Klicka här för att ladda ner nr 4-10 som pdf - Schenker

logistik 

NR 4 DEC 2010 

SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK 

Vinjett grå 

magasinet 

Professionell logistik 

bakom godsstölder 

Enormt intresse för Lean 

bland svenska företag 

Packa julklappen så att 

den klarar transporten 

Svensk ved 

glödhet 

i vinter

Sopmaskiner för alla behov! 

Oavsett hur stor yta du ska rengöra så 

har Nilfisk en sopmaskin som passar. 

Vi hjälper Dig att hitta rätt modell. 

Ring oss 

för en 

demo! 

Nilfisk 

Box 44045 

100 73 Stockholm 

Tel: 08-555 944 00 

info.seanilfisk.com 

www.nilfisk.se

VD har ordet 

 

 

Ingvar Nilsson 

CEO Schenker Region North 

Tänk, så snabbt liten blir stor 

Jag blev farfar för en tid sedan – och det satte igång flera tankar i huvudet. 

Förutom att jag är stolt och glad så känner jag mig självklart också spänd 

på vad som kommer att hända med det lilla knytet. Men jag känner mig 

egentligen inte alls gammal nog för att titulera mig ”farfar”. Det känns 

som om det var alldeles nyligen som min son sprang runt benen på mig 

– och nu har han själv blivit pappa. Relationen mellan mig och min son har 

för alltid ändrat karaktär. 

Det får mig att reflektera över vår uppfattning 

om tid; hur fort tiden går och hur förändringar 

ständigt pågår, dygnet runt, utan att man alltid 

hinner notera dem. Visst, du kan inte ha blicken på 

allting hela tiden, men då och då händer något som får 

dig att se att en stor förändring inträffat, som du bara 

inte varit så uppmärksam på under en period. 

I babystadiet handlar allt förstås om ett vårdande, 

men innan man vet ordet av så fullständigt häpnar 

man över vilken energi de där små har – och vad de 

orkar med! Var verkligen mina egna barn så energiska? 

Utvecklingen går så ofantligt fort. Vänder jag ryggen 

till för några sekunder så kommer bebisen säkert 

att ha lämnat vårdstadiet och skaffat sig en egen vilja 

och förstår att han är en person att räkna med och har 

rätt att ta för sig. Mitt barnbarn kommer att måla, 

bygga, leka och springa runt benen på både mig och 

sin egen pappa. Det ser jag verkligen fram emot. 

I DB Schenker-familjen har också liten blivit stor. Flera 

av de verksamheter som vi inom DB Schenker i Sverige 

tidigare sett som små – divisionen för sjö och flyg, 

tredjepartslogistiken, kontraktslogistiken och privatpaketverksamheten 

- har vuxit till sig. 

Precis som med barn går alla verksamheter igenom 

olika faser. Den initiala vårdfasen har våra verksamheter 

lämnat sedan relativt länge. Ungefär lika länge som 

de har haft en egen och tydlig vilja. Och energinivån 

går inte att ta miste på. Där den stora organisationen 

kan upplevas som trög, uppfattas den lilla snarare som 

ett yrväder. Och här finns en potential som vi kanske 

inte riktigt förstått att uppskatta. 

I det här numret av Logistikmagasinet kan du läsa en 

intervju med Helgi Ingolfsson, som ansvarar för vår 

sjö- och flygdivision, där han berättar om den resa som 

de har gjort. Andra växande verksamheter kommer vi 

att skriva om i senare nummer. 

För DB Schenker som organisation är den nu viktigt 

att ta till oss erfarenheterna från våra snabbväxande 

mindre enheter. Vad kan de stora, ”tunga” divisionerna 

lära av de snabbväxande små? Jag är övertygad om 

att mycket av erfarenheterna från de små divisionerna 

kan bli till stor glädje för de stora. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010

Vinjett grå 

Innehåll 

Brottslig logistik 

på hög nivå 

I våras var jag på en rättegång i Göteborg. 

Fyra personer var åtalade för häleri för att ha 

tagit hand om läskedryck som kom från en lastbil 

med släp som tidigare stulits från DB Schenker. 

Det var fascinerande på många sätt, här snackar 

vi logistik på hög nivå. 

44 Nu är svensk ved glödhet 

DB Schenkers bil stals och kördes en ganska kort sträcka till en enslig 

plats. Där tömdes den och godset lyftes över till en, eller mer troligt, två 

andra lastbilar. För att klara det behöver man tillgång till två lastbilar 

och minst en handtruck. 

Sedan kördes godset en längre sträcka, cirka 30 mil, till ett lager i ett 

industriområde där bilen tömdes. Inne i lagret hittade polisen även vitvaror 

och parkettgolv som visade sig vara stulna vid ett annat tillfälle. 

Tjuvarna hade alltså även tillgång till en regelrätt distributionscentral där 

gods från olika källor konsolideras innan det distribueras vidare. De fyra 

åtalade ertappades i eller vid lagerlokalen, när de lastade drickan på en bil 

som skulle distribuera godset i Göteborg. 

Ingen av dem kunde bindas till själva stölden. Istället åtalades 

de för grovt häleri. Ingen av dem erkände någonting 

mer än exakt det de ertappades med när polisen slog till. 

Att de ljög om det mesta var helt uppenbart. Men det 

var också omöjligt att veta vad som var sant och vem 

som gjort vad. Den tekniska bevisning som fanns 

var för tunn och de hade ”förklaringar” på alla 

indicier. 

Men det var fascinerande att höra hur professionellt 

de agerat ur ett logistiskt perspektiv. 

Att de har tillgång till utrustning, infrastruktur 

och en försäljningsorganisation som kan 

göra sig av med lasten från en hel bil med 

släp. 

Och otäckt. 

Ännu otäckare är att det som polisen Stefan 

Olsson pratar om på sidan 16-17 i detta nummer 

av Logistikmagasinet verkar stämma – 

alla stora stölder är beställningsjobb. Godset 

är sålt redan innan det stjäls. 

Någon månad efter stölden av DB Schenkers 

bil stals en annan bil, på en annan ort och från ett 

annat transportföretag – men med samma läskedryck 

i lasten. 

I och med att DB Schenker fick tillbaka stöldgodset 

saknade slutkunderna sina läskedrycker och 

den som tagit emot beställningen var tvungen att 

leverera. 

Pierre Olsson 

Redaktör 

Omslagsbild: iStockphoto Bilder detta uppslag: Pierre Olsson, Freitag, Dreamstime, AETN/TV4, 

12 

Kampen mot 

godstjuvarna 

22 Havet hade huvudrollen 

Livet i havet stod i fokus när Göteborgspriset 

för hållbar utveckling 

delades ut till forskarna Randall 

Arauz och Ken Sherman av kronprinsessan 

Victoria. 

31 Ständiga förbättringar 

Lean-tänkandet passar inte bara tillverkningsindustri, 

utan kan fungera 

i vilken verksamhet som helst. Men 

det är på lång sikt man ser resultat. 

Logistikmagasinet belyser olika infallsvinklar 

på Lean-begreppet och 

ständiga förbättringar på sidorna 

31–37. 

Logistikmagasinet ges ut av DB Schenker 

och är Sveriges största tidning om transport och logistik. 

Den utkommer med fyra nummer om året. 

ISSN 1401-8667. Årgång 15. TS-kontrollerad upplaga 2008: 

20 200. Citera oss gärna, men ange källan. 

Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB Schenker. 

bo.hallams@dbschenker.com 

Brottsligheten mot transporter blir allt mer 

professionell. Men för DB Schenker minskar 

stölderna. 

Miljö 

Clean Shipping för grönare sjöfart. 24 

Korsord 

Lös Vinterkrysset! 58 

Nytt och noterat 

Väskor från vägarna. 11 

Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com 

com 

I redaktionen: 

inger.brunback@dbschenker.com 

monica.holm@dbschenker.com 

ebba.lilja@dbschenker.com 

per.russberg@dbschenker.com 

karin.andreen@ltskommunikation.se 

”Ett äventyr!” Lotta Nathell 

bytte karriär efter mentorprogrammet. 

38 

Redaktionen: Logistikmagasinet, DB Schenker, 

412 97 Göteborg. 

Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22. 

www.dbschenker.com/se 

Produktion: LTS Kommunikation AB 

www.ltskommunikation.se 

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås. 

48 Isvägen till diamantgruvorna 

i norr 

Prenumerera: era: Villduhaenkostnadsfriprenumeration 

eller om du har ny adress, skicka namn och 

adress till: pierre.olsson@dbschenker.com, 

fax 031-40 75 22. 


Arlandastad fortsätter växa. 8 

DB Schenker firar 40 år 

i Singapore. 10 

Allt fler vill hänga på Benders 

ers 

tåglösning. 10 

Äntligen på plats i Hall of Fame. 56 

Packat och klart. Lär dig packa julklapparna 

som du ska skicka på 

rätt sätt, så kommer de fram 

lika fina och hela som du 

tänkt dig. 52 

Guldtuppen. Så gick 

det till när Sveriges 

största kyrktupp blev 

helrenoverad och förgylld 

på nytt. 24 

Annonsera: Stefan Alneberg 

Tel: 040-97 04 43, 0736-47 43 82, stefan@adviser.se 

Fotnot: Av de fyra åtalade friades två, de andra två dömdes 

till några månaders fängelse. Nu är alla ute igen. 

LOGISTIKMAGASINET 4-2010 | 7


Arlandastad växer så det knakar 

■ I början av förra året öppnade DB 

Schenker Logistics en ny lager- och 

logistikanläggning på 24 000 kvadratmeter 

i Arlandastad. 

Då fanns bara kunder till 30 procent 

av anläggningen. 

– Nu är den redan för liten, i november 

började arbetet med en tillbyggnad 

på 8 000 kvadratmeter som ska stå klar 

för inflyttning till våren 2011, säger en 

nöjd Mats Olsson, VD för Schenker 

Logistics AB. 

Från början sysselsatte Business Park 

Stockholm 70 personer jämfört med 

dagens drygt 180. Efter tillbyggnaden 

beräknas anläggningen sysselsätta 

ytterligare ett 30-tal, sammanlagt cirka 

210 personer. 

– Och på lite längre sikt har vi möjlighet 

att bygga till ytterligare cirka 7 000 

kvadratmeter i Arlandastad, säger Mats 

Olsson. 

DB Schenker var i år tillsammans med 

Prologis en av tre nominerade till ”Ecologistic 

Award” för samarbetet kring 

logistikanläggningen i Arlandastad. 

Priset är initierat av DHL Global Forwarding, 

och delas ut till två eller fler 

parter som i ett uttalat samarbete åstadkommit 

ett betydande miljöarbete kring 

Arlandaområdet. 

DB Schenkers byggnad i Arlandastad 

är en så kallad ”Green Building”, där 

man lyckats sänka energianvändningen 

med 50 procent jämfört med kraven i 

Boverkets byggregler (BBR). 

Priset i år gick till Stockholm Arlanda 

Airport tillsammans med Europark för 

sitt arbete med att minska koldioxidutsläppen 

från taxiresandet från flygplatsen 

som minskat utsläppen med 

9 386 ton koldioxid sedan införandet i 

mars i år. 

Stor blir snabbt ännu större. DB Schenker Logistics anläggning i Arlandastad växer i raketfart. 

DB Schenker Logistics har även 

påbörjat ett nybygge på 31 000 kvadratmeter 

som ska ersätta nuvarande 

verksamheter i Göteborg. Bygget är ett 

samarbete med byggföretaget Bockasjö 

AB vid Landvetter flygplats, man har 

även tecknat en avsiktsförklaring med 

Bockasjö AB om att bygga en eller flera 

fastigheter om totalt cirka 60 000 kvadratmeter 

vid Helsingborgs norra infart. 

Läs mer om bygget på sidan 57. 

Utöver anläggningarna i Arlandastad 

och Göteborg och den planerade byggnaden 

i Helsingborg, har DB Schenker 

Logistics även verksamhet i Göteborgsoch 

Jönköpingsområdet. 

Pierre Olsson 

Er partner för materialhantering 

STANDARD SVÄNGRADIE Ø 2540 mm 

MED 

Ø 1540 mm 

Gaffellängd 1150 mm 

Logistikmagasinets tryckeri utsett till Sveriges bästa 2010 

■ Eskils Tryckeri AB i Borås som trycker 

Logistikmagasinet, som du just nu håller 

i handen, har utsetts till Sveriges 

bästa tryckeri för andra året i rad. 

Tryckeriet vann ”Bästa tryck 2010”, 

på Graphic Awards, som arrangeras av 

Grafiska Företagens Förbund, GFF och 

Grafiskt Forum. 

Eskils Tryckeri vann även 2009 och 

8 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010 

är det enda tryckeri som placerat sig 

bland de tre bästa i varje tävling sedan 

den startade för fem år sedan. 

Bästa Tryck är den grafiska branschens 

motsvarighet till reklambranschens 

Guldägg. Tävlingen avgörs 

inte av en tyckande jury utan bestäms 

utifrån objektiva mätresultat av Color 

Consult AB. 

– Att vinna ”Bästa Tryck” är det 

finaste man kan göra i vår bransch och 

segern är viktig för oss. Den visar att vi 

har bästa kvalitet i alla led, säger Claes 

Ryding, VD Eskils Tryckeri. 

Eskils Tryckeri AB har en beräknad 

omsättning för 2010 på cirka 85 miljoner 

kronor och 50 medarbetare. 

Swedmach AB 

Box 10, SE-231 21 Trelleborg 

Tel: +46 410 353300 

Fax: +46 410 10175 

E-mail: info@swedmach.se 

www.swedmach.se 

swedmach.se swedmach.se swedmach.se 




Pierre Olsson 

Listig logistik. Mathias Olsson och Christer Hofling från 

Benders blev så här glada när de tog emot DB Schenkers 

Logistikpris 2010. 

Allt fler vill hänga på 

Benders tåglösning 

■ Benders vann DB Schenkers Logistikpris 2010 

för sin unika tåglösning till och från Norge. 

Nu visar allt fler andra företag intresse för att 

samtransportera gods på pendeln. 

– Några företag var intresserad redan från 

början, men det är klart att uppmärksamheten 

kring priset gjort att fler hört av sig, säger 

Christer Hofling, ansvarig för Benders transporter. 

Benders är Sveriges största producent av takpannor, 

marksten och kantsten med produktion 

på åtta platser i Sverige. 

Vinnarkonceptet går ut på att man hämtar 

grus med egna vagnar från Norge till fabriken 

i Bålsta utanför Stockholm med tåg. Samma 

vagnar går sedan tillbaka till Norge med färdiga 

produkter från fabriken. 

Nu har alltså fler företag hört sig för om möjligheten 

att hänga på egna vagnar på pendeln 

eller att använda Benders vagn- och containersystem. 

– Vi är mest intresserade av företag med kontinuerliga 

flöden som kan få tillgång till våra 

lastningsplatser i Bålsta och Kongsvinger. På så 

sätt får vi gemensamt fler avgångar per vecka. 

Idag kör vi en tågpendel i veckan till Norge, säger 

Christer Hofling. 

Erfarenheterna av trafiken till och från Norge 

är så pass goda att man nu planerar ytterligare 

en linje. 

– Nästa projekt är att knyta ihop Stockholm 

med Skåne, vi räknar med att kunna starta en 

pendel där under sommaren/hösten av 2011, 

säger Christer Hofling. 

Benders transportupplägg har även uppmärksammats 

av Trafikverket som genom 

Godstrafikrådet utsett Benders logistiklösning 

med kombinerade järnvägs- och landsvägstransporter 

till ”Årets Lyft 2010”. 

iSTockhphoto 

Finsk jättesatsning 

■ DB Schenker Logistics investerar drygt 45 

miljoner euro i en ny terminal och huvudkontor 

i Helsingfors. Byggnaden ska uppföras 

i Vanda nära flygplatsen. Dessutom 

ska en ny lager- och logistikanläggning 

byggas i Kiila, strax norr om flygplatsen. 

– Detta stärker vår position i Finland. 

Det här är en av de största investeringarna i 

sitt slag i företagets historia, säger Karl 

Nutzinger i styrelsen för Schenker AG som 

är ansvarig för europeiska landtransporter. 

Byggstart för anläggningen i Kiila blir våren 

2011 och verksamheten beräknas starta 

ett år senare. Terminal och huvudkontor 

ska påbörjas sommaren 2012 och vara klara 

att tas i bruk under sommaren 2014. 

– De nya anläggningarna har utmärkt 

infrastruktur runt omkring och kan dra 

nytta av närheten till flygplatsen och till 

den nya hamnen i Vuosaari, säger Göran 

Åberg, VD för Oy Schenker East AB. 

Freitag 

Containerfynd? Freitags 

butik i Zürich drar transportkonceptet 

till sin spets. 

40 år i Singapore 

■ DB Schenker Logistics i Singapore firar 40-årsjubileum i år. Schenker 

Singapore (Pte) Ltd har utvecklats från att vara den första europeiska 

flygspeditören i Sydostasien till att bli marknadsledande på integrerad 

logistik med fler än 1 250 anställda. 

1998 investerades 29 miljoner US Dollar i Schenker Logistics Centre och 

DB Schenker Megahub invigdes 2006 inom Free Trade Zone. De är fortfarande 

de största logistikanläggningarna i Airport Logistics Park of Singapore 

och utgör ett logistiknav för Asien och Stillahavsområdet. 

2007 nåddes ytterligare en milstolpe i utvecklingen av DB Schenker i 

Singapore när BAX Global Pte Ltd Singapore blev en del av verksamheten. 

Idag finns DB Schenker Logistics på 15 platser i Singapore. 

Här ligger också DB Schenkers huvudkontor 

för Asia-Pacific som har cirka 

11 000 anställda på fler än 

200 orter i 18 länder. 

