Riskperspektivet för rödfyren i Degerhamn ... - Länsstyrelserna

Tabell 9. Beräknade referenskoncentrationer för exponeringsvägen intag av grundvatten med varierande K D -
värden för alunskiffer (lågt K D = lakbart, högt K D = mindre lakbart) med medelhalten i vittrad och ovittrad
naturlig skiffer redovisad för jämförelse. Gråmarkerade data visar element som kan innebära en risk.
Intag av grundvatten
(mg/kg TS)
min K D
max K D
Medelhalt vittrad
naturlig skiffer
(mg/kg TS)
Medelhalt ovittrad
naturlig skiffer
(mg/kg TS)
As 186/4 1 549/11 1 61,2 131
Ba 4602 136785 825 723
Cd 0,05 10,6 11,3 14,1
Co 0,6 2 1509 2 3,95 16,9
Cu 1347 e.b. 175 206
Cr-tot 359 31035 114 105
Hg 186 691 0,171 0,143
Mo 3 12333 153 124
Ni 3 4706 123 320
Pb 1152 6835 41,3 41,1
V 6597 2 167632 2 3325 3115
Zn 83 e.b. 381 498
U 12 246 89,3 83,9
e.b. Ej begränsande
1 Beräknat med data från Livsmedelsverket/Beräknat med data från US.EPA då hänsyn tas till cancerrisken.
2 Beräknat med TDI
Beräkningarna visar att det kan finnas risk för förorening av grundvattnet i brunnar om spridning av
lakvatten från rödfyren sker mot sådana. Utspädningen räcker inte till. Det måste betonas att ingen
direkt hänsyn tas till olika fastläggningsmekanismer som kan ske under transporten. Geokemiska modelleringar
(se Projekt Degerhamn rapport 2005:04) har visat att sådana mekanismer är betydelsefulla.
Beräkningarna visar också att det framförallt är arsenik som kan medföra problem. Sannolikheten och
konsekvenserna för läckage och förorening av befintliga brunnar idag bedöms som liten. Undersökningar
har visat att vattnet från rödfyren främst flödar ytligt mot Kalmarsund. Större delen av de fastigheter
i norra delen av Degerhamn ligger även utanför det direkta dräneringsområdet.
Den vittrande alunskiffern är ett större problem. Beräkningarna visar att arsenik, kadmium, kobolt,
molybden, nickel, zink och uran kan innebära problem. Problemet verkar främst finnas hos den redan
vittrade alunskiffern.
Sammanfattningsvis så tyder beräkningarna på att det idag inte bör finnas någon antydan till påverkan
i brunnarna nedströms rödfyrshögarna. Detta bekräftas av utförda undersökningar. Brunnarna generellt
i Degerhamnsområdet håller dock höga uranhalter något som av beräkningarna verkar tyda på ett naturligt
påslag från alunskiffern. Beräkningarna antyder också, även om slutsatsen kan tyckas vara hårddragen,
att källan till kadmiumet i reningsverksslammet inte kommer från rödfyren utan snarare från
vittrande alunskiffer.
Intag av grönsaker
Intag av grönsaker som växer på förorenade områden kan innebära att man får i sig föroreningar som
grönsakerna tagit upp från jorden genom rötterna eller genom deposition av damm på t.ex. blad. För
beräkning av de generella svenska riktvärden har en upptagsfaktor beräknats genom att ta hänsyn till
upptaget i både stam och rötter som sedan ska representera upptaget i växter. Viktiga parametrar för
exponering är koncentrationen i de ätliga delarna av växten, det dagliga intaget och andelen av konsumtionen
som har odlats på plats. Beräkningarna görs utifrån doserna för tolerabelt dagligt intag. Det
måste betonas att olika växter upptar element i olika hög grad (t.ex. Stoltz och Greger, 2002; Stoltz,
Projekt Degerhamn rapport 2005:08
25