Nr 1 - Schenker

Dagjobb och kvällspassion. LjubishaVukovic kör lastbil för SchenkerÅkeri i Helsingborg. På kvällarna är det teater som gäller –på bildenrepeterar han succépjäsen ”Radovan III” tillsammans med Julia BiserkaBakir.LjubishasdubblarollerPierre OlssonLjubisha Vukovic spelade teatersom ung i Serbien.För två år sedan började hanatt spela igen i en ABF-lokal iHelsingborg och nu driver han enegen teater på kvällarna.På dagarna kör han lastbil förSchenker Åkeri.Text: Pierre OlssonLjubisha finansierar verksamheten på TeaterTomorrow med egna pengar. ABF lämnarvisserligen bidrag till vissa aktiviteteroch arbetsförmedlingen bidrar med enpraktikant. Men i övrigt kommer allt urLjubishas egen ficka.– Vi fattar inte hur han har råd, sägerskådespelaren Julia Biserka Bakir.– Det är en passion. Visst kostar detpengar, men det är som med mat. Om duäter god mat är den inte dyr – även om dubetalar mycket. Men dålig mat är för dyräven om du betalar väldigt lite pengar,säger Ljubisha.Han menar att världen skulle vara enmycket bättre plats om fler ägnade sig åtkultur.– Kulturella människor bråkar och krigarinte. Så länge man är kompisar är alltmöjligt. Vi ska inte leva i det som händeigår, istället ska vi tänka framåt, på morgondagen.Det är därifrån namnet på teatern– Teater Tomorrow – kommer, sägerLjubisha.Tidigare i livet har han sysslat med lite avvarje – han har drivit en pizzeria, haft ettcafé och ett gatukök.– Men det är först sedan jag fått en fastinkomst från DB Schenker som jag verkligenhar vågat satsa på att göra något jagverkligen tycker om. En fördel med jobbetär att det går att dryga ut inkomsternagenom att jobba extra, säger Ljubisha.En annan fördel är att han hela tidenrör sig i centrala Helsingborg och träffarmånga kunder till DB Schenker. Det somnu är teaterlokal var tidigare en klädaffär.Ljubisha levererade varor till butiken,och när han fick höra av ägaren att butikslokalenskulle bli ledig slog han till.Mycket av inredningen kommer frånLjubishas kunder i centrala Helsingborg.Stolarna skulle lasarettet göra sig av med,men först frågade de Ljubisha som glatttog emot dem. Scenen är byggd av träetfrån uttjänta bowlingbanor som ocksåskulle slängas – och så vidare.Ljubisha Vukovic:»Kulturella människorbråkar ochkrigar inte. Så längeman är kompisar ärallt möjligt.«I dag är drygt ett hundratal personer medlemmari föreningen och veckan är full avaktiviteter mellan 09.00 och 21.00.– Jag är långt ifrån ensam om att engageramig i teatern. Då hade jag aldrig orkat.Bland dem som är mest engagerade är våradministratör och regissör Christina Wideland.Hon är dessutom utbildad inomteatern och tillför oerhört mycket med sittkunnande.Förra året spelade de ”Radovan III” av denserbiska manusförfattaren och regissörenDušan Kovačević. Pjäsen framfördes påserbiska.– Den ligger ute på Youtube, man hörhur publiken skrattar från början till slut,säger Ljubisha.Nu har han och övriga ensemblen blivitinbjudna att spela ”Radovan III” på en teaterfestivali Prag.– Hela ensemblen har också varit statisteri Wallanderfilmen ”Arvet”, och nu väntarvi på besked från ett produktionsbolagsom ska göra en annan långfilm, sägerLjubisha.På dagarna är caféet öppet och på kvällarnahar man bland annat en trolleriskolaför barn, repetitioner av en pjäs påsvenska: ”Vi betalar inte, vi betalar inte!”av Nobelpristagaren Dario Fo och repetitionerav en ny pjäs på serbiska. Man harmusikkvällar med allt från Balkanmusiktill country och 60-talsmusik, och olikakonstnärer har ställt ut sina verk i lokalerna.Och den 20 februari hade man ettuppskattat besök av Maria Barlöv, merkänd som ”Bolibompa-Mia” som speladeteater för barnen.– Det är öppet för alla att komma hit.Det händer att folk tittar förbi och haregna idéer kring vad lokalen kan användastill, säger Ljubisha.32 | LOGISTIKMAGASINET 1-2011 LOGISTIKMAGASINET 1-2011 | 33