Klicka här för att ladda ner nr 1_10 som pdf - Schenker

logistikNR 1 MARS 2010SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIKVinjett gråmagasinetKriget motSomalias piraterDB Schenker-åkeribland Europas bästaLogistik för dig somär småföretagareDB Schenker Logistics– smartare och grönare

VD har ordetIngvar NilssonCEO Schenker Region NorthSamarbete mellan flera aktörergör miljöarbetet framgångsriktJag läser sällan pressmeddelanden, men för ett tag sedan damp det nerett i inkorgen som fångade mitt intresse.Flera stora företag inom detalj- och dagligvaruhandelnhar gått ihop för att tillsammans ställakrav på sina transportörer inom miljö- ochtrafiksäkerhetsområdet.Nyheten om samarbetet glädjer oss mycket påDB Schenker. Vi har länge vetat att pris som endakonkur rensmedel inte är hållbart i längden för etttransportföretag – det måste till ytterligare dimensionersom miljö, trafiksäkerhet och kvalitet. Det härger oss en bekräftelse på att resultatet från vårt arbeteinom de här områdena efterfrågas på marknaden.Företagen som gått samman är Bergendalsgruppen,Coop, Dagab (Axfood), Intersport, KappAhl, Lindex,Mekonomen, JC, Brothers & Sisters, Polarn O. Pyret,Stadium och Åhléns.De krav man ställer på sina leverantörer är blandannat att det ska finnas en fungerande verksamhetsledningsom omfattar miljö och trafiksäkerhet, attförarnas nykterhet och drogfrihet kontrolleras, att utsläppenav växthusgaser ska minska och hastigheterkontrolleras. Man ställer också krav på uppföljning.Framförallt är rutinerna utformade för inrikes vägtransporter,men fungerar även för utrikes transporteroch andra trafikslag.Det är bra att olika företag kan arbeta ihop på ett sådanthär sätt. Det är just genom samarbeten som vi på DBSchenker gjort rejäla framsteg när det gäller den härtypen av frågor, som till exempel hållbarhetsprojektenKlimatneutrala godstransporter på väg (KNEG) ochSmartare Citylogistik. Båda projekten är så kallade”triple helix”-projekt, det vill säga projekt där näringsliv,forskning och myndigheter arbetar tillsammans.Det är den här typen av samarbete som krävs föratt förstå framtidens tekniklösningar, myndigheterskrav och önskemål på framtida transporter och vägain våra egna möjligheter att vara framgångsrika i denprocessen.Du kan läsa mer om transportköparnas samarbete påwww.yrkestrafiken.se och på sidan 8 här i tidningen.För att läsa mer om de projekt som DB Schenkermedverkar i, så är detta en bra start:www.vv.se/klimatneutral2 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

asr.seJärnvägstransporterfrån dörr till dörrDB SCHENKERrailog innebär skräddarsydda transportlösningar över helaEuropa från dörr till dörr med järnväg som bas. Här ingår allt från direktajärnvägstransporter till komplexa upplägg som kan innebära hämtning ochdistribution med bil, mellanlagring och informationstjänster – allt genom ennära personlig kontakt.Gränslöst europeiskt nätverkSom en integrerad del i DB Schenkers europeiska landtransporter bildar vi tillsammansmed övriga järnvägsspecialister inom koncernen ett brett nätverk medkorta kontaktvägar för våra kunder.Vi berättar gärna mer om hur vi kan skapa ett helhetskoncept för era transporterdär järnvägens ekonomiska och miljömässiga fördelar ingår. Kontakta oss påtelefon 040-669 55 00.Schenker AB erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. Vi har 4 000medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Schenker AB ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.Vi levererar mer på www.dbschenker.com/se

Lite information hadegjort hela skillnadenNär det gäller hur man uppleverkvalitet är information en av deviktigaste faktorerna. Framför alltnär någonting går snett.I slutet av februari var jag och fem andra gubbar i Stockholm för attse Rammstein spela i Globen.Det var helgen då det snöade, om ni fortfarande minns.Vi kommer iväg en timma försenat från Göteborg och är cirkasex timmar sena när vi kommer fram. Vi hinner till Globen precisnär spelningen börjar och är egentligen mer lättade än arga eftersomallting ändå löser sig till slut.33Här jagasSomaliaspiraterAttackerna i Adenvikenär ett ständigt hot motlast- och handelsfartygen– men räddningsstyrkornaär piraterna i kölvattnet.Dagen efter ska vårt tåg gå 17.10 och enligt informationen på Stockholmscentral är det inte försenat. Så vi tar våra saker och går ut isnön och blåsten på perrongen och väntar. Men det kommer ingettåg. På utsatt tid flyttas avgångstiden 15 minuter. När de passeratflyttas avgångstiden ytterligare en kvart.De flesta på perrongen ger upp och går tillbaka in ivärmen. Och där står vi, flera hundra personer, ochväntar. Så fort det är dags för avgång flyttas tiden på tavlornafram 15 minuter i taget.När vi väntat sammanlagt två timmar tröttnar vi påatt bara stå där. Vi går till O’Leary’s på centralen,beställer var sin öl och kommer överens omatt en av oss kollar anslagstavlan var tiondeminut. Men innan ölen serverats och förstapersonen går ut hinner det gå 20 minuter.Då har vårt tåg precis gått.Vi tror först inte att det är sant.Varför gör SJ så? Varför skickar de ut oss påperrongen när de vet att tåget inte kommeratt gå i tid? Varför flyttar de framavgången 15 minuter åt gången så att manska vara tvungen att stanna vid anslagstavlanoch knappt våga gå på toaletten?Jag har förståelse för att det kan bliproblem i en logistikapparat. Det hadekänts jobbigt om SJ meddelat att tågetvar drygt två timmar försenat. Då hade jagförmodligen ”tvingats” sitta på O’Leary’s medpopcorn och några öl och titta på OS och engelskligafotboll. Inte vad jag tänkt mig, menändå acceptabelt med tanke på omständigheterna.Nu är jag i stället rasande. Väljer jag tågeteller flyget nästa gång det är kallt ute? Gissa!Pierre OlssonRedaktörFotnot: Vi kom hem till slut – sex timmar försenade.Omslagsbild: Eric L. Beauregard/U.S. Navy Bild: Jason R Zalasky/ U.S. Navy, Pierre Olsson, LRF Media13 Logistikpristagare 2010I år står det mellan en tågbaseradlogistiklösning, effektiva transportertill Japan och distanshandel medvitvaror. Här är de nominerade tillDB Schenkers Logistikpris.16 Logistik för småföretagareStora företag har hela avdelningarmed specialister som sköter logistiken.Men hur ska du som drivermindre företag bära dig åt? DBSchenkers expert ger dig råd.25 Framtiden kräver samarbeteDe stora vinsterna kan göras om olikayrkesgrupper och tankesätt samarbetarmer, menar Gunilla Jönssoni DB Schenkers vetenskapsråd.Logistikmagasinet ges ut av DB Schenkeroch är Sveriges största tidning om transport och logistik.Den utkommer med fyra nummer om året.ISSN 1401-8667. Årgång 15. TS-kontrollerad upplaga:20 200. Citera oss gärna, men ange källan.Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB Schenker.bo.hallams@dbschenker.com

Innehåll14 Nybro Transport – åkerii Europaligans topp20 Här är inget uppdragför kompliceratSchenkerskolanTa ut dina egnaemissionsrapporter 12Så funkar detÅtervinning avelprodukter 10KorsordLös Vårkrysset! 39Nytt och noteratFesta loss på autobahn för en dag! 6Skybridge – gyllene medelväg till och från Asien 7DB Schenker testar ny teknik för Volvo 8DB Schenker transporterar för gasprojektetGorgon 8Årets Logistik & Transport dubbelt så stor 38Tittade närmare på logistiken.LRF Media är ett avSveriges största tidningsförlag.Här valde man en liteannorlunda väg för att fåkoll på transportkostnaderoch miljöpåverkan. 28DB Schenkerprofilen. Att börja somarbetsledare i ett industriföretag medstor manlig dominans var en utmaningför Anette Holmqvist. Men som nyproduktionsledare på DB Schenker iVäster- och Norrbotten har hon intemött annat än respekt. 30Redaktör: Pierre Olsson, DB Schenker.pierre.olsson@dbschenker.comI redaktionen:inger.brunback@dbschenker.commonica.holm@dbschenker.comper.russberg@dbschenker.comkarin.andreen@ltskommunikation.seRedaktionen: Logistikmagasinet, DB Schenker,412 97 Göteborg.Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22.www.dbschenker.com/seProduktion: LTS Kommunikation ABwww.ltskommunikation.seTryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås.Prenumerera: Vill du ha en kostnadsfri prenumerationeller om du har ny adress, skicka namn ochadress till: pierre.olsson@dbschenker.com,fax 031-40 75 22, eller fyll i kupongen på sid 38.Annonsera: Pierre Olsson, DB Schenker.Tel: 031-703 80 00, pierre.olsson@dbschenker.comLOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 5

Nytt och noteratNy tåglinjemellan Polenoch TysklandBild: DB Schenker, TAS Emotional GmbH /Ruhr.2010, Paul Benefield/Dreamstime.com, KappAhl■ Sedan årsskiftet erbjuderDB Schenker Rail Polska enny internationell tåglinje.De nya tågen trafikerarsträckan Seddin i Tysklandoch södra Polen två gångeri veckan och halverar transporttidenpå sträckan.Istället för två veckorstransporttid, körs tågennu på fasta tidtabelleroch kommer enbart atttillbringa en vecka i Polen,där de bland annat stannari Wroclaw Gadow, KedzierzynKozle, Gliwice ochJaworzno-Szczakowa.– Den nya tåglinjenär ett viktigt steg mot attutveckla ett effektivt järnvägsnätför vårt företag iPolen, säger AlexanderHedderich, styrelseordförandeför DB Schenker Rail.DB har gjort investeringari Polen för att kunna erbjudalogistiktjänster ävenhär från en enda källa.– Om vi ska kunna lockagodstransporter från vägtill järnväg krävs gemensammainsatser från våraolika nationella bolag, sägerMieczyslaw Olender,VD för DB Schenker RailPolska.Världens största gatufest. Så här tänker man sig att kulturhuvudstadenRuhr 2010 ska se ut när A40 stängs av för attge plats åt den stora gatufesten den 18 juli. DB Schenker äransvarig för logistiken och har redan börjat träna på att snabbtkunna få ut bord och bänkar (t h).Autobahn blir festplats för en dag■ DB (Deutsche Bahn) är utsedd till huvudsponsorför Europas nya kulturhuvudstad– Ruhr 2010.DB Schenker är bland annat ansvariga förlogistik i samband med Still Life-projektet,Europas största gatufest den 18 juli.Då kommer Autobahn A40, Ruhrområdetshuvudsakliga pulsåder, att vara stängdför all trafik och förvandlas till partystråk. DBSchenker ska då transportera tusentals bordoch bänkar och ställa upp dem längs autobahn,för att sedan frakta bort dem och släppapå trafiken igen så snart festen är över.För att vara säkra på att allt kommer attflyta som det är tänkt började man träna påatt snabbt få ut och in bord och bänkar frånlastbilsflak redan i höstas.Ruhr är ju egentligen ingen stad utan ettområde kring floden Ruhr med 5,2 miljonerinvånare och flera städer, däribland Essen,Dortmund och Duisburg. Man satsar idag storaresurser på förvandlingen av ”Ruhr Metropolis”från tungt industriområde till centrumför tjänster, turism, kultur och design.Expansivt. Singapore ärjämte Tyskland världsbästpå handelslogistik.Världen allt bättre på handelslogistik■ Tyskland och Singapore är bäst. Därefter kommer Sverige. Åtminstone i fråga omhur effektiv handelslogistiken är, visar en ny studie som Världsbanken gjort.– Ekonomisk konkurrens sporrar länder att öka prestationsförmågan, och attförbättra handelslogistiken är ett smart sätt att bli effektivare, sänka kostnadernaoch öka den ekonomiska tillväxten, säger Världsbankschefen Robert Zoellick.Studien visar generellt att världen blir allt bättre på att transportera varor ochfå kontakt med kunder utomlands. Länder med höga genomsnittsinkomster ärbäst men länder som Kina, Indien, Uganda, Vietnam, Thailand och Sydafrika liggerockså bra till. (Källa: TT)

