ihop kompletterade hanmed arbete som reseledare, guide ochlärare i engelska.■ Hans besökte Vietnam för förstagången 1991. ”Jag gillade landet ochkom ofta tillbaka för att resa och fotografera.Jag lyckades sälja några bildersom vykort 1994. Ett år senare flyttadejag min bas till Saigon (Ho Chi MinhCity)”, berättar han.■ 2003 gav han ut boken ”Bikes ofBurden”. Idag är han flerfaldigt prisbelönadför sitt fotografi och har ingaproblem att försörja sig som fotograf.■ Läs mer om Hans Kemp på:www.hanskemp.comBildtext bildtextOmslagsbilden.DB SchenkersVD i Vietnampå äkta HoChi Minh Citymanér.Vattentät lösning. Här tarman inga risker på väg tillmarknaden.24 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 25

Ovan jord. Ulf Ehrning, branschanalytiker på Volvo 3P, och Bo Hallams, DB Schenkers marknadsdirektör, i det stora köpcentret Nordstan i centrala Göteborg.Under jord. Här köar lastbilarna för att lasta av allt som behövs för att köpcentret Nordstan i Göteborg ska kunna fungera och fylla konsumenternas behov.”Effektiv citylogistik kräver ökad samsyn”Nya bränslen, nya fordon och bättre samordning och samlastning av gods. Det är viktiga ingrediensernär det gäller att effektivisera logistiken i städerna på ett hållbart sätt.– Men den allra viktigaste byggstenen är att vi måste hitta ett gemensamt synsätt som kanfungera i alla kommuner över hela Sverige. Först då finns en affärsmässig grund för att lösaproblemen, säger Bo Hallams, marknadsdirektör på DB Schenker och samordnare av den arbetsgruppinom Regeringens Logistikforum som ligger bakom rapporten ”Framtidens Citylogistik”.Text och bild:Pierre OlssonArbetsgruppen har tittat på lösningar till deökande problemen med godstransporter i stadsmiljöoch presenterar sin rapport för regeringenden 22 mars.Butikerna, restaurangerna och kontoren som liggeri städerna behöver dagliga leveranser för att kunnabedriva sin verksamhet. Samtidigt vill de flesta människorsom rör sig i centrum konfronteras så lite sommöjlighet med trafik i allmänhet och med godstransporteri synnerhet.Transporterna i tätbebyggt område har blivit fler ochfler i takt med att allt fler människor flyttar in tillstäderna eller i närheten av dem. Arbetsgruppensförsta uppgift var att kartlägga nuläget för att se vadsom är problemet i dagens svenska städer och att tareda på vad som redan provats på olika håll.– Vi har sett många försök som varit framgångsrikaen kortare period på olika platser både i Sverige ochutomlands. Ofta är det en eldsjäl som drivit ett projektoch när den personen tröttnat eller slutat av andra skälhar projektet lagts ner, eller så har affärsmodellen intehållit, säger Ulf Ehrning, transportbranschanalytikerpå Volvo 3P.Samtidigt finns det en del kommuner som kommit långtmed egna lösningar på problemen. Borlänge är ettexempel som du kan läsa mer om på sidorna 16-17 i dethär numret av Logistikmagasinet.Men lokala lösningar i all ära, den slutsats som arbetsgruppenkommit fram till är att det krävs att Sverigeskommuner enas om ett gemensamt synsätt somkan appliceras överallt för att nå upp till den storskalighetsom krävs.– För att vi ska vara intresserade av att utveckla ettnytt fordon med en ny motor, som båda är specialanpassadeför citylogistik, krävs att vi kan tillverka ochsälja en viss volym. Annars blir utvecklingskostnadernaper enhet alldeles för höga. Men om alla kommuneri Sverige kan tänka sig att samordna sina krav på hurfordonen ska se ut blir det definitivt intressant, sägerUlf Ehrning.Det samma gäller för bränsletillverkarna. Om alla kommunerkommer överens om vilka bränslen som ska användasvid distribution i städerna finns ett incitamentatt utveckla bränslen och att investera i pumpar ochinfrastruktur kring bränsleförsörjningen.– Vi behöver också ha en standard för själva logistikupplägget.Om transportföretagen ska upplåta dedikeradeytor för omlastning av gods in till stadskärnoreller köpcentrum måste vi veta att det inte är ettprojekt som avslutas om ett år eller två. Vi kanskemåste bygga om eller bygga till befintliga terminaler föratt lösa uppgiften. Det är inte rimligt om det handlarom en kortsiktig satsning, säger Bo Hallams.De är båda noga med att poängtera att harmoniseringenmåste ledas av kommunerna för att skapa ettgemensamt synsätt.– Se på bussar som går i kollektivtrafik i olika svenskastäder. Där har varje kommun sin egen standardistället för en gemensam. Det kan innebära att man tillexempel har olika krav på rullstolsanpassning eller ITsystem,vilket gör att en buss som uppfyller alla kravi en kommun, många gånger inte går att använda i enannan, säger Ulf Ehrning.Idag sker de flesta leveranser på leverantörens villkor –inte på mottagarens. Det kan innebära att en klädbutiksom marknadsför en mängd olika varumärken kanfå en leverans per varumärke och dag i extrema fall.Ett normalläge handlar om fyra till fem leveranser igenomsnitt om dagen, och i många stadskärnor är trafikentidsbegränsad. Det är inte ovanligt att alla leveransermåste ske före klockan elva på förmiddagen.Ulf Ehrning, Volvo 3P:»Om alla kommuner i Sverige kan tänka sig att samordna sinakrav blir det definitivt intressant.«>26 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 27

Citylogistik– Tänk om alla affärsinnehavare i ett kvarter gicksamman och krävde att deras leveranser skulle ske viaen c/o-adress utanför stadskärnan. Då skulle de kunnastyra leveranserna tidsmässigt, och dessutom få heladagens leveranser på en och samma gång, säger Bo Hallams.Eftersom transportkostnaderna idag ofta är inbakade ipriset på en vara, finns knappt någon efterfrågan förden här typen av tjänster som då medför en extra kostnad.Men det mesta som transporteras in till stadskärnoroch köpcentrum är konsumentprodukter. En nyvariant av Svanen-märkning av produkter som angerCO2-utsläpp per en produkts hela kedja, från tillverkningtill hyllan i butiken, skulle kunna göra att konsumenternaväljer mer klimatneutrala produkter.– Det kan ge en styrande effekt via konsumenternasbeteende om de väljer klimatmärkta produkter iförsta hand. Man skulle kanske kunna märka upp helabutiker utifrån hur de styr sina inleveranser, säger BoHallams.Lagstiftning är en annan väg att gå. Om det ställs krav påatt alla som tar emot leveranser i vissa geografiska områdenanvänder sig av c/o-adresser utanför centrum, minskarantalet lastbilar som rör sig i centrum drastiskt.– Man kan också tänka sig att de transportbolag somBo Hallams, marknadsdirektör DB Schenker:»En stad har en nerv där allamåste tillåtas röra sig. Ett företagsom levererar rykande färskt brödmåste också ha sin plats i framtidensstadskärnor.«lever upp till kommunernas standard får en märkningsom ger dem vissa fördelar. Som att använda dagensbuss- och taxifiler till exempel, säger Bo Hallams.Gruppen som tagit fram rapporten om en effektiviseringav citylogistiken tar kraftfullt avstånd från tankenpå att olika transportörer skulle få monopol, eller samverkagenom att dela upp ett visst geografiskt områdemellan sig. Konkurrens är fortfarande en mycket viktigpusselbit i effektiviseringen av logistiken.– Samverkan leder fel, konkurrens är en förutsättningför utveckling. En stad har en nerv där alla måstetillåtas röra sig. Ett företag som levererar rykandefärskt bröd till olika fik och restauranger måste också hasin plats i framtidens stadskärnor.FAKTAArbetsgruppen bakom ”Framtidens Citylogistik”Er partner för materialhanteringSTANDARD SVÄNGRADIE Ø 2540 mmMEDØ 1540 mmGaffellängd 1150 mm■ Medlemmarna i arbetsgruppen som ingår i Regeringens Logistikforum, utöver Ulf Ehrning och Bo Hallams:■ StefanBackChef hållbarlogistik,Transport-Gruppen.2001-10 förbundsdirektörTransportindustriförbundet,1986-2001 Regeringskansliet.■ AnnaHellströmUtredarepå SvenskaTransportarbetareförbundetsedan 2002.Särskilt ansvarig för persontransporter,arbetsmiljö ochnäringspolitik.■ MariaJobeniusKommunikationsdirektörför Scaniasglobalamarknadsorganisation.■ EricaKronhöfferMiljö- ochkvalitetschef,Posten Norden.■ CeciliaMårtenssonArbetar påSverigeskommuneroch landsting(SKL) medtransportpolitikoch infrastrukturfrågor.■ PärSandströmTidigarelogistikchefpå Unileveroch Stadium.Nu oberoendekonsulti strategiska logistikfrågor förbland andra Riksbanken ochflera konsumentvaruföretag.■ JerkerSjögrenÄmnessakkunnigpåNäringsdepartementet.Samordnareför Logistikforum,ansvarig för områdetlogistik- och godstransporter.Projektledare på LindholmenScience Park för ett nytt transportforskningsinstitut.■ MarieWinslowAnderssonMiljöansvarigLogistik påICA SverigeAB.■ Gustaf Thureborn,West Air Sweden, ingår ocksåi arbetsgruppen.Swedmach ABBox 10, SE-231 21 TrelleborgTel: +46 410 353300Fax: +46 410 10175E-mail: info@swedmach.sewww.swedmach.se28 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011swedmach.se swedmach.se swedmach.se

