Min hälsa nr 2 2012 - Landstinget Sörmland

minhälsa
råd om vård från landstinget sörmland • nummer 2/2012
Tema
BÄTTRE
hälsa
förebygg – och
må bättre!
ingen sommar utan bett • fysisk aktivitet på recept

3
4
6
8
10
12
22
23
Tema Bättre hälsa Landstinget Sörmland stöttar dig att få bättre hälsa.
På alla vårdcentraler har du möjlighet att prata kring dina levnadsvanor och hur du
påverkar din hälsa. Där kan du få hjälp med att sluta röka, se över dina alkohol och
matvanor och din psykiska hälsa.
Kropp och själ hänger ihop. På länets vårdcentraler finns därför sjukvård inte bara för
kroppen utan även för själen.
Inger Ruhnbom hade rökt i nästan 50 år när hon bestämde sig för att sluta. På
vårdcentralen i Gnesta fick hon hjälp av distriktsköterskan Louise Friberg.
Vi dricker alkohol för att ha trevligt. Men även måttlig konsumtion av alkohol kan
innebära risker för hälsan som högt blodtryck, magbesvär och depression.
Distriktsköterskan Susanne Svensson har inget trollspö som får folk att gå ner i vikt.
Men med stöd och verktyg till en ny livsstil har hon hjälpt många att tappa kilon.
Många av oss borde röra på sig mer men kommer liksom inte igång. Då kan FaR, Fysisk
aktivitet på recept, vara precis det vi behöver.
Lättläst information.
Hälsokrysset En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté.
Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Marie Portström och
Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Istockphoto. Tryck: Edita Västra Aros.
Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: informationsenheten@dll.se, fax: 0155-24 55 82.
landstingetsörmland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 2/2012

Du kan påverka din egen hälsa
Landstinget Sörmland arbetar för
jämlikhet i hälsa för länets invånare.
Alla människor ska ha möjlighet att
uppnå bästa möjliga hälsa utifrån
sina förutsättningar.
Du kan själv förbättra din hälsa. Inom vården
i Sörmland arbetar vi med att stötta
och göra dig som patient medveten om
hur du själv kan påverka din hälsa, genom
förändring av levnadsvanor och även faktorer
som sömnvanor och hantering av
stress.
På varje vårdcentral finns särskilt ansvariga
för områdena; fysisk aktivitet, matvanor,
tobak, alkohol och psykisk hälsa. När
du besöker din vårdcentral har du möjliget
att få prata kring dina levnadsvanor och
möjligheterna att påverka din hälsa. Samtalet
utgår från ett frågeformulär, Frågor
om din hälsa.
under 2011 blev elva vårdcentraler i
Sörmland diplomerade för sitt hälsoarbete.
Diplomeringen är ett kvalitetsmärke
på att dessa vårdcentraler lever upp till
Landstinget Sörmlands hälsofrämjande
arbete.
Prisade
vårdcentraler
Tema
BÄTTRE
hälsa
Vårdcentraler som fick utmärkelsen
Diplomerad hälsocentral
2011: Bagaregatan Nyköping,
Stadsfjärden Nyköping, Åsidan
Nyköping, Gnesta vårdcentral,
Centrum Flen, Linden Katrineholm,
Malmköpings vårdcentral,
Skiftinge Eskilstuna, Smeden
Eskilstuna, Tunafors Eskilstuna,
och Strängnäs vårdcentral.
min hälsa 2/2012 2/2012 3

Kropp och
själ hänger
ihop
Att kroppen och själen hänger ihop är idag en sanning som ingen
kan invända mot. Mår kroppen bra, befrämjar det ett bra psykiskt
mående. Omvänt kan ett dåligt psykiskt mående påverka den
fysiska hälsan på ett negativt sätt.
Därför är det viktigt att vi som
arbetar inom vården tar oss
tid till att ”se” patienten
både ur fysisk och psykisk
synvinkel.
Så förutom de kontaktpersoner
som finns på varje vårdcentral
för hälsoområden som tobak och alkohol
finns även en kontaktperson för frågor
som rör den psykiska hälsan. Denna kontaktperson
är oftast vårdcentralens kurator
eller beteendevetare
ingen går genom livet utan att drabbas
av sorger och påfrestningar. Oftast klarar
vi sådana händelser på egen hand, kanske
med hjälp av släkt eller vänner som stöttar
oss. Men ibland kan livet vara för tungt att
text Eva Tollstorp, kurator, Strängnäs vårdcentral
illustration istockphoto
hantera, vårt sociala nätverk räcker inte
som stöttning, de livsstilsförändringar
man själv försökt genomföra har inte
hjälpt. Då är det dags att söka professionell
hjälp.
På varje vårdcentral i länet finns tillgång
till psykosocial behandling. Titeln
kan variera: kurator/beteendevetare/
psykolog. Men uppdraget är detsamma:
att försöka hjälpa den som är deprimerad,
har ångest eller oro, stressproblematik,
smärtproblematik eller andra problem.
Målgruppen är i första hand personer i
yrkesverksam ålder och målet är återgång
i arbete eller, ännu hellre, att förhindra en
sjukskrivning.
Ibland får man sätta målet att ha en
acceptabel livssituation trots, till exempel,
smärta. I behandlingen kan även krishantering
i samband med sjukdom eller dödsfall
ingå samt viss social information om
rättigheter och skyldigheter i samhället.
Man kan själv ta kontakt med kurator/
beteendevetare/psykolog, ingen remiss
behövs.
på många vårdcentraler har den psykosociala
behandlaren vidareutbildning i
form av så kallad steg1 utbildning i kognitiv
psykoterapi, KBT. KBT är en behandlingsmetod
som visat sig ge goda resultat
vid bland annat depression, ångest och
smärta. Psykosociala behandlare kan också
ha annan vidareutbildning som passar lika
bra i primärvårdsarbetet.
Alla vårdcentraler har dessutom tillgång
till en legitimerad psykoterapeut, för
de patienter som har en tyngre problematik.
Psykoterapeuten arbetar med diagnoserna
depression, ångest och smärta med
målsättningen att ge rehabilitering tillbaka
till arbete. För behandling hos psykoterapeut
krävs remiss. «
4
min hälsa 2/2012