Väskorna som varit ute ”on the road” 

■ Återvinning kan vara början på något helt nytt. 

I början av 90-talet saknade de schweiziska bröderna Markus och Daniel 

Freitag riktigt tåliga och vattentäta väskor att ha när de cyklade genom 

Zürich. De funderade på en egen lösning. 

Vilket material kunde passa bättre än lastbilskapell, som tål 

ordentligt slitage, alla väder, smuts och stänk, och dessutom ofta 

hade tryck med färgglada bokstäver och mönster? 

Sagt och gjort, bröderna skar ut en väska ur ett kapell, kantade 

den med en begagnad cykelslang och gjorde en axelrem av ett 

gammalt säkerhetsbälte. Freitag-väskan var född, som bygger på 

material som varit ute ”on the road”. 

Nu finns väskorna i en mängd varianter, liksom datorfodral, 

agendor, necessärer med mera. 

Du hittar dem i ett antal data- och modebutiker i Sverige, 

liksom i webshopen: www.freitag.ch 

Har du vägarna förbi Zürich, så ta en titt i Freitags udda butik 

– om du vågar. Här har man tagit transportkonceptet ännu längre 

med en affär inrymd i ett torn av containrar som staplats på varandra. 

Tål tuffa tag. Freitags väskor 

görs av lastbilskapell. 

Samlar Kraft i 

en anläggning 

■ DB Schenker och Kraft 

Foods har samarbetat 

i utformningen av en 

93 000 kvadratmeter stor 

distributionsanläggning i 

Columbus, Ohio. 

I anläggningen hanteras 

hela Kraft Foods produktspektrum 

av torra och 

tempererade produkter. 

– Genom att samla alla 

produkter under ett tak 

kan vi serva våra kunder 

på ett helt nytt sätt, säger 

Eric Fouts, Regional 

Director, Customer Logistics, 

Kraft Foods. 

Anläggningen är byggd 

efter LEED-principer 

(Leadership in Energy 

& Environmental Design). 

Det innebär bland 

annat att man använt 

återvunnet material, att 

all belysning styrs av 

rörelsedetektorer och 

att takfönster släpper in 

ljus för att minska energianvändningen. 

10 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010

Kriminalitet & säkerhet 


Bättre övervakning. De senaste åren har DB Schenker arbetat målmedvetet på att höja säkerheten på terminaler och fordon, bland annat genom bättre 

övervakning och skalskydd. Och effekterna har inte uteblivit. Stölder av gods som hanterats av DB Schenker har minskat radikalt. 

Avancerad logistik bakom godsstölder 

Ungefär 2 000 godsstölder anmäls om året i Sverige, enligt polisen. 

Hemelektronik och livsmedel är de varor som oftast blir stulna. 

Och tjuvarna är mycket professionella med en organisation som liknar 

logistikföretagens. Vem som helst kan sälja ett paket tvättmedel, men för 

att stjäla ett helt lastbilssläp fullt med tvättmedel krävs en väl utvecklad 

logistikkedja. 

Alla större stölder är beställningsjobb, tjuvarna vill inte riskera att sitta 

på ett stort lager med stöldgods om polisen skulle titta förbi. 

DB Schenker har arbetat aktivt med säkerhet de senaste åren och det 

har haft effekt. Antalet stölder av hela DB Schenkerbilar är nu nere på ett 

fåtal om året. 

Läs mer om de organiserade brotten – och hur man bekämpar dem. 

> 

12 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010 LOGISTIKMAGASINET 4-2010 | 13


”Problemet 

finns bland 

alla lågpristransportörer” 

Angreppen mot vägtransporter i 

Sverige kostar två miljarder kronor 

per år. Sju av tio brott är insiderjobb. 

Och åtta av tio görs mot oskyddade 

fordon. 

Nu måste säkerheten skärpas, 

anser polisen. 

Text: Mats Fahlgren 

– För mig är det obegripligt att chaufförer 

lämnar sina bilar med olåsta lastutrymmen. 

Eller att varuägare tillåter att värdefullt 

gods körs på bilar med kapell, hur lätt 

som helst att skära upp, säger kriminalkommissarie 

Per-Arne Nilsson i Göteborg. 

Han har specialstuderat godsstölderna 

sedan 2006, tillsammans med kollegan 

Lena Rosberg i Skåne. Stockholm och sydvästra 

Sverige är värst drabbade. Enbart i 

sydväst anmäldes mer än 400 stölder under 

2009 och statistiken hittills pekar mot 

samma nivå i år. 

På riksplanet hade 1 877 stölder anmälts 

fram till 1 november, vilket är 37 fler än 

motsvarande period förra året. Årssumman 

lär hamna på drygt 2 000 stölder, ungefär 

lika många som föregående två år. 

Att stjäla en last cigarretter eller mobiltelefoner 

kan ge tjuvarna miljontals kronor, 

lika mycket som ett bankrån. Och risken 

att åka fast är mycket liten. 

Det händer att hela fordon stjäls, men 

vanligast är att tjuvarna enkelt skär upp 

ett kapell och försvinner med lasten. 

När polisen i Skåne grep ett tiotal personer 

i år, minskade stölderna i området 

direkt. Men det händer inte ofta. 

– Risken för att de ska gripas är liten och 

marknadsvärdet på godset är ofta mycket 

högt, säger Per-Arne Nilsson. 

Polisen vet att det oftast är organiserade 

grupper som är i farten. 

– Då menar vi inte enbart kriminella 

MC-gäng, utan också organiserad brottslighet 

i form av ungdomsgäng, grupper 

från Balkan och andra etniska nätverk, 

säger Per-Arne Nilsson. 

De mest akuta brottsplatserna är Helsingborg 

och Jönköping, två centra för godstrafiken. 

Ett sätt att skydda sig är säkra, inhägnade 

uppställningsplatser. Men på hela 

sträckan Göteborg – Helsingborg finns 

inte en enda sådan plats, inte heller i 

Stockholmstrakten. 

Faktum är att det bara finns två i hela 

Sverige: Brändåsen i Kumla och Bredasten 

i Värnamo. 

– Båda är privata initiativ, där man kan 

stå för 100 till 200 kronor, pengar som 

föraren kan handla för i restaurangen, så 

det kostar egentligen ingenting, säger Per- 

Arne Nilsson. 

Han anser att storföretag som DB Schenker 

och DHL är föredömen med egna, 

inhägnade terminalområden. Problemen 

finns bland alla lågpristransportörer. 

– De bryr sig inte om sitt gods. Många 

varuägare som köper en transport frågar 

inte efter hur den går till. De är bara intresserade 

av att grejerna kommer fram, inte 

vem som kör eller under vilken säkerhet. 

– Och då får den billigaste köra, i slutänden 

är det futtiga belopp som avgör säkerheten, 


Per-Arne Nilsson, kriminalkommissarie: 

»Många varuägare som köper 

en transport frågar inte efter hur 

den går till. Inte vem som kör 

eller under vilken säkerhet.« 

Pierre Olsson 

Rasta säkert. Polisen efterlyser fler ”säkra uppställningsplatser” för lastbilstransporter där förarna kan 

sova tryggt i sina bilar. Bilden ovan är tagen på rastplatsen strax norr om Grums. En populär, men inte säkerhetsklassad, 

rastplats för lastbilschaufförer. 

Hans drömscenario är en ”trestegsraket” 

som börjar med att varuägarna vågar ställa 

frågor om säkerhet och kostnader och som 

leder till att man är beredd att betala för 

höjd säkerhet. 

– I andra steget ska speditören erbjuda 

transportsäkerhet, tala om hur det ska gå 

till och att det kostar lite mer. 

– Slutligen ska åkerierna köra med bra 

material och bilar, till exempel låsta skåp i 

stället för kapell. Och välutbildade förare 

som bryr sig om sitt gods har en väldig 

kraft här, de ska lyftas fram och stimuleras, 


– Vi högaktar de yrkesförare som har 

säkerhetstänket i sig; de backar in på rätt 

ställe för att göra det svårare för tjuvarna. 

De är rädda om sina varor, i kontrast till 

andra som ”kör så det ryker och skiter i 

alltihop”. 

Tack vare informatörer, underrättelsearbete 

och spillinformation har polisen kommit 

fram till att 70 procent av stölderna är insiderjobb. 

– Vissa brott är helt osannolika utan 

hjälp från insidan. Här finns en del internt 

säkerhetsarbete att göra., säger Per-Arne 

Nilsson. 

Han är besviken över att transportköpare 

och speditörer inte lockats av de säkerhetsdagar 

som polisens projekt ordnat. 

– Ledsamt att vi inte får bättre gehör 

från de grupperna. De kanske tycker det är 

obehagligt med de här frågorna, men det 

är ändå de som finansierar transporterna. 

Projektet arbetar nu med att ta fram en 

handbok för transportsäkerhet. Men det 

blir ingen traditionell tryckt historia. 

– Vi tänker oss ett interaktivt informationssystem, 

på webben eller som appar 

i mobiltelefonerna så att förarna har det 

med sig överallt, säger Per-Arne Nilsson. 

År 2012 är det tänkt att branschen ska 

ta över huvudansvaret för det projekt som 

polisen drivit sedan 2006 (se rutan här 

intill). 

– Vi ska så klart vara med i projektet. 

Men inte som piloter, utan mer som passagerare, 

säger Per-Arne Nilsson med ett 

skratt. 

FAKTA 

Säkerhetsprojekt 

■ Polisen i Skåne och Västra Götaland 

startade 2006 Projekt Transportsäkerhet 

som kartlade godsstölderna i södra 

och västra Sverige. 

■ Under 2010 och 2011 är projektet 

delvis EU-finansierat, med en budget 

på drygt fyra miljoner kronor. Projektet 

har bland annat arrangerat transportsäkerhetsdagar 

i Jönköping, Helsingborg 

och Göteborg och arbetar nu med 

en interaktiv säkerhetshandbok. 

■ Från 2012 ska branschen ta över projektet 

och inrätta grupper i Stockholm, 

Göteborg, Jönköping och Helsingborg. 

■ Detta stjäls mest, södra och västra 

Sverige 2009 (antal brott): 

Hemelektronik 35 

Livsmedel 27 

Hygienartiklar 20 

Alkohol 13 

Bohag 11 

Kläder 9 

Tvättmedel 7 

Verktyg 6 

Övrig elektronik 6 

Dator 5 



”Kriminella maskineriet 

allt mer professionellt” 

Nätverken som ligger bakom godsstölder 

har samma infrastruktur och 

logistikupplägg som den hederliga 

branschen. 

– Det finns flera kriminella nätverk 

där åkerier, terminaler och 

lager ingår. Dessutom har man en 

väl fungerande distributionskedja 

för att göra sig av med stöldgodset, 

säger Stefan Olsson som specialiserat 

sig på brottslighet mot transportnäringen 

på polisen i Göteborg. 

Text: Pierre Olsson 

Nätverken ägnar sig inte åt att skära upp ett 

kapell på en lastbil och stjäla en låda från 

ett flak, eller att ta några kollin från en 

terminal. De begår större brott än så, här 

handlar det om att stjäla hela lastbilar eller 

tömma lager. Och för det krävs en större 

organisation. 

Det är inte vem som helst som kan sälja 

allt gods från en lastbil med släp till exempel. 

Det krävs ett brett nätverk för att 

klara det. 

– Vi vet att det finns stora hubbar i 

Polen, norra Tyskland, Danmark, södra 

Sverige och Bohuslän. Problemet är att 

de inte är stationära, det är inget problem 

att hitta tomma lagerbyggnader som man 

utnyttjar ett tag innan man flyttar vidare, 

säger Stefan Olsson. 

Ibland utnyttjas lagliga vita företag för att 

lagra stöldgods, men det förvaras aldrig 

någon längre period. 

– När det är så stora kvantiteter som 

en hel lastbil som stjäls är varorna redan 

sålda före stölden. Det handlar om rena 

beställningsjobb från en hälare som har 

möjlighet att avyttra godset till en grossist 

som kan få ut varorna på marknaden, 

säger Stefan Olsson. 

Det är alltså inte slumpen som styr 

Stefan Olsson, polis i Göteborg: 

»I nätverken ingår 

åkerier, terminaler 

och lager. Dessutom 

har man en väl 

fungerande distributionskedja.« 

vilken lastbil som blir stulen. Hälarnas beställningar 

varierar utifrån årstid. Så här 

års ligger olika ”julklappar” högt på listan, 

men även skinka, dadlar och nötter – allt 

som går att sälja vidare. 

Förr såg brottsligheten annorlunda ut. Då 

kanske en hälare tog emot tre TV-apparater, 

sålde två av dem med så hög avans att 

han kunde behålla en TV själv. 

– Nu sköts allting mycket mer professionellt. 

Nu sker försäljningen direkt till 

marknaden, säger Stefan Olsson. 

Det förekommer att grossister med helt 

öppen verksamhet tar emot stöldgodset, 

väl medvetna om att det är stulet. De blandar 

det svarta godset med det vita, som de 

har kvitton på, vilket gör det väldigt svårt 

att avslöja dem. 

– Det är en enormt stor sektor där vissa 

är medvetna om att det handlar om stöldgods, 

andra inte. De kanske tror att de 

köpt ett konkursparti till ett bra pris. De 

flesta verkar vara nöjda om de får en bra 

förklaring och ett bra pris, säger Stefan 

Olsson. 

Mycket gods forslas utomlands. Då 

använder man ofta laglig verksamhet som 

fasad. 

– Om man ska skicka en container utomlands 

är det till exempel bra att anlita 

ett företag som brukar skicka containrar 

till andra länder. Ju vitare fasad du kan visa 

upp desto större chans har du att klara 

dig utan upptäckt, säger Stefan Olsson. 

Nätverken arbetar precis som vilket 

affärsdrivande logistikföretag som helst. 

Och det finns alla yrkeskategorier representerade 

i nätverken, på nära eller lite 

längre håll. Behöver nätverket någon typ 

av tjänst utförd så hittar de någon att göra 

det. 

Den inre kärnan i nätverken är rent 

kriminell. Det är uppenbart att de som 

planerar och utför själva stölden vet vad 

de gör. Men sedan är det inte självklart 

längre. Det är inte givet att en person som 

får i uppdrag att hjälpa till att lasta eller 

lossa en lastbil förstår att det är stöldgods. 

En åkare som får ett uppdrag att köra 

gods från punkt A till B kanske inte heller 

tycker att det är märkligt. 

– En utländsk lastbilschaufför som sitter 

fast i Sverige utan lön i väntan på en 

last hemåt är förmodligen också lätt att 

övertala att göra en snabb leverans mot 

kontant betalning, säger Stefan Olsson. 

I nätverken ingår många mindre företag 

och företagare med vänskapsband till kärnan 

och varandra. 

– De känner varandra på olika sätt och 

det är alltid lättare att få hjälp av någon 

som man känner, än någon som man inte 

träffat förut, säger Stefan Olsson. 

Personerna i kärnan saknar oftast materiella 

resurser men är oerhört duktiga på 

att bygga nätverk. 

– De flesta är lågutbildade, men väldigt 

streetsmarta och bra på att bygga relationer 

till olika människor, säger Stefan 

Olsson. 

Stöldgods på julbordet. Det är inte slumpen som styr vilket gods som stjäls. Så här års är det olika julrelaterade produkter som är attraktiva: leksaker, skinka, 

nötter etc. ”Alla större kvantiteter som stjäls är beställningsjobb”, säger Stefan Olsson vid polisen i Göteborg. 

Pierre Olsson 




Jonny Ståhl: 

»Bara under det 

senaste året har 

stölder av hela fordon 

minskat till att nu 

handla om ett fåtal 

om året.« 

Ökat medvetande. Orsakerna till att stölderna mot DB Schenker minskat de senaste åren är många. Förutom att det fysiska skyddet förstärkts har säkerhetsmedvetandet 

ökat kraftigt bland personalen. ”Vi kan bryta trender mycket tidigare nu”, säger Jonny Ståhl, koncernsäkerhetschef på DB Schenker North. 

Pierre Olsson 

DB Schenkers arbete för 

säkerhet ger resultat 

DB Schenker har jobbat mycket aktivt med säkerhet de senaste åren. 

Och det har gett resultat. 

– Vi ser kraftiga minskningar när det gäller såväl stölder av hela 

ekipage som stölder ur fordon och terminaler, säger Jonny Ståhl, 

koncernsäkerhetschef på DB Schenker North. 


Den allmänna bilden, som bland annat 

bygger på polisens statistik, är att godsstölder 

är ett ökande problem i samhället. 

– Men vi går i rakt motsatt riktning. 

Bara under det senaste året har stölder 

av hela DB Schenker-fordon minskat till 

att nu handla om ett fåtal om året. Och 

antalet mindre stölder av enstaka kollin 

har mer än halverats, säger Jonny. 

Bakom den positiva utvecklingen ligger 

en mängd olika faktorer. 

DB Schenker har medvetet arbetat med att 

förbättra skalskyddet på och runt anläggningarna, 

vilket försvårat möjligheten 

att begå stölder. Terminalerna har utrustats 

med bland annat staket, larm och 

övervakningskameror. En hel del rutiner 

har lagts om för att göra godset mer svåråtkomligt. 

Alla svenska terminaler ska 

idag uppfylla GSS (Grundsäkerhetsnivå 

Schenker Sverige) vilket är företagets 

interna säkerhetsstandard. 

De senaste åren har också DB Schenkers 

egen säkerhetsavdelning, ihop med 

säkerhetsorganisationen i övrigt, utrett 

udda händelser som drabbat företaget 

över hela Sverige. 

