Slutrapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

More documents

Recommendations

Info

32 gemensam konferens på temat förutsättningar för innovation och framgång. En rapport med samma titel publicerades innan konferensen och där diskuteras frågor som värdet av ett organisationsperspektiv på den kliniska forskningens utmaningar och hur man organiserar framgångsrika innovationsprocesser. Syftet med konferensen och rapporten var att identifiera incitament för samverkan och innovation inom klinisk forskning. ”Public Procurement of Innovation” är den engelska benämningen på innovationsupphandling och även titeln för konferensen som arrangerades av Vinnova i Stockholm den 13 oktober 2009. Rapporten ”Recept för klinisk forkning” finns tillgänglig på www.sou.gov.se/ samverkanklinforsk der. Innovationsupphandling kan spela en viktig roll där. Det framhölls att en risk är att endast en ”vinnare” premieras och att det i förlängningen kan utarma konkurrensen. Varianter med fler vinnare kan vara att föredra. En viktig faktor för att innovationsupphandling ska få ännu större genomslag är att ändra attityd till konceptet hos uppköpare och ”policymakers”. Jöran Hägglund, statssekreterare på Näringsdepartementet avslutade med att betona att innovationsupphandling är viktig för att öka innovationsgraden speciellt med tanke på de många utmaningar vi står inför. En utredning kommer att tillsättas inom snar framtid med fokus på hur svenska offentliga organisationer bäst ska upphandla innovativa produkter och tjänster. Rapporten Can Public Procurement Spur Innovation in Health Care? finns tillgänglig på www. vinnova.se Recept för klinisk forskning – förutsättningar för framgång och innovation Den 13 oktober anordnade Delegationen för samverkan inom den kliniska forskningen tillsammans med Dagens Medicin och Leading Health Care, vid Handelshögskolan i Stockholm en Innovationer frodas inte i ett silosamhälle Rapporten som presenterades vid konferensen belyser förutsättningar för innovation inom vården ur två olika perspektiv. Det ena perspektivet är hur systemen som vi har utvecklat, t.ex. genom lagen om offentlig upphandling och vårdvalssystemet, påverkar förutsättningarna för innovation. Författarna menar att vi måste vara medvetna om vad våra regelverk styr och att vi kan påverka regleringen för att styra mot vissa saker, t.ex. så mäts sjukvårdens effektivitet i de enskilda verksamheterna som därigenom bildar stuprör snarare än samverkan. Flera aktörer har mandat att ändra på stuprörsstyrning. Riksdag och regeringen styr över lagar och <strong>landsting</strong>en över ersättningssystemen, båda kraftfulla styrinstrument i hälso- och sjukvården. Styrinstrumenten bör enligt rapporten efterfråga dynamik och klinisk forskning och som komplement måste organisationen ha strukturer som tillåter att man arbetar tvärs över gränserna. Det andra perspektivet som belyses i rapporten handlar om själva innovationsprocessen. Hur uppstår den och vad kan vi lära oss av det? Hur skapar vi utrymme för innovation och hur skapar vi system som tar hänsyn till vad som krävs för att ge utrymme för innovationer? I rapporten lyfter man bl.a. fram utvecklingen av vad man kallar ett effektivitetens kortsiktiga altare – där kortsiktigt resultat sätts framför långsiktig lönsamhet, som en av anledningarna till svårigheterna vi har att ta till oss innovationer i vården och att sprida dem. Konferensen var välbesökt och där lyftes och diskuterades flera viktiga utvecklingsfrågor. Patientmedverkan och målkonflikter var två av dessa, liksom att man, på alla nivåer, behöver motverka stuprörstänkande och revirbeteende. Långsiktig tillväxt och innovation har svårt att frodas i ett silosamhälle. Detta gäller både mellan sektorer likväl som inom sektorer. Aktörer ska inte bli en och samma utan behålla sina olikheter vilket leder till dynamik och värdefulla synergier. Rapporten finns tillgänglig på www.sou.gov.se/ samverkanklinforsk