min hälsa 2/2012
5

LOUISE HJÄLPTE I
Behöver du hjälp med att sluta röka? Gör som Inger Ruhnbom
i Gnesta, kontakta din vårdcentral.
– Där fick jag det stöd jag behövde. Nu är jag äntligen rökfri,
säger hon.
Inger Ruhnbom växte upp i ett moln
av passiv rök. Hennes föräldrar och
syskon rökte, liksom nästan alla hennes
kompisar.
Själv började hon smygröka som
14-åring. Hon minns att hon kämpade hårt
för att lära sig att dra riktiga halsbloss.
– Jag blåste ut röken i vår kakelugn där
hemma, för att ingen skulle märka något,
säger hon.
Sedan dess har hon rökt ungefär ett
paket om dagen, i nästan 50 år. För några
år sedan lyckades hon hålla upp en längre
period. Men när hon och hennes man åkte
till Norge på semester var det kört.
– Jag blev så nervös av alla läskiga kurvor
och branter på Trollstigen att jag inte
kunde låta bli att ta en cigarett. Och så var
jag fast igen…
MEN I höstas fick Inger slutligen nog. Att
vakna natt efter natt på grund av rökhostan
var uppenbarligen den väckarklocka hon
behövde.
– Jag ringde på chans till vårdcentralen
för att höra om de kunde hjälpa mig. Då
text & FOTO ulf bertilsson
visste jag inte att de hade en sköterska som
är specialist på att hjälpa folk att sluta röka.
Inger, och hennes likaledes rökande
man, fick en tid hos distriktssköterskan
Louise Frieberg. Louise som ägnar ungefär
halva sin arbetstid åt hälsoproblem kopplade
till livsstilen. Kost, motion, alkohol,
tobak ...
LOUISE BÖRJAR ALLTID med att småprata
kring problemen, för att skaffa sig en bild
av läget och för att avgöra vilka hjälpmedel
som kan behövas. Inger och hennes man
fick också fylla i en enkel enkät, för att
fastställa beroendegraden.
– Jag läser av hur motiverad patienten
är. Det framgick tydligt av vårt första möte
att Inger var mer motiverad än sin man,
säger Louise.
Och mycket riktigt är det Inger som
lyckats bäst. Hon rökte sin sista cigarett 9
oktober 2011. Medan maken snabbt trillade
dit igen, är Inger fortfarande rökfri.
Den första tiden gick Inger till vårdcentralen
en gång i veckan för att få råd och
stöd av Louise. Så småningom träffades de
mer sällan, men de hördes kontinuerligt
på telefon.
Inger vittnar om hur hon hela vintern
haft två röster inom sig. En som ansett att
det är okej att ta ett eller ett par bloss för
att stilla det värsta röksuget. Och en annan
som spjärnat emot med full kraft.
– Visst hade jag stor hjälp av nikotintuggummina
och nikotinplåstren. Men utan
Louise uppmuntran och suveräna coachning
hade det aldrig funkat. Då hade nikotinet
återigen vunnit kampen om mig, säger
Inger.
Men Louise Frieberg tonar ned sin egen
roll. Hon poängterar att hon bara finns till
som ett stöd och att hon inte kommer
någon vart om patienten inte är ordentligt
motiverad och beredd att härda ut svårigheterna.
– Min uppgift är inte att komma med
hot, pekpinnar eller skrämselpropaganda.
Min roll är att locka patienten att kämpa
och på det viset få till en varaktig beteendeförändring,
säger Louise.
hon öser beröm över Inger, som hon
tycker varit väldigt stark och envis i sin
kamp mot sitt mångåriga tobaksbegär.
– Trots att Ingers man röker och att det
därmed alltid finns cigaretter hemma lyckas
hon stå emot. Det bevisar hur motiverad
hon är och hur stark hon är inombords. «
Hon leder arbetet med röka
– Det luktar illa om syster!
Den patientkommentaren tog
skruv och Agneta Skott fimpade
för gott.
Nu är hon ansvarig för rökavvänjningsarbetet
i Landstinget
Sörmland.
text ulf bertilsson
Agneta Skott (bilden) är distriktssköterska
på Stadsfjärdens vårdcentral i Nyköping.
Hon är dessutom ansvarig för Landstinget
Sörmlands arbete med att få de sörmländska
rökarna att fimpa för gott.
– Det är bara att kontakta primärvården.
Vi är ett hälsofrämjande
landsting och har tobaksavvänjare
på samtliga våra vårdcentraler,
säger Agneta Skott.
Tobaksavvänjarna träffas
med jämna mellanrum i
antingen Eskilstuna, Nyköping
eller Katrineholm för att stötta varandra
och för att se till att man jobbar i samma
riktning.
– Hälso- och sjukvårdslagen säger att vi
som jobbar i vården ska, när det är lämpligt,
upplysa om metoder för att förebygga
sjukdom eller skada. Det är
viktigt att vi alla har det i bakhuvudet,
säger hon.
Agneta Skott poängterar att hon
och hennes kolleger inte har att göra
6
min hälsa 2/2012

NGER ATT FIMPA
Inger Ruhnbom
listar fyra fördelar
med att sluta röka:
1. Bättre hälsa, rökhostan försvinner.
2. Andedräkten luktar inte illa.
3. Färgen återkommer i ansiktet.
4. Man spar tid och pengar.
Rökavvänjaren Louise Friberg och hennes patient Inger Ruhnbom.
vvänjning i Sörmland
med hur patienterna lever sina liv.
– Vår uppgift är att motivera till egna
beteendeförändringar. Och att erbjuda
hjälpmedel i form av läkemedel, plåster,
tuggummin och så vidare.
eftersom agneta skott själv rökte i
unga år vet hon så väl hur svårt det kan
vara att sluta. Själv fick hon den tankeställare
hon behövde när en patient tyckte att
hennes andedräkt luktade illa.
– Den kommentaren tog ordentligt. Så
till den milda grad att jag inte bara slutade
själv, utan även brinner för att hjälpa andra
att lägga av.
Hon menar att det idag inte kan undgå
någon att det är skadligt att röka. Forskningen
visar att rökarna generellt har sämre
hälsa och att de i genomsnitt förkortar sina
liv med tio år.
Dessutom kostar rökningen stora pengar,
såväl för samhälle som individ.
Men trots att alla vet vilka faror som
lurar bakom varje bloss är det många som
inte tror sig om att kunna sluta. Men på det
örat vill Agneta Skott inte höra.
– Det finns inga hopplösa fall. Det tar
bara lite längre tid för vissa.
Agneta Skott uppmanar alla sörmländska
rökare att ta kontakt med sin vårdcentral:
– Våra tobaksavvänjare vet hur man får
den mest inbitna rökaren att fimpa för
gott. «
min hälsa 2/2012
7

