Riskperspektivet för rödfyren i Degerhamn ... - Länsstyrelserna

More documents

Recommendations

Info

intag av dricksvatten. Idag finns det inga brunnar som kan påverkas av vittringsvatten från rödfyren. Riskerna är främst förknippade med vittrande alunskiffer. Om nya brunnar installeras nära rödfyr och på fel sätt kan risker uppstå genom läckage. Det bör säkerställas att inga andra okontrollerade borrningar sker i området. I annat fall kan det inte uteslutas att föroreningar tränger ned till det djupare grundvattnet som idag är opåverkat av rödfyrsvatten. Förutom tidigare konsekvenser ska således följande framtida läggas till: - Risker vid intag av gröda. - Risker vid intag av dricksvatten - Risk för föroreningsspridning till det djupare grundvattnet. 7.2.2 Övriga konsekvenser – Tänkbara scenarion På lång sikt, hundratals och tusentals år, är även andra konsekvenser möjliga. I ett längre perspektiv är en påverkan av klimatförändringar möjlig och sannolik. Klimatförändingarna kan vara naturliga t.ex. en ny istid, flera istider har kommit och gått under jordens historia, men även på kortare sikt orsakas av den s.k. växthuseffekten. Temperaturförändringar i sig bedöms inte medföra några konsekvenser för rödfyren i Degerhamn. Någon ökning av spridning av föroreningar eller förändrade exponeringsvägar enbart orsakad av en temperaturförändring är inte sannolikt. De sekundära effekterna av en temperaturförändring är mer betydelsefulla. En ny istid d.v.s. temperatursänkning skulle innebära att rödfyren blir täckt av en ismassa och på sikt sprids ut i miljön beroende på isrörelser och på mycket lång sikt genom avsmältningen. Denna risk och konsekvens bedöms dock som mindre relevant eftersom även alunskiffern kommer att eroderas. Någon befolkning kommer heller inte att finnas i Norden. På kortare till medellång sikt (hundra till hundratals år) är en temperaturhöjning orsakad av växthuseffekten mer relevant att beakta. Växthuseffekten innebär nämligen en höjning av havens vattennivå orsakad av ökad regnintensitet och ökad avsmältning av ismassorna vid polerna. De huvudsakliga faktorerna som generellt påverkar medelhavsnivån i Östersjön är landhöjningen, den eustatiska havsnivåhöjningen och Östersjöns vattenbalans (Meier et al, 2004). Den maximala landhöjningen relativt medelvattennivån är 9 mm/år i Östersjöområdet (Meier et al, 2004). I trakterna runt Öland uppskattas den dock till omkring 1 mm/år. Medelhavsnivån globalt sett är heller inte statisk. Under 1900-talet har havsnivån i medel höjts med 1- 2 mm/år beroende på termisk expansion och avsmältning av isar (Meier et al, 2004). Den globala havnivåhöjningen från 1990-2100 har uppskattats till att ligga mellan 0,09-0,88 m (Meier et al, 2004). Sannolikt kommer nivån att stiga även bortom 2100. Hur mycket beror på vilket scenario som antas. I värsta fall kan vattennivån stiga flera meter vilket kommer att få oanade konsekvenser för världen globalt sett. Modelleringar av hur effekterna av en klimatförändring under de närmsta 100 åren skulle påverka medelhavsnivån i Östersjön har också gjorts (Meier et al, 2004a, b; Staudt et al., 2004). Modelleringarna har utförts inom ramen för SEAREG-projektet (www.gsf.fi). Ett projekt som utreder de socioekonomiska och miljömässiga effekterna av en klimatförändring i den Baltiska regionen. Medverkande är bl.a. SMHI och Finlands Geologiska Undersökning. Resultaten från projektet har inte varit helt entydiga, mycket beroende på vilken utsläppsmodell som använts och vilka indata som nyttjats. Meier et al., 2004b menar att det är omöjligt att kvantifiera riskerna för kustområden i ett framtida klimat. I de ”bästa” scenariona klarar landhöjningen att hålla emot en medelhavsnivåhöjning. För Degerhamn innebär detta framtidscenario inga konsekvenser. I de medelbra och sämsta scenariona ökar dock medehavsnivån i hela Östersjön, så även i Degerhamnsområdet. Staudt et al., 2004 menar att det inte är orimligt med en vattennivåhöjning på mellan 40-60 cm i Degerhamnsområdet fram till 2100. I den norra delen av Östersjön (Bottenviken) talar resultaten mer för en konstant nivå d.v.s. landhöjningen kan hålla emot. Resultaten pekar således generellt på att en medelvattenhöjning inte är omöjlig för Projekt Degerhamn rapport 2005:08 33
Degerhamnsområdet. Konsekvenserna av detta är att delar av Degerhamns sätts under vatten och även så delar av rödfyrshögarna, vilket skulle innebära en ökad utlakning p.g.a. ursköljningseffekter och även direkt erosion av rödfyr. Erosionen skulle främst orsakas av vågerosion, en process som även är tydlig idag i de områden där rödfyr deponerats ända ut till Kalmarsund. Bitvis längs kusten uppträder höga strandvallar av rödfyr som skapats av vågerosion. En ökad spridning av föroreningar kan således förväntas ut till Östersjön. Figur 4. Figuren visar de områden som skulle sättas under vatten i Degerhamnsområdet vid en havsnivåförändring med 50 cm (idag ligger medelhögvattennivån på +0,72 m). Ytterligare en meter har lagts till för att försöka ta hänsyn till vågpåverkan, vilket även det orsakar erosion. © Lantmäteriverket. Ur Geografiska Sverigedata, fastighetskartan. Dnr 106-2004/188 Projekt Degerhamn rapport 2005:08 34
Page 1 and 2: Riskbedömning - Riskperspektivet f
Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING
Page 5 and 6: spridningen från den aktuella bakg
Page 7 and 8: Tabell 2. Analyserade totalhalter i
Page 9 and 10: Oorganisk arsenik är humant cancer
Page 11 and 12: som upptagits kan ackumuleras i kro
Page 13 and 14: område kallat antropogent vittrad
Page 15 and 16: 4.5 Källbarriärer - Naturliga mek
Page 17 and 18: De aktuella spridningsvägarna är
Page 19 and 20: Ett av de större skyddsobjekten ä
Page 21 and 22: vid akut exponeringsbedömning. Fö
Page 23 and 24: Tabell 6. Beräknade referenskoncen
Page 25 and 26: För uran finns ett provisoriskt gr
Page 27 and 28: 2004), vilket gör dessa och liknan
Page 29 and 30: När det gäller effekter i ytvatte
Page 31 and 32: Dessa mängder kan t.ex. jämföras
Page 33: Strålningsrisker avseende rödfyre
Page 37 and 38: 8.2 Riskreduktion - Nödvändig och
Page 39 and 40: Åtgärdsnivå 4 Denna åtgärdsniv
Page 41 and 42: Naturvårdsverket (1999a) Metodik f

Riskperspektivet för rödfyren i Degerhamn ... - Länsstyrelserna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?