Videons historia och utveckling

Bild 5: Video huvud (Upper drum) på en VHS bandspelare som utnyttjar Helical scanning.
Figur 8: Trackingkonfiguration för Betacam som utnyttjar Helicaltekniken för inspelning
på band. ”Y Track” och ”C Track” är luminans resp. krominanssignaler.
Formatstrid
I början av 70-talet fanns ett antal ½” bandformat för skol- och institutionsbruk. Alla dessa
var s.k. spolband med öppna bandspolar. Videoformatet var svartvitt.
1972 presenterade Philips ett bandformat för ”den vanlige konsumenten”. Dom kallade det för
VCR (Video Cassette Recorder) och var alltså ett kassettbundet system. Kassetterna hade 1/2”
bredd på videobanden och en bandhastighet på 14,29 m/s och en maximal speltid på 60
minuter. Önskemålet från köparna om att kunna spela in långfilmer växte och man tvingades
att tillverka ett system som klarade detta. En ny modell lanserades där bandhastigheten sänkts
till 6,56 m/s med bl.a. sämre ljudåtergivning som följd. Dessutom var det inte kompatibelt
med det förra systemet.
12