Drycker som innehåller alkohol är socialt accepterade.
Många som konsumerar alkohol gör det för att ha trevligt och de allra flesta dricker
relativt riskfritt utan att det får konsekvenser för hälsan.
text Anita Leo, distriktsköterska och hälsokoordinator vårdcentralen Tunafors, Eskilstuna
Alkohol kan dock påverka hälsan
negativt. Inte bara hos den som
dricker utan det finns risker
även för omgivningen, till
exempel i trafiken, i arbetslivet,
i familjen och i kontakt
med barn. Förutom
att den är beroendeframkallande
och orsak till olika sjukdomar
förorsakar alkohol omfattande sociala,
mentala och känslomässiga skador, kriminalitet
och familjevåld. Akutmottagningarna
behandlar ett stort antal patienter
med alkoholrelaterade olycksfall och
skador till följd av berusningsdrickande.
Ofta är det den bilden man har när man
tänker på alkoholskador. Verkligheten ser
dock annorlunda ut. Måttlig alkoholkonsumtion
kan också innebära vissa hälsorisker
och försvåra behandlingen av många
sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdom,
högt blodtryck och magbesvär. När man
medicinerar mot smärta, sömnbesvär,
ångest och depression är alkohol extra
olämpligt.
Riskbruk innebär att man dricker
på ett sätt som ökar risken för framtida
fysiska och psykiska skador och
beroende. Ofta är man omedveten
om sambandet mellan den alkoholkonsumtion
man har och de symtom
man söker för.
Det kan exempelvis gälla högt
blodtryck, övervikt, magbesvär,
oro, sömnsvårigheter eller depression.
Till skillnad från den som har
ett alkoholberoende kan
den som har ett riskfyllt
drickande mycket lättare
bestämma sig för att dricka
mindre, till exempel halvera
sin konsumtion för att slippa
besvär.
primärvården möter många patienter
med olika symtom och sjukdomar. Att
utesluta alkoholen som en av de levnadsvanor
som kan påverka hälsan negativt
kan riskera att patienterna får fortsatta
problem och även en fortsatt sjukdomsutveckling.
De förebyggande insatser som
vi arbetar med, är att identifiera riskfylld
konsumtion, informera om riskerna, ge
råd och motivation till att minska eller
upphöra med riskbruket.
Vi vill ge våra patienter kunskap om
att alkohol kan bidra till de problem man
söker för, men att ansvaret att åtgärda det
ligger hos patienten. Om vi inte tar upp det
kan patienten tro att alkoholen inte bidrar
till problemen.
Om det finns funderingar och frågor
kan man kontakta sin vårdcentral som förutom
läkare och övrig personal också har
särskild personal som man har möjlighet
att samtala och diskutera sina alkoholvanor
med.
Riskabla alkoholvanor kan skattas med
hänsyn till mängden man dricker. Till
exempel mängden per vecka, men också
hur ofta och hur man dricker kan ge tips
om att hälsan kan påverkas i negativ riktning.
Hur mycket alkohol man tål är individuellt
och det går därför inte att säga att
en viss alkoholkonsumtion är garanterat
riskfri. De mängder som används som
riktmärken gäller friska, vuxna män och
kvinnor. Dessa är per vecka cirka 56 cl
starksprit för män och cirka 36 cl starksprit
för kvinnor.
En frisk man kan drick 56 cl starksprit
uppdelat på en burk folköl varje dag i
veckan vilket blir 28 cl starksprit, 4 cl
whiskey två kvällar i veckan vilket blir 16
cl starksprit och tre glas vin i veckan vilket
blir cirka 12 cl starksprit.
En frisk kvinna kan dricka en flaska
lättöl sex dagar i veckan vilket blir cirka
12 cl starksprit, en burk folköl två gånger
i veckan vilket blir cirka 8 cl starksprit och
två glas vin vilket blir cirka 16 cl starksprit.
Allt intensiv- eller berusningsdrickande
är riskfyllt. För friska kvinnor innebär det
att man dricker mer än 16 cl starksprit och
för män mer än 20 cl starksprit. Exempelvis
4 eller 5 burkar folköl vid ett och
samma tillfälle. «
8 min hälsa 2/2012

Alkohol
– både nöje
och fara!
min hälsa 2/2012
9

Rutiner a och o v
Motionscykeln gav
Tommy motivation
Som ung var Tommy Ringvall smärt och vältränad.
Men genom åren smög sig rondören på.
– Jag tog bilen överallt, även den lilla biten
ner till postlådan. Jag reser mycket i jobbet
och det blev en hel del korv med lite extra räksallad
och läsk.
I augusti för två år sedan vägde Tommy 128 kilo. Han
såg fram emot en knäoperation för att slippa värken.
– Men doktorn sa nej, jag var för kraftig.
Det var då han fick sig en tankeställare och tog kontakt
med Tunafors vårdcentral i Eskilstuna. Där träffade
han Susanne Svensson, distriktssköterska som jobbar
med vårdcentralens viktgrupper.
– Till en början hade Tommy svårt att se hur
han kunde få in mer rörelse i vardagen och äta
nyttigare. Första promenaden med gruppen
bröt Tommy efter några hundra meter, säger
Susanne.
det var mötet med motionscykeln
som blev vändningen för Tommy.
– Det gjorde inte ont när jag
trampade och jag brände fett. Det
blev en sporre att tävla med de andra
i gruppen och kilona rasade.
Motiveringen fanns där och Tommy
gick upp klockan 5 varje morgon för att
cykla 45 minuter innan det var dags att
pendla till kontoret i Nyköping. Efter jobbet
väntade dagens andra motionspass.
Istället för att hoppa över måltider och kompensera
med några korvar på OK-kortet blev det matlåda
till jobbet och beröm av arbetskamraterna. Astman
försvann och Tommy blev piggare, gladare och rörligare.
Motionscykeln slets ut och ersattes av en ny.
När han gått ner över 20 kilo var det dags för ny tid
på ortopeden och operation.
Tommy Ringvall har funnit en ny livsstil och känner
ingen oro för att falla tillbaka i gamla vanor.
– Men man får tänka sig för. Nu stundar grillsäsongen
och då ska man ju ha en öl i näven när man sköter grillen,
men det får vara slut med det. Och det finns faktiskt
många goda alternativ till feta såser och röror. «
Tommy Ringvall och Madeleine Axelsson har med stöd av viktgrupper, som leds av Susanne
10 min hälsa 2/2012