Halverade emissioner.DB Schenkers Skybridgehalverar både kostnadernaoch emissionerna jämförtmed flygtransport på helasträckan från Asien tillEuropa.Skybridge – medelvägenmellan Asien och SverigeHalva priset och halva miljöpåverkanjämfört med flyg. Dubbelt så snabbtoch mer flexibelt än båt.Skybridge – den gyllengröna medelvägenför frakter från Asien till Sverige.Text: Inger BrunbäckEn transport från Hong Kong till Göteborgtar två till sex dagar med flyg, 27 till 29 dagarmed båt och 14 till 16 dagar med Skybridge.Då går transporten med båt till Dubai ochflygs sedan till Landvetter.– Skybridge erbjuder en unik flexibilitet.Tänk dig att du är importör av modevaror.Den stora bulken ordrar måste ofta läggastidigt på året. Men det finns alltid någraprodukter som man inte kan bedöma om deblir en succé senare. Då är detta ett perfektalternativ. I modevärlden är en månad enlång transporttid. Däremot kan 14–16 dagarfungera, säger Gustaf Sundqvist, ProductManager Air på DB Schenker Air&Ocean.KappAhl är ett företag som strävar efteratt i första hand använda båt som transportsätteftersom det minskar miljöpåverkan ochhåller nere kostnaderna.– Skillnaden mellan båt och flygär stor både när det gäller miljöpåverkanoch kostnader. Skybridgeär ett mycket bra alternativ tiv när viinte behöver ha den allra a kortasteledtiden för att få varorna a till vårdistributionscentral i Mölndal,säger Gunnar Persson, logistikchefpå KappAhl.En annan stor fördel med Skybridgeär att den kan ersätta ettlager.– Kundens beställningartill leverantörerna kan droppain regelbundet. Därförär det alltid sändningarpå gång samtidigt somdet finns tid att säljavarorna. På så vis kanvarorna distribuerasdirekt till detaljhandelnoch ett mellanlagerkan tas bort,säger GustafSundqvist.Flexibelt alternativ. Modebranschenär starkt beroende avflexibilitet. KappAhl är ett exempelpå företag som hittat fördelarmed Skybridge. Modellen visarprov ur KappAhls vårkollektion.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 7

Nytt och noteratHårdare krav på transportörer■ Flera stora svenska företag har enats om kravde ska ställa på sina transportörer – trans-porterna till deras butiker ska körasmed mindre miljöpåverkan och påett säkert sätt.Företagen är Bergendalsgruppen,Coop, Dagab (Axfood),Intersport, KappAhl, Lindex,Mekonomen, JC, Brothers &Sisters, Polarn O. Pyret, Stadiumoch Åhléns. Stadiumvann Stora Trafiksäkerhetspriseti januari för sin tilllämpningav kraven.Flera av företagen harställt gemensamma krav iett par års tid. Nu har kravenskärpts och fler företag stårbakom.Bland annat vill man att leveran-törerna ska ha en fungerande verksamhetsledningsom omfattar miljö ochtrafiksäkerhet, att transporterna ska ske såatt lagkrav efterlevs, att förarnas nykterhetRenare och säkrare. Polarn O.Pyretoch drogfrihet kontrolleras och att utsläppenav växthusgaser ska minska.är ett av företagen som ställer hårdarekrav på sina transportörer.Företagen samarbetar med varandraoch Vägverket för att utbyta erfarenheter av leverantörsbedömningar, ställakrav på samma sätt och dela med sig av resultaten av uppföljningar.– Det ger en stor styrka när flera transportköpare tillsammans skickar tydligasignaler till transportföretagen, säger Christer Strömberg, som är företagenskontaktperson på Vägverket.DB Schenker■ Volvo Lastvagnar håller på att utveckla en nymotor som drivs av en blandning av metangasoch diesel.Nu testas tekniken i kommersiell trafikav bland andra DB Schenkeråkeriet TGM iGöteborg.Den nya tekniken innebär att gasens miljöfördelarsammanförs med dieselmotornsGigantiska gasprojektet Gorgon väljer DB SchenkerBild: DB Schenker, Chevron Australia, Karolina Henke/Polarn O. Pyret, Pierre Olsson■ DB Schenker har vunnit ett kontraktvärt 350 miljoner euro, cirka 3,1 miljarderSEK, för det australiska gasprojektetGorgon.Kellogg Joint Venture som ska genomföraprojektet har gett DB Schenker uppdragetatt sköta såväl de globala somnationella transporterna. Kontraktetlöper över fyra år och omfattar blandannat lagring och transporter av mer äntvå miljoner ton byggmoduler från Asienoch Australien.Gorgonprojektet har en total investeringsvolymav 25 miljarder euro, vilketgör det till ett av de största i världen. Enligtberäkningar finns cirka 40 biljonerkubikmeter gas i Gorgonområdet, cirka200 kilometer utanför Australiens nordvästrakust. För att kondensera gasen ochgöra den flytande ska en anläggning byggaspå Barrow Island mellan fastlandetoch Gorgonfältet.– Vi är stolta över att delta i ett såbetydande projekt. Att tillhandahållalogistiktjänster för ett komplext projektLNG = Liquefied NaturalGas. Så här planerasutvinningen av gas i frångasfältet Gorgon utanförAustraliens kust. Vidhorisonten syns BarrowIsland.som detta är verkligen en utmaning, sägerThomas C Lieb, styrelseordförande iSchenker AG.Projektet inleds inom kort på BarrowIsland och 2014 är det dags för den förstagasleveransen.8 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

Spännande kombination gas och diesel. Den nya hybridtekniken som Volvo utvecklar testas i samarbetemed DB Schenker. En av de åtta bilar som ingår i det första testet ställdes upp i Scandinavium under GöteborgHorse Show i slutet av februari.testar ny teknik för Volvohöga verkningsgrad och på så vis förbrukasbetydligt mindre energi jämfört med traditionellagaslastbilar.Det krävs diesel i varierande mängd underdrift. Men bilen går även att köra på enbartdiesel, något som gör den till ett realistisktalternativ även i områden där gasdistributioneninte är fullt utbyggd.Volvo är först ut med en gasvariant på enEuro 5-motor.Man räknar med att energiförbrukningenska bli cirka 25 procent lägre jämfört medtraditionella lösningar för gasdrift samtidigtsom effekten och körbarheten ska vara sammasom för konventionella diesellastbilar.Åtta bilar ingår i det första testet.DB Schenker Railköper italienskaNordCargo■ DB Schenker Rail har ökatsin aktieandel i den italienskajärnvägsgodsoperatörenNordCargo och innehar nu60 procent av aktierna ochdärmed majoritet i bolagetsom har sin bas i Milano.Italien är en av de viktigasteutländska marknadernaför DB Schenker Rail.Transporter till och frånItalien stod för omkring enfjärdedel av bolagets totalainternationella intäkter under2008.Under 2008 hade Nord-Cargo cirka 200 anställdamed intäkter på cirka 40miljoner euro från internationellaoch inhemska transporter.Nuvarande verksamhetinom DB Schenker RailItalia kommer att integrerasmed NordCargo och sysselsättacirka 300 anställda.– Sammanslagningenlägger en grund för att lockafler transporter till järnväg,säger Alexander Hedderich,ordförande i DBSchenker Rail.Xrail ska öka järnvägens konkurrenskraft i Europa■ DB Schenker Rail är ett av sju europeiskajärnvägsföretag som bildat alliansenXrail. Målet är att göra internationellagodstransporter på järnväg mer kundvänligaoch effektiva och på så sätt ökajärnvägens konkurrenskraft.Xrail utgörs av CD Cargo (Tjeckien),CFL Cargo (Luxemburg), DB SchenkerRail (Tyskland), Green Cargo (Sverige),Rail Cargo Austria (Österrike), SBBCargo (Schweiz) och SNCB Logistics(Belgien).– Ett nära samarbete i produktionsochinformationsprocesser kan hjälpaoss att nå den effektivitet och kvalitetvi eftersträvar, säger Günther Ferk, VDför Xrail.Attraktivt alternativ. Xrail är en allians av sju europeiska järnvägsföretag som ska göra internationellagodstransporter på järnväg mer kundvänliga och effektiva.Xrail kommer inledningsvis attsammanlänka de stora ekonomiskaområdena i Belgien, Luxemburg, Sverige,Schweiz, Tjeckien, Tyskland ochÖsterrike. På lite längre sikt är målet attomfatta hela det europeiska nätverketför transporter av vagnslast.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 9

Så funkar detÅtervinning av elprodukterHela 151 842 ton elektroniskt avfall togs om hand i Sverige 2008.Det är tillverkarnas skyldighet att betala för insamling, återvinningoch återanvändning av det avfall som den egna produktenresulterar i. Det betyder att konsumenter kan lämna in elektriskaapparater gratis för återvinning.1. ProducenterDet så kallade WEEE-direktivet (Waste Electrical andElectronic Equipment) trädde i kraft 2005. Syftet är attelektriska produkter ska utformas och tillverkas så att uppkomstenav avfall minimeras och att det avfall som ändåuppkommer kan återanvändas eller återvinnas. Sedan den1 januari i år gäller lagen även för batterier.Medlemmar i EK (El-Kretsen)deklarerar sin försäljning på densvenska marknaden.Producenter/grossisterlevererar elektroniska apparatertill återförsäljare.Tillverkarna står för driften av anläggningarna och betalar iproportion till antalet marknadsandelar för varje typ av apparat.Alla apparater måste märkas så att det går att identifiera tillverkaren.Om en producent har gått i konkurs finns ingen somtar ansvar för deras apparater. Därför måste tillverkarna ställagarantier i förskott, så att inte övriga tillverkare måste stå föreventuella avfallskostnader.2. KonsumenterDen som köpt en elektrisk produkt är skyldig att ta trasiga apparater till en mottagningsstation.Konsumenterna får inte längre slänga trasiga apparater med övriga sopor. Densom bryter mot reglerna riskerar böter. 2008 lämnade svenskarna in 16,5 kilo per persontill återvinning. I kilo räknat är det en minskning mot tidigare år som antas bero på attapparaterna blir mindre och lättare.Konsumenter betalar ingenting för att lämna inelektroniskt avfall på en mottagningsstation.Graphics: KircherBurkhardt Infografik10 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

4. El-KretsenEl-Kretsen ägs av 20 branschorganisationer. Cirka 1 300 företag är anslutna på produktsidan och cirka500 på batterier. Anslutna företag betalar en medlemsavgift och dessutom en avgiftsom grundas på att varje produkt ska bära sin egen kostnad för återvinning.Rådande världsmarknadspriser på råvaror och olika behandlingsmetoderför olika produktgrupper styr priset. Vid goda tiderbetalas ett högre pris för dematerial som återvinns vilketmedför lägre avgifter.Vid sämre tider blir det enmotsatt effekt.EKEK redovisar försäljning samtinsamlade och behandlademängder till Naturvårdsverket.6. NaturvårdsverketNaturvårdsverket är ansvarigmyndighet för WEEE-direktivet.Alla producenter och grossister skarapportera till Naturvårdsverket,antingen direkt eller via EK.EK:s lastbärare är märkta med streckkoder som avläses av transportören.På så sätt samlas statistik över insamlat gods från varjehämtplats in till EK. Det gör också att man kan se att uttjänt elektroniktas om hand i systemet och inte dumpas någon annanstans.Värdefulla komponenterfrån gamla produkter kanåteranvändas i nyproduktion.3. MottagningsstationCirka 950 mottagningsstationer var i drift i Sverigeunder 2008. På stationen sorteras produkterna i åttaolika kategorier: Kyl och frys, övriga stora vitvaror,små och medelstora elprodukter, TV och monitorer,lysrör, lågenergi lampor, glödlampor och batterier.5. ÅtervinningsanläggningUttjänta elprodukter demonteras vid ett 30-tal olikaanläggningar i Sverige. Efter demontering och sorteringförädlas det som går till nya råvaror eller energi och miljöfarligakomponenter tas om hand.ÅTERVINNING 2008 i procentSÅ ÅTERVINNS ETT KYLSKÅPStora vitvaror(exklusive kyl och frys)TV, video, audio28 %22 %Kyl och frys19 %IT, telekom,kontorsutrustning,19 %Övrigt12 %LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 11

