Riskperspektivet för rödfyren i Degerhamn ... - Länsstyrelserna

undna till olika komplex. De verkar vara lösta men i praktiken som medverkar de enbart lite i dessa
utfällnings/upplösningsreaktioner. Ett mineral som har konstaterats finnas i rödfyren eller grundvattnet
i närheten är framförallt gips, ett kalciumsulfat. Ett antal andra sekundära mineral innehållande spårelement
och tungmetaller har också konstaterats kunna finnas. Ba 3 (AsO 4 ) 2 har konstaterats kunna finnas.
Ett mineral som förutom arsenik även innehåller barium. Blyföreningen plumbogummit
(PbAl 3 (PO 4 ) 2 (OH) 5 :H 2 O) kan även förekomma. Vanadin förekommer möjligen tillsammans med uran
i två föreningar, carnotit (KUO 2 VO 4 ) och tyuyamunit (Ca 0.5 UO 2 VO 4 ). Uran förekommer även möjligen
som ytterligare ett antal föreningar, UO 2 (OH) 2 (UO 2 (OH) 2 ), sköpit (UO 2 (OH) 2 :H 2 O), U 4 O 9 , uraninit
(UO 2 ) samt USiO 4 .
Sorptionsprocesser och utfällning/upplösningsprocesser har således en stor inverkan på de lösta ämnenas
transport inne i avfallen och även i yt- och grundvattnen. I alla medier medför de en fördröjning av
utlakningen och minskar den totala mängden utlakade föroreningar på årsbasis. Naturliga källbarriärer
finns således inom områdes. Att dessa processer är viktiga och inverkar på de totala masstransporterna
inses också vid en jämförelse mellan vad som teoretiskt årligen vittrar loss av t.ex. arsenik från både
alunskiffer och rödfyr med det som verkligen transporteras ut till huvudrecipienten Kalmarsund. En
hel del fastläggs.
5. NUVARANDE OCH FRAMTIDA TRANSPORTVÄGAR
5.1 Beskrivning av transportvägar
Flera olika spridningsvägar är aktuella avseende föroreningar från rödfyren. Spridningen sker inte
enbart med vatten, utan vindtransport och spridning genom mänsklig aktivitet är också relevanta vägar.
Spridning av föroreningar med ytvatten sker genom de ytvattenflöden, diken och bäckar som finns i
området. Transporten sker inte under hela året utan sker främst i samband med intensiv nederbörd.
Stora delar av året är dessa diken och bäckar nämligen torrlagda. Transporten med grundvatten sker
dock året runt. Den enda transportriktningen, både, avseende ytvatten och grundvatten är mot Kalmarsund.
Transportriktningen för både yt- och grundvatten från rödfyren är ganska centrerad till just rödfyrsområdet
runt det nuvarande bruket och gamla södra bruket. Någon diffus spridning från rödfyrnområdena
d.v.s. norr- eller söderut finns inte (se Projekt Degerhamn rapport 2005:06).
Vindspridning av rödfyr har också bedömts vara en relevant spridningsväg. För att partiklar ska damma
till omgivningen måste de vara så små att tyngdkraften nedåt övervinns av krafter i andra riktningar.
Partiklar binds också till varandra genom interna krafter (adhesions- och kohesionskrafter) vars
storlek bland annat beror på vatteninnehållet. Detta innebär att dammspridningsrisken är som störst
under torr väderlek. I rödfyren finns mindre partiklar som skulle kunna damma (baserade på utförda
siktförsök). Ett skäl till att damning inte är en större spridningsväg skulle kunna bero på rödfyrens
ålder. P.g.a. åldern har redan finpartiklarna transporterats iväg och en överyta av större partiklar, delvis
sammankittade har bildats.
Ytterligare en relevant spridningsväg för föroreningar och rödfyr är mänsklig aktivitet. Huvudelen av
rödfyren förekommer i en relativt bra fraktion för att kunna fungera som utfyllnad (grus, sand). Det är
tydligt i Degerhamnsområdet att den även fungerat som utfyllnadsmaterial vid t.ex. byggnation av
vägar och planer. Huruvida rödfyren även använts utanför Degerhamnsområdet är inte känt.
Projekt Degerhamn rapport 2005:08
15