id viktminskning
Det finns ingen ”quick-fix” för att gå ner
i vikt. Det är ett långsiktigt arbete som
kräver nya rutiner i vardagen. Men det
går och belöningen är bättre hälsa och
livskvalitet. Möt Madeleine Axelsson och
Tommy Ringvall, två av dem som lyckats.
text kristina eder
foto joakim serrander
Svensson, distriktssköterskan, skapat nya rutiner och blivit både smalare och friskare.
Från trött till pigg
småbarnsmamma
Efter graviditeten gick Madeleine Axelsson
ner de kilon hon lagt på sig plus en
hel del till.
– Men det blev kaffe och kakor istället
för mat när folk hälsade på. Och pang så vägde jag
mer än när jag var gravid.
Då lyfte Madeleine luren och ringde sin vårdcentral.
– Jag fick nog, jag kände att jag inte ville vara en
orkeslös och trött mamma. Jag var jättepeppad och
ville verkligen gå ner i vikt.
Madeleine gick ner 23 kilo på knappa 5 månader
och kämpar på för att gå ner fler kilon.
Som småbarnsförälder krävs det en hel del planering
för att klämma in träningstid i vardagens
hektiska schema.
– Jag var jätteduktig i början, bland annat gick
jag skogspromenader med barnvagnen och skaffade
barnvakt för kunna jympa.
Men det har också funnits bakslag.
– När jympapasset var inställt blev jag så besviken
att jag gick hem och frossade.
distriktssköterskan Susanne Svensson bekräftar
att de flesta råkar ut för bakslag.
– Det är väldigt lätt att ge upp och återfalla i sin
gamla livsstil när man möter motgångar. Man har
inte ork att hålla fast vid det nya eftersom motgången
tar så mycket energi. Då är det viktigt att sätta upp
relevanta mål. Inte räkna med att gå ner ett visst
antal kilon utan acceptera att man står still eller går
upp lite.
Förutom stöd och pepp från viktcoachen Susanne
Svensson och medlemmarna i viktgruppen har
Madeleine stor hjälp av sociala medier.
– Jag har träffat nya människor via min blogg och
ett par Facebook-grupper. Vi byter recept, peppar
varandra och träffas för att träna tillsammans.
För Madeleine är det viktigt att ha fler mål än
tappade kilon att sträva mot. Ett har hon redan nått.
– Jag ska vara brudtärna i augusti och målet var
att ha en klänning som jag inte kommit i på sex år,
redan i mars satt den som en smäck! «
min hälsa 2/2012
11

Kom
igång
med
FaRrecept
Allmänna rekommendationer
för hälsan är minst 30 minuter
fysisk aktivitet per dag. Behöver
du Fysisk aktivitet på recept
för att komma igång? Vet du
att du behöver öka din fysiska
aktivitetsnivå? Fråga efter FaRrecept
på din vårdcentral! Vi kan
vägleda dig och stötta dig med
att finna motivationen!
text Cathrine Iraeus,
Hälsokoordinator och FaR-ansvarig,
Skiftinge vårdcentral i Eskilstuna
V
ad är Fysisk aktivitet på
Recept? Fysisk aktivitet på
recept – FaR – är ett redskap
som används på vårdcentralerna
för att uppmärksamma
vikten av fysisk aktivitet för hälsan. Behandlande
vårdpersonal på vårdcentralen
kan förskriva FaR.
Genom att motionera kan vi inte bara
förhindra olika sjukdomar utan också
behandla olika sjukdomar och besvär som
högt blodtryck, övervikt, depression och
olika smärttillstånd. Vetenskapliga resultat
visar att fysisk aktivitet har effekt! Receptbladet
är en utskrift på din ordination som
kan vara allt från promenader till gymträning.
Individens besvär, behov och grundnivå
styr valet av aktiviteter.
Gå till en aktör eller egen aktivitet?
Landstinget har avtal med flera aktörer.
Det är föreningar och privata aktörer
med olika träningsalternativ. Samarbetet
innebär att aktörerna ska känna till FaRkonceptet
och kunna ta lite extra hand om
den som fått ett recept.
Samarbetet är under utveckling för att
hela tiden förbättras. Självklart måste man
inte gå till en av aktörerna i samarbetet.
Om du till exempel ska styrketräna kan du
gå till vilket gym som helst, då behåller du
bara receptet hemma och ber om en vanlig
introduktion på gymmet.
Vid ordination av fysisk aktivitet behöver
det inte alltid vara träning på gym eller
liknande, det kan vara promenader som
ordineras.
Det är gratis förutom ett par bra skor!
Om du ordinerats promenader sätter du
upp receptet på kylskåpet hemma och har
det som en påminnelse till dig själv för att
öka motivationen.
12 min hälsa 2/2012

Om du går till någon av landstingets aktörer
tar du med receptet dit.
Att få ett recept på fysisk aktivitet innebär
att aktiviteten sker på individens eget
ansvar. Den som har fått ett FaR-recept
måste själv bekosta sin träning och den
ingår inte i högkostnadsskyddet. Aktörerna
bestämmer själva över sina priser
och utbud.
Uppföljning. Viktigt är att den som har
fått ett FaR-recept får en uppföljning, till
exempel via telefonkontakt för att se hur
det går och för att påminna eller öka motivationen.
Flera sköterskor som jag arbetar med
på vårdcentralen har kunnat ge exempel
på nöjda patienter som via uppföljning
kan beskriva att de tack vare att de fått
ett recept gått ned i vikt och minskat sitt
blodtryck.
Vårdpersonalen har också utbildats
i Motiverande Samtalsmetodik för att
kunna stötta personer i livsstilsförändring,
som att börja motionera.
Utmaning! Den stora utmaningen hos
den som förskriver FaR är att motivera
personen som får receptet. Ekonomi,
tidigare erfarenhet, tidsbrist, smärta
och motivation påverkar inställning och
beslut. Motion är dock en viktig del av vår
hälsa. Likväl som vi vet att vi ska köpa hem
rätt råvaror för att äta rätt är det viktigt
att investera i motion. Det kan vara lika
viktigt som att ta en ordinerad medicin!
Har du smärta eller ett annat handikapp
gäller det att hitta alternativa sätt att träna
på.
De flesta kan göra något men kanske
inte precis som man gjort tidigare eller
som andra gör.
Vi ser fram emot en vändning av trend
och inställning. Ökad medvetenhet om det
egna ansvaret för hälsan och att vi behöver
sätta av tid och möjligheter för att röra
på oss!
Lycka till! «
min hälsa 2/2012
13