Nu kan du som är landtransportkundhos DB Schenkersjälv göra emissionsberäkningari tjänsten EmissionReport som finns tillgängligvia e-tjänstportalenmySCHENKER. Ett stort antalkunder har redan beställtverktyget.Text: Monica Jadsén HolmLönsamt lyft? I det nya verktyget kan du som är landtransportkund hos DB Schenkersjälv göra emissionsberäkningar. Det kanske lönar sig att lyfta över fler transporterpå järnväg?Nu kan du själv ta utdin emissionsrapportBild: DB SchenkerRedan i slutet av 90-talet tog manfram rapportverktyget EmissionReport, som kan emissionsberäknasändningar inom DBSchenkers nätverk. Nackdelenmed verktyget har varit att kundernainte själva kunnat ta fram enrapport.Nu är rapportverktyget moderniseratoch i samband med det ärdet tillgängligt direkt för alla kundervia mySCHENKER.Inne i portalen kan du själv ta utdin emissionsrapport genom attvälja rapportperiod och vilken inrikesproduktsom ska ingå:DB SCHENKERsystem, DBSCHENKERdirect, DB SCHEN-KERparcel, DB SCHENKERcoldsped– eller alla tillsammans. Det12 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010går också att ta fram rapporter försändningar till och från Sverige –dock inte uppdelat på produkt.Schenkers emissionsrapportvisar för vald period och vald produkt:• antalet sändningar• totaltvikt i ton• transportarbete i tonkilometer• energianvändning i kwh• bränsleförbrukning i liter• koldioxid i kilo• reglerade emissioner i kiloFör att beräkna bränsleförbrukningoch därmed emissionsvärdenär verktyget baserat på NTM:s(Nätverket för transporter ochmiljö) metoddokument. Ävenberäknade årsmedelvärden förfyllnadsgrad för DB Schenkerstransporter inom varje euroklassoch fordonsstorlek ingår somparametrar.Än så länge hanterar rapportverktygetenbart landtransporteradesändningar, men målet är attservicen snart ska omfatta äventransporter med sjö och flyg.För att göra jämförelse mellantransportslag och enkla generellaemissionskalkyler för transportermellan två orter fungerar DB:skalkylprogram EcoTransitwww.ecotransit.org mycket bra.Verktyget presenterar beräknadeemissionsvärden för transporterutförda av DB Schenkerslanddivision över vald period ellertrafikrelation.

DB Schenkers LogistikprisVem har årets bästalogistiklösning?Förra året knep Alfa LavalDB Schenkers Logistikpris i konkurrensmed Clas Ohlson och Envac.I år står striden mellan Benderstågbaserade logistiklösning,Tomoku Hus vars effektiva transportergör det möjligt för dem attkonkurrera i Japan och tretti.sesom lyckats etablera distans handelmed vitvaror med dag 1-leveransi Stockholm.Vinnaren avslöjas på Logistik &Transport i Göteborg den 4 maj.DB SchenkersLogistikprisBenders är en av Sverigesstörsta producenter avtakpannor, marksten ochkantsten. Man har satsat på entransportlösning där både fabrikoch utleveranslager är spårbundnaså att endast den sistatransportsträckan ut till kundbehöver trafikeras med bil.Benders har investerat i egnatågvagnar samt ett containersystem.I samma container transporterasde egna produkterna till■ DB Schenkers Logistikpris är branschens mestprestigefyllda och delas nu ut för 28:e gången.■ Vem som helst kan nomineras utan krav på attdet ska vara en kund till DB Schenker.■ Innovationen/initiativet ska ha koppling tillSverige, lösningen ska ligga nära i tiden ochfungera i praktiken.■ DB Schenkers vetenskapsråd utser de tresom nomineras till priset och även den slutligavinnaren.Norge. Där hämtas grusmaterialtillbaka till produktionsanläggningeni Bålsta.Tomoku Hus är en av Sverigesstörsta tillverkare av prefabriceradeträhuskomponenter.Merparten av det som tillverkasexporteras till Japan. Effektivatransportlösningar gör att mankan konkurrera på en så pass avlägsenmarknad.Tomoku Hus samarbetar medBergqvists Såg AB, Ejendals ochClas Ohlson AB i Insjön där dengamla bangården förvandlatstill en modern kombiterminal.Ett godståg om dagen går tillGöteborgs hamn lastat med sågatvirke och trähus i containersmed destination Japan. På återvägenlastar man nya containersmed skyddskläder till Ejendals,och många av produkterna i ClasVinnare. Så härglad blev ÅkeSkarstam, AlfaLaval, när hantog emot prisetförra året.Ohlsons sortiment till lagreti Insjön.tretti.se säljer vitvaror och hushållsapparater,huvudsakligenvia Internet. Genom webbshopenslipper man bland annatlokalhyror och kostnader förpersonal och kan erbjuda lägrepriser till kund.Samtliga order utgår från ettcentrallager i Stockholm där enkund kan få sina nya vitvarorhemlevererade samma kväll.I Göteborg och Malmö kan leveransenske kvällen efter attbeställningen gjorts.Trots ökade volymer och bredaresortiment har bolaget lyckatsatt effektivisera logistiken.En väl fungerande logistisk apparattillsammans med effektivtlager arbete är viktiga orsaker tillframgången.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 13

Nybroåkerietbland topparnai EuropaliganEtt av Europas bästa åkeriföretag kör för Schenker.Den 11 februari var Jessica Gunnarsson, Johan Gunnarssonoch Lars Täck från Nybro Transport AB (NTAB) på TruckEurope Forum i Bryssel där de kom på fjärde plats närEuropean Transport Company of the Year 2010 korades.– Det är jätteroligt, och ett kvitto på att vi jobbar med rättsaker, säger Jessica Gunnarsson.Text: Pierre OlssonBild: Pierre OlssonRedan i juni 2009 fick NTABStora Åkeripriset och 100 000kronor som Sveriges bästaåkeriföretag. Det juryn tittadepå var hur företagen arbetarmed trafiksäkerhet, miljö, personal, lönsamhetoch innovation. Det fanns ingakrav kopplade till hur pengarna skulleanvändas.– Vi har använt en del av pengarna tillutbildning av de chaufförer som inte nåttvåra miljömål, säger Jessica Gunnarssonsom äger åkeriet tillsammans med sin brorJohan Gunnarsson och sin pappa MatsGunnarsson – grundare av företaget.Hon berättar att miljöfrågor länge ståttpå agendan och att NTAB 2007 tog detstrategiska beslutet att börja arbeta med”lean”. Lean innebär att man identifieraroch reducerar olika typer av slöseri. Tillhjälp används LeanHaulage, ett verktygfrån företaget Greater Than.Huvudprincipen är att involvera föraren attkontinuerligt förbättra det ekonomiskaresultatet av körtekniken. I samtliga bilarhar en svart låda installerats för att mätaonödigt slöseri och på så sätt bland annatminska dieselförbrukningen.En genomsnittlig svensk chaufför harett slöseri på cirka 15 procent genom attvara dålig på utrullning, gasar och bromsarfel, använder farthållare eller låterbilen gå på tomgång i onödan.– Vår målsättning är att alla chaufförerska nå under fem procent i totalt slöseri,säger Jessica Gunnarsson.Idag arbetar cirka 90 chaufförer påNTAB. 77 procent av dem ligger underfem-procentgränsen vilket medför enbonus på upp till 2 000 kronor i kvartaletper chaufför.– Förra året betalade vi ut nästan700 000 kronor i bonusar, men samtidigtsparade vi mer än det dubbla i minskadbränsleåtgång. Dessutom sparar vi i minskatslitage av däck och övriga komponenter,men det är svårare att mäta exakt hurmycket, säger Johan Gunnarsson.Till en början var man emot att betalaut bonusar till dem som egentligen barasköter sitt jobb.– Men vi gjorde det ändå – motvilligt.Och det hade effekt. Utan bonus kom viner från ungefär elva till strax under åttaprocent. Med bonus sjönk det till nuvarandenivå som ligger under fyra procent,säger Jessica Gunnarsson.Varje chaufför mäts över olika tidsperioderoch följs upp individuellt. Man tittar påolika saker, som hur stor del av körtidensom är bra och vilken typ av fel man gör.– Sen sätter vi oss tillsammans ochbestämmer vad de kan prova under enperiod. Sedan följer vi upp det när periodenär över. En del chaufförer har blivitnäst intill euforiska när de engagerat sigoch det har gett resultat, säger Lars Täck.I början fick de många invändningarmot att det är lättare att minska slöserietpå vissa turer och i vissa fordon. Men dethar visat sig att det inte är någon störreskillnad.– Vi mäter hela tiden mot vad som benämns”Best Practice”, vilket innebär atten kretsbil har lika lätt att nå målet somen fjärrbil. Och alla kan minska på slöseriet– om de vill. Vi kan se att de som lyckasbäst är de som är idrottsintresserade. Dethar väl något med tävlingsinstinkten attgöra, säger Jessica Gunnarsson med ettleende.14 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

Glada pristagare. Lars Täck, Johan Gunnarsson och Jessica Gunnarsson har varit nere i Bryssel för att ta emot fjärdepriset på Truck Europe Forum. Det de varmest nervösa för inför resan var att de skulle hålla ett föredrag på ”utrikiska”. ”Men det gick jättebra, det var en upplevelse att vara med, och fjärdeplats ärverkligen inte dåligt”, säger Jessica Gunnarsson.Stora Åkeripriset■ Cirka 9 300 åkerier är medlemmari Sveriges Åkeriföretag(SÅ). 34 nominerades tilldet nyinstiftade priset 2009,tolv av dem fick besök av entävlingsjury och till sist blevsex av dessa inbjudna till prisutdelningeni Stockholm. Treav dem var från DB Schenker:Milles Åkeri AB i Umeå, NybroTransport AB i Nybro och SmålandsLogistik AB i Nybro.■ Tävlingen är indelad i femBäst i Sverige. Familjen Gunnarsson vid prisutdelningen.Fr v: Johan Gunnarsson, Mats Gunnarssonoch Jessica Gunnarsson.klasser: trafiksäkerhet, miljö, personal, lönsamhet och innovation. ”Stora Åkeripriset”går till det företag som ligger bäst till när samtliga områden räknas samman.Det blev NTAB. Smålandslogistik tog hem priset i miljöklassen och MillesÅkeri priset i lönsamhetsklassen.European TransportCompany of the Year■ Priset går till transportörer som ska kunnafungera som exempel för hela Europas transportindustri.Det som bedöms är ledarskap,kundrelationer, trafikledning, HR, trafiksäkerhet,IT och CSR (Corporate Social Responsibility).■ Tävlingen arrangeras av Truck EuropeMagazine och juryn består av journalister frånbranschpress i Europa och tidigare års vinnare.■ Årets vinnare av blev det brittiska företagetTrade Team. Nybro Transport AB kom på fjärdeplats.■ Läs mer om Truck Europe Forum påwww.truckeurope.netLOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 15