– I och med att vi dyker upp lite varstans 

i landet, ser alla att det finns en 

säkerhetsavdelning som jobbar aktivt 

med problemen. Det skapar uppmärksamhet 

kring frågorna som i sin tur gör 

att säkerhetsmedvetandet ökar. Det har 

till exempel blivit vanligare att de som är 

säkerhetsansvariga eller säkerhetssam- 

ordnare lokalt kommer med förslag på 

förebyggande åtgärder, säger Jonny. 

Tack vare det ökande medvetandet upptäcks 

också eventuella oegentligheter 

mycket tidigare. För några år sedan fanns 

inte lika bra rapporteringssystem, vilket 

gjorde att stölder kunde upprepas utan 

att upptäckas. 

– Nu bryter vi trender mycket tidigare. 

Men det kan vara svårt att upptäcka var i 

kedjan ett kolli försvunnit, säger Jonny. 

Om en relativt liten högvärdig vara, 

som en mobiltelefon, dator eller liknande 

inte ligger i sin kartong när mottagaren 

packar upp lådan finns det många 

ställen den kan ha försvunnit på. 

– Vi kan inte utgå från att den verkligen 

lämnade avsändarens lager. Sedan 

har vi ytterligare sex, sju personer som 

hanterat varan innan den nådde mottagaren. 

Och vi kan inte ens vara säkra 

på att den inte försvunnit i hanteringen 

hos mottagaren. Ökad spårbarhet är en 

metod för att förbättra vår förmåga att 

identifiera var i kedjan förlusten ägt rum, 

säger Jonny. 

DB Schenkers säkerhetsavdelning har 

också i samarbete med polisen lyckats 

gripa ett flertal personer. Men Jonny är 

kritisk till att brottsligheten i media ofta 

framställs som välorganiserad med kopplingar 

till ”farliga” gäng. 

– Vi har genom alla år bara sett sådana 

tydliga kopplingar i något enstaka fall. 

Och de som vinner mest på den här 

typen av skrämseldebatt är just dessa 

”farliga” gäng. För ju mer man predikar 

deras farlighet desto enklare blir deras 

jobb, de bygger ju till stor del sin kriminella 

verksamhet på andras rädsla, säger 

Jonny. 

Förlorarna är framför allt chaufförerna 

som upplever otrygghet och rädsla i sitt 

arbete, en känsla som Jonny menar oftast 

är obefogad. 

– Vi vill att vår personal ska vara vaksam, 

inte rädd. 





Högre krav på logistikkedjan. Från årsskiftet ställer Tullverket nya krav på hantering av gods från icke EU-land, både när det gäller fysisk säkerhet och 

rutiner för hantering av avvikelser. 

Tullen skärper kraven 

på logistikföretagen 

Krav på säkerhet när det gäller godstransporter kommer från många 

håll. Från den 1 januari 2011 skärper även Tullverket kraven på aktörer i 

logistikkedjan. För att hantera gods till och från länder utanför EU smidigt 

krävs en ny certifiering. 

– Det handlar dels om fysisk säkerhet, som till exempel att alla som ska 

in på en terminal måste ha passerkort, men också om rutiner för avvikelser, 

säger Kristin Roempke, chefsjurist på Schenker North AB. 


AEO (Authorised Economic Operator) är 

ett certifieringsprogram som gäller för 

hela EU. Alla företag som ingår i en logistikkedja 

kan bli AEO-certifierade. Syftet 

är att förhindra smuggling till och från 

länder utanför EU. 

– Målet är att göra kedjan så säker att 

inget tullgods kan försvinna eller manipuleras 

genom att någon applicerar 

sprängmedel, eller skickar med ett extra 

kolli i sändningen, säger Kristin. 

DB Schenkers interna standard GSS (Godssäkerhet 

Schenker Sverige) lever i stort 

upp till alla krav för en AEO-certifiering. 

– På många punkter är faktiskt våra interna 

krav när det gäller säkerhet högre. 

Men tullen ställer även krav på dokumenterade 

rutiner. Alla måste till exempel 

veta hur vi ska göra om det kommer 

en sändning från ett land utanför EU 

med en pall eller ett kolli för mycket, 

säger Kristin. 

Ett företag som har AEO-certifikat får 

FAKTA 

AEO/Servicetrappan 

■ DB Schenker var tidigare certifierade 

enligt Tullverkets Servicetrappa som nu 

försvinner till förmån för AEO. 

Servicetrappan gick i första hand ut 

en rad fördelar när 

det gäller tullhantering. 

Kristin Roempke, 

chefsjurist, Schenker 

North AB. 

– Med ett certifikat 

kan vi själva agera som tullmyndighet i 

vissa avseenden. Företag som saknar det 

tvingas anlita Tullverket för alla tullärenden 

vilket kostar både tid och pengar, 

säger Kristin. 

Ett företag med AEO-certifikat blir 

uttaget för färre kontroller, får möjlighet 

till en alternativ kontrollplats (till exempel 

en egen terminal) och prioriteras vid 

kontroller så att de om möjligt kontrolleras 

först. 

på att företag skulle gå igenom sina tullrutiner 

och därigenom få lättnader och 

förenklingar av sin tullhantering. AEO har 

större fokus på säkerhetsrutiner. 

Klart från start. Plaggen transporteras på galgar precis som de ska hängas ut i butik och behöver inte packas upp eller strykas. Kartongen de fraktas i 

viks ihop, skickas tillbaka till Asien och kan användas flera gånger innan den återvinns. 

Kläderna hänger rätt ända in i butik 

■ DB Schenkeråkeriet Milles Åkeri AB 

har utsetts till ”Årets Lyft 2010” av 

Godstransportrådet i Norr- och Västerbotten. 

Anledningen är att åkeriet har konverterat 

sina samtliga 250 lastenheter 

så att de kan användas såväl på järnväg 

som på landsväg. Tack vare det förbrukar 

åkeriet nu 5 500 ton mindre 

koldioxid per år. 

■ DB Schenker har utvecklat ett nytt 

emballage för transport av hängande 

konfektion som klarar både sea/air - och 

ren flygfrakt. 

– Det är en lösning som vi på DB 

Schenker ursprungligen utvecklat för 

en av våra större kunder, säger Joakim 

Eriksson, chef för Region Göteborg på 

Schenker AB:s Division Air & Ocean. 

Allt fler konfektionskunder efterfrågar 

en lösning där plaggen kan levereras 

direkt till butik, utan att packas upp 

och strykas när de anländer. 

– Tack vare att varje plagg transporteras 

på en galge insvept i en skyddsplast 

skyddas kläderna från fula veck, 

smuts och fukt. Det gör att plaggen kan 

levereras till butikerna i säljbart skick, 

vilket sparar tid och arbete för slutkunden, 

säger Joakim. 

Lådorna går fulla till Europa och 

fraktas hopvikta tillbaka till Asien. 

Kartongen kan användas upp till fem 

gånger innan den återvinns. 

Alternativet är att skicka plaggen i lådor 

av metall, till exempel aluminium. 

Men hanteringen av sådana lådor är 

betydligt mer komplex. 

– Det är inte ett alternativ för oss. Vi 

vill ha en enkel och tillförlitlig lösning 

Rådet skriver bland annat så här i 

sin motivering: 

”Näringslivet i norra Sverige är beroende 

av kostnadseffektiva, pålitliga och 

säkra transporter till sina huvudmarknader 

i södra Sverige och andra länder. 

Milles Åkeri ger dem, med kombikonceptet, 

en fullgod service men med ett 

lägre energiutnyttjande och mindre 

miljöbelastning.” 

Efterfrågat. Joakim Eriksson, DB Schenker Air & 

Ocean, är nöjd med lösningen som allt fler konfektionskunder 

frågar efter. 

som också minskar belastningen på 

miljön, säger Joakim. 

Lådorna finns i fyra storlekar, från 1,4 

till 4,6 kubikmeter. 

Kombikoncept gjorde Milles Åkeri till ”Årets Lyft 2010” 

Milles Åkeri har huvudkontor i 

Umeå och 180 anställda. 

”Årets Lyft” har instiftats för att 

uppmärksamma transportlösningar 

som bättre utnyttjar befintlig infrastruktur 

och som bidrar till långsiktigt 

hållbara transportlösningar. 



Göteborgspriset för hållbar utveckling 

Gala med havet i huvudrollen 

När Göteborgspriset för hållbar 

utveckling delades ut för elfte 

gången stod havet i centrum. 

Kronprinsessan Victoria delade 

ut priset till havsforskarna Randall 

Arauz, Costa Rica, och Ken Sherman, 

USA. 

Men eftermiddagen inleddes med 

ett seminarium om miljöarbete till 

havs, med DB Schenker som värd. 


På seminariet deltog representanter från 

hamnar, rederier, speditörer, akademin 

och varuägare för att diskutera framtida 

miljökrav och åtgärder. 

Helgi Ingolfsson, chef för DB Schenkers 

division Air & Ocean, inledde med att 

berätta om en episod när han var på besök 

hos ett stort rederi på kontinenten för 

ett antal år sedan. Ett av syftena var att 

förmedla de krav på miljön som allt oftare 

dök upp från svenska varuägare. 

– ”Det där med miljö är väl bara något 

som medelålders kvinnor håller på med”, 

svarade chefen. Idag är det få företagsledningar 

som har den inställningen. 

Kvällens moderator, Jakob Lagercrantz, från 

Equest AB, hade också en historia att 

berätta. Han var tidigare ordförande för 

Greenpeace i Sverige. Vid ett tillfälle blev 

han inbjuden av dåvarande Bilspedition 

för att prata om framtidens transporter. 

– Jag blev förvånad, men tackade ja. 

Några dagar efter det mötet blev jag uppringd 

av Tetra Paks miljöchef Ralf Höglund. 

Han undrade om han fick citera mig 

i ett material han skulle använda vid en 

upphandling av transporter för att sätta 

press på dem att arbeta med miljöfrågor, 

säger Jakob Lagercrantz. 

– Jag hade inte tänkt på det tidigare, 

men det är ju ett jättebra sätt att arbeta 

med miljöfrågor – att kundföretag driver 

på och belönar leverantörer som utmärker 

sig på miljösidan. Tack vare det är många 

svenska företag idag världsledande när 

det gäller miljöfrågor. 

Tuffa mål. Susanne Jacobsson, 

Maersk Skandinavien, 

redogjorde för miljöarbetet. 

Sjöfarten är idag ett effektivt transportslag 

när det gäller utsläpp av koldioxid per 

tonkilometer. 90 procent av alla varor och 

gods fraktas till sjöss, ändå står sjöfarten 

bara för fyra procent av de globala CO2- 

utsläppen. Men när det gäller svavel och 

kväve är det sämre på grund av att de flesta 

fartyg drivs av tjockolja. Och det är inte 

bara till havs fartyg släpper ut emissioner. 

– Idag använder 30 procent av anlöpen 

el när de ligger i Göteborgs Hamn, tidigare 

drevs alla av diesel även när de låg still. Vi 

har också en differentierad avgift i hamnen, 

ju högre kväve- och svavelutsläpp, desto 

högre avgift, säger Åsa Wilske, Senior 

Manager Sustainability, Göteborgs Hamn. 

Rederiet Maersk har satt tuffa mål för 

branschen och den egna verksamheten. 

– Vi välkomnar ny lagstiftning och 

Vi vann! Kronprinsessan Victoria har 

just delat ut priset till Ken Sherman och 

Randall Arauz. 

Mat och mingel. 450 personer var med på prisutdelningen på Lindholmens 

Science Park i Göteborg. 

Pierre Olsson 

vill driva branschen mot nollutsläpp av 

svavel till 2013 samtidigt som påverkan 

på den marina miljön också ska vara noll. 

När det gäller CO2-utsläpp från våra egna 

transporter vill vi minska dem med 25 

procent till 2017, säger Susanne Jacobsson, 

sälj- och marknadschef på Maersk Skandinavien. 

Men frågan är varför det händer så mycket 

just nu inom sjöfarten. 

– Global utveckling, allmän samhällstrend, 

efterfrågan från kunder, helhetssyn, 

att det är möjligt att mäta och jämföra 

olika leverantörer spelar stor roll, säger 

Johan Woxenius, professor på Handelshögskolan 

i Göteborg. Han pekar bland 

annat på Clean Shipping Project som du 

kan läsa mer om på nästa uppslag. 

Hotat hav. Havet var i fokus under hela eftermiddagen och kvällen när Göteborgspriset för hållbar utveckling delades ut för elfte gången. Bland de intresserade 

åhörarna, och sedermera även talarna fanns, från höger: Europaparlamentarikern Isabella Lövin, de båda pristagarna Ken Sherman och Randall Arauz, 

samt kronprinsessan Victoria. 

Mot slutet av seminariet kunde vi lyssna till 

varuägarna. Allt fler ställer miljökrav på 

sjötransporter. 

– Det är lätt att utvärdera prestanda som 

service, frekvens, kvalitet och leveranstid. 

Det är svårare med miljö, men det är en konkurrensfördel 

som vi gärna belönar med en 

extra andel av våra transporter, säger Björn 

Lindahl, Tetra Pak, och får medhåll av Sara 

Winroth, Lindex, och Andreas Wramsmyr, 

Gunnebo. 

De menar att nästa steg för att höja ribban 

blir att kräva verifikationer av utsläpp från 

samtliga fartyg i ett rederis flotta. 

– Det verkar vara en bra idé att sjötransporter 

kan få ett slags märkningssystem, så 

att det blir lätt att se vem som klarar vad när 

det gäller miljöprestanda, avslutar moderatorn 

Jakob Lagercrantz. 

FAKTA 

Göteborgspriset för hållbar utveckling 

■ Göteborgspriset för hållbar utveckling 

instiftades 1999 av Göteborgs Stad tillsammans 

med tolv företag, varav 

DB Schenker är ett. Syftet är att ”stimulera 

till fortsatt utveckling och uppmärksamma 

strategiskt arbete för hållbar utveckling, 

nationellt och internationellt”. 

Tidigare pristagare är bland andra Al Gore 

och Gro Harlem Brundtland. 

■ Pristagarna som fick dela på prissumman 

om en miljon kronor, har båda bidragit 

till lösningar för en hållbar relation till 

havet: 

■ Randall Arauz har lyckats skapa opinion 

och driva igenom lagstiftning mot 

hajfensfiske i Costa Rica samt bidragit till 

internationell uppmärksamhet för frågan. 

Hajar är utrotningshotade globalt. Ett 

av de största hoten är hajfensfisket, där 

endast fenan tas tillvara. När den skurits 

av kastas hajen tillbaka i havet mot en 

säker död. 

■ Ken Sherman är oceanograf och marinbiolog 

från USA som arbetat för att främja 

en samordnad och uthållig förvaltning av 

de marina resurserna och miljön. Han har 

fått allt större acceptans för konceptet 

både bland forskare och politiker. 



Miljö 

På väg mot en 

grönare sjöfart 

”Clean Shipping Project” är ett svenskt initiativ som utvecklat ett nytt index 

för bedömning av vilket miljöansvar rederierna tar. 

På kort tid har det seglat upp som det mest kompletta internationella 

bedömningsverktyget för sjöfrakt. 

Också den databas som byggts upp är unik – idag finns över 1 000 fartyg 

deklarerade och antalet växer stadigt. 

”Varje skepp som ingår i indexet betygsätts och får 

poäng för miljöprestanda inom fem olika områden. 

Verktyget är enkelt att använda – rederierna gör en 

självdeklaration via webben och kan låta sina värden 

verifieras av Lloyds i London eller DNV (Det Norske 

Veritas) i Göteborg. 

Initiativtagare till detta verktyg är Jan Ahlbom, 

miljöingenjör vid Länsstyrelsen i Göteborg, och 

toxikologen Ulf Duus. Jan Ahlbom och Ulf Duus är 

mycket välkända inom ”Miljösverige”. De har bland 

annat författat rapporter som ”Ren Smörja” och ”Rent 

Skepp kommer lastat”. Till ”Clean Shipping Project” 

har de tagit med sig mycket av tänket från sitt tidigare 

Miljöprofiler. Jan Ahlbom, miljöingenjör 

och Ulf Duus, toxikolog. 

■ År 1994 skrev Jan Ahlbom och Ulf Duus 

en rapport om bildäck åt Kemikalieinspektionen 

som hette ”Nya Hjulspår”. 

■ År 2008 fick de Göteborgspriset för 

Hållbar utveckling (delat med Margot 

Wallström och Theo Colborn). 

■ År 2010 erhöll ”Clean Shipping Project” 

det internationella priset “Sustainable 

projekt ”Grön Kemi”. Projektet, som arbetade för en 

utveckling mot mer hälso- och miljöanpassade produkter, 

bidrog bland annat stort till att det från och 

med i år är förbjudet att sälja däck i Europa som innehåller 

den cancerklassade HA-oljan. 

Grön Kemi-projektet använde sig av marknadskrafterna 

i form av användare och konsumenter som ställer 

krav. På liknande sätt är det nu transportköparna i 

form av varuägare som ställer krav på rederier runt 

om i världen att miljödeklarera sina fartyg i ”Clean 

Shipping Index”. 

Men behövs ett sådant bedömningsverktyg? Med 

klimatfrågan i fokus har vi ju fått lära oss att sjötransporter 

oftast är det ur miljösynpunkt bästa alternativet. 

Det stämmer, ur energisynpunkt – och därmed koldioxidutsläpp 

per transporterad enhet – är sjötransport 

ett mycket bra sätt att transportera varor. 

Tyvärr är sjöfarten också förenad med ett antal 

negativa miljöeffekter. Processen när det gäller att stifta 

miljölagar går långsamt – mycket på grund av sjöfartens 

Två herrar som gör skillnad 

Shipping Award” i klassen ”Green Shipping 

Initiative of the Year”. Motiveringen 

var ”For their continuous approach 

and dealing with the needs of both the 

ship and cargo owner to become more 

environmentally aware.” 