Helhetslösningar. Schenker Dedicated Services AB kan, för kundens räkning, styra upp hela logistikflödet– från lager, via transportör av alla slag, till slutkund.FAKTASchenker Dedicated Services kunderMagnus Strand, VD Schenker Dedicated Services:»Jag tror vi kan fortsättaväxa med 20 till 30 procentom året ett tag till i Sverige.«Pierre Olsson, DB Schenker, Dreamstime .com■ Billerud, landtransporterav hellaster och partigodsexport till hela Europa,transporter mellan flera länderpå kontinenten.■ Duni, lagring samt landochsjötransporter över helaEuropa av såväl hellastersom parti- och styckegodsoch paket.■ ESAB, lagring och landtransportermed lastbil ochjärnväg över hela Europa avsåväl hellaster som parti-ochstyckegods och paket.■ ExxonMobile, lagring ochlandtransporter med lastbiloch järnväg över hela Europaav såväl hellaster som partiochstyckegods och paket.■ Skåneregionens Landsting,lagring och landtransporterinrikes Sverigeav styckegods och paket.■ Stanley Black&Decker,landtransporter över helaNorden av såväl hellastersom parti- och styckegodsoch paket.■ Tetra Laval, lagring ochlandtransporter över helaEuropa av såväl hellastersom parti- och styckegodsoch paket.Våldsam tillväxt för den skräddarsydda logistikenFör 15 år sedan startade företagetSchenker Dedicated Services AB(SDS). Då hade man en enda kundoch en omsättning på cirka 60 miljonerkronor.2010 omsatte SDS 1,15 miljarder.– Vi har haft en våldsam tillväxt, isynnerhet de senaste åren, säger VDMagnus Strand.Text: Pierre OlssonSDS arbetar inom fältet fjärdepartslogistik(4PL).– Vi äger inga egna resurser utan erbjudervåra kunder skräddarsydda lösningarför just deras flöden. Konceptet byggerpå att vi tar hand om en kunds logistik.Ibland tar vi en hel kedja, ibland bara enbegränsad del som till exempel alla landtransporterfrån en fabrik till olika lager,säger Magnus.Eftersom SDS helt saknar egna fysiskaresurser som lastbilar eller lager upphandlarman det på marknaden.– Det gör att vi kan erbjuda allt somfinns på marknaden och begränsas egentligeninte av någonting. Allt våra kundervill ha kan de få, säger Magnus.När SDS börjar arbeta med en ny kund byggerman först upp ett kundteam som specialanpassasför varje uppdrag.– Vi är bra på att köpa upp logistiktjänsteroch designa lösningar. Sedan säkerställervi vidare att det fungerar i praktikenockså genom att vi leder det dagliga operativaarbetet, säger Magnus.Det förekommer ingen samkörning avkunder där till exempel en kunds godssamlastas med en annans för att nå skalfördelar.– Nej, vi kan inte samköra flöden somgör att en av våra kunder blir beroende aven annan. Var och en får en helt unik lösning,säger Magnus.SDS har inget färdigt koncept som manapplicerar på olika kundföretag. Allt byggsfrån grunden.– Våra kunder vill ha egna lösningar, ochom det bara finns tillräckliga volymer såskräddarsyr vi efter önskemålen. Vi harett stort kontaktnät över hela Europa därvi arbetar med många små aktörer som ärexperter på just sitt geografiska område,säger Magnus.Han berättar om en kund som villeminska ner på antalet transport- och logistikleverantörer.De avstod från de mindreleverantörerna och drog ner antalet från20 till tre. Men lösningen blev dyrare.– Den som väljer oss behöver bara enenda kontaktyta – den in i SDS. Sedan kanvi i vår tur sköta kontakterna med 40 åkerierom det skulle behövas. Men den somär kund till oss pratar bara med oss. Detger dem en lägre kostnad och bättre kontrollöver logistiken, säger Magnus.För att ett företag som SDS ska fungera medtrovärdighet på marknaden måste man haintegritet gentemot ägaren Schenker AB.– Om vi gör en upphandling av en transportlämnar vi naturligtvis inte ut konkurrenternaspriser till DB Schenker. Enförutsättning för att vi ska lyckas är att vi –och därigenom våra kunder – har tillgångtill hela marknaden. Om inte aktörerna påmarknaden känner att de kan lita på ossöverlever vi inte.– Vi gör det kunderna själva hade gjort,och det är inte alltid DB Schenker vinnerupphandlingarna, säger Magnus.SDS kunder är svenskorienterade mende flesta har sin verksamhet över helaEuropa.– Det brukar ta ganska lång tid att övertygaen ny kund. Men när vi väl börjatsamarbeta brukar vi växa fort tillsammans.Magnus Strand ser en positiv utvecklingäven framåt.– Jag tycker det ser bra ut. Jag tror att vikan fortsätta växa med 20 till 30 procentom året ett tag till i Sverige. Nu är vi 85anställda och vi ska anställa 15 till undervåren så att vi blir 100 vilket känns som enlite magisk gräns.Han ser också en utveckling där SDS fårflera systerbolag i såväl Europa som övrigavärlden.– Vi kan växa ytterligare en hel del, menvi kan inte bli hur stora som helst. Våraffärsidé passar inte alla, en del vill haskräddarsytt medan andra vill ha konfektion.30 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 31

