Nr 1 - Schenker

CitylogistikEn bra dialog mellan stadens olika företrädare ochatt logistiker får vara med vid planeringen ochutvecklingen av framtidens städer.Det är några förutsättningar för att våra stadskärnorska kunna behålla sin attraktionskraft,menar John Wedel, seniorkonsult på DB SchenkerConsulting.” Det gäller atthitta lösningarsom uppfyllerallas behov”Dreamstime.comTillgång till allt – men utan bilar. Att man lugnt kan strosa runt, shoppa eller sätta sig på en uteservering utan att störas av avgaser och buller – så ser enattraktiv stadskärna ut. Men hur ska varorna och maten komma dit? För att innerstaden inte ska dö ut är det nödvändigt att tänka på logistiken vid utvecklingenav våra städer, menar DB Schenker Consultings John Wedel.Vi vet att allt fler människor flyttar in till städerna.Och vi vet också att det krävs dagliga leveranserav stora och ökande mängder gods in tillstaden. Vad många inte tänker på är att det som människornai staden samt dess besökare vill göra, faktisktockså kräver att det kommer varor in till staden. Detvi ska handla och äta måste transporteras rent fysiskt.Den kan inte bäras in eller transporteras på kärror ochcyklar, utan måste komma med distributionsbilar. Visstkan dessa vara miljövänliga på alla sätt och vis, men detär ändå bilar vi pratar om.Och det är här som det svåra börjar. Trevliga städeroch bra varuförsörjning går inte alltid ihop. I alla fallinte om man inte uttryckligen planerar för det.För att värna staden och miljön kommer allt fler regler,från förbud till fysiska hinder. Dessa är till för att hindraprivatbilism, men påverkar även godstrafiken.Vi blir ofta arga när det står en distributionsbil ochspärrar vägen på gatan framför oss. Men det är ju inte såatt den står där bara för att göra livet eländigt förbilister, utan för att det inte finns några alternativ. Sådet gäller att hitta lösningar så uppfyller allas behov.I Göteborg finns ett framgångsrikt initiativ därTrafikkontoret tillsammans med bland andra fastighetsägareaktivt arbetar med att utveckla den lokalagatumiljön så att privatbilismen minskar samtidigt somgodstrafiken fortfarande kan komma fram.Framkomlighet för gods är inte bara en kommunalangelägenhet. Även privata aktörer som fastighetsägareoch företag måste i högre grad tänka på att planeraför gods. Det finns många exempel på hur manglömt bort godset i köpcentrum och större butiker.En av våra större kedjor öppnade en ny butik i ettsvenskt köpcentrum. Till kundernas glädje fanns detfyra olika ingångar till butiken. Men att också varorskulle levereras till butiken hade man inte tänkt på!Ett annat exempel är den stora gallerian i Stockholmdär allt är utformat för konsumenterna. Godsintagetligger i ett vanligt parkeringsgarage medytterst låg takhöjd. Och när Frölunda torgs köpcentrumi Västra Frölunda öppnade sin nya del 2009 hademan fortfarande inte byggt klart godsintaget.Sedan kan man ju utveckla logistiken från transportörernasoch varuägarnas sida också. Vi vet att sändningsstorlekarnaminskar generellt och att snabbaleveranser blir allt viktigare. I butikerna i stadenfinns inga lager, utan allt bygger på frekventa ochsnabba dagliga inleveranser.Det här genererar mycket transporter samtidigtsom den totala godsmängden inte ökar i samma takt.Kunde man samordna dem skulle transporterna intill staden bli mycket färre. Eller så kan man köra ihögre utsträckning med mindre fordon. Den normalaleveransen till butiker inne i staden är nästan aldrig såstor så att den kräver en hel distributionsbil, utan detär ofta en pall eller ett par paket det handlar om.Förvånansvärt sällan ser man lösningar där varor samlastas.Leveranser från olika leverantörer till olikakunder kunde först gå till en gemensam terminal föratt därefter samordnas i distributionen. Höga fyllnadsgraderskulle resultera i färre fordon och därmedmindre buller, utsläpp och trängsel inne i staden.Det är svårt för staden att styra leveranserna så attde blir mer samordnade, men kanske kan fastighetsägaresamt bransch- och företagarföreningar hjälpatill.Många städer lever också med konkurrensen frånstora köpcentrum som ligger utanför stadskärnan.Ett bra utbud av varor inne i staden är en förutsättningför att klara konkurrensen, men kräver också entillfredsställande godstillförsel.Om man fortsätter med regleringar i innerstadensom också påverkar godsdistributionen i negativriktning, så kan det medföra att folk tappar intressetför att besöka staden. Man håller sig i utkanterna ochgynnar i stället externa köpcentrum.Staden tappar i attraktion och blir mindre bra attvara och leva i. Och det var ju inte så vi ville ha det.»Förvånansvärt sällan ser manlösningar där varor samlastas.«Hur bör man då gå tillväga? Finns det några allmännarekommendationer? Till att börja med måste logistikerin i planeringen och utvecklingen av städerna.Människor som kan godsflöden och som kan varamed och föra fram godsets behov. Jämför med industrindär logistiker ofta är med redan vid konstruktionenav produkter. En bra dialog mellan stadensföreträdare, godsägarna och transportörerna behövsockså.Det gäller att skapa bra forum för detta.John Wedel■ John Wedel är seniorkonsult på DB SchenkerConsulting. Han arbetar främst med logistikstrukturer ochlogistikutveckling och föreläser på universitet och högskolor.Han har tidigare arbetat som logistikchef och hardoktorerat i logistik på Chalmers.14 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 15