Förebyggande arbet
Den här dagen hade besökarna möjlighet att vaccinera sig mot TBE, fästingburen
hjärninflammation, på Hälsotorget. Astrid Johansson får en spruta av Birgitta
Hermansson från vårdcentralen Linden.
– Det här var min tredje dos vaccin så nu är jag säker i ytterligare tre år. Jag är rädd
att bli smittad av TBE eftersom jag är ute mycket i skogen, säger Astrid Johansson.
14
min hälsa 2/2012

e på Hälsotorget
Kontrollera ditt
blodtryck, få tips
hur du ska sluta röka
eller ta reda på hur många
sockerbitar du får i dig när du
dricker en läsk.
– Det går även bra att bara komma
förbi och bara prata en stund, säger
Ann-Sofie Jacobsson och Malin Holm
som ansvara för Hälsotorget på
Kullbergska sjukhuset.
text lena bosdotter rosten
foto Daniel Hjalmarsson
Aktiviteter våren 2012
7–10 maj Stroke
14–17 maj Ungdomsvecka
Fler aktiviteter och teman håller på att
planeras. Håll utkik efter annonser på
vårdcentralerna, sjukhusets anslagstavlor
och Katrineholms kommuns hemsida.
Öppettider
Måndag–torsdag kl. 08.30-12.30 Då
finns personal från Hälostorget på plats
Måndagar kl. 13.00 – 17.00 En slutaröka-coach
hjälper dig som vill sluta
röka
Onsdagar kl. 14.00 - 16.00 En diakon
från Svenska kyrkan finns på Hälsotorget
för samtal om stort eller smått.
Malin Holm och Ann-Sofie Jacobsson
ansvarar för verksamheten på Hälsotorget i
Katrineholm.
Vid huvudentrén på Kullbergska sjukhuset
i Katrineholm ligger Hälsotorget.
Här kan du bland annat få tips och råd
om kost och motion, testa ditt blodtryck
och få hjälp med att anmäla dig
till en viktminsknings- eller sluta-rökagrupp.
– Vårt mål är att möta medborgarna
innan de blir sjuka. Vi arbetar förebyggande
och kan slussa dem rätt inom
vården om vi tror att det behövs, säger
Malin Holm.
Under året arrangeras även temadagar
och temaveckor på Hälostorget som
lockar många besökare.
– Vi planerar och genomför våra
aktiviteter tillsammans med sjukvårdspersonal
med särskild kompetens inom
temat och även med representanter
från intresseorganisationer som Hjärtoch
Lungsjukasförening, Diabetsföreningen,
Reumatikerförbundet och
Psoriasisförbundet, berättar Ann-Sofie
Jacobsson.
Ann-Sofie Jacobsson och Malin
Holm vill fortsätta utveckla verksamheten.
Från och med i vår hoppas de
kunna erbjuda besökarna att låna promenadstavar
och stegräknare. De har
också fört samtal med Ellwynska skolan
i Katrineholm som utbildar elever inom
vård och omsorg.
– Vi hoppas få igång ett samarbete
till hösten där eleverna i sina projektarbeten
kan få möjlighet att vara med
och ta fram nya och utveckla befintliga
promenadstråk i Katrineholm.
Ibland tar sig Hälsotorget ut på stan.
Förra året arrangerade PRO en tipspromenad
i Katrineholm
som gick
genom stadsparken
och på stadens
gator.
Vid en
av frågorna
fanns Hälsotorgets personal på
plats och erbjöd deltagarna att testa sitt
blodtryck.
– Det var väldigt uppskattat bland
deltagarna. I början av juni kommer
PRO arrangera en ny tipspromenad
där vi hoppas få plats, säger Ann-Sofie
Jacobsson.
DET FINNS ALLTID olika utställningar på
Hälsotorget, en dator med länkar till
olika webbplatser där man kan få tips
och råd om friskvård och hälsa samt
foldrar med information.
-Vi har en utställning om socker som
många uppskattar. Här kan du se hur
många sockerbitar några vanliga livsmedel
innehåller. Visste du till exempel
att 1.5 liter läsk innehåller 45 sockerbitar?
frågar Malin Holm.
Annonser på vårdcentralerna, sjukhusets
anslagstavlor och Katrineholms
kommuns hemsida informerar om vad
som händer på Hälostorget. Ann-Sofie
Jacobsson berättar att det även går att få
mejl med de olika aktiviteterna.
– Lämna in din e-postadress i vår
brevlåda så missar du inte vad som är
på gång på Hälsotorget!
Hälostorget började med sin verksamhet
för drygt 1,5 år sedan. Under
2011 var det närmare 3 000 personer
som besökte Hälsotorget. «
min hälsa 2/2012
15

Fylls i av personalen:
Patientens BMI
Ingen åtgärd
Rådgivande samtal
Hänvisning
Rådgivande samtal och hänvisning
Patienten avstår från vidare rådgivning
landstinget.sormland@dll.se www.landstinget.sormland.se
Produktion: Informationsenheten 2009-04
Frågor om din hälsa
Våra levnadsvanor har stor betydelse för hur vi mår. I detta formulär har du
möjlighet att svara på frågor om dina levnadsvanor och din hälsa.
Frågorna ger ett bra underlag för samtal om hur du kan påverka din hälsa.
Vi erbjuder ”Frågor om din hälsa” till dig som är över 18 år. Det är frivilligt att
besvara frågorna. Svaren skrivs in i din journal.
Namn
Personnummer
En god hälsa för befolkningen är ett av Landstinget Sörmlands mål.
Kryssa i det svarsalternativ som stämmer bäst för dig.
Fysisk aktivitet
Hur många dagar i veckan är du fysiskt aktiv sammanlagt i minst
30 minuter? (till exempel promenad i rask takt)
1 dag
5 dagar
2 dagar
6 dagar
3 dagar
7 dagar
4 dagar
Ingen dag
Kost - regelbundna måltider
Kryssa i de måltider du brukar äta under en normal dag.
Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål
Fyll i dina mått:
Längd cm Vikt kg Midjemått cm
Tobaksvanor
Röker du?
Jag har aldrig vanerökt
Jag slutade röka år
Jag röker ibland
Jag röker dagligen
Snusar du?
Jag har aldrig vanesnusat
Jag slutade snusa år
Jag snusar ibland
Jag snusar dagligen
Alkohol
Hur många ”glas” dricker du en typisk vecka då du dricker alk
0
7 - 10
1 - 2
11 - 14
3 - 6
14 eller mer
Ett glas
motsvarar
dessa mängder:
2 flaskor
(à 33 cl)
lättöl
Psykiskt välbefinnande
Hur bedömer du ditt psykiska välbefinnande?
Mycket bra
Bra
Varken bra eller dåligt
Dåligt
Mycket dåligt
Allmänt hälsotillstånd
50 cl 33 cl
starköl
folköl
12 cl
vin
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
Mycket bra
Bra
Varken bra eller dåligt
Dåligt
Mycket dåligt
Lämna formuläret till den perso
Vårdcentralens hälsokoordinator ÄR
spindeln
Vårdcentralens hälsokoordinator är spindeln i nätet avseende allt
som rör hälsa och hur man mår bättre eller får bättre hälsa genom
bra levnadsvanor!
På alla vårdcentraler i Sörmland
finns en hälsokoordinator.
Hälsokoordinatorn har
en samordnande roll och ska
bland annat se till att det finns en ansvarig
person med adekvat utbildning för varje
text birgitta hermansson,
hälsokoordinator på vårdcentralen Linden i Katrineholm
levnadsvana; fysisk aktivitet, matvanor,
tobak, alkohol och psykisk hälsa. I uppgiften
ingår också att stödja dessa personer i
deras arbete, samt vara med och utveckla
och samordna det hälsofrämjande arbetet
på vårdcentralen.
Samtalen med patienterna kring
levnadsvanor sker med en metod kalllad
”Motiverande samtal”, Motivational
interviewing MI. Det är viktigt att många
på vårdcentralen har utbildning i MI. Hälsokoordinatorn
kontrollerar, påminner
och uppmuntrar personal att gå denna
utbildning.
Arbetet med det hälsofrämjande uppdraget
har sin bakgrund i att Landstinget
Sörmland antog en policy som hälsofrämjande
landsting 2006. Landstinget arbetar
med de hälsofrämjande frågorna ur de tre
16 min hälsa 2/2012