Dagjobb och kvällspassion. LjubishaVukovic kör lastbil för SchenkerÅkeri i Helsingborg. På kvällarna är det teater som gäller –på bildenrepeterar han succépjäsen ”Radovan III” tillsammans med Julia BiserkaBakir.LjubishasdubblarollerPierre OlssonLjubisha Vukovic spelade teatersom ung i Serbien.För två år sedan började hanatt spela igen i en ABF-lokal iHelsingborg och nu driver han enegen teater på kvällarna.På dagarna kör han lastbil förSchenker Åkeri.Text: Pierre OlssonLjubisha finansierar verksamheten på TeaterTomorrow med egna pengar. ABF lämnarvisserligen bidrag till vissa aktiviteteroch arbetsförmedlingen bidrar med enpraktikant. Men i övrigt kommer allt urLjubishas egen ficka.– Vi fattar inte hur han har råd, sägerskådespelaren Julia Biserka Bakir.– Det är en passion. Visst kostar detpengar, men det är som med mat. Om duäter god mat är den inte dyr – även om dubetalar mycket. Men dålig mat är för dyräven om du betalar väldigt lite pengar,säger Ljubisha.Han menar att världen skulle vara enmycket bättre plats om fler ägnade sig åtkultur.– Kulturella människor bråkar och krigarinte. Så länge man är kompisar är alltmöjligt. Vi ska inte leva i det som händeigår, istället ska vi tänka framåt, på morgondagen.Det är därifrån namnet på teatern– Teater Tomorrow – kommer, sägerLjubisha.Tidigare i livet har han sysslat med lite avvarje – han har drivit en pizzeria, haft ettcafé och ett gatukök.– Men det är först sedan jag fått en fastinkomst från DB Schenker som jag verkligenhar vågat satsa på att göra något jagverkligen tycker om. En fördel med jobbetär att det går att dryga ut inkomsternagenom att jobba extra, säger Ljubisha.En annan fördel är att han hela tidenrör sig i centrala Helsingborg och träffarmånga kunder till DB Schenker. Det somnu är teaterlokal var tidigare en klädaffär.Ljubisha levererade varor till butiken,och när han fick höra av ägaren att butikslokalenskulle bli ledig slog han till.Mycket av inredningen kommer frånLjubishas kunder i centrala Helsingborg.Stolarna skulle lasarettet göra sig av med,men först frågade de Ljubisha som glatttog emot dem. Scenen är byggd av träetfrån uttjänta bowlingbanor som ocksåskulle slängas – och så vidare.Ljubisha Vukovic:»Kulturella människorbråkar ochkrigar inte. Så längeman är kompisar ärallt möjligt.«I dag är drygt ett hundratal personer medlemmari föreningen och veckan är full avaktiviteter mellan 09.00 och 21.00.– Jag är långt ifrån ensam om att engageramig i teatern. Då hade jag aldrig orkat.Bland dem som är mest engagerade är våradministratör och regissör Christina Wideland.Hon är dessutom utbildad inomteatern och tillför oerhört mycket med sittkunnande.Förra året spelade de ”Radovan III” av denserbiska manusförfattaren och regissörenDušan Kovačević. Pjäsen framfördes påserbiska.– Den ligger ute på Youtube, man hörhur publiken skrattar från början till slut,säger Ljubisha.Nu har han och övriga ensemblen blivitinbjudna att spela ”Radovan III” på en teaterfestivali Prag.– Hela ensemblen har också varit statisteri Wallanderfilmen ”Arvet”, och nu väntarvi på besked från ett produktionsbolagsom ska göra en annan långfilm, sägerLjubisha.På dagarna är caféet öppet och på kvällarnahar man bland annat en trolleriskolaför barn, repetitioner av en pjäs påsvenska: ”Vi betalar inte, vi betalar inte!”av Nobelpristagaren Dario Fo och repetitionerav en ny pjäs på serbiska. Man harmusikkvällar med allt från Balkanmusiktill country och 60-talsmusik, och olikakonstnärer har ställt ut sina verk i lokalerna.Och den 20 februari hade man ettuppskattat besök av Maria Barlöv, merkänd som ”Bolibompa-Mia” som speladeteater för barnen.– Det är öppet för alla att komma hit.Det händer att folk tittar förbi och haregna idéer kring vad lokalen kan användastill, säger Ljubisha.32 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 33

Paketlösning på hjulMalin och Anders Skotte driver Cykelbudet i Norrköping tillsammans.Det är ett av de ombud för DB Schenker Privpak som hanterar flest paket av alla i Sverige.De hjälper kunderna med allt från att köra ut paket till att betala räkningar.– Vi är till för att lösa våra kunders problem, säger Malin.Text: Pierre OlssonAnders hade länge velat starta ett egetföretag och hade haft uppe en mängdidéer som Malin avfärdat.– Men när han kom med idén om attcykla runt i stan med bud tände jag till,säger Malin.Hon lider av astma och får andningsbesväri dålig luft.– Jag retar mig på bilar med bara en personsom står på tomgång i stan. Genomatt cykla gör vi ju något för miljön också,säger Malin.De startade som ett rent cykelbud den1 juli 2009. Timingen var väl inte denbästa för att starta ett företag alldeles föresemestrarna mitt under lågkonjunkturen,men trots detta gick det bra. Andersskötte det mesta cyklandet och Malin toghand om bokningar och administration.På hösten 2009 blev de även ombudför DB Schenker Privpak i bostadsområdetKlockartorpet i västra Norrköping.Men ganska snart växte de ur lokalen däroch sedan augusti förra året har de etableratsig i stadsdelen Ljura i de lokaler därposten tidigare huserade.När köparen betalat sätter Cykelbudet inpengarna på säljarens bankkonto minusavgiften för service och frakt.– Det händer att folk kommer ner medsina garderober och vi har till och medlagt ut delar av dödsbon till försäljning.Cykelbudet är också ett av de första DBSchenker Privpakombud som installeraten Servicestation där kunder kan göraallt från att betala räkningar till att bokaen paketsändning.– Vi gör i princip allt som ett gammaldagspostkontor brukade göra, sägerMalin.Och det är inte bara äldre människorsom använder servicen, som man skullekunna tro.– Jag skulle tippa att ungefär 80 procentav dem som använder stationen ärunder 50 år, säger Malin.Men fortfarande är cykelbudsverksamhetensjälva kärnan.– Det är mest företag som är kunder,men vi erbjuder även utkörning avprivatkunders paket under dagtid. Ommottagaren inte skulle vara hemma kanvi lika gärna köra ut till hans eller hennesarbetsplats.Man får även en del lite udda beställningar.Det händer att folk som vill haett paket hemkört undrar om man kanstanna och köpa med sig två liter mjölkpå vägen också.– Det gör vi så gärna, förra vinternhade vi till och med en dam som intekunde ta sig ut på grund av snön och badoss hämta ut pengar på bankomaten århenne. Vi löste det genom att hon betaladein en summa med sitt kontokort i vårläsare. Därefter gav vi henne kontanter,säger Malin.Mångsysslare. I de gamla postlokalerna i stadsdelenLjura kan kunder få hjälp med allt från Internetförsäljningtill vanliga budpaket.Cykelbudet erbjuder sina kunder att tahand om allt som uppstår i samband meden försäljning via Internet.Malin Skotte:Säljaren lämnar in det som ska säljastill Cykelbudet. De fotograferar varan, »Det händer att folk kommer ner medlägger ut den till försäljning på Traderaoch bevakar sedan auktionen. sina garderober och vi har till och medNär varan är såld packas den in ochskickas med DB Schenker till köparen.Inte bara cykelbud. Malin Skotte började som renodlatlagt ut delar av dödsbon till försäljning.«cykelbud, men verksamheten växte snabbt.34 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 35Pierre Olsson

Pierre Olsson– Det blev ju en kanonstart på årets säsong, säger en strålande glad HansJensen, säljare på DB Schenker i Skara.Tillsammans med sin fru och partner Anette vann han GP-tävlingen i bugg(B35A) i Sävsjö i slutet av januari.Och på tredje plats kom Annika Borg, personalchef på DB Schenker iMalmö, med sin partner Björn Åkesson.Hans Jensen:»Det händer att jag gör en armrörelsesom känns cool och helträtt som jag sedan aldrig gör omnär jag sett det på film.«Let’s dance!Säljaren Hans och hans fru Anette buggar bäst i SverigeGlada vinnare. Björn son och Annika Borg komÅkestreasamtidigt som Hansoch Anette Jensen vann GPtävlingeni bugg i Sävsjö.Text: Pierre OlssonNu är Hans och Anette rankade etta i Sverigeoch Annika och Björn är rankade fyra i klassenB35A. Alltså bugg för deltagare äldre än 35,och A:et står för högsta klassen. Som ovan åskådare ärdet fascinerande att titta på, men lite svårt att förståturerna i buggen. Har man sett ”Let’s Dance” på TV4,vet man till exempel att vristerna ska vara sträcktaoch när det gäller bugg att damens högra fot alltid skavara i golvet på 1:an eller 3:an i takten. På TV vet detävlande vilken låt de ska dansa till, i en buggtävlinghar de ingen aning.– Det är klart att det är bättre om man känner igenlåten och kan markera stopp, eller refrängen i låten.Men det spelar inte så stor roll som man kan tro. Dansenär inte koreograferad på det viset. Vi improviserarhela tiden, säger Hans.– Vi har ett stort antal grundturer som vi varierarpå olika sätt. När man tränat och blivit samspelt meden partner ger det sig självt, säger Annika.Varje tävling och träning filmas för att de ska kunnaslipa på detaljer.– Det fungerar jättebra. Det händer att jag gör enarmrörelse som känns cool och helt rätt som jag sedanaldrig gör om när jag sett det på film, säger Hans.Även Annikas sambo tävlar i dans, men med en annanpartner.– Vi provade att tävla tillsammans, men det gickinte så bra, säger Annika med ett leende.– Det finns naturligtvis både för- och nackdelar attha sin äkta hälft som danspartner. En fördel är att vikan testa direkt om någon av oss får en idé framförTV:n till exempel, säger Hans.Att vara dansare i svensk i elitklass kräver en hel del.Båda paren tränar dans två till tre gånger i veckan.Utöver det tränar de kondition och Annika är dessutominstruktör på Friskis & Svettis.– Träningen fungerar som terapi för mig. Om jaghaft mycket att göra på jobbet kan jag blåsa rent hjärnanpå några minuter på träningen, säger hon.Utrymme för improvisation. Bugg är ingen koreograferaddans utan paren improviserar fram stegen utifrånintränade turer.LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 37