Experten guidar: Småföretag och logistikLogistik är så mycket mer än bara kostnad – det är i hög grad en intäktsgenerator.Bra logistik vinner ordrar och kan vara skillnaden mellan två i övrigt lika produkter.Stora företag har hela avdelningar med specialister, avancerade datasystem ochexpertkonsulter.Men hur ska det mindre företaget bära sig åt? John Wedel, seniorkonsult på DBSchenker Consulting, har tips och råd för dig som är småföretagare.Lönsam koll på logistikenBild: Pierre Olsson”Det mindre företagets logistik skiljer sigen hel del från det stora företagets ochinte bara när det gäller volym.Där är logistik oftast ett ansvar somnågon eller några delar med andraarbetsuppgifter.Men det är viktigt även för mindreföretag att skaffa logistiska baskunskaper,så att man kan klara att diskuterasin logistik och veta vad man beställerav en leverantör.Det mindre företaget kan inte hålla sigmed specialister på logistik, specialdesignadeprogram eller ta sig igenom endjungel av administration. Det gör attplanering, styrning och administrationmåste vara enkelt, lättförståeligt ochsmidigt.Ofta finns inte möjlighet att hålla sigmed egna fysiska resurser, varför detbehövs någon som kan utföra såvälAtt tänka på för digsom är småföretagare:■ Logistik handlar om att påverka lönsamheten.Det är lika mycket en intäktsgenerator som enkostnadsangelägenhet.■ Skaffa en logistikleverantör som inte barasköter den praktiska logistiken utan också kanutveckla den.■ Du behöver inte bli logistikexpert, men vissabaskunskaper kan vara värdefulla. Bland annat föratt du ska kunna ställa rätt krav och diskutera meddin eventuella logistikleverantör. Grundläggandeutbildningar sker ibland andra PLAN:s (www.plan.se) och SILF:s regi (www.silf.se).■ Satsa hellre på små enkla styr- och planeringssystemsom du verkligen utnyttjar, än stora kompliceradesystem som är svåra att förstå sig på.transporter som lagring och eventuelltadministration.Det kanske är bättre och mer effektivtatt koncentrera sig på det man ärduktig på och låta någon annan skötaden praktiska logistiken. Outsourcingalltså!Om det stora företagets logistiskafokus är kostnad och service, så är detmindre företagets fokus mer mot enkelhetoch service. Självklart är kostnad intressant,men i ett större perspektiv blirdet förmodligen billigare att låta andrasköta stora delar av logistiken, kanskeäven styrning och administration.Om man inte arbetar så aktivt med logistik,så är det lätt att se på detta primärtsom en kostnadspost. Att lagra ochskicka varor kostar pengar och billigtkan därför framstå som bättre. Menlogistiken är så mycket mer än barakostnad. Logistik är främst att påverkalönsamheten genom att gegod service åt ett företags kunder.Det är minst lika mycket enintäktsgenerator som en kostnadsangelägenhet.Bra logistik ären ordervinnare och det som kansärskilja två i övrigt lika produkter.Intäktssidan påverkas alltsåi allra högsta grad.Även kapitalbindningen iform av förråd, lager och produkteri arbete påverkas. En braprestation till låg kostnad ochmed låg kapitalbindning är vadsom eftersträvas. Dessutombör man lägga till flexibilitetoch miljöbelastning.I dessa föränderliga tiderär det ju bra att snabbt kunnaändra sin logistik, allt efterkundernas köpbeteende.Dessutom börjar det komma kundersom aktivt inkluderar miljöaspekter isina val av produkter och leverantörer.Erfarenheter visar att små enkla styr- ochplaneringssystem ofta ger väl så braresultat som stora, dyra och kompliceradesystem. De mest sofistikeradesystemen tillåter mycket avanceraderutiner och specialfall, vilket för detmindre företaget blir alldeles för komplicerat.Det är heller inte systemen i sigsom ger de stora effekterna, utan det ärdet praktiska användandet som bestämmerresultatet.Enkla lagerstyrningsmetoder som tilllämpasfullt ut ger oftast mer än jättelikaexpertsystem som ingen förstår sig på.Men för att kunna styra sin verksamhetoch kunna köpa logistiktjänster,vilket mindre företag ofta är tvingadetill, krävs en viss baskunskap för att resultatetska bli bra.Ofta offereras det som kunden frågarefter och inte det som kunden egentligenskulle behöva. Detta beror mångagånger på att uppköparkompetensen ärlåg eller kanske till och med obefintlig.Om man som småföretagare inte kanså mycket om logistik, kan det varaav mycket stort värde att åtminstonetillägna sig så mycket kunskap att manförstår grundläggande samband och kanställa rätt krav.Sambandet mellan service ochintäkter samt mellan servicenivå ochkostnader borde vara baskunskap.Enkla partiformningsregler hjälper tillatt bestämma hemtagningsmängder ochfrekvenser. Säkerhetslagerberäkningardimensionerar säkerhetslagren, så attman klarar den servicenivå som manbör ha. Det är också här logistikkurserna16 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

Vilken väg ärbäst?Att som småföretagarebli sinegen logistikexpertlönar sigknappast. Mengrundläggandekunskaper gördet lättare attställa rätt kravpå leverantören.på utbildningsföretag och högskolorbörjar, med de mest basala sambandenoch lite grundteori. För den som arbetari ett mindre företag där logistiken är viktigrekommenderas en grundläggandelogistikkurs i exempelvis PLAN:s ellerSILF:s regi.Nu är det nog så att massor med teoriinte ger så mycket mervärde för detmindre företaget, men de grundläggandeteorierna tillsammans med praktisktgenomförande är en förutsättning förframgång. Det är få företag som tjänar såmycket på sin verksamhet att man intebehöver bry sig om sina logistikkostnader.Så rådet till de mindre företagen blir att setill att skaffa logistiska baskunskaper, såatt man i alla fall kan klara att diskuterasin logistik med någon annan som kansköta om den.Skaffa sedan en leverantör som intebara sköter allt på bästa sätt, utan ävenJohn Wedel■ John Wedel är seniorkonsult på DB Schenker Consulting. Hanarbetar främst med logistikstrukturer och logistikutveckling ochföreläser på universitet och högskolor. Han har tidigare arbetatsom logistikchef och har doktorerat i logistik på Chalmers.klarar av att utveckla logistiken.Det behöver inte handla om drastiskaförändringar, men i och med att det händeren hel del just nu till exempel när detgäller teknik, är det viktigt att kunnahänga med och ta del av förbättringar påområdet.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 17

Smartare,grönare,störreAtt använda tredjepartslogistikär många gånger ett framgångsrecept.Att helt enkeltlåta någon annan ta hand omalltihop – från lagerhållning tillmontering och information.Specialisterna DB SchenkerLogistics växer så det knakaroch VD Mats Olsson ser ljust påframtiden.Och så här går det till – pånästa uppslag kan du följa medtill den nya energisnåla anläggningeni Arlandastad.Text: Pierre OlssonBild: Pierre Olssonn, ProLogis

DB Schenker LogisticsDB Schenker Logistics expanderar. Nya IT-lösningar, konsolideringav verksamheterna, en oavbruten utveckling av processer,en grön profil och ett ständigt pågående förbättringsarbete ärnågra av orsakerna.– Vi har fokuserat enskilt på varje kund. I vissa fall har vitänkt om totalt och arbetar nu på ett helt nytt sätt. Tack vareatt vi jobbar smartare kan vi nu redovisa svarta, istället förröda siffror – utan att vi höjt priserna, säger Mats Olsson, VDför DB Schenker Logistics nöjt.Men det är viktigt att inse att förbättringsarbetetaldrig tar slut. Allt går alltid att göra litebättre. Nu är vi redo att ta nästa steg och börjaexpandera på allvar. Vi ska bli ännu mer effektiva ochvinna ännu fler affärer på nya marknader, säger MatsOlsson bestämt.DB Schenker Logistics är koncernens specialistbolaginom tredjepartslogistik och erbjuder totalalogistiklösningar. Det vill säga att en kund lägger överdet totala ansvaret för sitt lager på en extern aktör.I det enklaste fallet handlar det om att ta emot pallar,lagra dem och skicka ut dem mot avrop från kunden.Men många kunder har högre krav än så. På nästa uppslagkan du läsa mer om Logistics senaste anläggning iArlandastad utanför Stockholm. Den är ett bra exempelpå den mix av uppdrag från olika branscher bolagethanterar.Idag har DB Schenker Logistics anläggningar iStockholm, Göteborg och Jönköping/Nässjö.Mats Olsson, VD för DB Schenker Logistics:»Ju färre lagerpunkter destoeffektivare kan vi vara.«I Stockholm har DB Schenker Logistics samlat all verksamhettill en enda byggnad. Nu har man påbörjatsamma process i Göteborg där verksamheten i dagensfyra anläggningar ska flyttas till ett nytt logistikcenter.– Ju färre lagerpunkter inom ett geografiskt område,desto effektivare kan vi vara, säger Mats Olsson.Även i Skåne planeras en ny anläggning där manser stora möjligheter att hitta både svenska och danskakunder.Anläggningarna i Göteborg och Skåne väntas varaklara under nästa år.Tanken är att de nya anläggningarna ska varaskalbara och möjliga att expandera, precis som anläggningeni Arlandastad som idag har en yta på 25 000kvadratmeter men är förberedd för att byggas ut till40 000 kvadratmeter.– Vi har valt att inte nischa oss mot någon speciellbransch, eller segment. Istället kan flera kunder avolika storlek från olika branscher samsas i de olika anläggningarna,säger Mats Olsson.Mixen ger skalfördelar och underlättar hanteringav konjunktursvängar inom olika branscher vilketgynnar både kunderna och DB Schenker Logistics.– Viss personal är dedikerad till specifika uppdrag.Men många kunder har säsongsvariationer. Då kan vii första hand flytta runt de fasta medarbetarna ochsedan komplettera med inhyrd personal. Vissa uppdragsom varierar stort i intensitet har vi valt att heltsköta med konsulter, säger Mats Olsson.Anläggningen i Arlandastad är ett bra exempel påen lyckad mix av kunder av olika storlek från olikabranscher med delvis olika säsonger.För att hantera så många olika kunder med olikabehov på ett effektivt sätt har det varit nödvändigt attutveckla IT-system som kan fungera som standard församtliga kunder, med ett antal variationer. Tidigaremodifierade man systemen för varje ny kund. Detfinns stora fördelar med att standardisera så mycketoch göra det mesta själva menar Mats Olsson.– Våra befintliga kunder märker det på att systemethar blivit enklare och säkrare, och att man mycketsnabbare får svar på olika frågor. En annan fördel är attdet är enklare att implementera nya kunder i systemet,säger han.DB Schenker Logistics verksamhet är miljöcertifieradenligt ISO 14001, och den nya byggnaden i Stockholm,liksom dem som planeras i Göteborg och Skåne,är mycket energisnåla så kallade Green Buildings somtas fram i samarbete med ProLogis.– Vi är mycket stolta över att vara det enda svenskaföretaget inom tredjepartslogistik som är GreenBuild ing- certifierade, säger Mats Olsson.Ett ökat miljöengagemang har blivit ett krav bådeinternt inom företaget och från allt fler kunder.Han pekar också på att miljöansvar oftast också gårhand i hand med ekonomiska intressen genom att enmiljöeffektiv konsolidering av verksamheter, färretransporter och energisnåla byggnader är något allatjänar på.– Men det får inte bli något jippo, eller någon tillfälligfluga, att engagera sig i miljöfrågor. Det gäller attta ett hållbart miljöansvar på lång sikt, betonar MatsOlsson.Green Building. DB Schenker Logistics anläggning i Arlandastadär den enda inom tredjepartslogistik som är certifierad iSverige.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 19

På hög höjd. AlexanderJennings lyfter ner enfärdig pall från Odd Mollysom hanteras på entresolplaneti anläggningen iArlandastad.