33 Health research classification system – en studie av ett klassificeringssystem för hälsorelaterad forskning Att ha god information om vilken forskning som finansieras är viktig för både finansiärer och forskare. Det är också en förutsättning för att kunna följa upp forskning och därmed göra rimliga prioriteringar för att öka finansieringen i rätt skede. I Storbritannien har deras medicinska forskningsråd (MRC) tillsammans med motsvarigheten till <strong>landsting</strong>en ett gemensamt projekt som avser att främja den medicinska forskningen, UK Clinical Research Collaboration (www.ukcrc.org). För att kunna följa investeringar från de större forskningsfinansiärerna har UKCRC konstruerat ett klassificeringssystem benämnt Health Research Classification System (HRCS; www.hrcsonline. net). Målsättningen med HRCS är att återge forskningen fördelat på dels hälsokategori, dels vilken typ av forskningsaktivitet som bedrivs. Systemet innefattar 20 olika hälsokategorier samt 48 olika forskningsaktiviteter (i 8 huvudgruppper). Med hjälp av systemet har den brittiska finansieringen analyserats, dels på totalnivå, dels fördelat på regioner och olika finansiärer. Resultaten har varit del av underlaget för t.ex. MRC, Wellcome Trust och National Health Services (NHS) vid diskussioner med sin regering och även vid initiering av forskningsprogram och bidragsbeslut. Värdet av kartläggningen har bedömts som stor och kommer att upprepas under nästkommande år i Storbritannien. En komplett bild av forskningsfinansiering inom det medicinska området i Sverige Vetenskapsrådet (VR) har i samarbete med våra brittiska kollegor och i samråd med Delegationen för samverkan i klinisk forskning studerat hur projektmedel från ämnesrådet för medicin vid Vetenskapsrådet (ÄR-M) fördelar sig enligt systemet. Förhoppningen är att de flesta större forskningsfinansiärer av betydelse för prevention, folkhälsan och hälso- och sjukvården (t.ex. Hjärt-Lungfonden, Cancerfonden, Barncancerfonden, Vårdalstiftelsen och FAS) skall se värdet och ansluta sig till ett projekt som syftar till att få en bättre bild av hälsorelaterade forskningsinvesteringar i Sverige. I regeringsuppdraget till Vetenskapsrådet och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) om framtida uppföljning och utvärdering av ALFmedel vore även en möjlighet att inkludera HRCS för att klassificera projekt som har tilldelats ALFmedel. Sammanställningar med hjälp av HRCS-systemet presenteras ofta som så kallade kite-diagram och här återges som exempel ett kite-diagram som visar hur beslutade projektmedel vid Vetenskapsrådet ansökningsår 2009 fördelar sig på huvudgrupper av forskningsaktivitet. Studien finns tillgänglig på www.vr.se Fördelning av beslutade projektmedel inom medicin vid Vetenskapsrådet ansökansår 2009 enligt pilot studie av Health Research Classifications Service 20 15 10 5 0 –5 –10 –15 –20 Underpinning Aetiology Prevention Detection Development Evaluation Management Health Care Att observera är att de här presenterade uppgifterna endast baseras på Vetenskapsrådets projektbidrag. Klassificering av enskilda projekt enligt HRCS har genomförts av ordföranden i respektive beredningsgrupp. Per Hyenstrand, verksam vid Vetenskapsrådets Enhet för statistik och analys, har tagit fram underlaget för klassificeringsarbetet samt genomfört sammanställningen av uppgifterna.
Page 1 and 2: Alla vinner genom samverkan inom de
Page 3 and 4: Delegationen för samverkan inom de
Page 5 and 6: 5 Nina Rehnqvist Ordförande slag,
Page 7: 7 landsting. Vidare är de invester
Page 10 and 11: 10 Delegationens initiativ har medf
Page 12 and 13: 12 Vi är inte helt nöjda - det fi
Page 14 and 15: 14 Varför en Delegation för samve
Page 16 and 17: 16 ring (från ax till limpa, dvs.
Page 18 and 19: 18 Uppgifter och uppdrag bör vara
Page 20 and 21: 2 Vad har Delegationen gjort för a
Page 22 and 23: 22 Delegationens arbete under 2009
Page 24 and 25: 24 handlar om att sytematiskt gå i
Page 26 and 27: 26 Kvalitetsregistren gör det möj
Page 28 and 29: 28 varliga former av sjukdom (och d
Page 30 and 31: 30 också etablera ett gott samarbe
Page 34 and 35: 34 En svensk testbädd för klinisk
Page 36 and 37: 36 om sina erfarenheter av klinisk
Page 38 and 39: 38 Ett flertal internationella expo
Page 40 and 41: 40 Ökat fokus på behov av klinisk
Page 42: 42 Region Skåne har som ett led f
Page 45 and 46: 45 • En funktion för nationell s
Page 47 and 48: 47 resurser för sitt genomförande
Page 49 and 50: 49 Nationell beredning för klinisk
Page 52: Grafisk form: Fidelity Stockholm Tr

Slutrapport - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?