Slutrapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

22 Delegationens arbete under 2009 Då landstingens verksamhet är skattefinansierad är det av stor vikt att för dess finansiärer, befolkningen, visa upp vad som görs. Därtill skapa förutsättningar för bättre beslutsunderlag för beslutsfattarna i landstingen. D elegationen har framförallt arbetat med att skapa och i stärka dialogen mellan parter genom möten och konferenser, på regional och nationell nivå. Dessutom har Delegationen varit delaktig i att ta fram och lyfta fram information kring frågor identifierats som viktiga för att lösa samverkansproblem eller sådana problem som hindrar klinisk forskning och utveckling. Delegationen har också medverkat till att initiera ett antal projekt som syftat till att skapa eller förbättra struktur för samverkan och för bättre möjligheter att bedriva klinisk forskning i de olika sektorerna. Här presenteras de projekt som Delegationen initierat och/eller medverkat i att genomföra, utan inbördes ordning. Forskningsbokslut – ett långsiktigt utvecklingsarbete Vikten av att redovisa de satsningar som görs för klinisk forskning har under senare år uppmärksammats i flera sammanhang. Vid den workshop som Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen ordnade 14 januari 2008, framfördes från landstingen önskemål om att kunna redovisa forskningsbokslut och att ha verktyg för det. Olle Stendahl har i sitt delbetänkande ”Världsklass! Åtgärdsplan för den kliniska forskningen” framfört att samtliga landsting borde göra forskningsbokslut som skulle kunna sammanställas på nationell nivå. Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen har haft detta som en punkt i sin åtgärdsplan. Därför beslöt SKL under våren 2008 att starta ett utvecklingsarbete till stöd för landstingens arbete med att ta en årlig rapport av den kliniska forskning som bedrivs i landstingens verksamhet. Här beskrivs projektet och verktyget för att göra forskningsbokslut i stora drag. Vad gör landstingen för den kliniska forskningen? Syftet har varit att finna meningsfulla och användbara former för redovisning och uppföljning av klinisk forskning, utförd i landstingens verksamhet, presenterade i en årlig rapport gemensamt för Sveriges landsting. Arbetet har gått ut på att ta fram en ”verktygslåda” möjlig att användas av alla landsting och möjlig att aggregera på olika nivåer. Slutprodukten kan på sikt bli en nationell översikt över den forskning som utförs i landstingens verksamhet, användbart för landstingens beslutsfattare som underlag för framtida strategiska beslut på såväl lokal, regional som nationell nivå. Målet är att tydliggöra den forskningsaktivitet som landstingen står värd för och ge exempel på resultat i hälso- och sjukvården, inte minst vad det gäller värdet för patienterna. Då landstingens verksamhet är skattefinansierad är det av stor vikt att för dess finansiärer, befolkningen, visa upp vad som görs. Därtill skapa förutsättningar för bättre beslutsunderlag för beslutsfattarna i landstingen. En enhetlig struktur för uppgifter om klinisk forskning Landstingen har idag inga enhetliga ekonomi- eller personalsystem. Inom ett och samma landsting kan det dessutom finnas ett flertal olika system. Någon enhetlig fast struktur för projektdatabaser finns inte heller. Det försvårar framtagandet av uppgifter. Landstingen har historiskt olika tradition och förutsättningar att bedriva klinisk forskning. ”Universitetslandstingen” har genom att de har medicinska fakulteter inom sitt geografiska område varit värdar sedan lång tid tillbaka och har ofta en hög aktivitet av egen klinisk forskning. Klart är dock att alla landsting är värdar för eller bedriver egen klinisk forskning. Vad ska landstingen redovisa – vad är landstingens ansvarsområde? Det är landstingen var för sig och dess landstingsdirektör som har det yttersta ansvaret för framtagandet av en årlig rapport över den kliniska forskningen. Avgränsning för landstingens an svarsområde är den forskning som bedrivs i landstingets verksamhet. Med det menas att landstingets resurser används samt att medlen ekonomiskt hanteras av landstinget. Det kan vara landstingens egna medel, ALF-medel, fonder och donationer samt övriga externa forskningsanslag. I arbetet med att avgränsa vilka uppgifter som är relevanta har arbetsgruppen valt att ta med de kliniska prövningar som genomförs i landstingens verksamhet. Verktygslåda för årlig rapport av landstingens kliniska forskning Tanken med en ”Årlig rapport över landstingens kliniska forskning” är att landstingen ska kunna använda rapporten som ”benchmarking” och ta till sig sådant som man ser har gett positiva resultat i andra landsting. Rapporten kommer att indelas i tre olika kategorier; struktur, process och ledning samt uppföljning och tillämpning.
