Videons historia och utveckling

Under videoredigering behålls YUV formatet. Dock är det
vanligt med konvertering till RGB under processing och sedan tillbaka
till YUV. Vissa utrustningar behåller dock YUV formatet under
processing vilket är att föredra av kvalitetsskäl. Processing kan t ex
bestå av färgkorrigering.
”DV-video” använder 4:2:0 (PAL DV/DVCam) eller 4:1:1 (DVC-Pro)
sampling.
Färgdjup
Färgdjup är antalet färgnyanser som en pixel kan anta. Det vanligaste färgdjupet är 8 bitar per
pixel och komponent. Det är också det vanligaste färgdjupet när man bearbetar video.
Betacam digital 10 bitar YUV
DV/DVCam, DVCPro 8 bitar YUV
Videoredigering 8 bitar YUV (med vissa få undantag)
MPEG1, MPEG2 8-bitar YUV
High Definition video 8-12 bitar YUV
24p 12 bitar
Digtaliserad film 12-16 bitar
Observera att man i videovärlden anger bitar per komponent. I den
grafiska världen anger man oftast pixelns totala antal bitar.
Exempel:
24 bitars TIFF: 8+8+8 bitar RGB
32 bitars TIFF: 8+8+8+8 bitar CMYK för tryck eller 8+8+8+8 RGBA
(med alfakanal).
Komprimering
Video kan komprimeras på olika sätt. Det finns olika videokomprimeringsstandarder där
MPEG är vanligast. Vi tittar lite närmare på detta sätt att komprimera, men det finns en
uppsjö av andra standards som jobbar på likartat sätt. MPEG-1 är den äldsta versionen och är
designad för 1,5Mb/s och komprimerar en faktor 100. Standarden är vanlig när man
komprimerar för CD-ROM läsare. Även de vanliga webbläsarna klarar MPEG-1.
Den nyare standarden MPEG-2 hanterar datahastigheter upp till 40 Mb/s. Den ska klara
HDTV och både interlaced och progressive scan. Vid komprimering av ”vanlig” video men
med broadcastkvalitet genererar man ca 5Mb/s plus ljud på ca 300kb/s. MPEG-2
rekommenderas av framträdande TV organisationer i världen som en framtida standard för
komprimering av video för sändning. Sedan lång tid tillbaka nyttjar man MPEG-2 för
komprimering vid satellitöverföring.
MPEG-4 är främst inriktad mot överföring via nät med begränsade bithastigheter. Det är en
komprimeringsstandard som används mer och mer för överföring av bild på nätet.
Videokomprimering går ut på att ta bort så mycket redundans som förutsättningarna tillåter.
Tillvägagångssättet vid komprimering kan mycket förenklat beskrivas så här: Sampling
→RGB→ YUV → Komprimering i pixelplanet (spatial) → Komprimering i tidsplanet
(temporal) → Entropikodning (tar bort resterande redundans).
36