DB Schenker LogisticsBild: Pierre OlssonFull service dygnet runt. I de här hyllorna förvaras känsliga delar på uppdrag av bland andra Info Care. Det är bara en liten del av verksamheten i DB SchenkerLogistics verksamhet i Arlandastad.”Inget uppdrag harvarit för komplicerat”Att lyfta in och ut pallar ur ett lager klararen duktig truck förare. Men mångakunder har betydligt mer kompliceradeönskemål än så.I DB Schenker Logistics anläggningi Arlandastad konfigurerar någon tillexempel kopiatorer samtidigt somnågon annan packar choklad till stjärnvinsternapå Liseberg.– Vad jag vet har vi inte tackat nej tillnågot uppdrag för att det varit förkomplicerat, säger Peter Ekholm, chefför anläggningen.En vanlig dag arbetar cirka 100 personer på anläggningen,varav 60 är anställda av Schenker.– Många av de inhyrda har varit här lika länge som de fastanställda, säger Peter Ekholm.Alla fast anställda jobbar i första hand med en specifik kund.Men personalen flyttas ofta runt för att stötta vid eventuel la topparhos andra kunder och för att lära sig de olika kundernas krav.För varje kund finns minst tre personer som backup för ordinariepersonal.Vid toppar som beror på säsong och är förutsägbara tar man inpersonal från bemanningsföretag. För Odd Molly finns till exempelen fast anställd person som sköter den löpande verksamheten. Mennär säsongsmodet ska ut i butikerna tar man in extra personal.Viss verksamhet sköts helt och hållet av inhyrd arbetskraft. Allbyggnation av displayer, till exempel sådana ställ man ser i matbutikernadär man kan ta tre chokladbitar men betala för två, görs avbemanningsföretag. >LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 21

Fulla behållare med dialysvätska levererastill sjukhus och tomma körs till Fresenius förpåfyllning.Cecilia Arvidsson är student.”Det är perfekt att kunna hoppain här när det behövs”.Pierre Carlsson på ”Control Tower” där manbland annat har koll på alla in- och utleveransertill anläggningen.För Odd Mollys räkning finns en heltidsanställd person. Men närsäsongsmodet ska ut i butik behövs extrapersonal.Sanna Forsell sorterar juicepaket för Arvid Nordqvist enligt en speciell formel för butikerna.AGA har lagt en del av sitt lager i Arlandastad.Det handlar dels om reservdelartill olika svetsutrustningar och dels omkolsyrepatroner för läskmaskiner somSoda Stream.Tomma kolsyrepatroner skickas tillArlandastad där de sorteras utifrån fabrikat.Behållarna transporteras sedan tillTyskland där de fylls med ny gas innande går tillbaka till Arlandastad för lagring.Även kolsyremaskiner, reservdelaroch olika essenser står för stora volymerinom uppdraget för AGA. DB SchenkerLogistics bokar även transporter förAGA:s produkter över hela Norden ochBaltikum.Arvid Nordqvist är DB Schenker Logisticsstörsta kund i Arlandastad. Uppdragetgäller lagring och plock av kolonialvarorsom olika konserver etc.– Vi hanterar leveranserna till livsmedelsbutikeri Sverige, Danmark och iviss mån även Finland. Det viktiga här äratt ha koll på bäst-före-datum och plockai rätt ordning. Det ställs stora krav påspårbarhet. Vi måste ha koll på varje palloch varje burk. Både var de finns i lagretoch vart vi skickat ut varorna. Vi måstekunna spåra och ta tillbaka en hel sändningom det skulle behövas, säger PeterEkholm.Fresenius låter DB Schenker Logisticshantera bland annat dialysvätskor tillsjukhus. Man levererar fulla behållare22 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

DB Schenker LogisticsVarje dag har arbetsledarna möte där man går igenom gårdagens produktion, informerar om vad somär på gång och gör en resursplanering för dagens arbete. För varje uppdrag har man också veckomötenmed en fast agenda där man bland annat informerar, och går igenom produktivitet och kvalitet frånföregående vecka. Man gör en plan för nästa vecka, fångar upp tips och idéer från personal, går igenommiljö- och skyddsfrågor och pratar om trivsel och relationer på arbetsplatsen. En gång i månaden samlasall personal, även inhyrd, för ett större informationsmöte där man pratar om de olika kunderna, konjunkturen,hur bemanningssituationen framåt ser ut etc.Claus Thomsen och Mats Karlsson jobbar med AGA– ett uppdrag som vuxit kraftigt sedan starten.Eric Owusu, Volkan Cigel, Nikola Holst och JohnsonSawyer sorterar tomma kolsyrepatroner för AGA.Tv: Sofia Englund är arbetsledare för bemanningsföretagetUniflex. Joakim Jonsson (även bildenovan) och Roberto Micali jobbar med Arvid Nordqvist,största kunden i Arlanda stad.och tar med sig de tomma tillbaka. De fraktassedan till Fresenius där de fylls på föratt därefter lagras i Arlandastad innan deskickas ut på nytt.Info Care är specialiserat på att levererareservdelar till kunder med speciellabehov – ElTel, Ericsson, Marconi ochRelacom för att nämna några. Det handlarom lagring av delar till känsliga produktersom snabbt måste ersättas om något händer.Telefonväxlar, kassasystem, bankomater,utbytesdatorer, vågar i livsmedelsbutikeroch så vidare.När en tekniker larmas om att tillexempel en telefonväxel slagits ut, ochidentifierat vad som ska bytas, garanterarInfo Care leverans av en ny reservdel inomåtta timmar.För att klara det har man ett antal depåerpå olika strategiska platser i Sverige.När en reservdel plockas från en depå ärdet DB Schenker Logistics uppgift att delsfylla på depån inom 24 timmar och dels attta emot den utbytta delen och avgöra omden ska repareras eller kasseras.De tider DB Schenker Logistics egenpersonal inte är på plats i Arlandastad harövervakningsbolaget G4S tillgång till lokalernaför att omedelbart kunna plocka ochskicka iväg en ny reservdel.– Vi kallar den typen av uppdrag förservicelogistik, säger Peter Ekholm.Avdelningen för servicelogistik har idagsläget nio kunder.Servicelogistiken har alltid högsäsong >LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 23

DB Schenker Logistics”Fördelen är att jag slutar klockan tre och kan vara med mina två barn”, säger Jessica Simes som börjarklockan sex på morgonen och jobbar med displayer för Kraft Foods, liksom Patrik Johansson.Mathias Forsling och Fredrik Ericsson monteraroch konfigurerar Konica Minoltas kopiatorer.Det finns ett antal baskarosser och ett 20-talolika delar som tillval vilka monteras av DBSchenker Logistics. Dessutom programmerarman mjukvaran efter kundernas önskemål.”Mottagaren ska bara behöva stoppa in sladdeni väggen så ska allt fungera”, säger Mathias.> mellan april och oktober när åskan gåroch ibland slår ut känsliga anläggningar.Konica Minolta lagrar kopiatorer i Arlandastad.Man har en mängd standardmodulersom förses med specialfunktionerutifrån kundens önskemål: pappersfack,hålslag, faxfunktion, mailfunktionav inscannade dokument etc. Utifrån mereller mindre tomma skal monteras ochkonfigureras kopiatorerna individuelltoch levereras sedan över hela Sverige.Marcia Johansson packar nyheter som ska ut till Twilfits butiker över hela landet. Två gånger i veckanfylls butikerna på med nya plagg.Många av produkterna kontrollvägsoch prismärks för olika marknader överhela världen.Där går uppdraget ut på att plocka, packaoch skicka rätt plagg till olika butiker ochgrossister över hela världen.Kraft Food har mycket choklad i sortimentet.I DB Schenker Logistics uppdragingår bland annat att bygga färdigakundställ för butiker och att packa stjärnvinsterav choklad för Gröna Lund ochLiseberg.Nokia uppgraderar sitt mobilnät till 4Goch nya och gamla delar cirkulerar viaanläggningen i Arlandastad.Odd Mollys produkter är redan sålda närde kommer till DB Schenker Logistics.Twilfit låter DB Schenker Logistics skötalagring och alla grundutskick inför en nysäsong. Dessutom skickas nyheter ut tillbutikerna två gånger i veckan. DB SchenkerLogistics sköter även påfyllning ibutikerna.24 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

DB Schenkers vetenskapsrådNya samarbeten måste skapas. ”Det finns goda möjligheter att minska CO2-utsläpp. Men det krävs nytänkande och samarbete”, menar Gunilla Jönsson,professor i förpackningar och logistik.Samarbete avgörande förframtidens utmaningarBild: Pierre Olsson, Agita Leimane/Dreamstime.com Grafik: LTSFramtidens utmaning inom transport och logistik för att nå hög effektivitet, samtidigt sompåverkan på miljön och användningen av resurser minimeras och näringslivets och samhälletsbehov uppfylls, kan uttryckas med ett ord: Samarbete.Det menar Gunilla Jönsson, professor i förpackningslogistik och tidigare rektor vid LundsTekniska Högskola, när hon får tillfälle att titta framåt i kristallkulan.”Professor McKinnon, Logistics Research Center,Herriot Watt University, UK, (www.NGIL.se2009) visar intressanta utvecklingsområden föratt minska utsläppen från dagens och framtidenstransporter. Se grafik på nästa uppslag.Ny fordonsteknologiEn åtgärd som bedöms ha goda möjligheter attgenomföras samtidigt som det påverkar CO2-utsläpp är framtagning av hybrid- och elbilar samtnya drivmedel. Satsningar görs av individuellaföretag men mycket stora forskningsresurser ställstill förfogande av till exempel EU för samarbetenmellan forskare och näringsliv. Här börjar vi redanse genombrott på marknaden.Hastigheten i distributionskedjorAnpassning av hastigheten i distributionskedjornaLOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 25>

Så bedöms utsläppen kunna minskasOmråden som identifieratsge möjlighet att minska CO2,resp åtgärd:50100150200Potentiell minskning av utsläppi Mt CO2-e*(*ton koldioxid eller motsvarande)Modernforskningsteknologi:Ny teknologiKälla: McKinnon (www.NGIL.se, 2009) (anpassat fördenna presentation, siffrorna har tagits fram av WorldEconomic Forum/Accenture genom olika beräkningar ochbearbetats av McKinnon)Nätverk:Utbildning ochkommunikation:Minska hastigheteni försörjningskedjor:Förpackningsdesigninitiativ:Överföringmellantransportslag:Överföringmellantransportslag:Val av produktionsplats:Returlogistik/återvinning:Ökad andelhemleveranser:Minska köerna:Minskad transporthastighet och ökad fyllnadsgradFörbättrad planering av effektivaförsörjningskedjorUtbildning/träning för aktöreri försörjningskedjorMinskad förpackningsvikt och volymÖverfört gods från flyg- och långalastbilstransporter till sjö och järnvägÖverfört gods från korta lastbilstransportertill sjö och järnvägOptimerad tillverkningslokaliseringEffektiviserat retur/återvinningssystemIdentifiering av alternativa transportsystemtill hemleveranserIntroduktion av styrning av transporterså att köer kan undvikas>Hur möjligt är det?Den gröna färgen motsvarar bedömd möjlighetatt genomföra en förändring. Skala 0–1. Ju närmare1, desto större möjlighet bedöms finnas attåtgärden ger resultat.0,8 0,7 0,6 0,5 0,3fordrar många gånger en god dialog mellan olikaföretag. Kan exempelvis flera butiker välja sammaleveransdag för påfyllning av butikshyllorna i sammastad, eller på samma gata, så är det möjligt attanvända ett fordon istället för flera. Men det ställerkrav på att butikerna anpassar sina beställningssystemtill varandra, vilket kräver samarbete.NätverkFör att kunna samarbeta enligt ovan ställs krav påinsikt om alla behov som finns i hela kedjan frånproducent till och med konsument. Kunskap omhela distributionssystemet måste finnas hos allasom är involverade. Produktutvecklarna måsteförstå hur produkterna hanteras inom och utanförföretaget fram till konsumtion/användning av produkternasamt återvinningen av restmaterial. Dessutommåste konsumenternas logistik beaktas.IKEA är ett företag där ett helhetstänkande fårallt större genomslag. Personal med kunskap omförpackningar, transporter och logistik deltar i produktutvecklingenoch planeringen av distributionen.Dessutom engageras förpackningstekniker ilogistikavdelningens arbete (www.plog.lth.se, Klevås,2005). Externa leverantörer samarbetar ocksåmed företaget.IKEA har visat exempel där man genom samarbeterunt en enda produkt, i detta fall värmeljus,kunnat minska behovet av lastbilar med 400 styckenför distributionen. Genom att förkorta vekenmed några millimeter och på så sätt kunnat effektiviseraförpackning och transporter, har man sparat7 566 000 euro samtidigt som man kunnat sänkaförsäljningspriset med 10 procent (Johansson, presentationvid Logistik- och Transportkonferensen,Göteborg 2008). Självklart kan väldigt många företaggöra motsvarande saker.26 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