ohol?
8 cl
starkvin
4 cl
sprit
n som du ska träffa.
i nätet
perspektiven Befolkning, Patienter och
Personal.
År 2007 kom ”Från ord till handling”
riktlinjer för patientperspektivet.
Landstinget Sörmland gick med i HFS
Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer
2009. Hälsokoordinatorskonceptet
kom 2010.
”Frågor om din hälsa” är ett frågeformulär
som du som läsare kanske stött
på vid ett besök på din vårdcentral. När du
svarat på dessa frågor om dina levnadsvanor
kan den vårdpersonal du träffar snabbt
se om du behöver mer information kring
levnadsvanor samt hur du mår fysiskt och
psykiskt. Därefter kan de erbjuda dig stöd
för att förändra någon levnadsvana eller
för att må bättre.
ett exempel kan vara FaR, fysisk aktivitet
på recept. Till dessa frågor finns även
en broschyr med ”Svar på frågor om din
hälsa” som du kan läsa.
I hälsokoordinatorns uppgifter ingår att
informera, utbilda och uppdatera personalen
på vårdcentralen i de olika levnadsvanorna
men även att ha kontakter med
personer i kommunen och de samarbetspartner
som finns utanför landstinget.
”Uppmärksamhetsveckor” för
kost/motion, tobak och alkohol återkommer
regelbundet i hela landet och
dessa organiseras av hälsoteamet på varje
vårdcentral med bland annat aktiviteter
och information som går ut till befolkningen.
«
min hälsa 2/2012 17

Ordet sommaren förknippas av de flesta med något positivt
där man tänker på sol, bad, promenader och ledighet. Men vissa
småkryp kan ställa till besvär. Här följer några tips som kan
förenkla tillvaron.
text Marie Portström, distriktsläkare, vårdcentralen Tunafors, Eskilstuna
Ingen sommar
utan bett
fästingbett. Fästingar finns i en stor del
av södra och mellersta Sverige och sprider
sig sakta över landet. Den finns från mars
till november och vaknar till då utetemperaturen
är så låg som 4-5 grader. De allra
flesta fästingbett är helt ofarliga.
När fästingen sitter kvar i huden
ser den ut som en gråbrun
utväxt som växer allt eftersom
fästingen suger blod. Den
släpper självmant då den sugit
tillräckligt med blod. Man får
en liten rodnad runt bettet som
försvinner efter några dagar. Dock
kan fästingar sprida smitta dels med virus
dels med bakterier och orsaka sjukdomar
hos både människa och djur. TBE är ett
virus som kan ge hjärninflammation. Man
kan vaccinera sig mot denna, läs mer på
www.landstingetsormland.se, se även
annons på sidan 24.
Borreliainfektion orsakas av en bakterie
som sprids via fästingbett och kan ge
diffusa symptom i form av allmän sjukdomskänsla
men kan även orsaka hjärninflammation.
Man får ofta en hudreaktion
med cirkulär rodnad på kroppen som
inte alltid sitter vid fästingbettet utan kan
sitta på annat ställe. Denna rodnad kan
komma några veckor efter själva fästingbetett.
Borrelia behandlas med antibiotika.
Du kan skydda dig med heltäckande
kläder och genom att kontrollera kroppen
ordentligt efter att ha varit ute i skog och
mark.
geting/bistick. Dessa stick är oftast
ofarliga om man inte får flera stick
runt halsen eller i mun och svalg
eller har en geting/biallergi.
Kontakta då 112 direkt. Runt
sticket blir det oftast rött och
svullet, det svider och smärtar.
Om det är ett bi som stuckit kan
gadden sitta kvar i huden. Ta bort
denna försiktigt. Lindra symptomen
från bettet med isbit invirad i servett,
alsollösning/gel, insektspenna, kylbalsam
eller bedövningssalva – Xylocain. Vid
kraftig allmänpåverkan ring 112.
Om man får en mycket kraftig
reaktion i samband med ett
geting/bistick kan man behöva
genomföra en allergiutredning
och utrustas med medicin för
akutbehandling.
huggormsbett. Huggormarna sover
under vintern och brukar dyka upp på
våren då de ligger och solar vid stenar
och i diken. Huggormsbett ser ut som 2
prickar eller små hål bredvid varandra i
huden. Dessutom blir huden oftast blåfärgad
runt bettet.
Ormbett gör ont. Vad gör man? Försök
att hålla den ormbitne lugn och i stillhet
eller om det inte går håll den bitna kroppdelen
stilla och gärna högt. Ta av skor,
stövlar, trånga klädesplagg, ringar och
annat med tanke på att man ofta blir rejält
svullen. Rör inte bettet. Ta den bitne till
vårdcentral eller sjukhus för observation.
Särskilt barn, gravida och äldre personer
bör observeras. Ormbett kan ge allvarliga
reaktioner med illamående, kallsvettighet,
hjärtklappning, yrsel, andningssvårigheter,
kraftig blekhet. Ring då 112.
myggbett. Myggan finns i hela Sverige.
Den gynnas av regnigt och fuktigt väder
och närhet till vatten. Myggbett orsakar
klåda, svullnad av varierande
grad beroende på individ och
var bettet sitter. Ett bett i närheten
av ögat kan orsaka en så
kraftig svullnad att ögat svullnar
igen. Myggbett ger ofta intensiv
klåda. Försök att inte klia. Kylbalsam,
alsollösning/gel alternativt
hydrokortisonkräm kan lindra klådan.
Om man är extra känslig för myggbett kan
man ta en antihistamintablett i förebyggande
syfte innan man ger sig ut i myggtätt
område.
Vid frågor kolla på webbplatsen
www.1177.se «
18
min hälsa 2/2012