Figge och Oksana?ottoboniTV4Frank och Charlotte?Tina och Tobias?… och vem vinner i TV?TV4:s Let’s Dance har skapat ettstort intresse för dans i Sverige.Det märks inte minst när de olikaklubbarna ordnar vad man kallar”social dans”.– Det kommer fler personerför att dansa än någonsin, sägerAnnika.Varken Annika eller Hans dansar gärnasocialt, men de följer Let’s Dance på TV.– Det är fredagsnöjet hemma hos oss.Det är imponerande att se hur fort deltagarnagör framsteg, säger Hans.Men är det inte väldigt orättvist motde kvinnliga deltagarna? De dansar jujättemycket medan männen bara stårstill, tar några steg och lyfter en arm –typ?– Njae, det krävs mycket mer av enman. Han ska föra och leda dansen, omman som kvinna får dansa med en mansom kan föra, räcker det långt om manhar balans och klarar av att följa, sägerAnnika.– Jag får ofta höra att det är lätt attdansa med mig om jag någon gång dansari ett socialt sammanhang. Och det är detnog, för jag kan parera misstag som minpartner gör, säger Hans.Vem är den deltagare ni varit mestimponerade av genom åren?– Världens starkaste man, MagnusSamuelsson, och brottaren Mikael Lidberg.Det är imponerande att se medvilken lätthet och smidighet de flyttaderunt sina enorma kroppshyddor på dansgolvet,menar både Annika och Hans.Annika Borg :»Tina Thörner är en värdig vinnare.Hon visar att dans passar alla .«Vem vinner vårens Let’s Dance? (Fråganställdes i slutet av januari när baratvå par röstats ut)Hans Jensen:– Om jag ska rösta med hjärtat, så önskarjag att Frank och Charlotte går långt.Men hjärnan väljer Figge och Oksana.Figge har rytmik, danskänsla, utstrålningoch en enorm karisma, de är ettklart vinnarpar. Det som kan fälla demär att Figge inte är tillräckligt folkkär –ännu…Annika Borg:– Tina Thörner är en värdig vinnare.En glad tjej med glimten i ögat och tävlingsnerversom dessutom lyckats stilaom från verkstadsbrutta till en elegant,högklackad kvinna. Hon visar att danspassar alla.Vi levererar smaker, dofteroch vardagens väsentligheterVarje dag transporterar vi tusentals ton livsmedel till terminaler, hamnar, lageroch fryshus. Men vi levererar mer än så. Vi ser till att du kan köpa din favorittandkräm,använda kryddor från hela världen och äta köttbullar till middag.Kort sagt allt det som gör att din vardag fungerar.DB Schenker ingår i ett globalt transportnätverk där vi hanterar allt från små pakettill komplexa skräddarsydda transportupplägg. Det gör oss stora och resursstarka. Vi ärockså bra på att kombinera olika transportsätt – bil, båt, tåg och flyg – så att vi kanhitta den bästa logistiklösningen. Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbaralogistikleverantören i världen. Genom att samlasta alla sändningar får vi mer miljösmartatransporter – vi kallar det Kollektivtrafik för gods.DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.För mer information gå in på www.dbschenker.com/se

DB Schenkers vetenskapsrådÖkandekrav pålevereradfunktionI många fall blir vi helt förtjusta i våra ingenjörsmässigtvackra, och i många stycken effektiva, transportlösningar.Vi optimerar den uppgift vi fått ”att leverera gods från enplats, en hylla eller en maskin till en annan plats, en annanhylla eller en annan maskin” utan att tillräckligt iaktta förändradebeteenden hos kunden.Kenth Lumsden från DB Schenkers vetenskapsråd diskuterarnya möjligheter att skapa nytta för kunden, nyttasom kanske inte var möjlig tidigare men som nu betraktassom en ”livsnödvändighet”.Pierre OlssonVitvara på väg. Först efter transport och installation får kunden ut den eftertraktade nyttan och funktionaliteten av en vara. Funktionsleveranser, där leverantöreller ombud ombesörjer hela processen från leverans till installation, är här för att stanna. På bilden syns DB Schenkers Ljubisha Vukovic, som du kan läsamer om på sidorna 32-33.”Utvecklingen innebär att nya möjligheterför att tillfredsställa kunden kommer attbetraktas som självklarheter som inkluderasi en vidgad innebörd av begreppetleveransservice. Inom logistikverksamhetenmåste vi vara förutseende nog attkunna hantera och lösa dessa nya förutsättningar.Det är viktigt att tidigt förstå dessamöjligheter för att kunna identifierainnebörden för redan existerande transportlösningaroch logistikansatser.I många fall finns den principiella utformningenav lösningen – konceptet – iredan befintliga distributionsupplägg.Men innan vi har utvecklat en lämpligteori så är lösningen svår att användaöverallt. Kanske kan den komma attförändra makt- och distributionsstruktureri försörjningskedjorna. Men attytterligare fokus kommer att läggas påkundperspek-tivet är en självklarhet.Detta gäller speciellt mot den konsumerandeslutkunden.Låt oss lista och se på konsekvenserna avnågra av dessa nyutvecklade koncept.Alla bottnar de på något sätt i kundensbehov att göra sin verksamhet effektivare,såväl ekonomiskt, miljömässigtsom socialt:• Utökad kundnytta genom effektivareexponering av produkter.• Utökad tid för exponering av produkterna.• Funktionsleveranser är här för attstanna – om du vill och betalar.• Outsourca ”upstream” – insourca”downstream”.• Den långa svansens ekonomi.■ Utökad kundnytta genom effektivare exponeringav produkter:I de flesta flöden av gods och artiklarfinns det enskilda produkter som har lågomsättningshastighet, det vill säga att deligger länge på hyllan.Traditionellt har all erfarenhet ochteori pekat mot att dessa produkter skalagerhållas i en begränsad omfattningKenth Lumsden, professor i logistik:»Kinnarps är ett bra exempel, de monterar också denkontorsutrustning de levererar på plats.«med en ytterligare minskning av lagersortimentetoch antalet produktvarianter.Nya erfarenheter (CSCMP, 2010) pekarmot att det är effektivare vad beträffar intäkternaatt gå i nästan motsatt riktning– att ha flera hyllvärmare men med ettmycket litet lager av varje produkt.Detta är baserat på erfarenheten attkunden köper mer av en produkt som exponerasmycket, även om det i grunden ärlågfrekventa produkter. Konsekvensernaför distributionen blir att sändningarnatill varje enskilt försäljningsställe blirmindre men med ett förstärkt krav påkorta ledtider.■ Utökad tid för exponering av produkterna:Ett stort antal produkter har ett ”bästföre-datum”.I fallet med mjölk finnsnaturligtvis ett inbyggt förhållande attden endast är färsk (går att dricka) i ettvisst antal dagar, till exempel sju dagarfrån färdig produktionsprocess till konsumtion.Under dessa dagar ska mjölkentransporteras till affären (kanske tre dagar)och därefter säljas under maximaltresterande fyra dagar (Value OpportunityTime – Värdegenererande tid).Förmodligen måste sedan mjölken”realiseras” den sista dagen för att nästa>40 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 41