DB Schenkers vetenskapsrådGunilla Jönsson:»Om förpackningsteknikerna och logistikfolket får lämnasynpunkter på utformningen av produkterna så kan logistikkostnadernaminska med minst 20 procent .«En effektiv försörjningskedja involverar alltså mångaaktiviteter både inom, mellan och utanför företag. Igränssnitten mellan aktiviteter finns risken att mistakontrollen av/över produkterna. Synkroniseringav intilliggande aktiviteter – kallat integration avmaterialflöden – kan överbrygga dessa gränssnitt.Men det fordrar samarbete. De enheter som styrs –produkt, förpackning eller pall – behöver då märkasmed en unik etikett.Olika identifieringsteknologier, till exempel radiofrekvensidentifiering(RFID), finns idag och unikaidentiteter för enheterna är basen för integrationav materialflöden och bidrar till logistiska förbättringar.Pålsson (www.plog.lth.se 2009) har visat attdet är fördelaktigt att ha omfattande informationsdelningmed andra företag – både med leverantöreroch med kunder. Informationen kan användas föratt planera och ta beslut om utformningen av försörjningskedjornaför bästa effektivitet samtidigt somkostnaderna minskar. Tyvärr visar Pålsson (2009)att de data som idag samlas in med hjälp av olika systemännu inte används i någon större utsträckning.Utbildning och kommunikationDet verkar som att ju oftare och ju mer omfattandeinformationsdelningen är, desto bättre blir företagenslogistik. Informationsdelning ställer dockkrav på samarbete. Det betyder att företag behöverutveckla nya arbetssätt och troligtvis behövs kommunikationoch utbildning för att många aktörer skaengagera sig.Utbildning behöver ske på både universitetsnivåoch företags- och konsultnivåer. Hur lång tid det tarinnan utbildnings- och kommunikationspotentialenredovisad i grafiken kan uppnås berorpå både insikt och intresse hos involveradeaktörer.FörpackningsdesigninitiativIntegrerad produktutveckling harvarit ett begrepp inom innovation ochproduktutveckling länge. Integrationenomfattar då konstruktion, design,produktion och marknad. Förpackningskompetensliksom logistik och transportkompetensbeaktas sällan. Exemplet från IKEA ovanliksom ett flertal fallstudier utförda som projekt- ochexamensarbeten i Lund (www.plog.lth.se, examensarbeten)visar att om förpackningsteknikerna ochlogistikfolket får lämna synpunkter på utformningenav produkterna så kan logistikkostnadernaminska med minst 20 procent i jämförelse med omderas synpunkter inte beaktats. Fler produkter ifärre förpackningar och väl utnyttjat lastutrymmeökar helt enkelt fyllnadsgraden och minskar antaletfordon vilket påverkar utsläpp till atmosfären. Återigenmåste flera kompetenser samarbeta.SammanfattningDetta är några exempel där utvecklingen är beroendeav samarbete. Inom de av professor McKinnonredovisade områdena, finns det goda möjligheteratt minska CO2-utsläpp, men det krävs nytänkandeoch samarbete mellan såväl företag som akademi ochsamhälle. Utan samarbete kan naturligtvis varjeföretag utvecklas, men potentialen är så mycketstörre om alla som påverkar och påverkas av försörjningskedjornakan arbeta tillsammans.Lysande exempel:IKEA kortade veken påsina värmeljus så att dekunde förpackas mereffektivt. På det sparademan 7,5 miljoner Eurosamtidigt som mansänkte priset med 10procent.Gunilla Jönsson■ ... är professor i förpackningar ochlogistik vid Lunds Tekniska Högskolaoch adjungerad professor vid MichiganState University, USA.■ ... har industrierfarenhet frånsin tid hos SCA Packaging i Sundsvall,Göteborg, Bryssel och Aylesford ochhar varit ansvarig för Research & Developmentvid PackForsk. Hon har ocksåarbetat med förpackningsfrågor åt FN,International Trade Center och USAidi bland annat Kina, Thailand och SydochMellanamerika.■ ... har varit rektor för Lunds TekniskaHögskola.■ ... är aktiv som handledare förett antal unga doktorander som kommerdirekt från sina civilingenjör- ochmastersstudier. Hon stöder också fleraindustridoktorander som alla satsarpå forskning inom förpackningar ochlogistik.■ ... är dessutom ledamot i företagsochhögskolestyrelser samt arbetaraktivt i ledarskaputveckling av ungaforskningsledare samt deltar ofta iolika utvärderingar av forskning somutförs i samarbete med näringslivet.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 27

Tog upphandlingen i egna händer. Håkan Fredlund och Fredrik Tofft på LRF Media har tittat närmare på företagets logistikupplägg g– och lyckats kapa kostnader och samtidigt minskat miljöpåverkan.LRF Media sättertryck på logistikleverantörernaDet är inte ovanligt att transporter ingår när ett företag upphandlar varoreller tjänster. Men i många fall lönar det sig att separera upphandlingarna.– Vi såg två skäl att titta lite närmare på vår logistik. Det ena var ekonomi,vi ville se om det var möjligt att kapa kostnader genom att själva upphandlatransporterna. Men det viktigaste av allt var miljöaspekten, säger HåkanFredlund, VD på LRF Media.Text: Pierre OlssonBild: Pierre Olsson, iStockphoto/SeraficusLRF Media är ett av Sverigesstörsta tidningsförlag och ingåri LRF-koncernen – LantbrukarnasRiksförbund – sommed sina åtta dotterbolag omsättertvå miljarder kronor. Koncernengenomsyras av en myckettydlig miljöagenda som gäller föralla bolagen.– Lantbruksnäringen hamnarofta mitt i olika miljödebatteroch LRF vill vara tydliga med attjord- och skogsbruk är en del avlösningen på miljöproblematiken– inte en belastning. Därförgäller det att alla bolag inom helakoncernen engagerar sig och drarsitt strå till stacken, säger HåkanFredlund.LRF Media började med att göra enklimatanalys av sin verksamhetför att se vilken miljöpåverkanden genererade och vilka delarman själva kunde påverka.– Vi har sedan flera år tillbakahaft ett bra miljösamarbete medtryckerierna, vilket har resulterati att samtliga av våra tidskrifteridag är Svanenmärkta. Men nu sågvi också att det fanns en del att görapå transport- och logistiksidan,säger Fredrik Tofft, logistikchefpå LRF Media.Tidigare ingicktransporterna som endel i upphandlingen avtryckeritjänster. Tryckeriernasfraktavtal var oftautspridda på flera olika leverantörervilket gjorde samordning avtransporterna omöjlig. Alltså lyfteman ut transporterna ur avtalenoch startade en egen upphandlingsprocess.– Vi kollade marknaden för attse vilka som hade ett aktivt miljö-28 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

Samordning lönar sig. Flera olika tryckerier trycker LRF Medias tidningar, beroende på vilka det gäller. Men genom att samordna trycktider, logistikoch transporter så mycket som möjligt har man vunnit både ekonomiskt och miljömässigt.arbete, och vilka som kunde hjälpaoss att bli ännu bättre. Naturligtvisur ett ekonomiskt hållbart perspektiv,säger Håkan Fredlund.När man fått in alla anbud tog manhjälp av LRF-koncernens miljöexpert.– Hon rekommenderade DBSchenker framför konkurrenternaeftersom de redovisade ett vettigtnuläge, men även vettiga mål påbåde kort och lång sikt, säger FredrikTofft.LRF Media har också blivitbättre på att styra produktionen avtidningarna. Nu trycks flera titlarvid samma tillfälle. Det är flerafördelar med det. I tryckeriet behöverman inte byta pappersrullarmellan upplagorna eftersom det ärsamma papper i de av LRF Mediasolika tidningstitlar som trycks påsamma tryckeri. Dessutom minskasmiljöpåverkan genom att flera titlarfår plats i en och samma transportfrån tryckerierna till Tidsam somansvarar för distributionen till olikaförsäljningsställen.– Det sparar tid, pengar och miljöför såväl tryckeriet som LRF Media,menar Fredrik Tofft.Genom att även lägga ut olika titlartill försäljning med samma startdaghar man också lyckats effektiviseratransporterna till Tidsam.– Tidsam bestämmer vilka dagarsom olika tidningar ska distribuerasså att det hela tiden händer någotpå tidningshyllorna. De var myckettillmötesgående när vi hade önskemålom att samordna våra utskick,säger Fredrik Tofft.Nu går LRF Media vidare genomatt bland annat titta på hur tidningarnaska packas på pallarna fråntryckeriet för att minimera onödigluft.– Det finns en hel del att göraäven där, säger Fredrik Tofft.LRF Media■ LRF Media är ett av Sveriges störstatidningsförlag med cirka 450 anställdaoch en omsättning på 600 miljoner SEK.■ Under 2009 tryckte LRF Media drygt33,5 miljoner tidningar fördelade på drygt30 titlar i Sverige, Finland och Tyskland.Det motsvarar 7 425 ton på ett år, eller20 ton om dagen.■ Bland titlarna finns förutom LRF:s medlemstidningarLand och Land Lantbruk,bland andra: Lantmannen, Boggi, Lantliv,Drömhem & Trädgård, Cosmopolitan, HärligaHund och Jaktmarker & Fiskevatten.■ Tidningarna trycks i Hamburg i Tyskland,Åbo i Finland samt Katrineholm och Västeråsi Sverige. Anledningen till att man intetrycker allt på samma ställe är att olika tryckerierär bra på olika trycktekniker och papperskvaliteter.I Hamburg trycks till exempeltidningar som Land som kräver en specielltryckteknik och i Västerås trycks exempelvistidningen ATL på dagstidningspapper.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 29

DB Schenkerprofilen”Konstig bakgrund”.Anette Holmqvist,produktionschef på DBSchenker i Norr- ochVästerbotten har tidigarebland annat jobbatsom illustratör ochbåda hennes föräldrararbetar som konstnärer.Därför kunde viinte låta bli att göra enakvarell av bakgrundenpå bilden.”Vad fan gör du här?”Med de orden togs Anette Holmqvist emotnär hon första gången klev in som chef på enmansdominerad arbetsplats.– Jag tog det som en utmaning att vinnaderas förtroende, säger hon.Hon lyckades, i dag har hon bytt arbetsplatsoch är DB Schenkers första kvinnligaproduktionschef.Text: Pierre OlssonKonsten att vara kvinnaBild: Pierre Olsson, illustrationer Anette HolmqvistAnette kallar sig själv hoppjerkanär hon ska berätta om sittyrkesliv.När hon gått ur gymnasiet i Nyköpingi mitten av 80-talet visste honinte vad hon ville göra. Hon sökte ochfick jobb som trafikassistent på Skavstaflygplats.Där träffade hon sin första man somvar flygkapten. Varje gång han fick ettnytt jobb flyttade de till ett nytt ställe.– Vi flyttade tolv gånger på fem år,säger Anette.Hon jobbade med olika saker påde olika orterna och när de varit tillsammansi fem år gifte de sig och fickbarn.Då hade Anette ingen lust att flyttarunt mer. Hon ville rota sig, vilket varsvårt för flygkaptenen. De fick ännu ettbarn, men när den minsta var någramånader separerade de och Anette flyttadetillbaka till Nyköping.Där fick hon arbete som receptionist.Hon mötte återigen kärleken på jobbeti form av Robert. Och när han fick jobbi sin hemstad Umeå 1995, flyttade honoch de båda barnen med.Tillsammans fick de två barn med ganskakort intervall.Under de närmaste sju åren var honhemma med de fyra barnen och arbetadesom illustratör i sitt eget företag.Hon gjorde bokillustrationer, vykortoch akvareller på beställning utifrånfotografier.– Men med fyra barn hemma, var avett med speciella behov och funktionshinder,blev det inte mycket tid överpå dagarna. Det blev till att sitta uppeoch jobba på nätterna när alla andra sov,säger Anette.Hon har alltid tecknat, både som ettsätt att meditera och att koncentrera sig.– När jag gick i skolan frågade jaglärarna om det var okej att jag ritade pålektionerna. Jag har sparat många blockfrån den tiden, och kommer fortfarandeihåg vilket ämne som hör till vilka bilder.För mig fungerar lärandet mycket

och chef i manlig miljöbättre om jag kan hänga upp ny kunskappå bilder.1999 började hon på bemanningsföretagetAdecco och blev placerad påVattenfalls kundcenter i Umeå.Efter ett år anställdes hon som gruppchefav Vattenfall, efter ytterligare två årblev hon återigen rekryterad av Adecco– nu som ansvarig för rekrytering avkonsulter till Vattenfall.– Jag kunde ju Vattenfall, och visstevilka behov de hade så de var också positivatill att jag bytte jobb, säger Anette.Det var roligt, men krävde också enhel del. Som mest hade hon ansvar för80 inhyrda personer på Vattenfall ochfasta arbetstider existerade inte. Påtoppen av allt skulle kundservice organiserasom och centraliseras, något somAnette fick ansvar för.– Robert hade också ett krävandearbete, men vi fick ihop det. Barnen varjätteduktiga, och tack vare att vi haftfasta rutiner har livet fungerat utanstora konflikter, säger Anette.2003 sökte ett stort industriföretag, medkraftig manlig dominans, gruppchefertill sin produktion i Umeå. De ville hafolk utifrån med erfarenhet av organisationsförändringarsom kunde se sakermed nya ögon.Anette fick jobbet.>Anette Holmqvist:»Jag har mycket nytta av mitt förra arbete, jag har ledarskapetoch kan tänket kring att arbeta med kvalitet och Lean.«