Sörmlänningar
tycker till om vården
Fler specialister till primärvården, satsa mer på förebyggande vård
och uppsökande verksamhet. Det var några av de förslag som kom
fram vid det första dialogmötet när representanter för landstinget
träffade sörmlänningarna i Vingåker.
Under april bjöd Landstinget Sörmland
in till dialogmöten i länets alla kommuner
för att samla in åsikter om hur länets vård
ska utformas i framtiden.
Första mötet, av nio, hölls i Vingåker
där en handfull Vingåkersbor fanns på plats
för att lyssna och påverka arbetet med
Framtidens hälso- och sjukvård. Landstingspolitiker
från olika partier deltog
också för att höra på de olika åsikter som
text MariA karLsson,
informationschef, landstinget Sörmland
kom fram kring hur vården ska bedrivas
i framtiden.
Efter en kort föreläsning om hur det
ser ut just nu i den sörmländska hälso- och
sjukvården fick deltagarna sätta sig i små
grupper tillsammans med politikerna för
att diskutera.
Irene Karlsson var en av mötesdeltagarna
och hon tyckte att alla bör ta ett
större eget ansvar för sin hälsa.
Läs mer om stroke, AKUT-testet och se filmer på www.strokekampanjen.se och facebook.
– Det är viktigt att motionera för att
själv hålla sig frisk.
En annan åsikt var att fler specialister
ska komma ut till vårdcentralerna.
Patienten slipper då vänta på att remissen
till specialistvården behandlas och köerna
till specialisterna kortas. Fler specialister
på vårdcentralerna bygger också upp kunskapen
hos den övriga personalen.
Kommuninvånarnas synpunkter ska
sammanställas och användas i arbetet
med förändringen av länets hälso- och
sjukvård.
Läs mer om framtidens hälso- och
sjukvård på www.landstingetsormland.
se/framtiden. «
min hälsa 2/2012
19

Förbättrad självservice på webben
›› Den självservice som idag
finns via landstingswebben
kommer succesivt att bytas
ut till en e-tjänst som andra
landsting och regioner använder.
Tjänsten heter Mina vårdkontakter.
Med e-tjänsten Mina vårdkontakter
kontaktar du oss
när det passar dig. Du kan till
exempel beställa tid, av- och
omboka tid, förnya recept eller
be mottagningen kontakta dig.
Varje mottagning bestämmer
Det är okej att
våga fråga
›› 9 av 10 tycker att du är
omtänksam om du vågar
fråga, efter kondom alltså.
Snart drar en regional kampanj
igång för att öka kondomanvändningen.
I sommar
kanske du ser kampanjen, via
webben, våga-fråga-bussen,
på högskolan eller ungdomsmottagningen.
Då vet du lite
vad det handlar om.
Redan nu kan du ta reda på
mer, läsa nyheter, undersökningar
och titta på film. Gå in
på www.vågafråga.nu.
Våga fråga du med!
vilka ärenden man kan utföra
hos dem.
Först ut att införa Mina vårdkontakter
inom Landstinget
Sörmland var Folktandvården.
En av de vårdmottagningar som
börjat erbjuda tjänsten är Mammografienheten.
Där kan du i dagsläget avboka
eller omboka tid för hälsokontroll
med mammografi och göra
en förfrågan om tid för hälsokontroll
med mammografi.
Även några andra vårdmottagningar
och Habilitering
och Hjälpmedel har
börjat erbjuda e-tjänsten Mina
vårdkontakter. Håll utkik efter
pilsymbolen på landstingswebben
så vet du om din mottagning
är med.
Gå in på www.landstingetsormland.se
så får du veta
mer om hur du använder Mina
vårdkontakter.
Höjt högkostnadsskydd
för patientavgifter
›› Från den 1 april 2012 är högkostnadsskyddet för
öppen hälso- och sjukvård höjt till 1 100 kronor.
Högkostnadsskyddet innebär att du betalar maximalt
1 100 kronor inom en period på 12 månader.
Personer som påbörjat en period med högkostnadsskydd
före den 1 april 2012 får behålla det lägre taket
om 900 kronor.
Du ansvarar själv för att få din avgift noterad i högkostnadskortet.
Till patientavgifter räknas både de avgifter du betalar
hos landstingets mottagningar och avgifter hos de
privata mottagningar som har avtal med landstinget.
När gäller högkostnadsskyddet/frikortet?
Skyddet gäller för besök och sjukvårdande behandlingar,
det vill säga vård som ges av till exempel
sjukgymnast, arbetsterapeut eller sjuksköterska.
Frikortet gäller i hela Sverige.
Högkostnadsskyddet gäller inte:
• Vårdavgift vid sjukhusvistelse
• Kostnad för uteblivet besök
• Kostnader för intyg, vaccinationer
och hälsokontroller
• Kostnader för journalkopia
• Preventivmedel
• Egenavgift för hjälpmedel
• Ambulanstransport
Kampanj ska
spara energi
›› – Kom igen! Tillsammans kan
vi spara energi, uppmanar landstinget
sina anställda.
Under 2010 uppgick landstingets
energikostnader till närmare
80 miljoner kronor. Den största
delen av energiförbrukningen är
nödvändig, men det finns också
en del som går att spara på.
Kampanjen ”Stoppa onödan”
presenterar fakta och enkla åtgärder
som alla landstingsanställda
kan ta till sig och använda för
att spara energi. Ett exempel är
landstingets 7 000 datorer, skrivare
och kopiatorer.
Genom att stänga av dem vid
hemgång kan landstinget spara
närmare en miljon kronor, en miljon
KWh och närmare tusen ton
koldioxid.
Belysning och ventilation står
för cirka 60 procent av energiförbrukningen
i landstingets vårdlokaler.
För att dra ner på kostnaderna
har landstinget kartlagt sin
energiförbrukning och tagit fram
ett åtgärdsprogram och börjat
arbeta med bland annat ventilation,
belysning, hissar och pumpar
för att spara energi.
Några exempel på energibesparande
projekt i landstinget:
• Ny energisnål ventilation på
vårdcentralen City.
• Effektivare ångproduktion till
kök, steril- och städcentral.
• Nyköpings lasarett installerar
ett borrhålslager för värmeproduktion
och utvinning av frikyla.
20 min hälsa 2/2012

