Riskperspektivet för rödfyren i Degerhamn ... - Länsstyrelserna

De aktuella spridningsvägarna är således idagsläget:
• Spridning genom ytvatten
• Spridning genom grundvatten
• Damning
• Mänsklig aktivitet.
Det finns ingenting som tyder på att andra transportvägar än dessa är aktuella i framtiden.
5.2 Spridning från källan – rödfyr och alunskiffer
Den huvudsakliga antropogena källan är rödfyren i området. Till spridningen till Kalmarsund ska även
läggas det som sprids från den vittrande alunskiffern, som inte står för ett helt obetydligt läckage.
Tabell 3. Sammanställning av årlig transport med olika källor från Degerhamnsområdet. Den naturliga transporten
anses representeras av transporten i Strömmeln.
Ytvatten
från rödfyr
Naturlig
transport
(Strömmeln)
Grundvatten
Damning
kg/år kg/år kg/år kg/år
As 0,15 0,07 0.27 0,82
Ba 12 11,5 5.3 -
Cd 0,05 0,02 0.87 0,07
Co 0,03 0,03 26 -
Cu 0,7 0,5 23 1,6
Cr-tot 0,02 0,09 0.44 0,5
Hg - - - -
Mo 8,5 4,5 9.0 -
Ni 1,8 0,4 50 1,4
Pb 0,01 0,04 0.10 1,3
V 0,15 0,14 0.24 2,3
Zn 1,2 0,4 62 8,1
U 7,6 14 15 -
- Ej beräknad p.g.a. avsaknad av data.
Läckaget från rödfyren till huvudrecipienten Kalmarsund sker i huvudsak på två sätt. Antingen genom
ett direkt utläckage av grundvatten eller genom de små ytvattenflöden som finns i området. Huvuddelen
av grundvattnet flödar relativt ytligt och tränger inte ned till de djupare akvifärerna (se Projekt
Degerhamn 2005:06). En naturlig transportbarriär finns således mellan den vittrande rödfyren, alunskiffern
och de djupare akvifärerna. Risken för att de djupare akvifärerna som används för dricksvattenuttag
förorenas är obetydlig. Vattenkvaliteten i den övre akvifären (översta 5-10 m) är dock sämre
p.g.a. alunskifferns vittring i sig samt spridning av föroreningar från rödfyren.
Mängderna som flödar ut med grundvattnet, ytvattnen och via damning redovisas i tabell 3.
Den spridning som sker med ytvatten och grundvatten överstiger generellt den som sker genom damning
(förutom för arsenik, bly och vanadin). Den naturliga bakgrundstransporten som exemplifieras
med transporten av uran vid utloppet av Strömmeln är även den betydande.
Projekt Degerhamn rapport 2005:08
16