Lasse Widfeldt 

■ Projektet sponsras av Västra Götalandsregionen, 

Länsstyrelsen Västra 

Götalands Län, Göteborgs stad, Göteborgs 

Hamn, GR (13 kommuner) samt i 

ett tidigare skede EUs Regionala Strukturfond. 

■ Läs mer om projektet på 

http://www.cleanshippingproject.se 

»Det återstår mycket att göra på bränslesidan. Tjockoljan 

orsakar onödigt stora utsläpp.« 

internationella karaktär. Nya tekniska lösningar för att 

minska den negativa miljöpåverkan finns, men har svårt 

att slå igenom. 

Mycket återstår att göra på bränslesidan. Den tjockolja 

som i hög grad används som bränsle orsakar onödigt 

stora utsläpp av kväve- och svaveloxider samt 

partiklar till luft. Tjockoljan är också en betydande 

arbetsmiljöfråga på grund av sin cancerrisk. Sedan 

har vi också olika typer av utsläpp till vatten genom 

hanteringen av propellerhylsoljor, länsvatten och så 

kallat svartvatten. Avfallsfrågor och bottenfärger för 

att förhindra påväxt på skrovet är andra aspekter som 

bidrar negativt till miljön i haven. 

”Clean Shipping Project” vill öka fokus på miljöfrågorna 

i sjöfarten och på så sätt bidra till att skynda på 

en positiv utveckling. Styrkan i detta svenska projekt är 

nätverket av transportköpare och den neutrala 

bedömningsplats som plattformen utgör. 

Idag är mer än 20 av Sveriges största export- och 

importföretag en del av projektet och fler företag också 

utanför Sverige är på väg in. I dagarna öppnas 

också möjligheten för transport- och logistikföretag 

som DB Schenker att få ta en mer aktiv 

del i arbetet. Hittills har det inte varit möjligt 

för andra än varuägare och de enskilda rederierna 

att se miljödeklarationerna. Nu 

öppnas denna möjlighet även för speditörer 

och transportförmedlare under 

förutsättning att respektive rederi ger 

sin tillåtelse. 

Monica Jadsén Holm 

Miljöchef DB Schenker 

Index för emissioner. 

Idag är fler än 

1 000 fartyg registrerade 

i ”Clean Shipping 

Project” som 

är ett index som tar 

upp vilka emissioner 

som varje enskilt 

registrerat fartyg 

orsakar. 




Tågtransporter samordnas 

i nytt system 

■ DB Schenker Rail lanserar ett nytt 

europeiskt kontrollsystem för produktion 

och transport. Det innebär 

att transportövervakning och 

liknande kundinformation, som 

för närvarande tillhandahålls av 

enskilda nationella järnvägsbolag, 

i framtiden kan samordnas på internationell 

nivå. 

– Detta banar väg för en harmoniserad 

EU-standard för stöd till 

spårburen logistik, sade Karsten 

Sachsenröder, styrelseledamot i 

DB Schenker Rail i sitt tal vid höstens 

Western Seaports Conference 

i Rotterdam. 

Målet för konferensen är förbättra 

transporterna mellan nederländska 

och belgiska hamnar och 

centrala delar av Europa. 

Rotterdams hamnmyndighet 

förväntar sig en kraftig ökning av 

den sammanlagda godsmängden 

de närmaste decennierna. 

Apoteket 

Framgångsrecept. DB Schenker Logistics har satsat hårt på health care-området och uppfyller nu kraven 

på partihandel med receptbelagda läkemedel. Tillståndet gäller kunden Apoteket ABs verksamhet. 

Nu får DB Schenker 

lagra läkemedel 

■ DB Schenker Logistics anläggning i Arlandastad uppfyller 

nu Läkemedelsverkets krav på partihandelstillstånd 

som krävs för att lagra receptbelagda läkemedel. 

– Vi har satsat hårt på att bygga upp en verksamhet 

för att serva kunder inom health care-segmentet, säger 

Mats Olsson, VD för Schenker Logistics AB. 

Satsningen har gjort att DB Schenker Logistics fått 

Apoteket AB som kund till anläggningen norr om 

Stockholm. Partihandelstillståndet gäller för Apoteket 

AB:s verksamhet och ska förnyas årligen. 

– Det ställs hårda krav för att få tillståndet, bland annat 

på ökad säkerhet, dokumentation och utbildning 

av personal, säger Lisa Holmberg, kvalitetschef och 

sakkunnig på DB Schenker Logistics. 

Många grossister inom health care såg över sina logistiklösningar 

inför avregleringen. Några valde att ta 

över verksamheten själva. Andra, som Apoteket, har 

gjort ett strategiskt val att satsa på sitt kärnområde och 

låta en extern aktör sköta logistikverksamheten. 

– DB Schenkers utbyggda nätverk kommer väl till 

pass när det handlar om att leverera till många fler mottagare 

än bara de gamla apoteken, säger Mats Olsson. 

Extra allt. Logistikcentrat i Salzburg fungerar som ett nav för 

kombitrafik i Europa och kan erbjuda alla varianter. 

Salzburg fullfjädrad knutpunkt 

■ Nu är DB Schenkers modernaste terminal för landtransport 

ansluten till järnvägsnätet. Logistikcentrat 

som öppnade i Salzburg i april, fungerar tack vare det 

som ett nav för kombitrafik i Europa. Tomten är på 

cirka 80 000 kvadratmeter, varav cirka 10 000 kvadratmeter 

är en kombiterminal för omlastning mellan 

landsväg och järnväg. 

– Nu när sidospåren är anslutna, är vår terminal en 

fullfjädrad intermodal knutpunkt. Vi kan nu erbjuda 

alla varianter i Salzburg, från enstaka biltransporter till 

hela tågsätt, säger Karl Nutzinger, styrelseledamot i 

Schenker AG med ansvar för landtransporter. 

Big enough to cope 

Small enough to care 

www.tr.se 

Volkswagen Crafter 

och Volymax. 

När du vill skruva upp volymen 

ordentligt på din verksamhet. 

Kalmar Hamn AB 

Tel:+46 (0)480 45 14 50 

info@kalmarhamn.se 

www.kalmar.se/kalmarhamn

Målarbetet får Air & Ocean att lyfta 

Sjö- och flygverksamheten får allt större betydelse för DB Schenker i Sverige. 

– Vi har ökat våra volymer med 30 till 40 procent det senaste året, och vi har gått från 

att vara en av många medelstora flyg- och sjöfraktsaktörer i Sverige, till att nu vara fjärde 

störst. Nu siktar vi på att bli en av de tre största totalt sett, även om vi kan konstatera att vi 

redan är där inom vissa segment av vår verksamhet, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef 

för DB Schenker Air & Ocean i Sverige. 


Personalsatsning. ”Vi har jobbat väldigt 

dedikerat de senaste åren med vårt ”Målarbete” 

där ständiga förbättringar och 

medarbetarnas engagemang är i fokus, 

säger Helgi Ingolfsson, divisionschef för 

DB Schenker Air & Ocean i Sverige. 

Bakom framgången finns en målmedveten 

satsning på tillväxt, kvalitet 

och därmed lönsamhet inom 

divisionen. 

– Vi har jobbat väldigt dedikerat de 

senaste åren med vårt ”Målarbete” där 

ständiga förbättringar och medarbetarnas 

engagemang är i fokus. Medarbetarna är 

den enskilt största förklaringen till våra 

framgångar och det är just de som skiljer 

oss från våra konkurrenter, säger Helgi. 

Förbättringsarbetet har pågått under flera 

år och har gett mycket bra resultat. 

– Vi har plockat russinen ur kakan ur 

flera olika ledarfilosofier, varav LeanManagement 

är ett. Detta är inget arbete 

som prackas på organisationen uppifrån, 

utan kommer ur medarbetarnas eget 

engagemang. Det är en fantastisk kraft 

som skapar möjligheter för tillväxt med 

hög kvalitet och fokus på kunden, säger 

Helgi. 

Det har bland annat lett till att man 

effektiviserat både flera generella transportupplägg 

och kundunika lösningar 

ofta med hänsyn till miljöförbättringar 

som är en del av Målarbetet. 

– Vi har till exempel blivit mycket bättre 

på att samordna olika skandinaviska 

frakter via DB Schenkers hub på flygplatsen 

i Frankfurt. Vi vill samlasta våra 

skandinaviska volymer och på så sätt ha 

bättre kontroll på godset och kvaliteten, 

säger Helgi. 

I och med att DB Schenker har kontor och 

terminaler med egen personal över hela 

världen kan man också erbjuda tilläggstjänster 

på plats. 

– Det är vår styrka att vi kan hantera 

våra containrar och flygpalletter med 

egen personal från dörr till dörr. Vi kan 

allt ifrån att sätta på svenska inrikesetiketter 

redan i Kina till kvalitetskontroller 

DB Schenker 

Paketlösning. ”Vi kan hantera våra containrar 

och flygpalletter med egen personal från dörr 

till dörr, säger Helgi Ingolfsson, divisionschef 

för DB Schenker Air & Ocean i Sverige. 

och ompackningar – eller i stort sett allt 

som kunden önskar sig, säger Helgi. 

– Att vara en stor aktör på den internationella 

marknaden ger oss tillgång till ett 

mycket stort nätverk och vi har en flexibilitet 

när det gäller att till exempel få plats 

på lastbärarna när det råder kapacitetsbrist, 

som har varit fallet det senaste året. 

Helgi är full av framtidstro efter lågkonjunkturen, 

en tid som användes till att se över 

organisationen och skruva där det gick. 

– Vi ser lågkonjunkturen som en period 

där vi brände fett för att bygga muskler. 

Nu är vi starka, men vi fortsätter att bygga 

för att bli ännu starkare i framtiden, 

säger Helgi. 

Pierre Olsson 

Helgi Ingolfsson, divisionschef DB Schenker Air & Ocean: 

»Våra medarbetare är den enskilt största förklaringen 

till våra framgångar och det är just de som skiljer oss 

från våra konkurrenter.« 


SVENSKTILLVERKADE 

ELTRUCKAR 

TRUCKAR SOM PALLAR 

TUFF HANTERING 

DYGNET RUNT 

PLOCKTRUCKAR 

TRANSPORTTRUCKAR 

Resurssnålt är 

tidens melodi 

Stopp för slöseriet. Det var Toyota som myntade begreppet Lean där huvudprincipen är att man bara ska göra det som skapar värde. Allt annat är slöseri 

och ska elimineras. 

Toyota 

STÅSTAPLARE SITTSTAPLARE LEDSTAPLARE 

KONTAKTA OSS FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE 

Att få ut mesta möjliga med minsta möjliga insats har alltid varit intressant 

för företag. Men det gäller också att göra rätt saker, det vill säga 

sådant som kunder vill ha och är beredda att betala för. 

Dessutom vill ju företag också ha en gynnsam utveckling över tiden. 

” 

Ett av de mest framgångrika företagen i modern tid är 

Toyota. Här arbetade några oerhört innovativa personer 

med att utveckla det som kallas TPS (Toyota Production 

Systems). På Toyota myntades bland annat 

begrepp som Just-in-time och Lean. Dessa metoder 

innebär att ständigt arbeta för att bli bättre. I mångt 

och mycket är det en attitydfråga, men det behövs 

naturligtvis också en del metodverktyg. 

LOGISTIKMAGASINET 

Grunden i allt är att ha personalen med sig, för utan 

detta är det kört. Det är därför Lean inte heller fungerar 

som ett traditionellt rationaliseringsverktyg. 

Det går inte att få personal engagerad i att göra saker 

mer effektiva, om det sedan resulterar i att man kan 

få sparken. Lean är i grunden tillväxtfokuserat och 

handlar om att göra mer, bara genom att arbeta mer 

metodiskt. Tydliga mål, engagerad personal, förbätt- > 

4-2010 | 31

Ständiga förbättringar 

»Försäkringsbolag, 

banker, kommunal 

verksamhet, sjukvård, 

skolor, transport bolag 

– överallt kan man 

framgångsrikt tillämpa 

Lean.« 



har riktigt bra kvalitet på sina produkter så måste 

man ha extra lager etc. Detta är ett typiskt slöseri. 

Har man normalt en procent kassation, så måste man 

starta upp minst 1010 produkter i sin produktion 

om man ska leverera 1000. Blir det sedan bara 0,5 

procent så får man minst fem produkter över. Dessa 

får då ligga länge i lager eller riskerar att bli osålda. 

Jätteslöseri. 

Sätt upp mål, standardisera processer, engagera medarbetare, 

starta förbättringsgrupper, jobba målmedvetet 

och var uthållig så kommer framgången. 

Jaha, säger nog en del. Detta är alltså metoder för 

stora bilföretag eller åtminstone tillverkande företag. 

Men det är fel. Det handlar om ett tankesätt, en 

arbetsfilosofi, som kan tillämpas med stor framgång i 

vilken typ av verksamhet som helst. 

Försäkringsbolag, banker, kommunal verksamhet, 

sjukvård, skolor, transportbolag – överallt kan man 

framgångsrikt tillämpa Lean. 

Och de exempel vi ser visar på stor framgång. Att 

det går att uppnå fantastiska resultat är helt klart. Att 

vi till exempel i genomsnitt har sju timmars väntetid 

på det stora sjukhusets akutmottagning i Göteborg är 

inte ett resursproblem. Det är ett organisationsproblem 

som går att komma åt med hjälp av till exempel 

Lean.Samma mängd personal skulle kunna korta ner 

väntetiden till nästan noll utan att behöva arbeta ihjäl 

sig. Men det gäller att bryta invanda arbetsmönster 

och tillåta nya arbetssätt. 

Och att vara uthållig. 


Passar alla. 

Många tror 

att Lean bara 

fungerar för tillverkande 

företag. 

Men det är fel. 

Lean är en filosofi 

som kan tillämpas 

i vilken verksamhet 

som helst, 

både offentlig och 

privat. 

ringsgrupper och frekventa korta gemensamma möten 

är ett måste. Men sedan måste man också arbeta 

med att standardisera sina processer. Det är när man 

beskrivit hur man bör göra vissa saker, som man kan 

upptäcka avvikelser. 

Att få fram vad som inte fungerar bra är viktigt. Det 

är detta som man ska diskutera på de korta mötena 

för att sedan komma överens om hur man bör angripa 

problemen. 

Det gäller att vara uthållig eftersom det tar lång tid 

innan en verksamhet lär sig att arbeta enligt Lean 

fullt ut. 

I grunden handlar det inte bara om att tillämpa 

vissa metoder utan även om att tänka på ett nytt sätt. 

Och det gäller inte bara personal i allmänhet utan 

även i hög grad chefer. Lean skiljer sig mot det traditionella 

hierarkiska sättet att leda företag där chefen 

kan bäst. 

Ibland måste en chef tillåta en förbättringsgrupp 

att välja fel åtgärd, i stället för att gå in och styra och 

ställa. Grupperna måste få lära sig. Det är viktigt när 

man arbetar med Lean. 

Det finns flera metoder och principer som man 

med fördel kan använda. 

Visualisering ger överblickbarhet och möjlighet 

att snabbt upptäcka problem. Ofta ser man gula rutor 

på golvet i Lean-företag. Inom dessa är det tillåtet att 

ställa gods. Står det prylar någon annanstans så ser 

man det direkt och kan åtgärda avvikelsen. 

Ordning och reda är en annan viktig del. Har man 

inte god ordning går det en massa onödig tid till att 

leta efter saker. Att ha jätteordning på allt kanske 

inte är så charmigt i ett hem, men på en arbetsplats 

måste det vara effektivt. Och den tiden det tar att leta 

efter borrmaskinen hemma, kunde man utnyttjat till 

något roligare. 

Detta gäller inte bara i en verkstad, utan är viktigt 

både på skrivbordet och i datorn. 

Det finns en huvudprincip inom Lean – gör bara det 

som skapar värde. Allt annat än är slöseri och ska 

elimineras. 

Istockphoto 

Men vad är då värde? Man måste utgå från kunderna. 

Det som skapar värde för kunder är viktigt. 

Aktiviteter som inte skapar värde för kunder kan 

tas bort. Att till exempel lägga till funktioner som 

kunderna inte uppskattar adderar bara kostnader till 

ingen nytta. Man har då lagt tid på att göra saker som 

ingen vill ha. 

För att kunna eliminera måste man först identifiera, 

och det är här som standard kommer in. Avvikelse 

från standard är slöseri med resurser. Inom 

Lean definierar man olika typer av slöseri och det 

finns flera olika typer, varav tidsslöseri är en. 

Lagring är en annan typ av slöseri. Många tror att 

Lean eller just-in-time innebär minsta möjliga lager, 

men det är fel. Man ska ha RÄTT lager. För stort 

lager är inte bra, men för litet är inte heller bra. Vid 

produktion mot lager går det inte att ha ett mål för en 

viss servicenivå samtidigt som man strävar efter att 

minimera lagernivåerna. Servicenivå och lagernivå 

är direkt kopplade till varandra, förutsatt att man har 

rätt saker i lager. 

Kvalitet är en viktig del inom Lean. Om man inte 

Toyota 

John Wedel 

Samma gäller naturligtvis även inom logistikområdet. 

Mycket av lager är slöseri, men som sagt, allt är inte 

slöseri. 

Terminalverksamhet, administration, kommunikation, 

allt kan utvecklas och Lean är en bra metod 

för detta. 

Finns det då ingen verksamhet där Lean inte fungerar 

bra? 