DB SchenkerprofilenAnette HolmqvistHar alltid tecknat. Några av Anette Holmqvist egna bilder. Överst ett gammalt arbete från skolangjord i kol. Avarellen till vänster är en 50-årspresent till en gotlänning och kolteckningen till höger ären beställning på en 30-årspresent till en hundälskare.> Första mötet med den nya gruppenblev tufft. Hon hade varit på ett kundmötei sin roll som ansvarig för rekryteringtill Vattenfall och skyndade till sinblivande arbetsplats.– Jag hade målade naglar, kavaj ochhögklackat på mig när jag rusade in påmötet.Det kunde ha börjat bättre. När honpratat en stund var det en av männensom sa: ”Vad fan gör du här?”– Han sa verkligen så. Han såg en”sörlänning”, kvinna med nagellack ochfattade inte hur ledningen tänkt när honskulle bli hans nya chef. Samtidigt vardet just den mentaliteten som ledningenville få bukt med bland de anställda.Anette lade mycket tid på att lära sigproduktionen och arbetsuppgifternaoch blev så småningom accepterad.– Jag fick mitt erkännande efter någraöl på en personalfest. När de sett att jagkan bli skitig under naglarna precis somdem var jag accepterad. Fram till desshade det varit ganska ensamt. Jag kändeingen på arbetsplatsen sedan tidigareoch att vara ensam kvinna var inte alltidlätt. Det var en period med mycket förtvivlanmen också mycket skratt.Snart lades produktionen om till tvåskiftoch Anette fick nya arbetstider. Det slethårt på privatlivet och efter något årskildes hon och Robert. De bor i sammalilla by utanför Umeå och har deladvårdnad om de två yngsta barnen.– Vi är fortfarande vänner och Robertoch hans familj är ett stort stöd i minvardag, säger Anette.Hon fortsatte som produktionsledarei sex år innan hon flyttade till en dagtidstjänstsom materialstyrare.– Sedan blev jag kvalitetskoordinatoroch satt i ledningsgruppen för ett driftsområde.Vi jobbade mycket med kvalitetinom ramen för Lean, säger Anette.Namn: Anette HolmqvistÅlder: 42 årFamilj: Oscar, 18, Moa, 17, Rebecka,14, och Victoria, 12.Fritid: Umgås med familjen, renoverarhuset och tar hand om trädgård,latar mig vid en go’ film, lyssnar påmusik och tecknar som avkoppling.Bor: I eget hus, nio rum och kök, i entypisk norrländsk by strax utanförUmeå.Läser helst: Dan Brown, JRR Tolkien,biografier om intressanta livsöden;Nelson Mandela, Karen Blixen medflera.Lyssnar på: Allt från John Mayer,Ravels ”Boléro” och Norah Jones tillWhitesnake. Musik är känslor förmig. Olika sinnesstämningar – olikamusikfavoriter.Favorithushållssyssla: Jag gillar faktisktatt städa då jag njuter så av attdet blir fint då jag är färdig.Lagar: Jag är en klippa på ”friedchicken” och tror att min köttfärssåsinte liknar någon annans… barnenälskar den!Kör: Just nu, en miljövänlig ”Spyker-Saab”.Vilken OS-gren skulle du helstställa upp i? Freestyle puckelpist.Snabbt och okontrollerat, livsfarligt!Favoritresa/resemål: London, därkänner jag mig som hemma. Sydafrikaoch Australien står högt på listanför kommande drömresor.För ungefär ett år sedan såg hon enannons där DB Schenker sökte en produktionscheftill distriktet i Norr- ochVästerbotten med terminaler i Umeå,Luleå och Skellefteå. Hon sökte, ficktjänsten och började i oktober i fjol.– Jag har mycket nytta av mitt förraarbete, jag har ledarskapet och kantänket kring att arbeta med kvalitet ochLean. Men fortfarande lär jag mig någotnytt de flesta dagarna på jobbet, sägerAnette.– Och jag har blivit väldigt väl emottagen,ingen har ifrågasatt mig för attjag är kvinna – tvärtom känner jag migväldigt välkommen.32 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

I piraternasfarvattenLänge var piraterna utanför Somalias kust bara ett irritationsmomentför sjöfarten. Idag ses de som ett allvarligt hot motden internationella handeln.Flera länder skickar örlogsfartyg till området för att hejdapiraternas framfart. Nästa månad tar Sverige över ansvaret förEU:s Operation Atalanta i området.Men frågan är om detta är ett krig som verkligen kan vinnastill sjöss.Text: Henning SietzLOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 33

Varje år passerar 16 000 fartyg Adenviken.Det finns säkrare rutter, men att gå runtSydafrika tar 20 dagar extra och ökartransportkostnaden dramatiskt.Piraternas superkap. Supertankern Sirius Star kapades 2008 utanför Somalias kust med olja för 100 miljoner dollar i lasten. På bilden är en liten fallskärm med vadsokräver 25 miljonerBild: U.S. Navy/ David B Hudson, Michael Junge, Jason R Zalasky, Scott Taylor. Karta: LTS.”ViMedelhavetSuez-kanalenEgyptenSudanRöda havetEritreaDjiboutiEtiopienSaudiarabienJemenSomaliaFörenadeArabemiratenAdenvikenOmanIndiska oceanenOm någon sagt detför tio år sedan hadeingen trott det. Meni november 2008kapade somaliskapirater supertankern Sirius Star, ettav världens största fartyg.På 15 minuter bordade och övermannadepiraterna besättningen pådet 300 meter långa fartyget lastatmed olja till ett värde av 100 miljonerdollar.Piraterna var tungt beväpnadeoch tvingade kaptenen att styra fartygetmot den somaliska kusten därde kastade ankar.Några timmar senare fick huvudkontoretför det saudiarabiska rederietAramco ett krav på en lösensummapå 25 miljoner dollar.Hur stor lösensumma som verkligenbetaldes ut är inte offentligt. Närpiraterna fått pengarna lämnadede skeppet i två små båtar. En avbåtarna, där åtta av de tolv piratersom kapat Sirius Star färdades, kapsejsadeoch fem av dem drunknade.En stor del av bytet försvann ner ihavets djup.Fram till kapningen av Sirius Starhade piraterna mest varit ett irrita-34 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

PiraternaSå kapas fartygenm troligen är en lösensumma på väg att landa på fartyget.dollar i lösen”■ Piraterna använder öppna mindrebåtar med stora utombordare som i sintur har ett moderskepp som bas. Tackvare det kan man kapa fartyg hundratalskilometer från kusten.■ Oftast närmar piraterna sig fartygetakterifrån och tar sig ombord med hjälpav änterhakar och repstegar.■ På grund av handelsfartygens storlekoch relativt små besättningar kan piraternaofta undvika upptäckt innan de hunnitta sig ombord.■ Ju snabbare ett fartyg är, desto farligareär det för piraterna.■ Ett fartyg med högt fribord har godachanser att klara sig undan. Långsammafartyg med låga fribord, som till exem pelfullt lastade oljetankfartyg, har betydligtsämre chanser.■ De mest uppmärksammade fallen ärkapningarna av supertankern Sirius Staroch det ukrainska fartyget F/V Faina somvar lastat med stridsvagnar och vapen.■ Besättningen på kapade fartyg behandlasi allmänhet väl för att garanteralösesummor.■ Idag ligger en vanlig ersättning frånförsäkringsbolagen för ett kapat fartygpå mellan fem och tio miljoner kronor.■ Piraterna återinvesterar stora delarav lösensummorna i större och bättrebåtar, GPS-system, satellittelefoner ochtyngre vapen vilket hela tiden gör demmer och mer effektiva. Och svårare att fåtag på.tionsmoment för sjöfarten. Plötsligt blevde nu ett allvarligt hot som kunde slå tilltiotals mil utanför kusten, kapa jättelikafartyg och utfärda krav på enorma lösensummor.Piraterna anfaller oftast sitt mål i snabbamotorbåtar som har ett större moderskeppsom bas. Det gör att de kan slå tilllångt utanför den egna kusten.Ingen vet riktigt hur många fartyg som attackerats.Inte alla rederier vill lämna inrapporter eftersom de hoppas kunna hållanere sina försäkringspremier.Det är ett stort misstag. Om ett fartygattackeras i ett visst område är det enmycket viktig upplysning, även om detkom undan. Det betyder nämligen att detsnart kommer att ske nya angrepp på fartygi samma område.Piraternas resurser växer för varjelyckad attack. Bland de saker de plundrarfartygen på är elektronisk utrustning.Flera piratgäng har nu till exempel tillgångtill AIS (Automatiska Identifieringssystem)som gör det möjligt att snabbt ta framsaker som namn, destination, hastighetoch last på passerande fartyg.De använder också samma system för satellitnavigationsom de stora fartygen föratt hitta de bästa rutterna och spara påbränsle. Eftersom nästan alla stora fartygnavigerar på det viset innebär det att deflesta följer samma rutt.Piraterna lurar sedan i närheten avdessa rutter.Adenviken leder vidare in i Röda Havet ochupp i Medelhavet via Suezkanalen. Det ärden kortaste sjövägen mellan Asien ochEuropa och gör den till världens mest trafikerademotorväg till havs.Varje år passerar 16 000 fartyg Adenviken.Det finns säkrare rutter, men attistället gå runt Sydafrika tar cirka 20 dagarextra och ökar transportkostnaden dramatiskt.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 35

Svenskar leder kampenNästa månad tarSverige över ledningenför OperationAtalanta – EU:s skyddav mattransporterfrån FN:s matprogramtill Somalia.Marinbaschefen i Karlskrona,Jan Thörnqvist,blir då chef för omkring2 000 europeiska soldater fråntolv nationer. Han tar överbefälet i samband med att detsvenska fartyget HMS Carlskronainleder en fyra månaderlång operation i området. Carlskronakommer att fungera somstabs- och ledningsfartyg.HMS Malmö med densvenska kaptenen Björn Bergstranddeltog i operationenunder 2008 och grep sju piraterunder sin tjänstgöring i området.De hörde ett nödanropfrån ett grekiskt handelsfartygöver radion där kaptenen berättadeatt de besköts från tvåeller tre båtar som angrep demi mörkret.När HMS Malmö siktadedet grekiska fartyget sköt denågra salvor med kulsprutaoch piraterna gav sig iväg i tvåbåtar. Efter en kortare jaktlyckades det svenska fartygetstoppa en av båtarna och gripasju av piraterna.Attacken över. Några misstänkta pirater väntar på att bli tagna ombord det amerikanska missilfartyget USS Vella Gulfsom bekämpar sjöröveriet kring Röda havet, Adenviken och Persiska viken. Nu ska det svenska marinfartyget HMSCarlskrona till området och leda Operation Atalanta och skydda FN:s transporter av livsmedel till Somalia mot angrepp.”Det krävs en riktig somalisk regeringPiraterna slår till ute till havs, men rotentill problemet finns i land där folket ärextremt fattigt och staten brutit samman.Det gör att piraterna kan agera istort sett ostört och driva verksamhetensom vilket annat företag som helst.I DN den 11 april förra året återges delar av enintervju för nyhetsbyrån Reuters där den39-årige somaliern Yassin Dheere berättar omsitt liv.– När Somalias regering bröt samman 2001var det inte längre någon som övervakadehavet och stora utländska trålare började fiskaolagligt i våra vatten. De tog all fisk och förstördevåra små båtar och vår utrustning. Detvar det som tvingade oss att bli pirater.2003 var han med om att kapa sitt första far-Så kan man skydda sig på öppet hav■ Vattenkanoner kan användas på kortare avstånd.■ Elektriska stängsel kan placeras utanför relingen.■ Skottsäkra panikrum kan ge skydd för besättningenpå ett fartyg tills förstärkning anländer.■ Släplinor från fartygets akter gör det svårare förpirater att närma sig eftersom linorna lätt trasslar in sigi piraternas propellrar.■ Starka strålkastare och laserstrålar kan nattetidskapa förvirring bland piraterna och beröva dem på överraskningsmomentet.■ Elektromagnetiska kanoner (Active Denial System)slår knock på angripare med mikrovågor på 95 gigahertz.■ Bullerkanoner som genererar en ljudnivå på 150 decibeloch kan användas på avstånd upp till 500 meter.■ Taggtråd längs relingen gör det svårare för inkräktareatt ta sig ombord.Beslagtagna vapen.36 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