DB Schenkers vetenskapsrådKenth Lumsden:»Förhållanden ändras baserat på nyasätt att distribuera.«Samsungdag slängas. Det är uppenbart att om denvärdegenererande tiden i affären kundeökas skulle intäkterna öka, som exempelom transporttiden kan sänkas från tretill en dag. Då skulle man kunna säljamjölken till fullt pris sex dagar istället förfyra, vilket är en kraftig ökning. Möjligheteni att göra detta ligger i att reduceradistributionstiden.Det nya ligger i att ett antal olika produktgruppertar till sig detta beteendemed ”bäst-före-tid”.I många fall finns det här ingen rimligkoppling till produktens hållbarhet utanligger snarare i andra värderingar som”färskt”, närproducerat, modernt medmera. Men oberoende av skälen måste viskapa distributionssystem som levererarmed mycket korta tider.Ansvar och kunskap. Att installera en beställd vara – att se till attkylskåpet faktiskt kyler – kan bli en uppgift för transportören,snarare än leverantören.■ Funktionsleveranser är här för att stanna– om du vill och betalar:När en kund köper ett kylskåp så slutardet ofta med att han eller hon, står på enparkeringsplats med till exempel en ”vitvara”.Den var köpt som kylskåp men gerknappast någon kyla vid detta tillfälle.Kunden måste förflytta den ”vita varan”hem och därefter installera kylskåpet.Efter installationen får kunden denfunktion som eftersträvades, att kunnakyla mat.I en ökande omfattning kommer kravfrån kunder att godset ska levereras iform av en installerad funktion.Tidigare levererade transportörenenbart godset. I och med framväxten avfunktionsleveranser uppkommer fråganom vem som egentligen ska ”leverera”funktionen.Förmodligen är leverantören ellerhans ombud den som har bäst kunskapom sambandet mellan produkten ochden funktion den ska leverera. I vissa falllöser också leverantören detta själv medegna transportlösningar. Kinnarps är härett bra exempel, de monterar också denkontorsutrustning de levererar på plats.Men i de flesta fall kan vi anta attleverantören lämnar över detta ansvar/arbete till transportören, vi får då en merkomplicerad leverans, men med störreekonomiskt innehåll.■ Outsourca ”upstream” – insourca”downstream”:Diskussionen om att utföra en leveranssjälv, eller att låta någon annan genomföraleveransen pågårkontinuerligt. Detfinns inte en enda lösningpå det hela, menlåt oss framföra någrareflektioner.Det är viktigt attkonstatera att inleveransen– Upstream– utgår ifrån att leverantörenförser mittföretag med artiklar förmin produktion. Dessaartiklar betalar mittföretag för och är alltsåkostnader för mig.Det faller sig dånaturligt att mitt företagkan tala om förleverantören till vilkenadress artiklarna skaPierre Olssonlevereras. Således”outsourcar” jag mininleverans till leverantören.Han får ta ansvaret för inleveransentill mig och därmed sköta valet avtransportör/speditör på det sätt som hanfinner lämpligt. Transporten köps såledesav leverantören av varan.Låt oss gå över till intäkterna för mittföretag som naturligtvis kommer frånmina kunder. Det är för mig viktigt attjag håller en hög leveransservice motdem. Således tar jag ansvaret för leveransenfram till mina kunder om de vill det,alternativt att de får hämta artiklarnavid min grind. För mig är det naturligtvisbäst om min kund hämtar godset vid mingrind, men det är förmodligen mer troligtatt han vill ha godset till sin port ochatt mitt företag står för transporten.Konsekvensen av detta resonemang bliratt företagen tenderar att kräva leveransin till företaget (outsourca upstream)men att själva upphandla och skötaintäktsgenererande utleveranserKylskåpet på plats. Professor Kenth Lumsden från DB Schenkers vetenskapsråd ser ett ökat behov av helhetstänk vid transporter där funktion – som tillexempel ett kallt, fungerande kylskåp – finns med i kundens förväntningar, redan vid inköpstillfället.(insourca downstream). Det måste i dettasammanhang poängteras att det finnsföretag som betraktar inleveranserna somen viktig del i sin affärsverksamhet. Dessa,ofta stora företag, tar då hand om allatransporter i egen regi.■ Den långa svansens ekonomi:Sedan statistikens begynnelse har vi allalärt oss 80/20-regeln. Denna innebärungefär att 80 procent av värdet av artiklarnaskapas av 20 procent av volymen avartiklarna. Konsekvensen av detta var dåatt vi fokuserar på dessa 20 procent avvolymen som skapar det stora värdet.Förhållanden förändras baserat på nya sättatt distribuera. Som exempel kan framhållasde populära pocketböckerna. Vi köperdem inte längre primärt i bokhandeln utani livsmedelsaffären.Skälet till detta är att de populära böckernahar sådana volymer att vi låter dem gåi andra mer frekventa distributionssystem,i det här fallet livsmedlens system.I systemet hanterar vi de vanligasteböckerna (5 procent av artikelnumren med50 procent av volymen) och låter en svansmed lågfrekventa böcker vara kvar.Dessa böcker med låg frekvens och förmodligensmå partistorlekar måste vi hasärskilda produktions- och distributionslösningarför. Det är viktigt att framhållaatt vi då även kan ta betalt för dessa lösningar.Slutsatser:Inom all logistikverksamhet kommer viatt få nya och förstärkta kundkrav. Dessaskapar behov av nya distributionslösningarmed åtföljande behov av nya affärsmodellerför att få täckning för ökandelevererad service och nedlagda kostnader.Det är viktigt att tidigt identifiera dessa föratt skapa fördelar för alla som berörs: kunden,logistikoperatören och samhället.FAKTAKenth Lumsden■ Kenth Lumsden är verksam inomområdet Logistik och transport somprofessor vid Chalmers. Han harinnehaft olika akademiska positionersom professor i Luleå Universitetoch i Logistik vid Lunds TekniskaHögskolan.■ Utöver sin akademiska bakgrundhar han praktiskt arbetat i producerandeföretag som Ericsson ochinom transportindustrin utifrån ensjökaptensbehörighet.■ Inom forskningen har handeltagit i och deltager i flera forskningsprojektfinansierade av EU,VINNOVA och svenska företag. Hanhar publicerat sig i ett antal konferenspapper,artiklar och läroböcker.42 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 43

Rätt uppgifter ett måste för rätt transportAtt få korrekt bokningsinformation är avgörande för hur välen transport ska fungera.– Det är verkligen ingen floskel, eller någon löjlig principsom vi ältar för nöjes skull. Rätt information är en förutsättningför att vi ska kunna utföra vårt uppdrag korrekt och pådet sätt vår kund förväntar sig, säger Kenneth Söderlund,chef process Trafik på DB Schenkers landdivision.Fel information kan försvåra möjlighetenatt spåra uppdraget och leda till förseningar,kostnadsökningar och missnöjdagodsavsändare och -mottagare. I värsta fallgår uppdraget över huvud taget inte attutföra.– Därför vill vi gärna slå ett slag för vårweb-tjänst TA-system som på ett enkeltsätt eliminerar riskerna. Den som ärintresserad kan läsa mer om TA-system påvår hemsida, säger Kenneth.Rätt postnummerDB Schenker rättar dagligen cirka 2 000felaktiga bokningsinstruktioner. 75 procentav dem har fel postnummer till hämtningsadresseneller till leveransadressen.– Vi rättar dem i våra system, innan denår chauffören. Men det är klart att dethänder att fel information slinker igenom.Därför är det viktigt att det är rätt från början,säger Kenneth.Stora företag har ofta egna postnummersom bara gäller postadressen och inte ärknutna till den adress godset ska levererastill.DB Schenkers huvudkontor i Göteborgär ett bra exempel på det.– Kontoret har ett eget postnummer,412 97, dit all post ska gå. Men om man villskicka gods till huvudkontoret så ska dettill leveransadressen på Lilla Bommensom har postnummer 411 04, alltså tvåhelt olika nummer, säger Kenneth.Det ena postnumret pekar mot södraGöteborg, det andra till centrum.Allt som skickas via DB Schenker sorterasutifrån postnummer. Det gör att riskenfinns att sändningen hamnar på fel bil ompostnumret är fel.Rätt tidpunktGodset måste vara klart att hämta. Specielltom det bokats att hämtas en viss tid.– Om det är möjligt kan chauffören väntalite, men det är mycket sällan det finnstid till det, säger Kenneth.Chaufförerna kör en viss slinga efter etttidschema, då fungerar det oftast inte attlägga in ett längre stopp eller att kommatillbaka senare.– Risken är man ställer till det för nästakund på slingan, därför är det vanligasteatt försenat gods hämtas nästa dag istället,säger Kenneth.Rätt antal och viktLastbilarnas inhämtningsslinga planerasutifrån de godsmängder som ska hämtasin under dagen.– Har en kund beställt hämtning av fyrapallar och det står fem pallar på lastbryggannär vi kommer löser vi naturligtvisdet om det finns plats på bilen, om det inteväger för mycket, säger Kenneth. Det kundeninte ser är alla planerade sändningarvi ska hämta senare längs slingan.Det är sällan något gods lämnas kvarhos en avsändare. För det mesta går det attlösa. Om det saknaskapacitet får kundenveta det redan vidbokningen.– Ser vi i vårt bokningssystematt detär fullt på en bil berättarvi det för kunden.Kenneth Söderlund.Chef process Trafikpå DB Schenkerslanddivision.Är det stora volymerförsöker vi lösa detmed en extrabil. Ellerså kanske kundenKorrekt informerad. Transportörensarbete kan vara helt avhängigt av att haneller hon får rätt information.kan vänta en dag, eller lösa det på annatsätt, säger Kenneth.Är det mer eller mindre gods än bokat ärdet också viktigt att fraktsedeln skrivs omoch verifieras av avsändaren.Farligt godsOm godset kan klassas som farligt är detviktigt att både chauffören och trafikledarevet om det. Vissa produkter fårinte samlastas med annat gods, eller skafraktas endast med speciella färjeavgångartill exempel.– Det är ett lagkrav att föraren skakänna till om något gods på flaket för medsig några risker vid hanteringen, sägerKenneth.TillvalOm mottagaren vill ha telefonaviseringnär godset ska lämnas av, eller omdet ska lossas vid en viss tid, måste detframgå av instruktionerna.– Andra exempel på tillval är inbärning,avemballering och så vidare. Isamtliga fall måste vi få veta detta isamband med bokningen eftersomdet kräver en förplanering, säger Kenneth.TA-system. Med hjälp avTA-systemet minimeras riskernamed felaktigheter vid transporten.44 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 45