Det kan tyckas svårt att effektivisera den enskilda 

transporten. Det går inte att köra fortare, men fyllnadsgraderna 

kan öka, kvaliteten kan höjas, lastning 

och lossning kan effektiviseras och så vidare. Historien 

visar att allting alltid kan bli bättre. De japanska 

experterna inom området brukar säga att den som 

inte tror att han eller hon har några problem, det är 

den som har de riktigt stora problemen. 

■ John Wedel är seniorkonsult på DB Schenker 

Consulting. Han arbetar främst med logistikstrukturer 

och logistikutveckling och föreläser på universitet och 

högskolor. Han har tidigare arbetat som logistikchef 

och har doktorerat i logistik på Chalmers. 



Peter Carlsson, fabrikschef, Toyota Material Handling: 

»Även vi började i fel ända när 

vi införde TPS. Vi stirrade på 

produktiviteten istället för 

metod, kvalitet och stopptider 

som ju är själva grunden 

för att öka produktiviteten.« 

Toyota såg 

resultat först 

efter flera år 

– Det vanligaste felet företag gör 

är att de har för bråttom och vill se 

resultat direkt när de börjar arbeta 

med Lean. Många börjar med att försöka 

optimera flöden och prestationer 

i produktionen. Det är bättre att 

arbeta systematiskt och långsiktigt, 

säger Peter Carlsson, fabrikschef på 

Toyota Material Handling i Mjölby. 


Vid Toyotas anläggning i Mjölby har man 

arbetat med Lean sedan 2003. 

– Men vi pratar aldrig Lean, vi kallar 

vårt produktionssystem Toyota Production 

System där fokus ligger på metod och 

långsiktighet. Och det är först de två, tre 

senaste åren som vi verkligen ser resul tat, 

säger Peter Carlsson. 

År 2000 köpte Toyota BT Industries i 

Mjölby som bland annat tillverkar truckar. 

I början låg japanerna lågt med att introducera 

TPS. Det var inte förrän 2003–04 

som den första koordinatorn från Toyota 

anlände till fabriken i Mjölby och arbetet 

tog fart. 

Toyota skickar ut koordinatorer från 

Japan över hela världen för att lära olika 

fabriker att arbeta enligt TPS (Toyota Production 

System). En koordinator stannar i 

tre år och byts sedan ut. 

– Det fungerar åt båda håll. Det är lika 

viktigt att vi lär av deras kultur, som att japanerna 

lär av vår, säger Peter Carlsson. 

Koordinatorn arbetar med ledare på alla 

nivåer i produktionen och ser till att alla 

grupper i produktionen har ett Kaizen 

(förbättringsmål) att arbeta med och följer 

upp dem. 

Koordinatorn ifrågasätter ingenting på 

kort sikt, som till exempel varför fab riken 

hade ett produktionsstopp på en timma 

imorse. Däremot vill han veta hur planen 

ser ut på lång sikt för att lösa de problem 

som orsakade stoppet. 

– Det är tempot och hållbarheten i lösningarna 

som är viktiga. Vi behöver plocka 

fram ett batteri av åtgärder och jobba brett 

för att lösa problem på lång sikt, säger Peter 

Carlsson. 

Hittills har man på fabriken i Mjölby inte 

fokuserat på hastigheten i produktionen. 

Pierre Olsson 

Man jobbar med treårsplaner där man koncentrerar 

sig på ett område åt gången. 

Den första treårsplanen omfattade arbetsmetoder 

– alltså hur man svetsar, målar 

etc. Den andra handlar om att reducera 

stopptider. 

Peter Carlsson är noga att betona att arbetet 

med metod och stopptider inte slutar 

för att de tre åren gått, men att det är nödvändigt 

att börja med de parametrarna för 

att höja kvaliteten och så småningom också 

takten i produktionen. 

– Även vi började i fel ända när vi införde 

TPS. Vi stirrade på produktiviteten istället 

för metod, kvalitet och stopptider som ju är 

själva grunden för att öka produktiviteten. 

Men det spelar ju ingen roll hur snabbt 

man jobbar om man måste rätta många fel 

efteråt. 

Ger det tid. ”Vi pratar aldrig Lean, vi kallar vårt produktionssystem Toyota Production System där fokus ligger på metod och långsiktighet. Och det är först 

de två, tre senaste åren som vi verkligen ser resul tat”, säger Peter Carlsson, fabrikschef i Mjölby, vid en av de tavlor där personalen har sina dagliga möten. 

TPS kräver engagemang på alla nivåer, men 

det är naturligtvis omöjligt att få alla individer 

på en arbetsplats lika engagerade. 

Många känner sig hotade när arbetsplatsen 

går igenom en stor förändring och har 

svårt att ställa om. 

– Vi har lärt oss att inte lägga så mycket 

energi på den minoritet som inte vill engagera 

sig. Istället satsar vi på majoriteten 

som vill vara med och förbättra. Ofta 

leder det till att de som till en början var 

motvilliga också engagerar sig, säger Peter 

Carlsson. 

Men är det någon person som absolut 

inte vill delta i förbättringsarbetet försöker 

man hitta andra arbetsuppgifter till 

den personen. 

– Det är viktigt att poängtera att TPS 

absolut inte går ut på att rationalisera på 

ett sådant sätt att man friställer personal, 

säger Peter Carlsson. 

Personalen i produktionen är organiserad 

i olika stationsteam om cirka åtta personer 

som leds av en ATL (assisterande 

teamledare) som röstas fram av de övriga 

i stationsteamet. En ATL har sitt uppdrag 

i sex månader. Därefter blir det en ny omröstning. 

– Den som är ATL ska till exempel 

kunna alla moment på stationen och är 

den som lär upp nyanställda, säger Peter 

Carlsson. 

Nästa nivå är TL (teamledare) som leder 

tre olika stationsteam i den dagliga verksamheten. 

50 procent av sin arbetstid ska 

TL lägga på att utveckla verksamheten. 

TL väljs av företaget i samråd med facket. 

ATL och TL är roller i kollektivet och har 

inget personalansvar. Produktionsledaren 

är första linjens chef. ATL och TL 

ägnar sig åt daglig ledning (uppföljning, 

åtgärder, utveckling etc) som rör verksamhetens 

utveckling, inte det formella 

personalansvaret. 

– Det är inte alla som vill avancera och ta 

ansvar, men det är en möjlighet för den 

som vill göra karriär inom företaget. Vi 

rekryterar i princip inga arbetsledare utifrån. 

Vi ser helst att våra teamledare är de 

som tar steget upp till tjänstemannauppdrag 

eftersom de kan vår produktion och 

är väl insatta i TPS, säger Peter Carlsson. 

Läs mer om TPS och Lean på: 

www.toyota-forklifts.eu 


Lean Production 


Stort tryck på att bli mer ”Lean” 

Den 14 och 15 oktober anordnades 

seminariet ”Bli en Lean-koncern – 

Toyota och Scania berättar hur” på 

Toyota Material Handling i Mjölby. 

Intresset var enormt. Två veckor 

före seminariet hade 96 personer 

anmält sig och det fanns inte plats 

för fler. 


Seminariet ordnades av Logistiknätverket 

där DB Schenker Consulting ingår tillsammans 

med Acando, Constructor, Skanska 

fastighet och Toyota Material Handling. 

– Bland deltagarna var det flera företag 

som låg i startgroparna för att dra igång 

egna Lean-program, men också sådana som 

var tveksamma och ville veta mer, säger Per 

Russberg, projektledare på DB Schenker 

Consulting. 

Det var ett späckat program där deltagarna 

fick höra hur BT Industries blivit 

Toyota med hjälp av Lean sedan företaget 

köptes år 2000. 

Alla fick göra ett studiebesök i fabriken 

där man kunde se hur stationer arbetar 

med TPS-aktiviteter (Toyota Production 

System), som dagliga möten där avvikelser 

förs upp på en tavla för åtgärd. 

Daniel Hedvall från DB Schenker Consulting 

redogjorde för ett konkret projekt som 

gick ut på att minska truckrörelserna på 

DB Schenkers samtliga 28 terminaler med 

tio procent. Utfallet blev ännu bättre – 13 

procent. 

– Tack vare att det mesta arbetet utfördes 

lokalt skapades en enorm drivkraft att hitta 

lösningar. Dessutom skrev vi förändringskontrakt 

med samtliga terminaler, säger 

Daniel Hedvall. 

Mats Bäckman, logistikdirektör på Åhlénsgruppen 

Axstores, berättade om sina 

erfarenheter. För två år sedan visste han 

ingenting om Lean. 

– Men så spelade vi Lean-spelet, och jag 

såg kraften i vad som händer när många 

människor engagerar sig i att hitta förbättringar, 

säger Mats Bäckman. 

Genom att arbeta strukturerat med Lean 

kunde man snabbt realisera nya lösningar 

så att effekterna av arbetet blev tydliga. 

– Genom att visa resultat får man med 

sig skeptikerna. Lean är ingen ”Big Banglösning”, 

snarare är det små steg i rätt riktning 

som gäller. På ett drygt halvår har vi 

lyckats genomföra cirka 150 förbättringar 

i vår verksamhet, stort som smått, säger 

Mats Bäckman. 

Sist ut den första dagen var Eghert Holm, 

produktionschef på Scania, och Anders 

Jonsson, förändringsledare på Acando. 

– Det första man måste göra är att lära 

sig att älska avvikelser. Förra året hade 

vi 12 000 avvikelser. Vi hoppas kunna nå 

18 000 i år för det visar att medarbetarna 

Leker och lär. ”Leanspelet 

gör att man lär 

sig nya tankesätt.” 

Leif Larsson, Constructor, 

och Päivi Sipola, 

Volvo Cars, ansvarar 

för monteringen av 

Legobitar i spelet. 

bryr sig om fel och vill rätta dem vid källan, 

säger Eghert Holm. 

Dag två ägnades åt Lean-spel i olika grupper 

med sju till tio deltagare. 

Lean-spelet går ut på att en grupp tillsammans 

driver en fabrik utifrån vissa 

förutsättningar. Man spelar en runda och 

utvärderar resultatet och kommer med 

förslag på förbättringar och nya lösningar 

till nästa runda. De olika komponenterna i 

Lean-spelets tillverkningsindustri symboliseras 

av Legobitar. 

– Jag har fått 

mycket positiv 

feedback från de 

två dagarna. Intressanta 

föredrag från 

kunniga personer 

och att Lean-spelet 

också gav många 

deltagare några 

tankeställare, säger 

Per Russberg. 

Alla helt 100. Maria Hagman, Ewa Westin och Peter Skogbergs på DB Schenkers kontor i Örebro tycker 

alla att det fungerar alldeles utmärkt att arbeta med ständiga förbättringar även när det gäller kontorsverksamhet. 

”Alla i personalen tar ansvar” 

I maj började DB Schenkers distrikt 

Örebro arbeta med 100-programmet, 

en variant av Lean, på alla avdelningar. 

– Det fungerar verkligen fantastiskt 

bra. Alla problem kommer upp och 

alla i personalen tar ansvar för att 

hitta lösningar, säger Ewa Westin, 

säljcenterchef i Örebro. 


Målet är att samtliga kontor ska jobba med 

100-programmet med dagliga möten på 

samtliga avdelningar. 

Mötena på kontoret i Örebro varar mellan 

30 sekunder och 15 minuter och leds av 

olika personer enligt ett rullande schema 

som gör att alla blir delaktiga i arbetet. 

Men den ansvariga chefen är inte med på 

100-mötena. 

– Nej, det är mycket bättre att alla tänker 

själva. 

Om chefen är med är det lätt hänt 

att han eller hon dominerar sådana möten, 

eller blir den som förmodas hitta lösningar 

på alla 

problem, säger Peter Skogbergs, chef 

över distriktet. 

– Det är viktigt att arbeta med det 

man kan påverka. Det finns en risk 

att folk tröttnar om inget händer 

Ewa Westin, säljcenterchef, DB Schenker Örebro: 

»Av 60 saker som 

vi tagit upp har vi 

löst ungefär 50.« 

med problem man identifierat, säger Maria 

Hagman, chef för kundservicecenter i 

Örebro. 

Problemen som hittills tagits upp skiftar 

från att det är fel i någon rutin till att kaffemaskinen 

inte fungerar. För varje problem 

utses en ansvarig person att lösa det. Ett 

problem gulmarkeras så länge det inte är 

löst. Först då blir det grönt. Problem som 

man konstaterat att man inte kan lösa blir 

rött. 

– Så fort någon känner sig irriterad över 

något ska det upp på tavlan för att få en lösning. 

Av cirka 60 saker som vi tagit upp har 

vi löst ungefär 50, säger Ewa. 

Alla kan inte vara med på alla möten. Kundservice 

kan till exempel inte stänga av telefonerna. 

– Man måste anpassa mötena efter gruppen 

och arbetsuppgifterna. Det viktiga är 


DB Schenker-profilen 

Lotta tackar mentorn för sin nya karriär 

Lotta Nathell, säljare, DB Schenker i Linköping: 

»Det är en helt annan värld, varje 

dag är ett äventyr. Jag har fått en rejäl 

kick på jobbet. Mentorprogrammet 

har betytt otroligt mycket för mig.« 

Efter drygt 20 år på bokningen på 

DB Schenker kände hon att hon 

ville göra något nytt. 

– Företagets mentorprogram 

gjorde att jag vågade ta steget, 

säger Lotta Nathell, numera säljare 

på DB Schenker i Linköping. 


Lotta Nathell började på det som då hette 

Skandia Fallenius 1987. 

– För tre år sedan ville jag göra något 

nytt, och fick då en möjlighet att gå DB 

Schenkers interna ledarutbildning, säger 

Lotta Nathell. 

Under tiden hon gick utbildningen 

avancerade hon till gruppchef på bokningen. 

– Det kändes konstigt att bli chef över 

kolleger som jag jobbat tillsammans med 

i så många år. Men jag fick stor stöttning 

av mina dåvarande chefer Torgny Gustafsson 

och Jan Rimvid, säger Lotta. 

Det var också Torgny som föreslog att 

hon skulle söka till DB Schenkers mentorsprogram. 

– Jag skrev en ansökan där jag förklarade 

att jag behöver lite stöttning med 

min nya roll som gruppchef, och blev 

antagen. 

Första träffen var på huvudkontoret i 

Göteborg. 21 blivande adepter var samlade 

för två mycket intensiva dagar. 

– Jag kände inte någon. De andra var 

högre chefer än jag och även om jag känner 

mig trygg på hemmaplan måste jag 

erkänna att mina knän skakade när jag 

ställde mig på scen inför gruppen för att 

presentera mig själv, säger Lotta med ett 

leende. 

Hon vill inte avslöja några detaljer om 

det första mötet eftersom det till stor del 

bygger på att deltagarna ska vara oförberedda. 

– Men det gav mig en tankeställare och 

fick mig att fundera över vad som egentligen 

är viktigt här i livet, säger hon. 

Adepterna fick inte vara med att välja 

lämplig mentor själva utan fick via brev 

reda på vem som utsetts. 

Lottas mentor blev Patrik Höber, driftschef 

på Schenker Åkeri i Norrland. 

Han gick själv programmet 2008 

och när hans grupp tog examen blev de 

tillfrågade om de kunde ställa upp som 

mentorer för nästa kull. 

– Jag tyckte att det behövdes någon 

norr om Stockholm, så jag anmälde mig, 

säger Patrik. 

En gång i månaden är han i Stockholm, 

då passade de på att träffas. 

Lotta var nervös inför den första träffen, 

skulle det klicka, eller inte? 

De skulle ju trots allt träffas under en 

ganska lång tid framöver. Men efter mötet 

var de båda nöjda och ville fortsätta 

samarbetet. 

– Vi hade ett tema för varje möte. Det 

kunde vara att hålla i avdelningsmöten, 

medarbetarsamtal eller konflikthantering 

till exempel. Det var väldigt bra 

eftersom vi båda kunde komma förberedda, 

berättar Lotta. 

– Skillnaden för mig som mentor var 

att jag inte kunde förbereda mig på samma 

sätt. För mig var det viktigt att lyssna 

Pierre Olsson 

och ställa frågor och 

låta Lotta bestämma 

vart samtalet skulle 

ta vägen, säger Patrik. 

Lotta hann arbeta 

ett och ett halvt år 

som gruppchef på 

Mentor. Patrik Höber 

bokningen när en ny 

tog chansen att guida 

möjlighet dök upp. andra inom företaget. 

– Plötsligt blev 

det en tjänst ledig 

som säljare i Linköping. Jag pratade med 

Patrik om han tyckte att jag skulle söka 

jobbet. Han sade: kör, och så blev det, 

säger Lotta. 

Sedan i maj i år arbetar hon som säljare 

i Linköping. 

– Det är en helt annan värld, varje dag 

är ett äventyr. Jag har fått en rejäl kick på 

jobbet. Mentorprogrammet har betytt 

otroligt mycket för mig, jag har vuxit 

som människa och fått ett större självförtroende. 

Jag är inte riktigt framme 

än, men jag har definitivt blivit starkare, 

säger Lotta. 

Även för Patrik har det varit ett givande år. 

– Jag märkte att jag var mycket bättre 

på att lyssna i min roll som mentor än 

som chef. Och det är något jag tar med 

mig i mitt fortsatta arbete, säger Patrik. 

Även om programmet är avslutat hör 

de fortfarande av sig till varandra då och 

då. Och Lotta är inte främmande för att 

för att själv ta på sig rollen som mentor i 

framtiden. 

– Men inte just nu. Mitt nya jobb kräver 

väldigt mycket, och jag har mycket 

kvar att lära innan jag vill sätta mig i rollen 

som en mentor. 

”Jag har vuxit som människa”. Lotta Nathell har gått DB Schenkers mentorprogram. Efter 20 år på 

bokningen har hon blivit säljare i Linköping. Så småningom kan hon tänka sig att bli mentor åt andra. 