23 Kategorin struktur innehåller de konkreta faktauppgifterna som akademisk kompetens, resurser, tillgängliga medel, stödfunktioner och uppgifter kring interventioner. Dessa fakta ger en bild av hur infrastrukturen ser ut. Årlig uppföljning kommer att visa på tendenser som är viktiga att ha med i framtida beslutsunderlag. Processer och ledning beskriver hur landstingen arbetar med forskningen. Här redovisas det akademiska arbetssättet, vilka policys och uppdrag som finns och hur landstingen samverkar med sina intressenter. Uppföljning och tillämpning ska ge en bild av effekten av den forskning som görs i hälso- och sjukvården och vad som åstadkommits under året. Därtill hur forskningsresultaten kommuniceras. Pilotstudie Under sommaren och hösten 2009 genomfördes en pilotenkät. I denna tog man med frågor om såväl struktur, processer, ledning och styrning som uppföljning och tillämpning. Tyngdpunkten lades på frågor om effekten av klinisk forskning. Pilotenkäten besvarades av kliniker/verksamheter från såväl Universitetssjukhusen i Skåne, Västra Götaland och Stockholm som kliniker/verksamheter i Norrbottens läns landsting. Resultatet visade att den här typen av verktyg fungerar. I piloten satte även verktyget igång forskningspositiva processer i verksamheter där man idag inte bedriver någon aktiv forskning. Trots att den till sina delar är besvärlig att fylla i så var den stora majoriteten mycket positiv till enkäten. Vad händer nu? Enkätverktyget kommer att vidareutvecklas och ytterligare förbättras. Samtidigt påbörjas en förankringsprocess inom såväl landstingsvärlden som övriga intressenter. Målet är att lägga ut enkätverktyget för skarpt läge under våren 2010. En första ”Årlig rapport över landstingens kliniska forskning” avseende år 2009 sammanställs under 2010. Långsiktigt är målet att detta ska bli ett naturligt redskap som finns med i den normala årliga redovisningen av landstingens verksamhet. Information om forskningsbokslutet och pilotprojektet finns på www.sou.gov.se/samverkanklin forsk Hur hanterar landstingen sina uppdrag inom forskning och utbildning när mångfalden ökar i utförarledet? Landstingen är skyldiga att tillhandahålla befolkningen hälso- och sjukvård. Den viktigaste resursen är kompetensen hos personalen, vars utbildning till viss del måste ske inom vården. Den landstingsfinansierade vården är lärandemiljö för utbildningar alltifrån gymnasieskolans omvårdnadsprogram till läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Vidare är den kunskapsproduktion som utgörs av forskning något som finns, i större eller mindre utsträckning, integrerat i vårdverksamheten. Landstinget har ett ansvar för utbildning genom överenskommelser och avtal med berörda utbildningsanordnare, såsom universitet och högskolor. När det gäller forskning har landstinget ett ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen. Den pågående utvecklingen innebär att vården, som vid införande av t.ex. valfrihetssystem eller vårdval, kommer att ligga på många utförare. Landstinget är dock fortsatt ansvarigt för de uppgifter som ska utföras inom vården. För att säkerställa att dessa uppgifter ges utrymme och tas om hand på ett ändamålsenligt sätt när vårduppgiften inte längre utförs i landstingsregi, fordras att landstinget i förfrågningsunderlag efterfrågar och ställer krav på detta. Det gäller både vid upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) och vid användande av lagen om valfrihetssystem (LOV). Delegationen efterfrågade av denna anledning en metod eller ett verktyg för beställare av vård inom landstingen i syfte att säkra förutsättningar för forsknings och utbildning oavsett vårdgivarens driftsform. Här följer en sammanställning från Sveriges Kommuner och Lansting, SKL, i form av en checklista för vad som bör ingå för att säkra landstingens uppdrag inom utbildning och forskning. Policy och krav på vårdgivare Landstinget kanske redan har en övergripande policy för relationer till och krav på de vårdgivare man har avtal med. Ett sådant dokument kan då vara bas för förfrågningsunderlag och sedermera för avtal. Om ingen övergripande policy finns får utgångspunkten bli mer pragmatisk. Frågan att ställa sig är: vilka funktioner och åtaganden har landstinget ansvar för, där man måste säkerställa att de utförs även av enheter som landstinget inte själv driver och därmed inte kan styra på samma sätt. Det Resultatet visade att den här typen av verktyg fungerar. I piloten satte även verktyget igång forsk ningspositiva processer i verksamheter där man idag inte bedriver någon aktiv forskning.
Page 1 and 2: Alla vinner genom samverkan inom de
Page 3 and 4: Delegationen för samverkan inom de
Page 5 and 6: 5 Nina Rehnqvist Ordförande slag,
Page 7: 7 landsting. Vidare är de invester
Page 10 and 11: 10 Delegationens initiativ har medf
Page 12 and 13: 12 Vi är inte helt nöjda - det fi
Page 14 and 15: 14 Varför en Delegation för samve
Page 16 and 17: 16 ring (från ax till limpa, dvs.
Page 18 and 19: 18 Uppgifter och uppdrag bör vara
Page 20 and 21: 2 Vad har Delegationen gjort för a
Page 24 and 25: 24 handlar om att sytematiskt gå i
Page 26 and 27: 26 Kvalitetsregistren gör det möj
Page 28 and 29: 28 varliga former av sjukdom (och d
Page 30 and 31: 30 också etablera ett gott samarbe
Page 32 and 33: 32 gemensam konferens på temat fö
Page 34 and 35: 34 En svensk testbädd för klinisk
Page 36 and 37: 36 om sina erfarenheter av klinisk
Page 38 and 39: 38 Ett flertal internationella expo
Page 40 and 41: 40 Ökat fokus på behov av klinisk
Page 42: 42 Region Skåne har som ett led f
Page 45 and 46: 45 • En funktion för nationell s
Page 47 and 48: 47 resurser för sitt genomförande
Page 49 and 50: 49 Nationell beredning för klinisk
Page 52: Grafisk form: Fidelity Stockholm Tr

Slutrapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?