Carina satsade på ny karriär efter 30 årNär det blev känt att fabriken där Carina Nordforsarbetade skulle läggas ner var hon helt enkelttvungen att söka ett nytt arbete.– Jag hade arbetat på samma ställe i 30 år, så detär klart att jag var orolig i början, men nu är jagbara glad att jag fick en spark i baken och tvingadesprova något annat, säger Carina, produktionschefpå DB Schenkers terminal i Helsingborg.Text: Pierre OlssonDet var våren 2009 det blev klart att medicinteknikföretagetBecton Dickinson (BD) skullelägga ner fabriken i Helsingborg och nästan400 personer skulle bli av med jobbet.– Jag såg en annons i tidningen där DB Schenkersökte en produktionschef och jag minns att jag undradevad ett transportföretag producerar egentligen,säger Carina med ett leende.Ja, vad gör en produktionschef på DB Schenker?– Man ser till att allting flyter och fungerar påterminalen. Jag har jobbat mycket med att få olikarutiner dokumenterade och att se till att vi verkligenföljer dem. Det har varit många kvalitetsrevisionerunder hösten som har gått bra, men har gett en heldel arbete. Det är också mycket uppföljning av kvaliteti sorteringen och så vidare.Carina Nordfors46 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010Det var en stor omställning för Carina Nordfors attkomma från en arbetsplats där hon kunde allt, till attbörja om från början och lära sig allt från grunden.–I läkemedelsbranschen finns det skrivna rutinerför allt. Så är det inte riktigt här, men alla vet vad deska göra. Det är bara när man är ny man kan känna siglite bortkommen, säger Carina.Den första månaden kunde hon gå bredvid och lärasig arbetet och rutinerna.– Jag praktiserade överallt. Tack vare det förstår jagnu vad de pratar om på terminalen. Men den förstamånaden var jobbig, det var mycket att lära sig. Bara■ Namn: Carina Nordfors.■ Ålder: 47.■ Familj: Sambo och en dotterpå 23 år.■ Fritid: ”Jag har en häst ochmycket av fritiden går till att varai stallet, även träning och tävling.”■ Bor: Bostadsrätt i norra delarnaav Helsingborg.■ Kör: ”Mitsubishi Galant. Jaghade nog haft en mindre bil omdet inte hade varit för att jagmåste kunna dra hästsläpet.”att lära mig namnen på de 52 personer jag har undermig tog tid. Samtidigt som det var väldigt roligt varjag helt slut på kvällarna, säger Carina.Att det är en väldigt mansdominerad arbetsplats äringet som stör Carina. På hennes första tjänst på BDvar det likadant, på hennes sista tjänst var det cirka70 procent kvinnor i produktionen.– Det stör mig inte att det är så många killar, ävenom det alltid är bra med blandade grupper. När det ärmånga killar blir ofta kommunikationen rakare ochärligare, säger Carina.Men det är klart att några var skeptiska till Carina närhon kom, inte bara för att hon kvinna utan också föratt hon inte hade någon erfarenhet av transportbranschen.– Men nu känner jag att de respekterar mig, ochinte behandlar mig vare sig hårdare eller snällare ände gjort med en manlig chef.– Det kan ofta vara positivt att komma utifrån ochse saker och ting med andra ögon. Jag har något annatatt jämföra med. Jag har infört en del rutiner från mingamla arbetsplats som fungerar bra för DB Schenker.Men det gäller att få med sig dem som ska göra jobbetoch inte bara gå in och bestämma att från och med nugör vi som jag säger. Det fungerar inte, säger Carina.Hur trivs du då?– Enormt bra. Jag har bra kolleger, vi har ett öppetklimat där vi kan prata om allt, inte bara jobbet. Visstär det stressigt ibland, men jag har inte upplevt detsom så påfrestande än. Jag trodde aldrig att det skullevara så positivt att byta arbetsplats. Då hade jag noginte stannat i 30 år på BD, säger Carina med ett stortleende.Ny på jobbet.Carina Nordforsbytte jobb efter30 år på sammaställe. ”Jag troddealdrig att detskulle vara såpositivt att bytaarbetsplats”,säger hon.»Det kan ofta vara positivt att komma utifrån och se saker ochting med andra ögon. Jag har något annat att jämföra med.«LOGISTIKMAGASINET 4-2010 | 47

Pierre OlssonSpel under utveckling. Personaldirektör Yvonne Pokropek leder speletnär DB Schenkers företagsledning spelar mångfaldsspelet.Från vänster: Thor Bergby, vice VD och divisionschef Land, TommySulutvedt, IT-direktör, Karsten Keller, ekonomidirektör, Mats Olsson,divisionschef Logistik, Bo Hallams, marknadsdirektör, Ingvar Nilsson,VD, och Helgi Ingolfsson, divisionschef Air & Ocean.Spela ”LIKA” och avslöja olikheternaHellre mångfald än enfald.Så har man resonerat i DBSchenkers styrgrupp förmångfald och tagit fram”LIKA-spelet”, ett spel kringjämställdhet och mångfald.– Alla medarbetare på DBSchenker ska spela spelet,säger Yvonne Pokropek,personaldirektör.Text: Pierre OlssonFörst ut att testa spelet var DBSchenkers företagsledning.– Vi är ett internationellt företagsom värdesätter olikheter mellan människor.Och när vi testat spelet tyckte viatt det blivit så bra att all vår personal skaspela det, säger Yvonne.Spelet är ingen tävling. Deltagarna delasupp i lag om cirka fem personer varaven är bordsvärd som ska se till att diskussionernainte blir för långa eller spårar ur.Spelet går till så att man slår med en tärningoch flyttar en spelpjäs på olika rutorsom är uppdelade i tre kategorier:1. Dela med dig!Berätta om dina egna erfarenheter ochåsikter i en specifik fråga.2. Vad vet du?Ren faktadel om olika lagar etc.3. Vad skulle du göra om..?Till exempel: Du har anställtden nye säljaren Christer. Närhan kommer till jobbet förstagången har han kvinnokläderoch vill bli kallad Christina. Vad skulledu göra då? Deltagarna får sex olika alternativatt ta ställning till och får diskuteratills man är överens om ett av dem.– Det blir väldigt intressanta diskussioner,och det låter ungefär likadant oavsettvilken nivå vi befinner oss på i företaget.När man går på sin magkänsla upptäckervi att vi alla är väldigt lika, säger Yvonne.Lagom speltid är cirka två timmar. Mankan spela hur många gånger som helst.– Dialogen om mångfald tar aldrig slut,och ju fler gånger man spelar det, destofler frågor dyker upp, säger Yvonne.När spelet avslutats diskuterar de olikagrupperna sina svar sinsemellan. Skiljersig svaren? Vad hade grupperna förgemensamma svar? Dök det upp någonoväntad fördom någonstans?– Vi är olika och reagerar på olika saker.När vi på DB Schenker ska anställa enny medarbetare försöker vi att vara enman och en kvinna vid intervjun. Det ärlärorikt och när vi diskuterar efteråt harvi ofta sett och hört olika detaljer, sägerYvonne.Yvonne Pokropek, personaldirektör på DB Schenker:»Dialogen om mångfald taraldrig slut. Ju mer man spelar,desto fler frågor dyker upp.«Spelet tillför kunskap på ett lekfullt sätt ochdeltagarna tvingas tänka till kring sådantman kanske inte funderat på förut. Det ärinte ovanligt att någon som haft en klar bildav sin åsikt i en fråga byter inställning underspelets gång.Är det till exempel OK att ha ett förbudmot huvudbonad på en arbetsplats?Om din öppet homosexuella chef – avsamma kön som du – bjuder upp dig till enlångsam låt på en julfest, dansar du då?– Efteråt kan man fråga sig om manupptäckt oväntade sidor hos sig själv ellernågon kollega. Det är också viktigt att skiljapå orättvis behandling och diskriminering.Bara för att jag inte blir bjuden på personalfestenär jag kanske inte diskriminerad,säger Yvonne.Nyttigt spel. ”Vi ärett internationelltföretag som värdesätterolikhetermellan människor”,säger Yvonne Pokropek,personaldirektör.Fraktfritt på order över 2000:-www.packoplock.se020-50585010% extra rabatt på din första beställning.Ange köpkod LM1 när du beställer på packoplock.se eller på telefon.