FAKTA 

Lotta Nathell 

■ Ålder: 41 år 

■ Familj: Sambo och dotter, 13 år 

■ Bor: Radhus i Linköping 

■ Utbildning: Tvåårig Distribution- och 

kontorslinje 

■ Vad har du gjort tidigare i yrkeslivet?: 

Inte ett dugg! Praktiserade tre dagar 

i veckan hos Skandia Fallenius när jag 

gick på gymnasiet, på den vägen är det. 

FAKTA 

Mentorprogrammet 

■ 21 adepter och mentorer parades samman 

i början av maj 2009 med avslutning 

den 7 september i år. Ungefär är 

hälften av deltagarna var kvinnor. 

■ Syftet är att ge kunskap om företaget, 

ge chefer möjlighet att utveckla sitt 

ledarskap samt ge externrekryterade 

chefer möjlighet att utveckla sitt nätverk 

inom DB Schenker. 


Alla åker åt samma håll. Hur mycket ska vi sälja? Hur mycket behöver 

vi tillverka och köpa in? Sales & Operations planning kopplar ihop 

de olika delarna i verksamheten och hjälper företaget att få balans. 

DB Schenkers vetenskapsråd 

Vinjett grå 

Patrik Jonsson: 

»De olika funktionerna måste vara så sammankopplade att 

man till exempel kan utvärdera de totala konsekvenserna 

av att öka produktionstakten innan orderboken börjar växa. 

med att hitta rätt fokus och få rätt beslutsmandat. 

Är man för detaljerad och operativ 

blir inte frågorna strategiska och ledningsengagemanget 

lågt. Det är också få företag 

som jobbar med scenarioanalyser för att 

utvärdera kostnads- eller lönsamhetseffekterna 

av olika handlingsalternativ. 

Lacroix/iStockhoto 

S&OP-resan 

har bara börjat 

Om någon drar längst fram och alla bitar kopplas ihop och håller sig på rälsen 

– då kan företaget gå som tåget. 

Att göra detta systematiskt kallas sälj- och verksamhetsplanering – Sales & 

Operations planning (S&OP) – och hjälper ett företag att knyta ihop alla funktioner 

och få bästa balans mellan kundservice, kostnader och kapitalbindning. 

Professor Patrik Jonsson från DB Schenkers vetenskapsråd resonerar här kring 

hur S&OP fungerar och vad som krävs för att man ska lyckas. 

”En förutsättning för att konkurrera som 

försörjningskedja är att prioritera och agera 

samordnat. Sälj-, marknads-, produktions-, 

inköps-, produktutvecklings- och 

ekonomifunktionerna måste arbeta efter 

samma målsättningar. 

De måste vara så sammankopplade att 

man till exempel kan utvärdera de totala 

konsekvenserna av att öka produktionstakten 

innan orderboken börjat växa, 

prioritera produktionsresurserna för att 

kostnadsoptimalt försörja en produktportfölj 

med stor andel nya produkter, 

eller planera tillverkning av produkter 

vid olika anläggningar för att uppnå högsta 

lönsamhet. 

Målet är att kunna besluta om vad och 

hur mycket som ska säljas, tillverkas och 

köpas in så att bästa balans mellan kundservice, 

kostnader och kapitalbindning 

uppnås. Ofta måste man då också kunna 

identifiera begränsningar och möjligheter 

i försörjningskedjan, och förutse och utvärdera 

olika möjliga framtidsscenarier. 

Sälj- och verksamhetsplanering (på engelska 

Sales & operations planning, S&OP) 

syftar till att hjälpa företag göra just detta. 

Det är en process som genomförs med 

månadsfrekvens. Fokus är på produktgrupper 

och på att utvärdera och balansera 

produktionsvolymer, försäljningsvolymer 

och finansiella planer för det 

kommande året eller åren. 

Syftet är att på en aggregerad nivå identifiera 

och komma överens om försäljnings- 

och produktionsvolymer som alla 

funktioner följer, och säkerställa resurser 

för att verkställa planerna. Det betyder 

inte att alla håller med om att planerna är 

de rätta, men det innebär att alla accepterar 

dem och agerar efter dem. 

Vi får därmed ett företag som jobbar i 

en enhetlig takt och med ett gemensamt 

mål. Det kommer dock alltid förekomma 

konflikter och spänningar mellan funktioner. 

Sälj och produktion, till exempel, 

har alltid tänkt delvis olika och kommer 

förhoppningsvis fortsätta göra så. 

Vi behöver funktioner som klarar av 

att göra det ”omöjliga” och ifrågasätta det 

traditionella. Men vi kan inte ha funktioner 

som motarbetar varandra och inte 

accepterar att arbeta med andra målsättningar 

och efter andra planer än dem som 

de själva tagit fram och tror på. Med rätt 

fokus och involvering i S&OP-processen 

kan den bli företagets mest strategiska 

process, där besluten om företagets framtida 

väg stakas ut. 

Affärsplan och budget är viktiga 

utgångspunkter för S&OP-arbetet 

men S&OP-processen blir då också en 

viktig utgångspunkt för affärsplaneringen 

och budgetarbetet. 

S&OP är inget nytt, läroböcker och utbildningar 

i logistik har lärt ut grunderna och 

principerna i S&OP under mer än 30 år. 

Men det är med S&OP ungefär som med 

Lean Production – kunskaperna och tankegångarna 

har varit välkända i årtionden 

innan företagen börjat anamma dem på 

riktigt. Idag är det få företag som inte har 

etablerat en S&OP-process, men många 

har precis börjat jobba med S&OP. 

De allra flesta är fortfarande i början av 

en resa som inleds med att etablera 

en process med ett månadsmöte 

som hjälper dem balansera 

sälj- och produktionsplaner och få hela 

organisationen att utgå från samma siffror 

och jobba mot samma mål. Däremot 

inkluderas oftast inte leverantörer i processen 

och det är ovanligt att produktutvecklingsplaneringen 

och den finansiella 

planeringen är en del av den. 

Många av användarna brottas också 

Men varför har det tagit sådan tid att få upp 

ögonen för S&OP och varför har fortfarande 

de flesta företag så pass enkla processer? 

Förutsättningar för S&OP är att man tänker 

och agerar i processer och har en global 

supply chain-organisation med helhetssyn 

som kan driva processen. För att S&OPprocessen 

ska få långsiktigt och strategiskt 

fokus krävs att man inte fokuserar för mycket 

på detaljerna, har ett beslutsstöd som 

underlättar analys och ekonomisk utvärdering 

ur ett helhetsperspektiv och har 

företagsledningens involvering. 

Om inte VD och ekonomichef är 

med vid besluten så kan inte strategiska 

beslut fattas – så enkelt är 

det. För att praktiskt möjliggöra ett 

sådant beslutsmöte måste det vara 

väl förberett, med stöd från delprocesser 

och förmöten, och inte vara 

mer än en eller två timmar. > 


DB Schenkers vetenskapsråd 

Patrik Jonsson: 

»De första stegen är 

att förstå och bestämma 

vad man vill uppnå 

med sin process. 

asr.se 

Om man vill identifiera de mest optimala planerna, 

ta hänsyn till olika begränsningar och 

utvärdera hur lönsamheten och planerna 

påverkas av olika interna och externa händelser, 

så krävs stöd av så kallade avancerade 

planeringssystem (APS). Oracle, JDA, SAP 

och flera andra IT-företag är väldigt tydliga 

med att det krävs APS med optimeringsoch 

simuleringsmöjligheter och med användarvänliga 

rapportgeneratorer för att lyckas 

med S&OP. 

Detta stämmer säkert för de större organisationerna 

och för de med ambitiösa S&OPmålsättningar, 

men majoriteten av företag är 

enkla S&OP-användare och använder Excel. 

Det första man ska göra för att utveckla sin 

S&OP-process är inte att skaffa APS, utan 

Excel kan fungera alldeles utmärkt ändå 

tills man vill ta de sista stegen och införa 

scenarioanalyser och lönsamhetsoptimeringar 

över flera anläggningar. De första 

stegen är att förstå och bestämma vad man 

vill uppnå med sin process. 

Om man har flera produktionsanläggningar 

är lämpligen S&OP-processen 

gemensam för alla anläggningar och 

balanserar planer, resursutnyttjande och 

kundservice för anläggningarna som helhet. 

Om leverantörernas planer och prestation 

påverkar så bör man fundera på hur de kan 

involveras. Beroende på omfattning och ambitionsnivå 

i processen är det sedan dags att 

bestämma vilka delprocesser, delanalyser 

och förmöten som måste äga rum. 

Om det finns en global supply chain-chef äger 

hon lämpligen processen, och för att få rätt 

beslutsmandat måste ledningsgruppen vara 

representerad i slutmötet. När man har process, 

organisation och människor på plats, 

kan man börja fundera på lämpligt systemstöd 

och hur man kan säkerställa tillräcklig 

datakvalitet för att använda det. 

Patrik Jonsson 


Helhetssynen avgörande. Förutsättningar för ett lyckat S&OP-arbete kräver att man hittar rätt 

fokus. Se till strategier och helheter och inte till detaljer, menar Patrik Jonsson, professor i operations 

& supply chain management på Chalmers. 

Patrik Jonsson 

■ Professor i operations & supply chain 

management, Chalmers tekniska högskola. 

Teknologie doktor i produktionsekonomi 

vid Lunds tekniska högskola. 

■ Viceprefekt för Institutionen för 

teknikens ekonomi och organisation vid 

Chalmers, med ansvar för forskarutbildningen. 

■ Forskningsansvarig i Northern LEAD. 

■ Bedriver forskning om bland annat 

material- och produktionsstyrning, försörjningskedje- 

och leverantörsfrågor, 

logistisk prestationsmätning. 

■ Styrelsemedlem i EurOMA (Den europeiska 

organisationen inom operations 

management, www.euroma-online.org). 

■ Patrik Jonsson är dessutom medlem i 

DB Schenkers Vetenskapsråd. 

Pierre Olsson 

Med DB SCHENKERhangartner 

är vi på rätt spår i Europa 

Nu har vi gjort det enklare att välja kombitrafik. DB SCHENKERhangartner innebär att 

du får en transport där väg och järnväg är integrerade till 100 procent. Med egna blocktåg 

och egna terminaler kombinerar vi järnvägens miljöfördelar med vägtransportens 

flexibilitet. Den långa transporten sker med järnväg medan hämtning och lämning sker 

med bil. Järnvägen har också andra fördelar – du får en säker transport och undviker bland 

annat vägskatter och körrestriktioner under helger. 

Med DB SCHENKERhangartner blir vårt nätverk i Europa ännu starkare. Till vårt vägtransportnät 

kan vi nu addera ett heltäckande järnvägsnät. Här konkurrerar inte det 

ena transportslaget med det andra – det är kombinationen som är det viktiga. 

DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter och konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. 

Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision. 

För mer information gå in på www.dbschenker.com/se

Vacker svensk ved – en het produkt 

Pierre Olsson 

– Visst kan man sänka elpriset genom att elda med ved, men den veden vi säljer fungerar 

mest som en mysfaktor. Om det var tillåtet skulle man kunna sälja ett kit med en säck ved 

och en flaska vin, säger Jan Olsson, VD på Skogsenergi i Knappåsen med ett leende. 

Men den som inte hamstrat ved riskerar att bli utan mysbrasa redan i början av nästa år. 


Tar det kallt. Jan Olsson startade 

vedtillverkningen på Knappåsen 

förra året. ”Det var ett bra år att 

starta, vi sålde mer än vi räknat 

med tack vare den ovanligt kalla 

vintern”, säger han. 

När vedtillverkningen på det gamla sågverket 

i Knappåsen utanför Torsby i Värmland gick 

i konkurs för två år sedan såg Jan Olsson möjligheterna. 

Tillsammans med sin bror Peter och kompanjonen 

Ronny Bergström köpte de anläggningen. 

Enligt kalkylen behövde man sälja 300 000 säckar 

ved det första året. Förra vintern var den första för 

Skogsenergi i Knappåsen, och det kunde knappast 

börjat bättre. Totalt sålde man cirka 400 000 säckar 

första året. 

– Det var ett bra år att starta. Vintern var ovanligt 

kall och vi sålde allt vi klarade av att producera, säger 

Jan Olsson. 

I år räknar han med att sälja uppemot 600 000 

säckar till kunder i Norge och stora butikskedjor i 

södra Sverige. 

En stor del av den ved som säljs under hösten i de 

flesta butikskedjor i Sverige kommer från Estland och 

är något billigare att köpa in. Först när den är slut fyller 

butikskedjorna på med svensk ved. Men förra året 

tog all ved slut på många platser över hela Sverige, 

därför har många öppen spis-ägare redan hamstrat 

rejält under hösten. Det påverkar naturligtvis verksamheten 

i Knappåsen. 

– Förra året hade vi ingen större efterfrågan fram 

till december. Då kunde vi fylla våra lager i lugn och 

ro fram till dess. I år tömdes vårt lager redan i oktober. 

Allt vi producerar nu går direkt ut till våra kunder, 

säger Jan. 

Varje dag kommer ett par lass virke från lokala leverantörer 

som vet vad Jan Olsson vill ha. 

– Idealet är virke med en omkrets på mellan 10 och 

20 centimeter, klenare dimensioner ger samma spill 

och tar lika mycket tid att framställa som grövre. Därför 

är det bättre att tunnare virke får gå direkt till 

pappersmassa eller spåntillverkning, säger han. 

Tillverkningen på Knappåsen sker året om, processen 

med att torka veden varierar mellan tre till fem dygn 

beroende på årstid. 

– Vi har skrivit kontrakt med de stora kedjorna på 

vissa volymer och vi producerar utifrån det som är 

förbeställt. Men det är naturligtvis svårt att avgöra 

efterfrågan. Blir det ännu en kall vinter riskerar det 

att bli tomt i butikerna i år igen, säger Jan Olsson. 

Ett femtontal personer är anställda i verksamheten 

som innefattar kapning, klyvning, torkprocess, packning 

och tillverkning av lastpallar för eget bruk. 

Att bygden hålls vid liv är viktigt för Jan Olsson. 

Alla anställda är från trakten och han är också noga 

med att enbart jobba med leverantörer i närområdet 

som är miljöcertifierade – även om det kostar lite mer. 

– Vi har lagt bort att konkurrera med priset mot 

veden från Estland. Istället konkurrerar vi genom 

att hålla en högre kvalitet. Och kunderna föredrar 

svensk, närproducerad ved framför importerad, även 

om den är lite dyrare, säger Jan Olsson. 

Svensk och estnisk ved har samma energiinnehåll, 

men i och med att veden från Knappåsen tillverkas i 

en sluten process blir den lite gulare i färgen och vackrare 

att se på. 

– I många hem är det viktigt hur vedträden ser ut, 

det är en del av själva mysfaktorn att vedstapeln är 

estetisk och inte ser ut som en skräphög. 

Alla frakter från Knappåsen sker antingen med hel 

bil och släp, eller ett helt släp. På en bil med släp ryms 

2 376 säckar ved. Transporterna går antingen till ett 

centrallager, eller direkt till butik. 

– De riktigt stora butikerna kan ta emot mellan fem 

och tio bilar med släp på en säsong, säger Jan Olsson. 

Mer om ved på nästa sida 

> 

Jan Olsson: 

»I år tömdes vårt lager redan i 

oktober. Allt vi producerar nu går 

direkt ut till våra kunder.«

Klabbat 

och klart! 

CROWN WAVE 

Effektiv och säker! 

Det har blivit allt vanligare 

att husägare installerar en 

braskamin för att spara på 

olja och el under vintern. 

Här är lite nyttiga fakta om 

ved och vedeldning. 

Susan McKenzie/Dreamtime 

Kan användas i 

nästan alla 

lagerutrymmen. 

I Sverige avverkas cirka 75 till 80 procent 

av virkestillväxten, vilket betyder att det 

svenska virkesförrådet hela tiden ökar. 

Merparten av virket går till massavedsindustrin 

och sågverken. 

Björkved är den absolut vanligaste 

veden vilket är naturligt med tanke 

på dess höga energiinnehåll. Bäst ved 

får man om man avverkar i januari och 

februari och klyver veden så fort som 

möjligt. 

När man torkar och lagrar ved är det 

mycket viktigt att veden ligger luftigt 

och inte för tätt packat. Det sämsta man 

kan göra är att täcka över veden med en 

presenning. 

Veden torkar som bäst på våren när 

fukthalten i luften är låg. Dåligt torkad 

ved kan drabbas av lagringsröta. 

Skogsröta är en annan typ av röta som 

främst angriper gran och oftast börjar i 

mitten av stammen och sprider sig utåt 

mot barken. 

Trä som är drabbat av röta går bra att 

elda och energiinnehållet är bara marginellt 

lägre. 

Hur mycket av energiinnehållet som 

frigörs vid förbränning beror mycket på 

eldningstekniken. 

Regel nummer ett är att veden ska vara 

torr. Ved som har en fuktighetshalt som 

överstiger 20 procent bör inte förbrännas. 

För att få ut optimalt mycket energi 

ska man blanda barr- och lövved. 

Aska från vedeldning är utmärkt att sprida 

på gräsmattan. Det höga pH-värdet gör 

att askan kan ersätta kalkning. 

Det är mindre lämpligt att lägga aska 

på bärbuskar eller annat som ska ätas 

eftersom askan kan vara förorenad av 

cesium från olyckan i Tjernobyl. 

Den som använder fuktig ved eller pyreldar 

(pyreldning är när du inte ser lågor, 

men det ryker av veden) skapar en rök 

med tjära som kondenserar i eldstaden 

och skorstenen. Risken är att tjäran börja 

brinna i ett våldsamt förlopp som kallas 

soteld. 

