Riskperspektivet för rödfyren i Degerhamn ... - Länsstyrelserna

Ett av de större skyddsobjekten är den slutliga recipienten, Kalmarsund som är en del av Östersjön. Ett
objekt som redan idag är belastat av flera källor t.ex. läckage både direkta och mer diffusa från industrier
och tätorter.
6.2 Exponeringsvägar
6.2.1 Allmänt
Både människa och miljö utsätts för exponering för föroreningar från rödfyren, men också alunskiffern
samt den residualjord som finns i området. Människor exponeras i huvudsak genom faktorer såsom
damning, inandning, hudkontakt och i de fall grundvattnet utnyttjas som dricksvatten. När det gäller
miljön påverkas denna i huvudsak dels genom att markmiljön påverkas i området där föroreningarna
finns och dels via spridning till ytvatten.
För de olika exponeringsvägarna kan halter beräknas (referenskoncentrationer) där ingen menlig negativ
effekt på människors hälsa och miljö uppkommer.
6.2.2 Metod och modell för platsspecifik bedömning
För att få en uppfattning om vilka halter av olika föroreningar som kan ge menliga, negativa effekter
hos människors hälsa och miljö har s.k. referenskoncentrationer beräknats för Degerhamnsområdet för
olika ämnen och exponeringsvägar. Alla beräkningar har skett enligt modellerna beskrivna i Naturvårdsverkets
rapport nr 4639, ”Development of generic guideline values” (Naturvårdsverket, 1997b).
Orsaken till att platsspecifika värden beräknats är främst att exponeringstider för människor och att
lakbarheten av olika ämnen bedömts skilja sig åt jämfört med de antaganden som använts vid framtagandet
av de generella riktvärdena samt värden för utspädning etc.
Valet av ämnen har baserats på dels de ämnen som det finns beräknade generella riktvärden för samt
som tillägg de element som bedöms kunna utgöra risker. Dessa referenskoncentrationerna kan omvandlas
till s.k. platsspecifika riktvärden och fungera som underlag för t.ex. mätbara åtgärdsmål. Det
har dock valts att enbart använda de beräknade referenskoncentrationerna som ett underlag vid riskbedömningen
och bedömning av relevanta exponeringsvägar. De beräknade referenskoncentrationerna
ska således inte ses som absoluta och fixa tal. De beräknade referenskoncentrationerna har i de fall
lakbarheten inte direkt använts vid beräkningarna, jämförts med resultat från sekventiella lakningar
d.v.s. försök har gjorts att ta hänsyn till möjlig tillgänglighet och upptag i människor. Det måste här
nämnas att de sekventiella lakningarna inte i absoluta tal visar vad som direkt är tillgängligt för människor
och för upptag i växter. De anses dock ge bra indikationer.
De exponeringsvägar som har betraktats som möjliga vid olika markanvändningsalternativ för de generella
riktvärdena samt för de platsspecifika förhållandena i Degerhamn redovisas i tabell 4. För Degerhamnsområdet
har referenskoncentrationer för relevanta exponeringsvägar, enligt tabell 4, beräknats
för fallen boende i området samt att områden utnyttjas som strövområden. Några andra markanvändningsalternativ
har inte bedömts vara relevanta.
Avfallen är finkorniga och inandning av damm bedöms som en relevant exponeringsväg för både boende
och strövande i området, även upptag av jord och hudkontakt bedöms som en relevant exponeringsväg
för båda alternativen. För boende i området har det dessutom antagits att grundvattenbrunnar
utnyttjas för dricksvattenuttag och att odling av grönsaker inte kan uteslutas. Dricksvattenintag sker
idag enbart sparsamt nedströms rödfyrshögarna, företrädesvis längs kusten. De flesta brunnarna ligger
även utanför rödfyrens direkta influensområde. Intag via fisk har inte beräknats då rekommendationer
från Livsmedelsverket finns för hur ofta insjöfisk bör ätas. Några vattendrag lämpliga för fiske finns
Projekt Degerhamn rapport 2005:08
18