foto Daniel hjalmarsson
Sörmland
har bästa
sjukhusmaten
›› Sjukhusen i Landstinget Sörmland har, tillsammans
med Lasarettet i Ystad och Centrallasarettet
i Växjö, fått utmärkelsen Sveriges bästa
sjukhusmat. Priset delades ut av socialminister
Göran Hägglund i samband med årets Kostdagar
tidigare i vår.
Branschorganisationen Kost & Näring har lyft
fram goda exempel vad gäller mat på sjukhus på
uppdrag av Socialdepartementet. Totalt blev 24
sjukhus, kliniker och vårdavdelningar nominerade
till utmärkelsen. Bland de tio finalisterna
har sjukhusen i Sörmland valts som en av vinnarna
till priset Sveriges bästa sjukhusmat.
– Jag är oerhört glad och stolt över vår kostverksamhet
och alla medarbetare. Vi har kämpat
så hårt- så länge och utmärkelsen känns
verkligen som ett kvitto på att vi har arbetat i
rätt riktning, säger Marianne Backrud-Hagberg,
enhetschef på kostenheten i Landstingsservice
AB.
I bedömningen har juryn tittat på helheten
runt måltiden, samarbetet mellan olika personalgrupper
samt hur slutresultatet blir för
patienten.
Bakom utmärkelsen ligger hårt och målmedvetet
arbete för att förbättra verksamheten på
kostenheten och ge bästa möjliga service till
kunderna.
– En undersökning i november 2011 bland
matgästerna på avdelningarna visade att över
84 procent av de tillfrågade tyckte att maten
smakade mycket bra och nästan 90 procent
svarade att maten ser god ut, berättar Marianne
Backrud-Hagberg. Kostenheten har en länsövergripande
organisation med samma meny, kvalitet
och mål i samtliga sjukhuskök.
Grundligt material för blivande föräldrar
›› Att vänta barn och bli förälder är förknippat med
många olika känslor. Förhoppningar, upprymdhet
och drömmar samsas kanske med vördnad inför
det stora eller oro.
Landstingets barnmorskor har i samarbete med
studenter på Mälardalens högskola tagit fram ett
grundligt material som ger svar på många av de
frågor blivande föräldrar ställer sig.
Läs mer om förlossning på www.landstingetsormland.se
min hälsa 2/2012
21

Alkohol är roligt men farligt
Du kanske
dricker alkohol
för att ha trevligt.
Men alkohol
kan också
vara farligt.
Alkohol kan
skada din kropp.
Alkohol kan också
skada andra.
Du kan bli farlig
i trafiken,
på arbetet,
och för din familj.
Många patienter
kommer till sjukhusen
efter olyckor
när de har druckit
för mycket.
Men personer
som bara dricker
lite alkohol
kan också få skador.
Alkoholen kan göra
andra sjukdomar värre.
Personer med diabetes,
hjärtsjukdom,
högt blodtryck
och magbesvär
ska vara försiktiga
med alkohol.
När du tar medicin
mot smärta,
sömnbesvär,
ångest och depression
är alkohol inte bra.
Människor som dricker
för mycket
kan söka hjälp
hos doktorn
för andra besvär.
De förstår inte att
alkoholen är problemet.
De kanske lider av
högt blodtryck,
övervikt, magbesvär,
oro, sömnsvårigheter
eller depression.
Om du är orolig för
hur mycket du dricker
kan du prata
med din vårdcentral.
Hjälp
för
själen
Människor som
mår dåligt i själen
blir lätt sjuka
också i kroppen.
Därför ska de
som arbetar i vården
försöka se hur
patienterna mår
också i själen.
På varje vårdcentral
finns en person
som arbetar med
den psykiska hälsan.
Det kan vara
en kurator,
en beteendevetare
eller en psykolog.
Motion på recept
Idag kan du få
motion på recept.
Då står det
Fysisk aktivitet
på Recept,
och förkortas FaR.
Motion kan stoppa
olika sjukdomar
och även hjälpa
mot högt blodtryck,
övervikt,
depression
och olika smärtor.
Landstinget har avtal
med flera platser
som ger motion.
Avtalet betyder
att de ska känna till
FaR-konceptet
och kunna ta lite
extra hand
om den person
som fått ett recept.
Men du måste
inte gå till dem
som landstinget
har avtal med.
Du kan ordna
egen motion.
Det kan vara svårt
att få patienten
att börja motionera.
Några personer
säger att de
inte har råd att träna.
Andra har aldrig
motionerat förut.
En del säger
att de har för ont
eller att de inte vill.
Men motion
är viktig för hälsan.
På många vårdcentraler
har personalen
utbildning i KBT.
KBT kan hjälpa
mot depression,
ångest och smärta.
Alla vårdcentraler
har en legitimerad
psykoterapeut,
för patienter
med svårare problem
som depression,
ångest och smärta.
Patienten behöver
en remiss
för att få träffa
psykoterapeuten.
22 min hälsa 2/2012

Min rätta rad
1 X 2
Hälsokrysset
1.
2.
Fråga 1
Hur många av Sörmlands vårdcentraler är
diplomerade för sitt hälsoarbete?
1. Tio stycken
X. Elva stycken
2 . Åtta stycken
Fråga 2
Vilka patientavgifter ingår i
högkostnadsskyddet?
1. Enbart avgifter du betalar hos
landstinget
X. Enbart avgifter du betalar hos privata
vårdgivare som har avtal med
landstinget
2. Både de avgifter du betalar hos
landstinget och privata vårdgivare som
har avtal med landstinget.
Fråga 3
När du får ett FaR-recept, vad är du då
ordinerad?
1. Recept på fysisk aktivitet
X. Recept på viss diet
2 . Recept på receptfria läkemedel
Fråga 4
Vad är TBE?
1. En hjärninflammation
X. En hjärtmuskelinflammation
2. En övre luftvägsinfektion
Fråga 5
Hur många ben har en fästing?
1. Sex ben
X. Fyra ben
2. Åtta ben
Fråga 6
Riskbruk av alkohol kan ge följande
symptom:
1. Högt blodtryck, övervikt,
sömnsvårigheter
X. Ont i halsen, heshet
2. Ont i leder, ont i muskler
Fråga 7
För att komma till behandling av kurator/
beteendevetare på en vårdcentral behövs:
1. Remiss från läkare
X. Ingen remiss
2. Remiss från distriktssköterska
Fråga 8
KBT är en behandlingsmetod för att
behandla till exempel:
1. Depression
X. Kärlkramp
2. Lunginflammation
Fråga 9
På vilket sjukhus finns Hälsotorget?
1. Nyköpings lasarett
X. Mälarsjukhuset
2. Kullbergska sjukhuset
Fråga 10
Var fick Inger Ruhnbom hjälp med att
sluta röka?
1. På apoteket
X. På sin vårdcentral
2. Av sin make
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel.
Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 augusti 2012 till:
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 1/12: 1xx 1xx 2x12
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 1/2012:
Siv Larsson, Oxelösund, Barbro Pettersson,
Vingåker, Britt Ivanov, Åkers styckebruk,
Annelie Andersson, Eskilstuna,
och Gun Johansson, Eskilstuna.
min hälsa 2/2012
23

gruppförsändelse