Den som drabbats av en soteld riskerar 

en ny eldsvåda inom ett dygn på grund 

av eftervärmen. En sotare ska kontrollera 

anläggningen innan man får elda igen. 

När man eldar ved uppstår vedröksfenoler, 

som liknar antioxidanten vitamin E 

och används i kosttillskott för att skydda 

kroppen mot sjukdomar och åldrande. 

Om man lägger blötlagda lövvedsspån 

på grillen blir maten nyttigare eftersom 

antioxidanterna från spånen hamnar i 

maten. 

Trädslagens tio i topplista när det gäller 

energivärde: 

1. Syrén 2. Ek 

3. Apel 4. Rönn 

5. Alm 6. Lönn 

7. Björk 8. Sälg 

9. Alm 10.Tall 

www.vstruck.se 

Källa: Svensk Ved 

och Skogsstyrelsen 

Romica/Dreamtime 

46 | LOGISTIKMAGASINET 4-2010

Isvägen till diamantgruvorna 

Vinjett grå 

Varje vinter byggs Kanadas spektakulära 

isvägar upp från grunden så att 

hundratals lastbilar kan frakta gods över 

de frusna sjöarna i norr. 

Du kanske har sett dem i dramadokumentären 

”Ice Road Truckers” på TV4? Där framställs rutten 

mellan Yellowknife och diamantgruvorna som en 

enda lång strapats där livet står på spel. 

I själva verket är vägen en av de säkraste i världen. 

Text: Meike Wöhlert 

AETN/TV4 

Raskar inte direkt över isen. Lastbilarna som trafikerar isvägen upp till diamantgruvorna i nordligaste Kanada får hålla en maxhastighet 

av 25 km i timmen om de är fullastade. När de kör över isen spricker den något, men fryser snabbt till igen. Men kör man för fort kan bilen 

bakom köra igenom sprickorna. Den glesa trafiken och ständig övervakning gör dock vägen till en av de säkraste i världen. 

Hela vägen som täcks helt av is, sträcker sig 60 

mil genom Kanadas arktiska tundra. Den är 50 

meter bred och sträcker sig till 90 procent över 

frusna sjöar. Vägen går från Northwest Territories som 

är två och en halv gång så stort som Sverige, men har en 

befolkning på färre än 43 000 invånare, in i Nunavut 

som är Kanadas nordligaste territorium. 

Vägen blev berömd 2007 när den amerikanska TVstationen 

The History Channel började sända dramadokumentären 

”Ice Road Truckers”. 

Vägen var ursprungligen avsedd för leveranser till 

och från guldgruvan Lupin vid Contwoyto Lake. 

Men sedan 2003 är det främst diamantgruvorna i 

norra Kanada som använder vägen. Kanadas diamantindustri 

växer snabbt och är idag världens tredje största 

producent av ädelstenar, efter Botswana och Ryssland. 

Diavikgruvan, som tros innehålla sex procent av världens 

diamanter, liksom gruvorna Ekati och Snap Lake, 

nås enbart via isvägen eller via luften. 

Bilarna som trafikerar isvägen färdas i konvoj om tre 

eller fyra fordon åt gången. Var 20:e minut, dygnet 

runt, skickar transportledningen i Northwest Territories 

huvudstad, Yellowknife, ut en ny konvoj. 

Upp till 11 000 lastbilstransporter med gods till ett 

totalt värde av cirka 500 miljoner dollar gör resan till 

gruvorna varje vinter. 

Bränsle, generatorer, stål, betong, sprängämnen, 

byggmaterial, reservdelar – allt måste transporteras 

med lastbil över isen. 

Vintern i Northwest Territories börjar vanligtvis i november. 

I december är marken frusen och isen på sjöarna är 

30 centimeter tjock. Sedan 1982 har isvägen byggts upp 

varje år med start i januari till en kostnad av mellan 15 

och 20 miljoner dollar. Vägen kan bara användas under 

februari och mars, sedan börjar den smälta bort. 

Under bygget delas 140 anställda in i två grupper, en i 

vardera änden av vägen. Sedan arbetar de med snöplogar 

och bandvagnar mot varandra från norr och söder 

tills de möts i mitten. 

Det är ett mödosamt arbete, 20 timmar om dygnet är 

det helt mörkt och vindfaktorn kan sänka temperaturen 

till så lågt som minus 70 grader Celsius. 

Arbetsgrupperna plogar bort snön, mäter isens tjocklek 

och sprutar vatten på det som ska bli väg. Via helikopter 

håller arbetsledningen koll på utvecklingen. 

När isen är 70 centimeter tjock kan vägen öppnas för 

lättare laster. När den är en meter tjock klarar vägen att 

transportera tankar fyllda med 50 000 liter bränsle. 

Förra året började lastbilarna rulla relativt sent, först > 

Säsongsarbete. Upp till 11 000 lastbilstransporter gör resan över Kanadas arktiska 

tundra upp till gruvorna varje vinter. De fraktar byggmaterial som betong och stål, 

bränsle, generatorer med mera. Över 90 procent av vägen sträcker sig över frusna sjöar. 

Diavik Diamond Mine 



”The Tibbitt–Contwyoto Ice Road” 

asr.se 



LTS Kommunikation 

Svåråtkomliga diamanter. Diavik Diamond Mine (bilderna till vänster) ligger på en ö i sjön Lac de Gras och kan bara nås 

via luften eller isvägen som är farbar ungefär tio veckor om året. Kanada har en snabbt växande diamantindustri och är nu 

världens tredje största producent av ädelstenar, efter Botswana och Ryssland. 

Kylslaget. I Yellowknife, 

huvudstad i 

Northwest Territories, 

kan temperaturen 

krypa under -40 °C. 


den 4 februari. Å andra sidan höll vägen en ovanligt 

hög kvalitet och var i stort sett fri från bulor och håligheter. 

Snöplogar, helikoptrar och bärgningsfordon är i drift 

under hela säsongen. Ett speciellt team övervakar 

isens tjocklek med hjälp av radar och borrhål i isen. 

Ett vaktbolag patrullerar området och ser till att hastighetsgränserna 

hålls. För en fullt lastad bil med släp 

är maxhastigheten 25 km/tim och för en tom 60 till 70 

km/tim. 

När en långtradare kör längs isvägen spricker isen. 

Då sjunker vägen något och vatten sipprar in i sprickorna, 

men fryser snabbt till igen. Men om en lastbil kör 

för fort, kan den som ligger bakom köra genom isen. 

Detta hände år 2000 när isen gav vika under en bandvagn. 

Föraren kunde snabbt dras upp ur vattnet , men 

drabbades av en hjärtattack och dog. Annars är dödsolyckor 

något mycket ovanligt på isvägen. 

Säkerhet har högsta prioritet för alla inblandade. Isvägen 

mellan Tibbitt och Contwoyto är en av de säkraste 

vägarna i världen och säkrare än någon annan väg i 

Kanada. 

Den största faran ligger i det monotona i att köra timme 

efter timme i antingen bara vit snö, eller svart natt. 

För att bekämpa tristessen håller många förare radiokontakt 

med kolleger och i hytten finns också videomonitorer. 

Den sju mil långa Gordon Lake är till exempel 

känd som ”tre-films-sjön” – föraren hinner nämligen se 

tre hela DVD under den långsamma passagen. 

På någon av de 64 vägsträckor som går på fast mark 

skulle det vara fullständigt livsfarligt att titta på film 


samtidigt som man kör. Det beror på att landavsnitten 

är smala, kurviga och ojämna. Dessutom använder i 

Yellowknifes invånare isvägen på helgerna för att ta sig 

norrut och åka skidor eller fiska. Naturligtvis dyker det 

också upp turister som vill se isvägen de sett på TV, vilket 

kan ställa till problem för långtradarchaufförerna. 

Det händer att isvägen måste stängas tillfälligt, till 

exempel när snöstormar blåser så hårt att föraren helt 

enkelt inte kan se längre. Sådana ”whiteouts” är dock 

sällan långvariga. Då är temperaturer över noll är ett 

mycket större problem. 

Under 2006 orsakade orkanen El Niño en mild vinter. 

Det året var vägen bara användbar under 40 dagar. 

Nästan en tredjedel av de 9 000 planerade transporterna 

lämnades kvar i Yellowknife och måste flygas till 

gruvorna. Det gjorde transporterna sex till åtta gånger 

dyrare än landtransporterna längs isvägen. 

Äntligen framme! 

Ytterligare en 

last har anlänt till 

Diavik-gruvan, 

ungefär 35 mil från 

Yellowknife. 

Vi levererar smaker, hemlisar 

och en stämningsfull jul 

Varje dag transporterar vi tusentals ton livsmedel till terminaler, hamnar, lager 

och fryshus. Men vi levererar mer än så. Vi ser till att det finns julskinka i din 

butik, att du kan handla saffran från Indien och att julklapparna du beställt på 

nätet levereras i tid. Kort sagt det som gör julen till din. 

DB Schenker ingår i ett globalt transportnätverk där vi hanterar allt från små paket 

till komplexa skräddarsydda transportupplägg. Det gör oss stora och resursstarka. Vi är 

också bra på att kombinera olika transportsätt – bil, båt, tåg och flyg – så att vi kan 

hitta den bästa logistiklösningen. Vårt mål är att bli den miljömässigt mest hållbara 

logistikleverantören i världen. Genom att samlasta alla sändningar får vi mer miljösmarta 

transporter – vi kallar det Kollektivtrafik för gods. 


DB Schenker i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar. 

Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s LOGISTIKMAGASINET transport- och logistikdivision. 

För mer information gå in på 

4-2010 | 51 

www.dbschenker.com/se

Packa rätt så är klappen hel till jul 

Funderar du på att skicka en julklapp till någon du inte kan 

fira jul med i år? 

Det inga problem bara du lämnar in paketet före den 15 

december till ett av DB Schenker Privpaks ombud – och ser 

till att packa in presenten ordentligt. 

Logistikmagasinet bad DB Schenker Privpaks 

marknads- och produktutvecklare 

Linn Hägg om tips för hur du ska packa 

din julklapp så att den kommer fram hel 

till julklappsutdelningen. 

Till de varor som ofta packas för dåligt 

av privatpersoner hör ömtåliga varor som 

elektronik, vätskor och keramik. Även 

mindre ömtåliga produkter som kläder är 

ibland inte tillräckligt förpackade. 

–Delvis beror det nog på att få privatpersoner 

vet hur många gånger paketen 

hanteras. Men har man sett en paketsorteringsbana 

förstår man till exempel att 

ett ömtåligt omslagspapper inte fungerar, 

säger Linn. 

En vanlig transport börjar med att paketet 

lämnas in till ett av DB Schenker Privpaks 

ombud. En chaufför hämtar paketen och 

transporterar dem till en sorteringsterminal. 

Där sorteras de maskinellt och 

sampackas med andra paket för att slutligen 

transporteras till mottagarens utlämningsombud. 

– Har avsändaren bara slagit in sitt paket 

i ett enkelt omslagspapper finns inga 

garantier för att innehållet är helt eller ens 

kommer fram till mottagaren. Papperet 

går ofta sönder bara av trycket från andra 

paket. Då är risken stor att innehållet åker 

ur och att adresslappen försvinner, säger 

Linn. 

Det är avsändarens ansvar att packa godset 

så att det håller för normala så kallade 

transportpåkänningar med maskinell 

sortering och att paket kan stöta mot var- 

1. Bra att ha tillhands är exempelvis bubbelplast, 

tidningspapper, sax, tejp och ett kraftigt ytteremballage 

i wellpapp. 

2. Packa in varan med ett inre emballage som tar 

emot stötar och tryck, till exempel bubbelplast. 

Detta gäller framför allt glas, porslin och andra 

ömtåliga material. 

5. Se till att det du ska skicka inte ligger direkt 

emot ytteremballagets insida, det ska finnas 

plats för stötdämpande material. Hopknölat 

tidningspapper fungerar bra som stötdämpare. 

3. Se till att bubbelplasten sitter där den sitter. 4. Alla delar måste packas in ordentligt. 

6. Glöm inte att dämpa med tidningspapper runt 

om. 

9. Glöm inte att 

dämpa även 

här, annars åker 

klappen fram 

och tillbaka i det 

yttre emballaget. 

(tv) 

7. Det går utmärkt att slå in ditt paket i omslagspapper, 

men det håller inte som ytteremballage. 

andra. 

– För att hjälpa våra kunder att packa 

säkert har vi har nyligen lanserat filmen 

”Packa säkert” på vår hemsida där vi ger 

tips om vad man ska tänka på för att slå in 

sitt paket 

på rätt sätt. Om man följer våra 

rekommendationer bör paketet komma 

fram helt, och risken för att något ska gå 

sönder minskar avsevärt, säger Linn. 

8. Välj en kraftig ytterlåda, exempelvis av wellpapp 

som klarar stötar och tryck från andra 

paket. DB Schenker Pripaks vadderade påsar 

och kartonger finns att köpa hos ombuden. 

10. Gör ”skakprovet” 

– varan 

ska inte röra 

sig. (th) 

Photowitch/Dreamstime 

DB Schenker Privpaks ombud tillhanda- 

håller emballage i kraftig wellpapp som 

skyddar mot yttre stötar och tryck under 

transporten. 

– Det är alltid säkrare att packa i en helt 

ny låda. Den tål stötar bättre, wellpapp 

trycks ihop vid en stöt vilket gör att skyd- 

det försämras för varje gång det används, 

säger Linn. 

Följ tipsen i Paketskolan så ökar 

oddsen för att både du och mottagaren 

får en God Jul! 

Exempel på mindre lyckade presentpackningar: 

■ Antik keramik i låda med ”ostbågar” 

Keramiken var placerad i en låda som var 

fylld med ”ostbågar” av frigolit som enda 

emballage. Men på grund av att keramiken 

hade en oregelbunden form hade den 

rört sig i lådan under transporten och 

tryckt undan ”ostbågarna”. Till slut låg 

keramiken direkt mot lådan utan något 

skydd emellan och blev krossat. 

■ Lovikkavantar i julklappspapper 

Vantarnas enda emballage var ett vackert 

julklappspapper som inte håller för 

maskinell hantering. När vantarna passerat 

den sista paketsorteringen återstod 

enbart en liten flik av julkappspapperet. 

Adresslappen var försvunnen och det var 

omöjligt att skicka vantarna till rätt mottagare. 

■ Pussel i originalförpackning 

Pusslet skickades i originalförpackning 

utan omslag, med adresslapp på. Normalt 

transporteras pussel till butiken i större 

förpackningar i wellpapp. Kartongen i butik 

är inte gjord för transport. En förpackning 

måste tåla att hanteras av mekaniska 

armar. När pusslet nådde slutstationen 

var kartongen trasig och pusselbitar hade 

läckt ut. 

Fortsättning nästa sida > 

Pierre Olsson 


Forts från föregående sida 

11. Tänk på att originalförpackningar för till 

exempel elektroniska varor inte är tillräckligt 

stöttåliga för att skickas som de är, men de kan 

användas som ett extra inneremballage. Man 

kan aldrig ha för mycket bubbelplast runt en 

ömtålig vara. 

13. Om du skickar en vara med flytande innehåll 

så lägg den i en plastpåse och knyt ihop den 

så att inget kan rinna ut. Se till att behållaren 

är omsorgsfullt omsluten av absorberande 

material, som en disktrasa eller hushållspapper, 

som kan suga upp eventuellt läckage från plastpåsen. 

Vid läckage blir avsändaren ersättningsskyldig 

om intilliggande paket skadas. 

15. Jeans är 

inte ömtåliga 

i sig och 

behöver 

inte packas 

in i bubbelplast… 

Tänk på att… 

12. Om varan får plats i ett av DB Schenker Privpaks 

vadderade påse är det ett bra emballage. 

Påsarna är fodrade med bubbelplast. 

14. Bubbelplast är bra till allt. 

16. …men om du vill att paketet ska komma fram 

helt, är det bäst att lägga det i en kraftig låda. 

Omslagspapperet håller inte för en transport. 

Så gör du 

■ Boka frakten på www.privatpaket.se 

och lämna sedan in det hos valfritt DB 

Schenker Privpak-ombud. Vissa ombud 

har servicestation där man kan boka, 

betala och skicka paket i butiken. 

■ Lämna in paketet före den 15 december 

så når det fram till jul. 


Privpak i siffror 

■ DB Schenker Privpak har 1 600 paketombud 

över hela Sverige. 

■ Det senaste året har antalet paket som 

skickas med DB Schenker Privpak ökat 

med mer än 70 procent. Det senaste 

halvåret har snittet legat på cirka 84 400 

sorterade privatpaket per månad. 

■ Från dessa ombud skickas flest privatpaket 

(sept 2010): Rolf Ericsson Bil AB i 

Falun, Cykelbudet i Norrköping, Hallengrens 

i Alingsås. 

■ Till dessa ombud skickas flest privatpaket 

(sept 2010): Norrtälje Tobakshandel 

i Norrtälje, Havanna Magasinet i 

Ljungby, ICA Väst Flogsta i Uppsala. 

■ Läs mer om DB 

Schenker Privpak 

på www.schenkerprivpak.se 

Kontakta 


Här är telefonnummer till 

kundservice på våra olika 

kontor inom landtransporter 

i Sverige. 