Nytt och noteratNytt och noteratSchenker LogisticsAEO-certifierat■ Vissa förenklingar och färrefysiska kontroller från tullen ärnågra effekter av att SchenkerLogistics AB nu är AEO-certifierade.AEO är en särskild status somvisar att ett företag genomgåtten kvalitetssäkringsprocessoch uppfyller ett antal villkorkopplade till tull- och säkerhetsrutiner.Certifieringen innebär förmånervid ansökan om vissatillstånd, mindre uppgiftslämnandei deklarationer både vidimport och export, färre fysiskaoch dokumentbaserade kontrollermed mera.Certifieringsprocessen avSchenker Logistics AB innehöllbland annat fyra besök av Tullverketoch tog lite mer än ett åratt genomföra.Hupeng/Dreamstime.comNya höghastighetslinjerpågång. Här stårett kinesiskthöghastighetståginne på stationeni Tienjini nordöstra Kina.DB utökar samarbetet med Kina■ Deutsche Bahn och det kinesiska järnvägsministeriethar skrivit en avsiktsförklaringom ett utökat samarbete kring godstransporterpå järnväg och den expanderandekinesiska järnvägens infrastruktur.I förklaringen skriver båda parter att manavser att stärka järnvägstransporterna ochatt intensifiera etablering av nya transportermellan Asien och Europa genom närmaresamarbete.– Ju fler kinesiska produktionsanläggningarsom flyttar från kusten inåt landet,desto mer intressanta blir järnvägstransportertill Europa för många tillverkare.Vi vill möta denna efterfrågan, säger Karl-Friedrich Rausch, styrelseledamot i DBMobility Logistics AG.2010 skrev DB International kontrakt förbyggandet av nio nya linjer för höghastighetstågi Kina med en total kontraktssummapå cirka 30 miljoner euro.Chatta med kundservice■ Nu kan du chatta med DB Schenkerskundservice för att få snabba svar påolika frågor.Chatten har varit igång sedan oktoberoch har blivit mycket uppskattad.95 procent tycker att det är ett bra sättatt kommunicera på och drygt 97 procentkan tänka sig att använda chattenigen.– De som hittills har testat är mycketnöjda. ”Fler organisationer skulle hadetta hjälpmedel, kanonbra”, ”Bra attman slipper kötider”, ”Mycket bra service!Fungerade perfekt! ” är några positivasynpunkter från de kunder somhar varit med och utvärderat den nyatjänsten, berättar Martin Rydqvist,chef för kundservice i Jönköping.De vanligaste frågorna hittills harhandlat om godssökning, handhavandetav tjänsten mySCHENKER samtproduktfrågor. Du hittar chatten imySCHENKER i menyn under ”Kontaktaoss”. www.myschenker.seMarine HarvestNytt flygför norskfisk tillHong Kong■ DB Schenker har i samarbete medBritish Airways World Cargo inrättaten ny flygrutt från London/Heathrowtill Hong Kong med avgång varje fredag.Planet har en lastkapacitet på 90 ton ochska i första hand transportera färsk lax frånNorge, men kommer även att användas förandra typer av last.– Vi gör detta efter betydande tillväxt i godsvolymerunder senare år. Bara under 2010 ökade vi med över 30 procent,säger Bjørn-Erik Moen, Vice President DB Schenker Air& Ocean i Norge.Rutten inrättas sedan de norska fiskeexportörerna önskat kunnaleverera så färsk fisk som möjligt till marknaden i Hong Kong.VetekVI HAR SÄNKT VÅRA KUNDERSINKÖPSKOSTNADER MED10-50 PROCENTRämme & Säll InköpsdesignI tio år har vi ständigt förbättratvåra metoder och verktyg.Vi sänker gärna ditt företagsinköpskostnader också.Kontakta oss idag.www.vetek.se info@vetek.se 0176-208920www.inkopsdesign.com. 08-556 242 90. info@inkopsdesign.com

Nytt och noteratKontaktaDB SchenkerottoboniLeipzig levererar.DB SchenkerLogistics nyalogistikcenter skaleverera delar tillBMW:s fabriker.Bland annat tillproduktionen iShenyang i Kina(bilden.)Nytt logistikcenter servar BMW■ DB Schenker Logistics anställer 600personer i ett nytt logistikcenter i Leipzig.Centret ska leverera komponentertill BMW:s bilfabriker i Kina och Sydafrikafrån och med hösten.– Det är ett av de största logistikprojekteni DB Schenkers historia,säger Karl-Friedrich Rausch, styrelseledamotDB Mobility Logistics AG.Logistikcentret i norra Leipzig får enyta på cirka 63 000 kvadratmeter däromkring 8 000 olika komponenter lagras,packas och lastas i containrar. Mankommer också att kunna ge plåtdetaljer■ För att fokusera på kyl- och frystransporteroch tredjepartslogistik väljerSchenker AB nu att sälja sin tempereradelagringsverksamhet.– Det här är ett sätt att koncentrerakyl- och frysverksamheten och attsatsa på de områden där DB Schenkerhar störst möjlighet att utvecklas iframtiden, säger Thor Bergby, viceVD i Schenker AB och chef för DivisionLand.Schenker AB är en av de största leverantörernaav tredjepartslogistik på densvenska marknaden och kommer äveni fortsättningen att erbjuda sina kunderlagring av olika slags produkter.– Vi i landdivisionen väljer iställetatt satsa hundra procent på de områdensom är vår kärnverksamhet, det vill sägatransport, crossdocking och splitpointav kylda och frysta livsmedel, sägerThor Bergby.I linje med detta har Schenker AB nu52 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011en skyddande behandling som klararsjöfrakt genom olika klimatzoner.Ungefär 50 containrar kommer attlämna Leipzig varje dag, de flesta avdem transporteras sedan vidare medfartyg till den sydafrikanska stadenRosslyn och till Shenyang i Kina.BMW bygger för närvarande en nyproduktionsanläggning i Shenyangoch DB Schenker är också inblandade ilogistikkedjan kring den anläggningen.I Sydafrika sköter DB Schenker ävenBMW:s reservdelslogistik.Schenker AB säljer Coldsped LagerThor Bergby, chefför Division Land påSchenker AB.sålt Coldsped Lagertill Bring Frigo-scandiasom, efter det attnödvändiga tillståndgivits, kommer attöverta fastigheter ochverksamhet troligenfrån den 1 april 2011.Alla anställda i delager som övertas avBring erbjuds fortsattarbete hos dem, ochde kyl- och frystransportersom Schenker AB ansvarar förpåverkas inte.– Vi har flera transportuppdrag inomlivsmedelsindustrin. Därför är transportverksamheteninom Coldsped någotvi kommer att satsa på och utvecklaäven i framtiden. Bland annat har viplaner på att utöka möjligheten till omlastningav tempererat gods på fler DBSchenkerterminaler, säger Thor Bergby.BMWHär är telefonnummer tillkundservice på våra olikakontor inom landtransporteri Sverige.Borlänge 0243-25 76 20Borås 033-17 84 20Gävle 026-15 87 20Göteborg 031-703 94 00Halmstad 035-15 46 65Helsingborg 042-38 70 70Hudiksvall 0650-357 70Hultsfred 0495-158 20Jönköping 036-18 32 00Karlshamn 0454-335 70Karlstad 054-85 26 40Kristianstad 044-760 60Linköping 013-37 09 30Luleå 0920-23 57 30Malmö 040-671 35 00Nybro 0481-717 20Skara 0511-261 13Skellefteå 0910-517 10Stockholm 08-585 10 400Sundsvall 060-59 54 50Umeå 090-71 66 10Visby 0498-24 80 50Vänersborg 0521-26 05 30Värnamo 0370-69 91 20Västerås 021-15 11 70Växjö 0470-77 36 15Örebro 019-21 91 00Örnsköldsvik 0660-572 20Östersund 063-16 18 20Övriga kontor och bolag inomDB Schenker samt broschyreroch produktblad på:www.dbschenker.com/seVill du ha Logistikmagasinetfyra gångerom året utan kostnad?Meddela namn och adress till:pierre.olsson@dbschenker.comeller via www.dbschenker.comunder rubriken ”Press/Logistikmagasinet”.Tack för förtroendet.Nu siktar vi ännu högre!Vi på DB Schenker har jobbat hårt för att bli bäst på kvalitetoch service. Och enligt SKIs mätning av kundnöjdhet har vi numarknadens nöjdaste paketkunder. Det är vi mycket glada för.Samtidigt som det sporrar oss att bli ännu bättre!DB Schenker har pakettjänster för både företag och privatpersoner.Vi levererar idag över 25 miljoner paket årligen, bara iSverige. Det ger oss en erfarenhet och rutin som är svårslagen.Vi jobbar ständigt för att överträffa våra kunders förväntningarnär det gäller service och produktkvalitet. Nu känner vi att viär på rätt väg.Svenskt Kvalitetsindex (SKI)mäter kundnöjdhet inomexpress- och pakettjänster.DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.För mer information gå in på www.dbschenker.com/se

