Videons historia och utveckling

More documents

Recommendations

Info

Figur 5: Principen för interlaced scanning. Olika TV system Utvecklingen på TV området avbröts i Europa under andra världskriget för att sedan snabbt tas upp igen efter krigsslutet. Efter en hel del experimenterande startade de första svenska reguljära TV sändningarna 1956. Naturligtvis svart-vitt och med 625 linjers vertikal upplösning och 25 bilder/sekund. Dock hade RCA i USA redan tre år tidigare utvecklat ett färg-TV system kallat NTSC (National Television System Committee). Bild 3: Sändningsutrustning för video 1956. Det dröjde till 1966 innan Europa beslutade om ett eget färg-TV system. Det fick namnet 8
PAL (Phase Alternate Lines). Frankrike, som ofta ser sig som lite bättre, beslutade sig för sitt eget SECAM (Sequential Couleur Avec Mémoire). Dessa system fördelar sig på olika sätt runt om i världen idag. Den första reguljära färg-TV sändningen i Sverige gjordes 1970. De tre sinsemellan helt inkompatibla färg-TV systemen fördelades över världen. Detta skapade naturligtvis problem i det internationella programutbytet med det elektroniska formatet. Samtidigt skapades en marknad för konverteringsteknik mellan de olika systemen. Konvertering tar tid, kostar pengar och medför vissa kvalitetsförluster. NTSC (National Television System Cimmittee) infördes i USA 1953 och är baserad på 525 TV-linjers upplösning och 60 Hz delbildsfrekvens (eller rättare 59,94 Hz p.g.a. interferensproblem med färgbärvågen). Bandbredden är 4,2 MHz. Systemet tillämpas i Nordamerika, huvuddelen av Mellan- och Sydamerika, Japan och Australien. PAL (Phase Alternation Line) introducerades 1963 av tyska Telefunken. Systemet bygger på 625 TV-linjers upplösning och 50 Hz delbildsfrekvens. Bandbredden är 5,0 MHz. Systemet tillämpas i hela Västeuropa, utom Frankrike, huvuddelen av Afrika och arabstaterna, Kina och Indien. SECAM (Séquentiel Couleur Avec Memorie) anammades av Frankrike 1967. Det bygger på 625 TV-linjers upplösning, 50 Hz delbildsfrekvens och en bandbredd på 6,0 Mhz. Systemet används, förutom av Frankrike, av de flesta stater i det forna Östeuropa, Nordafrika och en rad stater i Mellanöstern. Utöver dessa standards, så döljer varje standard ytterligare undergrupper som främst berör skillnader i bärvågsfrekvens för bild och ljud. Tabell 1: Jämförande karakteristik mellan de tre TV-systemen i världen. Inspelningsteknik I USA där direktsända underhållningsprogram sändes från kust till kust med uppemot sex timmars tidsdifferens blev önskemålet att spela in programmen, för att sända dom vid ett senare tillfälle, alltmer angeläget. Till en början filmade man helt enkelt av en TV-skärm med en filmkamera. Denna typ av konvertering till kemisk film kallas för telefilmning och gav inte någon bra kvalitet. Man funderade på att istället spela in videosignalen på ett stålband eller tape belagd med magnetiserbar metalloxid. Redan 1888 kunde dansken Valdemar Poulsen spela in ljudsignaler på en ståltråd. Den uppfinningen ligger till grund för all elektromagnetisk inspelning idag. 9
Page 1 and 2: Kompendium i videoteknik - Idé - P
Page 3 and 4: Figur 1: Principskiss över hur en
Page 5 and 6: Figur 2: Principen för hur en elek
Page 7: Bild 2: Något ”modernare” kame
Page 11 and 12: Tekniken utvecklades och nästa ste
Page 13 and 14: 1978 lanserades Sonys Betamax syste
Page 15 and 16: Under de sista åren på 90-talet h
Page 17 and 18: och ibland omöjliga att visa i TV.
Page 19 and 20: Rörelse och flicker Vår uppfattni
Page 21 and 22: Vi tänker oss extremfallet att vi
Page 23 and 24: Färgreproduktion 1931 kom man öve
Page 25 and 26: Figur 18: Diagrammet visar vid vilk
Page 27 and 28: Figur 21: Om vi antar att den maxim
Page 29 and 30: Figur 22:Principen hur man adderar
Page 31 and 32: Analog/digital Även om vi idag öv
Page 33 and 34: Olika filformat för olika faser i
Page 35 and 36: Y = luminanskomponent 0.30R + 0.59G
Page 37 and 38: Komprimering i pixelplanet (spatial
Page 39 and 40: Huffmankodning innebär att man til
Page 41 and 42: Ljud i filerna, hur går det till?
Page 43 and 44: Crop Vid digitalisering av analog v
Page 45 and 46: Dramaturgi Publiken har alltid rät
Page 47 and 48: Naturliga ljuskällor - Starkt uppl
Page 49 and 50: ildernas känsloinnehåll. Personer
Page 51 and 52: En synlig tidsförkortning hade var
Page 53 and 54: Episk struktur Även den episka str
Page 55 and 56: • Kroppstyp och kroppshållning
Page 57 and 58: • Dialogen ska karaktärisera den
Page 59 and 60:
det om att t.ex. en film ”andas
Page 61 and 62:
mycket svårt att nå igenom med ar
Page 63 and 64:
Typisk lägerbålskurva där åskå
Page 65 and 66:
Manusarbete Film är ett mycket bra
Page 67 and 68:
Nr Bild Ljud Ett detaljerat manus i
Page 69 and 70:
Ljussättning Den omgivning som vi
Page 71 and 72:
kameran eller nära kamerans strål
Page 73 and 74:
Videokameran Färgtemperatur När v
Page 75 and 76:
definierade neutral (vita) ändrar
Page 77 and 78:
våglängdsområdet, medan de övri
Page 79 and 80:
Ett av de mer användbara filtren
Page 81 and 82:
våglängdsrepresentation. Hela kon
Page 83 and 84:
I Figur 6a ser vi strukturen på hu
Page 85 and 86:
Då transfertiden under yttre ljusp
Page 87 and 88:
pixlarna i det röda och blå områ
Page 89 and 90:
kameran sitter en mikrofon som via
Page 91 and 92:
10 000 000 ggr 70dB(A) personbil 1
Page 93 and 94:
• Vägg-, tak- och golvytors inb
Page 95 and 96:
Dynamisk mikrofon - är en relativt
Page 97 and 98:
En peak-meter reagerar däremot bli
Page 99 and 100:
XY-teknik Ljudmix När film och lju
Page 101 and 102:
Videoredigering Icke linjär redige
Page 103 and 104:
Firewire innefattar både bild, lju
Page 105 and 106:
Bildberättande ”En bild säger m
Page 107 and 108:
föregående bild ha ha något för
Page 109 and 110:
Det som gör en bild intressant är
Page 111 and 112:
Bildparet till vänster är resulta
Page 113 and 114:
Genom att placera den mindre person
Page 115 and 116:
Att jobba med effekter för film oc
Page 117 and 118:
Det kan vara lockande att ändra p
Page 119 and 120:
edigeringsprogram, där alla klippe
show all

Videons historia och utveckling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?