Borlänge 0243-25 76 20 

Borås 033-17 84 20 

Gävle 026-15 87 20 

Göteborg 031-703 94 00 

Halmstad 035-15 46 65 

Helsingborg 042-38 70 70 

Hudiksvall 0650-357 70 

Hultsfred 0495-158 20 

Jönköping 036-18 32 00 

Karlshamn 0454-335 70 

Karlstad 054-85 26 40 

Kristianstad 044-760 60 

Linköping 013-37 09 30 

Luleå 0920-23 57 30 

Malmö 040-671 35 00 

Nybro 0481-717 20 

Skara 

0511-261 13 

Skellefteå 0910-517 10 

Stockholm 08-585 10 400 

Sundsvall 060-59 54 50 

Umeå 

090-71 66 10 

Visby 

0498-24 80 50 

Vänersborg 0521-26 05 30 

Värnamo 0370-69 91 20 

Västerås 021-15 11 70 

Växjö 

0470-77 36 15 

Örebro 

019-21 91 00 

Örnsköldsvik 0660-572 20 

Östersund 063-16 18 20 

Packat och klart! Linn Hägg, marknads- och produktutvecklare på DB Schenker Privpak, visar paketen 

som håller för att hanteras i alla led i transportkedjan. Inuti ytterpåsen och lådorna ligger de 

inslagna julklapparna – med förutsättning att vara lika fina när de packas upp som när du slog in dem. 

■ Paketen ska tåla att hanteras av mekaniska 

armar. 

■ Ett paket hanteras av upp till tio personer 

längs transportkedjan. 

■ Om emballaget är för tunt kan det gå sönder 

bara av trycket från ett annat paket. 

■ Linda gärna in varan i bubbelplast (finns i 

byggvaruhus, Clas Ohlson etc) 

■ Välj en kraftig ytterlåda exempelvis av 

wellpapp som klarar stötar och tryck från 

andra paket. 

■ Packa vassa föremål som kan skära igenom 

emballaget extra noggrant. Knivar, saxar, 

tänger och liknande bör packas in i stadigaangre 

material – till exempel en bit plastslang. 

■ Använd gärna DB Schenker Privpaks självlappen 

på paketet. Finns gratis hos DB 

häftande plastfickor för att fästa adress-s- 

Schenkers Privpak-ombud, vid inlämnande 

av paket. 

■ Gör ”skakprovet”. Varan ska inte röra 

sig. 

■ Du ska kunna styrka värdet av det du 

skickat om något händer. 

Övriga kontor och bolag inom 

DB Schenker samt broschyrer 

och produktblad på: 

www.dbschenker.com/se 

Vill du ha Logistikmagasinet 

fyra gånger 

om året utan kostnad? 

Meddela namn och adress till: 

pierre.olsson@dbschenker.com 

eller via www.dbschenker.com 

under rubriken ”Press 

/Logistikmagasinet”. 




Får sin plats i 

Hall of Fame 

■ Det är inte bara Wayne 

Gretzky och andra idrottsstjärnor 

som kan bli invalda a i 

Hall of Fame. Nu får Gottfried 

Schenker – samlastningens s 

fader och grundaren av DB 

Bättre sent... Gottfried Schenker 

får postumt erkännande. 

Schenker – ett postumt erkännande 

för sina insatser inom 

logistikområdet och väljs in i Logistics Hall of Fame. 

Schenker var först med idén att samla mindre sändningar 

till större enheter och frakta dem över stora avstånd med 

hjälp av olika transportslag. På så vis utvecklade han en billig 

och snabb transportlösning som utnyttjade fördelarna 

med järnvägs-, bil- och båttransporter. 

– Gottfried Schenker skapade för 150 år sedan ett transportsystem 

som fungerar utmärkt än idag. Hans arbete kan 

betraktas som en milstolpe inom logistiken. Hans idéer 

har haft en avgörande betydelse för dagens logistik, säger 

Anita Wurmser, ordförande för den oberoende juryn. 

I Logistics Hall of Fame antas personer som bidragit till 

utvecklingen av logistik och supply chain management. 

Initiativet stöds av det tyska transportministeriet och ett 

flertal branschorganisationer. 

Säker tvåa i Polen 

■ Efter bara ett år på den polska marknaden 

är nu DB Schenker Rail Polska 

väletablerat i landet. 

– Vi behöver fortfarande effektivisera 

bolaget, men vi har befäst vår ställning 

som nummer två på den polska marknaden, 

säger Hans-Georg Werner, VD för 

DB Schenker Rail Polska SA. 

DB Schenker Rail förvärvade PCC 

Logistics och PTK Holding i mitten av 

2009. 

– Att förvärva 30 enskilda bolag och 

bilda ett stort företag som DB Schenker 

Rail Polska som kan konkurrera internationellt 

är en enorm integrationsuppgift, 

säger Hans-Georg Werner. 

Företaget har sitt huvudkontor i 

Zabrze i södra Polen och sysselsätter 

cirka 5 500 personer. Polen är den näst 

största marknaden för europeiska godstransporter 

på järnväg efter Tyskland. 

Under första halvåret 2010 omsatte DB 

Schenker Rail Polska 110 miljoner euro. 

Hjälps åt med spaden. Ingvar Nilsson, CEO Schenker North, Mats 

Olsson, VD Schenker Logistics AB, Olle Sundin, flygplatschef Göteborg 

Landvetter Airport och Joakim Hedin ,VD Bockasjö. 

Spaden i jorden för mer 

logistik vid flygplatsen 

■ Den 1 oktober togs det första 

spadtaget för bygget av DB Schenker 

Logistics nya logistikbyggnad 

vid Landvetter flygplats utanför 

Göteborg. I november 2011 beräknas 

bygget på 31 000 kvadratmeter 

vara klart. 

DB Sche nker Logistics har också 

option på att bygga ytterligare 

15 000 kvadratmeter på tomten. 

I dag finns DB Schenker Logistics 

utspridda i fyra olika byggnader 

i Göteborg. Satsningen i 

Landvetter gör att huvuddelen av 

verksamheten kan samlas under 

ett enda tak. 

– Vi kan vara mycket effektivare 

och flexiblare när vi samlar all 

personal på ett ställe. Vid tillfälliga 

toppar är det till exempel lätt att 

flytta personal från en kund till en 

annan, säger Mats Olsson, VD för 

DB Schenker Logistics AB. 

Valet av Landvetter innebär också 

en effektivisering av godsflödet 

ut från lagret eftersom vägnätet 

runt flygplatsen gör distributionen 

mer effektiv. 

Anläggningen byggs enligt 

Green Building-standard där 

kriterierna är att sänka energianvändningen 

i fastigheten med 

25 procent mot kraven i Boverkets 

byggregler (BBR). 

– Även vår anläggning i Arlandastad 

är byggd enligt samma 

standard. Där har vi sänkt energianvändningen 

med 50 procent, 

säger Mats Olsson. 

Etableringen vid Göteborg 

Landvetter Airport är ett samarbete 

med Bockasjö AB som bygger 

och äger fastigheten som 

DB Schenker Logistics sedan hyr. 

Allt inom 

vägning! 

Safedriving erbjuder kompletta 

backkamerasystem för alla typer av fordon 

www.vetek.se 

info@vetek.se 

0176-208920 

SDK440 

Trådlöst system för längre fordon. 

Klarar alla godkända fordonslängder 

i Sverige, utan störning. 

Upp till sju kameror kan anslutas. 

Bilden visar 7” monitor med 

El-visirkamera. Kameran har 

inbyggd värme, IP68 och 

12 ir-dioder. 

BACKKAMERASYSTEM 

Tel 040-30 30 24 

www.safedriving.se

Krysset 

LÖSER 

MORD I 

MIDSOMER 

KOMBI- 

NERAT 

HEM OCH 

FORDON 

ÄMNAR 

CHILE- 

STAD 

UTHUS 

SÅDAN 

FÖRETAS 

PÅ RYGG 

HOPPAS 

MED 

KRÄVS 

FÖR 

TUNGA 

FORDON 

INTE SÅ 

MÅNGA 

BRAND- 

REST 

FARKOST 

JAKT- 

GUDINNA 

RHYTHM 

AND 

BLUES 

VID 

TILLTAL 

KOMMA 

KOMPANI ATT VARA 

RYTM 

SOLÖ 

RENGÖR 

INGEN 

ERKÄNSLA 

BIL- 

MODELL 

SAKNAR 

PIGMENT 

DJUR I 

OST 

KAN 

HÅRET 

VARA 

ROMSEX 

ASIEN- 

STAT 

LÄGGNING 

EJ VILD 

PLATS 

FÖR SÖTT 

HEDERN 

GER 

SNED 

RYGG 

SES I 

ADELS- 

NAMN 

SES VID 

PACKAD 

DATAFIL 

BÄSTA 

PÅ LEAN 

ÖPPEN 

LÅDA 

TIDIG 

GUDINNA 

LÄRO- 

ANSTALT 

URDEL 

SKER 

FRÅN 

SIDLINJE 

HAR STALL 

BIBELDEL 

FÖR 

HAR 

MACK 

MED Q8 

TVÅ LIKA 

MÄSTER- 

SKAP 

ÄR JU 

BASSE 

ESTRAD 

KAN 

OTÅLIG FÅ 

TRATT 

KAFFE- 

STAD I 

COLOMBIA 

NÖT 

GRUND- 

LURAD 

TITTA 

GYNNARE 

FIN 

STEN 

VAKAR 

STEGRING 

ART- 

SKILDA 

KORT 

MÅNAD 

GALET 

KUL 

PÅ TUB 

HOS 

CAMPARE 

RÄKNING 

JOHN I 

TV- 

DECKARE 

SKÄR 

YTTRADE 

FÅGEL 

FÖRE- 

TAGS- 

HJÄLP 

BÅTHJÄLP 

RAGGDJUR 

FORS- 

LAR I 

STOCK- 

HOLM 

GÄRDE- 

STAD 

KAR 

HAR 

PÄRMAR 

OBAMA- 

LAND 

PACKE 

BAK- 

SLAG 

DAM I 

DALLAS 

KVINNO- 

NAMN 

KÄND 

EARTHA 

BÄST 

FÖR 

KLAPPEN 

SÖDER- 

BLOM 

KOM 

EFTER 

MOSES 

HALSDUK 

MAN I 

KJOLAR 

BIL OCH 

HÖHUS 

SARG 

? 

CARL, 

SKULP- 

TÖR 

MER ÄN 

ETT YRKE 

USASTAT 

KOLIK 

Kryssa och vinn! 

Avsändare: 

Namn: ........................................................................................... 

Företag: ......................................................................................... 

Adress: .......................................................................................... 

Postnr och ort: ................................................................................ 

Grattis till vinnarna av Höstkrysset! 

1-3:e pris: Datorbag 

Gunilla Franzén, Södra 

Interiör, Västerfärnebo 

Hans Selmeheim, Specma 

Hydraulik AB, Mölndal 

Karl Andersson, Kinnarps 

AB Leverans, Kinnarp 


4-10 pris: Braständare från Paul Bocuse 

Christer Wansulin, Försvarsmakten, Arboga 

Johan Ståhl, Tenhult. May Castenhammar, 

Tomca AB, Vallåkra. Inga Andersson, Ryftes grönsaker 

AB, Visby. Lisa Gustavsson, BAE Systems 

Hägglunds, Örnsköldsvik. Börje Holm, FMT, Trelleborg. 

Anna-Karin Ringström, Johnson Mathey, 

Västra Frölunda. 

Lös Vinterkrysset och vinn: 

1—3 pris: Bodum Twist Salt- och pepparkvarn 

4—10 pris: Set med pepparkaksformar 

Skicka in din lösning och din adress senast den 1 februari! 

Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET” 

412 97 Göteborg. Fax: 031-40 75 22 

OBS! Ange gatuadress, inte boxadress 

VISAR 

INTE INTE 

DEN ÄR 

SPÄNSTIG BRINNER MÅNGA UNDER PLANET NUMMER 

RÄCKA 

VASS 

ÅLDRING 

TAK 

INTE 

LÄTT ATT 

HITTA S V Å R F U N N E N 

SÄGS 

GÅ 

VARA 

TILLBAKA 

GULD T I G 

TANKE- 

Å T E R G Å 

RIKTIG 

SKIVA 

KAN 

ETT ÄR 

ÄR NOG 

BETE 

BETYDA 

MÅNGA 

O T A L ÄKTA E P G LITER 

KINA- 

RUNT 

VIKT 

D R A O M ENSAM T A E L 

MÅSTE 

SPIS FÖR 

HAR 

MAN 

KOCK 

ELEFANT 

SLÄPVAGN L G A S U G N 

FYLLER 

UT PÅ 

HALV 

MÅNGA 

FLUGA 

BUSKE 

SÄTT 

S I L I K O N S 

SMED- 

TVÅ- 

UR- 

DEN 

SPRUNG- KLAV PERIKLES FLYTER I 

VERKTYG 

SKAFTAD FINNS 

SNABELA 

SKJUTS 

VÄVNAD 

LIG IDÉ 

MAKA PARIS 

A T GREKÖ S A L U T E N 

SMULAR 

BERG 

TEKNO- 

ÖKNAMN 

S L Ä G G A LOGI S T E N K R O S S A 

LUNCH- 

SÅR- 

LUR 

ÖRINGAR 

FÖRE PRONO- LÅG- 

MINNE 

PLATINA 

DETTA MEN VATTEN 

Ä R R S I E S T A E B B 

GÄLLER 

ANDRA 

KAN 

FÖR FRYST 

KORSA 

PÅ FN- 

TONEN 

SKORRA 

VARA 

ÖVER 

FORDON 

KAN GÅS 

R HALVTOM U P P T I N X A E X NER R E 

TILLTAL 

INGET 

LÄSK- 

OTÄCK 

VÅR- 

FLYT 

NAMN 

F A N T A TERMIN N I SPETA O T U R SNIFFAR F U L 

GENOM- 

ADLIGT 

DAGS 

SNITTS- 

MYR- 

MAN 

LEKMAN 

GIFT 

T I D S V E N S S O N V O N 

SKINN- 

LÅS- 

BILTYP 

GETRUM 

BAGGE 

BOLAG 

GENUS 

JUMBO S T R I T DANSK Ö G T L OS-STAD K Ä T T E 

MITT I 

VÄDJAR 

HJUL 

A S S A A A I L A N D V E T 

I N N B L O C K E T R A T 

© 

OMANDER 

SCRIPTOR 

RATADES 

GÖR MAN 

I MÖRKER 

OKÄND 

NÄTMARK- 

NAD 

GUDOM 

SMILAR 

YTMÅTT 

KORTA 

DAGAR 

DEN 

SJUNGER 

LINDRAD 

S A K A D E S JU K Ö R E A L L E 

LEDER 

FÖRMÅR 

INFO I 

T R E V A R K A N KROPPEN N E R V E R 

L 

Längre drifttid - 

Längre mellan vattenpåfyllningarna 

Hawker Water Less ® är ett nytt effektivt 

traktionsbatteri med toppmodern teknologi. 

Framför allt: Water Less erbjuder större flexibilitet 

genom olika tillval och olika laddningsteknologier 

som kan ge ett vattenpåfyllningsintervall på 4,8 

eller 12 veckor. 

Fler kundfördelar: 

• Lys diod som Indikerar behov av 

vattenpåfyllning 

• Reducerat underhåll - lägre underhållskostnader 

• 50Hz och HF laddare - större flexibilitet. 

Tillbehör: 

• Syracirkulation 

• Automatisk centralvattenpåfyllning 

• Easy Plus för övervakning o datainsamling. 

www.enersys-hawker.com 

EnerSys AB 

Englundavägen 13 

171 41 SOLNA 

Tel: 08 - 82 00 70 

Fax: 08 - 82 00 75

Posttidning B 

Avsändare: 

SCHENKER AB 

412 97 Göteborg 

TULL 

I INLANDET 

 

linnsideout.se 

 

 

 

MED GÖTEBORGS HAMNS 

RAILPORT-KONCEPT! 

Fyra frågor till Arvid Guthed 

som är Senior Manager Public Affairs i Göteborgs Hamn 

Kan du förklara ert godskoncept? 

Gärna! Vi är mycket stolta över vårt RAILPORT-koncept, som visar hur Göteborgs 

Hamn har kommersialiserat Dryport-konceptet. Göteborgs Hamn, som är Nordens 

viktigaste godsnav, vill sätta en allt större andel av godstransporten på järnväg. 

Vårt koncept transporterar omkring 50 % av all trafik från containerterminalen 

över järnväg till – hittills – 25 godsterminaler runt om i landet. Hela Sverige får 

tillgång till hamnens utbud. 

Vad blir nästa steg? 

Konceptet är mer än godstransporter: vi vill decentralisera tjänster och administration 

till integrerade inlandsterminaler. Tullager närmare kunden är ett exempel, 

det tjänar alla inblandade parter på. Göteborgs Hamn har tullager i Vaggeryd, och 

ambitionen är att bygga ut mot fler strategiska terminaler. Även andra funktioner 

kan utvecklas – till exempel gemensam marknadsföring och lagerhållning. 

Blir folk inte förvirrade med alla olika begrepp? 

Kärt barn har många namn. RAILPORT, vårt varumärke, kan ses som en kommersiell 

implementering av Dryport; vi betonar vikten av järnväg som länk, medan andra 

länder och andra koncept använder vattenvägar. Det centrala är att man eftersträvar 

smidiga transportsystem i inlandet som är konkurrenskraftiga och avlastar 

vägarna. Man måste våga tänka brett. 

Ni deltar i olika internationella projekt – varför? 

Vi deltar i såväl Dryport som Foodport inom Interreg-sammanhanget, men vi har 

även satsat på Motorways of the Sea. Det är mycket lärorikt att få ta del av internationella 

kontakter och idéer. Självklart är det även en bra marknadsföring för oss 

och vårt koncept. 

Nyfiken? info@dryport.org 

www.dryport.org • www.vgregion.se/dryport

Klicka här för att ladda ner nr 4-10 som pdf - Schenker

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?