KryssetSOLO-PARTISLANGFÖRMAGETALLBE-STÅNDFÖR-ÄLDRA-SPORT?ETTSPELHELT ÅTSKOGENSOMDOMSKUFFKNÅPATIHOPVEDER-FARSHJÄLTEWEAVERPÅ BIOHASSE-PARTNERDJUPÅNGERMONDÄNBONING©OMANDERSCRIPTORGEKÖRLÅNGTERHÅLLAGATORBLUES-BBFÅRLJUDKOMABYRÅEN ITYSKANÄGA RUMOKONT-ROLLER-BARADAMFÖRADAMSPEK-TAKEL-NAMNFÖRMÅNGAKILONKAN MANOSTROADEMEDMAGNUSINTESPÄNDTAR AVTILLHÖRSKRUVETTSLAGSKORTI DETTRAMPASDETTRÄDFÄRG INYFIKEN-FILMGNÄLL-BUFFERTDEL AVVÄGPELLENJUTERAV ELDFÖRETAGINOM 4-PLMANDRILLFLICK-NAMNPARDONADELS-ÄTTGERMARÄNGMEDSOCKERSENIOREN DALAISES PÅKUVERTMODE-BLADGRISARPLUSPOLINTE SÅSTRÄVKÖKS-LUKTFOLK-TOMTINGÅNGHANDTAGKAN MANTA SIGSKÄLV-NINGBättre grepp på miljönoch dina kostnaderDATA-JÄTTERÖRLIGTÄMNESATSAPENGARTRÄNARMYCKETRIKTIGAFEGISARNATIONSJUKDOMTILLLAST-FORDON IVIETNAMAKKAVAR ENALLIANSACKORDSÄGS OMKVINNAALLVAR-LIGTÄR STARKNOGADLIGTRUNDLEKSAKPUHVÄNFRU ELLERFRÖKENGUDOMSTORVALUTAKAN MANHA IMAGENBE-VITTNARGERLÖDDERLOVTRE TON-STEGBIBEL-DELGERALTER-NATIVHYVLATPÅLÄGGKryssa och vinn!Avsändare:Namn: .............................................................................................Företag: ...........................................................................................Adress: ............................................................................................Postnr och ort: ..................................................................................Grattis till vinnarna av Vinterkrysset!1-3 pris: Bodum Twist saltochpepparkvarnTorbjörn Ljunggren, DictatorScandinavia, VadstenaMay Sjödahl, Arctic PaperGrycksbo AB, GrycksboHans Svensson, CloettaSverige AB, Ljungsbro54 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 4-20104-10 pris: Set med pepparkaksformarStig Jacobsson, Pax Scandinavia AB, ÖrebroBörje Christensen, DegerbergaKjell Hederfeld, Gotlands Bilfrakt, VisbyLars E Peterson, Cryo AB, GöteborgTommy Olsson, Normark, MalungKenth Ärletun, Mocon AB, VindelnNina Scherzberg, Georg Fischer AB, StockholmLös Vårkrysset och vinn:1—3 pris: Härliga frottéhanddukar4—10 pris: Fläkt som drivs via USB-uttaget på datornSkicka in din lösning och din adress senast den 13 maj!Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”412 97 Göteborg. Fax: 031-40 75 22OBS! Ange gatuadress, inte boxadress, dit du vill att en eventuellvinst ska skickas.HOPPASMEDMER ÄNETT YRKEPLATSFÖR SÖTTKAFFE-FORS-SÖDER- BIL OCHURDEL STAD I STEGRING SKÄRLAR I KÄNDCOLOMBIASTOCK- EARTHA BLOM HÖHUSÖHOLMS O C K E R S K Å LÄ R A N O L I K AART-HEDERNSKILDAKORTMÅNADGÄRDE-STADS K O L I O S KAR T E DGERFRÅNSKERKOMSNEDHAR SIDLINJEEFTERRYGG R I N K A S T STALLMOSES ASES IBIBELDELBÄSTADELS-YTTRADEFÖRSARGNAMN A F FÖR G T Å KLAPPEN JSES VIDHAR GALETHARPACKADMACK KULPÄRMARDATAFIL S I T MED Q8 S B O KLÖSER KRÄVSRHYTHMKANMORD I FÖR BRAND-ANDVID SAKNAR HÅRETBÄSTAOBAMA-MIDSOMERTUNGA RESTBLUESTILLTAL PIGMENT VARAPÅ LEANLANDFORDONT O Y O T A U S AKOMBI-NÖTNERATPACKEGRUND-HEM OCHFÅGEL BAK-LURADFORDON B A R N A B Y L K O SLAG B U NROMSEXASIEN-TVÅ LIKA GYNNAREH U S B I L STAT V I S K R A B A TKOMMAÄMNARKOMPANI ATT VARAS K RYTM B L I S V E R I G E ?CHILE-MÄSTER-FINCARL,STADSKAPSTENHALSDUK SKULP-S A N T I A G O I VAKAR O P A LTÖRDAM IFARKOSTLÄRO-DALLASUTHUSJAKT-ANSTALTKVINNO-K GUDINNA K A N O T S K O L A NAMN P A MSOLÖFÖRE-ÖPPENÄR JUTAGS-LÅDABASSEB O D RENGÖR K O S ESTRAD M E N I HJÄLP A L M ISÅDANLÄGGNINGDJUR IKANBÅTHJÄLPFÖRETASMAN IOSTOTÅLIG FÅPÅ RYGGEJ VILDKJOLARR I T T B S TRATT N O G RAGGDJUR G A LERKÄNSLAINGENPÅ TUBBIL-TITTAHOSMODELLCAMPARERÄKNINGS T A V O T A C K R G A S O LN Å G R A E O S N E T T L EINTE SÅTIDIGJOHN IMÅNGAGUDINNATV-DECKAREUSASTATKOLIKK A L L M I N N E S O T A A SNyhet: Ecopia från Bridgestone, det nya sortimentet av högkvalitativalastbilsdäck och regummeringar med lång livslängd. Ecopias däck ochregummeringar erbjuder överlägsen hållbarhet och bränsleekonomi.Det är också ett sortiment utvecklat för att minska åkeriets kostnaderoch påverkan på miljön.Mät ditt ekologiska däckavtryck på www.ecopia.eu och lär digmer om hur du kan få bättre grepp på miljön och dina kostnader.R249 M749 R109www.bridgestone.se

Posttidning BAvsändare:SCHENKER AB412 97 Göteborg