mot piraternaför att sjöröveriet ska upphöra”tyg, en stor fiskebåt. Det gav kaparna50 000 dollar.– Mitt liv förändrades dramatiskt, jag har fåttmer pengar än jag nånsin hade kunnat tro.En gång fick jag 250 000 dollar.Sedan dess har han gått i land och låteranställda sköta verksamheten. Yassin Dheeresköter finanserna, köper snabbabåtar, vapen och vad som behövs. Precissom vilken företagare som helst.– Om utländsk militär börjar föra kampenmot piraterna på fastlandet skulle detbara resultera i att oskyldiga somalierdödas. Utländs ka soldater skulle aldrig kunnase skillnad på pirater och alla andra.– Piratverksamheten kommer inte attupphöra förrän vi får en riktig regering.PiraternaHavet fullt avfarliga fartygI Nigeria är piraterna koncentreradetill vattenvägarna runt hamneni huvudstaden Lagos ochnäraliggande oljeanläggningarvid kusten. Under de senasteåren har antalet attacker ökatoch internationella oljebolag somShell överväger att dra sig tillbakafrån Nigeria helt, eftersomsäkerheten för de anställda intelängre kan garanteras.Nigerianska pirater ägnar sigåt attacker där de snabbt rånar enhel besättning på allt av värde.Det är mycket ovanligt att personertas som gisslan eller att fartygkapas i Nigeria.I slutet av 1990-talet var Kinesiskasjön skådeplats för extremtbrutala attacker från kinesiskapirater. De dödade flera besättningardirekt på fartygen ellertvingade ner dem i små båtarsom de drog ut till havs och övergav.Kina avrättade ett stort antalpirater – däribland ett par högaoffentliga tjänstemän – som hadelegat bakom verksamheten somdå avtog kraftigt.Ungefär samtidigt hadeMalacka sundet förvandlats tillett område där transporter rutinmässigtkapades och piraternasedan slutförde transporten ochsålde lasten.Myndigheterna i Filippinerna,Malaysia och Singaporefick situationen under kontrollgenom att skärpa övervakningeni området. Där förekommer fortfarandeattacker, men inte alls isamma omfattning som tidigare.Över 300 attacker 2009■ Enligt organisationen InternationalMaritime Bureau (IMB) ägnar sigcirka 1 200 somalier åt piratverksamhet.Flest attacker sker utanför densomaliska kusten och i Adenviken.306 piratattacker rapporteradesunder de första nio månaderna 2009till IMB. Under hela 2008 rapporterades293 attacker. Under de niomånaderna togs totalt 661 besättningsmedlemmarsom gisslan, tolvkidnappades och sex dödades. Åttabesättningsmän är rapporteradesaknade. Under samma period harantalet attacker där handeldvapenanvänts ökat med 200 procent.Gisslan släppt. Handelsfartyget GoldenNori har just släppts av pirater ochkan tankas från det amerikanska USSWhidbey Island.LOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 37

Nytt och noteratLogistik & Transport blir dubbelt så stor■ Årets Logistik & Transport-mässa ärdubbelt så stor som förra året. Nu harman bland annat satsat på fler varuägarebland talarna på seminarierna.Förutom en rejäl monter är DB Schenkerväl representerat på seminarierna.DB Schenkers VD Ingvar Nilssonär först ut i mässans semi narium. Underrubriken: ”Hjulen snurrar igen!– Var står vi? Vad lärde vi oss? Vad görvi?” deltar han i en paneldiskussion.DB Schenkers vice VD och chef förDivision Land, Thor Bergby, är medför att diskutera kvalitetsfrågor inomtransportindustrin. ”Hur arbetar företagenmed att förbättra kvaliteten?”Under rubriken ”Efter krisen – Vadlärde vi oss i logistikbranschen?” skaDB Schenkers marknadsdirektör BoHallams försöka svara på frågan ”Vilkamöjligheter har distributionsföretagetatt hantera variationer i efterfrågan?”Säkerhet tas upp under rubriken”Tillförlitlighet och säkerhet – handi hand” och då pratar Daniel Ekwall,Corporate Risk Manager – Security,Schenker AG under rubriken ”Supplychain security – Mer än transportsäkerhet”.Mässa som växer. Förra året var 26 utställare med på Logistik & Transport i Göteborg. I år blirdet minst dubbelt så många.Bo Hallams är också ledamot i regeringensLogistikforum som har mötenunder mässan. Under seminariedelensom handlar om citylogistik pratar hanbland annat om projektet ”Hela lasten,halva utsläppet” som syftar till atthalvera utsläppen från DB Schenkersdistributionstrafik i centrala Göteborginom fem år.Gunnar Ahldén, Senior Advisor,DB Schenker pratar om ”Logistikföretagenskrav på informationsflöde”under seminariet ”ITS, (intelligentatransportsystem) EU-direktiv ochpraktisk tillämpning.Logistik & Transport hålls den 4 till6 maj på Svenska Mässan i Göteborg.Kontakta DB SchenkerHär är telefonnummer till kundservice på våra olika kontor i Sverige.Borlänge 0243-25 76 20Borås 033-17 84 20Gävle 026-15 87 20Göteborg 031-703 94 00Halmstad 035-15 46 65Helsingborg 042-38 70 70Hudiksvall 0650-357 70Hultsfred 0495-158 20Jönköping 036-18 32 00Karlshamn 0454 - 335 70Karlstad 054-85 26 40Kristianstad 044-760 60Linköping 013-37 09 30Luleå 0920-23 57 30Malmö 040-671 35 00Nybro 0481-717 20Skara 0511-261 13Skellefteå 0910-517 10Stockholm 08-585 10 400Sundsvall 060-59 54 50Umeå 090-71 66 10Visby 0498-24 80 50Vänersborg 0521-26 05 30Värnamo 0370-69 91 20Västerås 021-15 11 70Växjö 0470-77 36 15Örebro 019-21 91 00Örnsköldsvik 0660-572 20Östersund 063-16 18 20Övriga kontor och bolag inom DB Schenker samt broschyrer och produktblad på: www.dbschenker.com/seVill du ha Logistikmagasinet fyra gånger om året utan kostnad?Meddela oss ditt namn och adress till: pierre.olsson@dbschenker.com eller Schenker AB, Pierre Olsson, 412 97 Göteborg38 | LOGISTIKMAGASINET 1-2010

KryssetFILM-AMANDALITENVOLYMSTÅRPÅKUVERTUT-RYMMEKON-KRETTVÅLIKAVERS-RADSTALLE-DRÄNGPIRAT-TÄTTPUB-DRYCKBILSOMRULLARKROPPS-MASSAVINSTA K S E L ,S K R E VVA RU LV E NHYRT INEN VONSYDOWLANDS-FLYKTKANTAPETHAHAR EJFASTTJÄNSTTAR VI V Ä LUT IS O M M A RR E N G Ö -R I N G S -M E D E LFÅGLARUNDER-HÅLLABILDTESTA-MENTEHYBRIDGER KA-TASTROF-HJÄLP©PONTUSPRESSNR 4 IRADENSANSFÄRG-LÖSYTMÅTTPARA-DIS-DAMLED-NINGS-GRUPPBÖRMANHITTASKATTE-VERKMANFJÄRILS-FAMILJLITE TILLKRAFT-VERK ILULE ÄLVLY R I K E RLYX Å KBLIRLARSF O N DHELTÄRLIGNORR-MANGÖMSLEBLIRSILLNÄRKE-STADTARMILJÖNPÅALLVARBARN-LEKSAKPÅFÖLJDTOPP-RYSS ENGÅNGKOLIKGOTTPÅLÄGGOMVÄNDFÖR-VÄGRASKALLASKLÄN-NINGKANHYVLASGÅR PÅLEDBÄRSVILL VÄLALLA HAMOLE-KYL-DELFALLERDROPP-VISSNABBBEFORD-RANÄR ENNOVISTJUTORDENAVLEDSTÅRFÖRKVÄVENÖTÅ ENASIDANSMÅTIPSDÅLIGTBETYG1866STARKAVINDAROMGERTAVLAÖKÄNDABLES-SYRERKryssa och vinn!Avsändare:Namn: ...........................................................................................Företag: .........................................................................................Adress: ..........................................................................................Postnr och ort: ................................................................................Grattis till vinnarna av vinterkrysset!1–3:e pris, en braständarefrån Paul Bocuse:Calle Mörtberg, SvenskaRymd AB, JukkasjärviEva Persson, Nymek AB,SkellefteåAnita Kanesved, ViasatSatellite Services,Karlskoga4–10:e pris, en termomugg i rostfritt stålmed lock:Jimmy Pettersson, Specialsnickeriet, StåhagaMikael Mattsson, AB Jan O Mattsson, StockholmBengt Jansson, Mora of Sweden AB, MoraLars Lindeborg, Hörby Bruk, HörbyInger Persson, P-Form Ab, SöderbärkeStefan Eriksson, ÖGS-bolaget, ArbogaJessica Gunnarsson, Texo AB, ÄlmhultLös Vårkrysset och vinn:1—3 pris: Dator-/dokumentbag4–10 pris: Minifläkt som drivs via USB-uttag på datorSkicka in din lösning senast den 10 maj!Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”412 97 Göteborg. Fax: 031-40 75 22OBS! Ange gatuadress, inte boxadressMÅNADSHAKE-SPEARE-KUNGN Å G OTÖ V E R-D R I V E TA B R A-HA M I A NRUBEL-DELEFTER-TRAKTATMATE-RIALSLAGITIHOPTYSKBILFDBORG-MÄSTA-REBANKFÖRRSUNDPRATA-ITALIEN-STADÅSYF-DEROVFISKLATRINVIRRIGT Y R A D E S I E N A T O A RTADSVARGÅRBETALTLEKARRING-MODARFÖR-JÄTTEFELS P A M R P T R O R I R R A RUSASTATSKRÄP-SVÄRMDJUR IDU JAG&POSTGEBITM AG EE BÖTA O H I O B SVENTONM Y G G V IKLENFOLKPRAXISDRINK-SATSUPP-FRÅNÖSTERVINYT-MÅTTBESTÅ- DJURSOM GLAN-DEZELIUS,TIDIGODLARKRÄLARSKÅDIS GUDINNAK A OSKADAENDEFRAMSVAMPEKBORGFISKOCHFÅGELTRÄDKALLASVIRKEPAULSA A S K A N K AMANFETREJÄLANNAFOT-VÅDORBOLLS-BÄRS HINDERBESTÄR REVY- SÄNDSTUNNAVID SNÖTÖ KARL I NÖDSEDUTBETYGUSELTRYSKK S S P Ä I G O BDRÖJERFLODGÅRÖVERKORTHÖST-SPIK-SKJULETFÖRLIKFRAMÅT-VARJEANDAFRIDGYTTJE-MAN GÖRSKRÄMDFULLEKAI©PONTUSO K T D Y I G R O R LITER R Ä D PRESSDOFTERFISKL E A R A R O M E R L O D D AMENAK O M B I N E R A TÖLBURKBLIRENO P E L FISK T O M OBE-KANT YFÅRPASSA-GERAREP E N A L O S A CP K D A N R Å KR I S K E RH A R G J O R T R A K E T K AR Y S S A R K U T Y M E S S ÄB R O R A K K U R E N P E RALOGISTIKMAGASINET 1-2010 | 39

Posttidning BAvsändare:SCHENKER AB412 97 Göteborgasr.seVi når nästan helaTyskland inom 48 timmarDB Schenker är störst på landtransporter i såväl Sverige som Europa. Det ger digsom kund tillgång till ett omfattande transportnätverk.Via Öresundsbron når vi strategiskt belägna hubbar i Tyskland inom 48 timmar fråndörr till dörr. Vi kör sex dagar i veckan till och från Malmö, Hannover, Hamburg, Nürnbergoch Friedewalde. Våra täta avgångar enligt turlista underlättar planeringen ochditt styckegods når kunderna snabbt och säkert.Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara logistikleverantöreren. Genom attsamlasta alla sändningar får du en mer miljösmart transport – vi kallar det Kollektivtrafikför gods.DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- ochlogistikdivision. För mer information gå in på www.dbschenker.com/se