Videons historia och utveckling

More documents

Recommendations

Info

Bild 7: Modern camcorder (DVCAM). Parallellt med detta utvecklades på amatörsidan VHS systemet till VHS-C (ett kompaktsystem) och S-VHS. S-VHS utnyttjar en S-videosignal som skiljer sig från den gängse kompositsignalen på så sätt att färg och ljus (krominans och luminans) hålls separerade. På så sätt erhålls en renare signal och därmed bättre bild. På motsvarande sätt kontrade Sony med sitt kompakta Video 8 och sedermera Hi-8. Figur 9: Illustration hur den tekniska utvecklingen bidragit till mindre och billigare lagringsformat, samtidigt som kvalitén förbättrats. Både på amatör och på proffssidan har man försökt att lansera konkurrerande system. Panasonics M2 var ett exempel på sådant system för att försöka att bryta Sonys i det närmaste monopoliserade ställning på proffsmarknaden. I början av 90-talet började digitala system att dyka upp, främst på proffsmarknaden. Det första kompletta systemet var Sonys Digital Betacam eller ”Digibeta” som det kallas. 14
Under de sista åren på 90-talet har den digitala revolutionen tagit fart på allvar. Idag finns system som DV, DVCAM, DVCPRO, DVCPRO-50, Digital-S, Betacam SX, IMX, Digital Betacam. På sista tiden har system som baseras på annat än band som inspelningsmedium. Exempel på detta är Sonys XDCAM som använder sig av ett diskbaserat inspelningssystem byggt på blålaserteknik samt Panasonics P2 som utnyttjar fastminne som lagringsmedium. Ett exempel på komplexiteten i utvecklingen av olika videosystem kan illustreras av vad SVT införskaffat under åren för att hålla igång produktionen. Se tabellen nedan. Utöver dessa fanns ytterligare konkurrerande system. Startår Format Modellexempel Bandbredd Teknik 1959 2-tum, LB Ampex, VR-1000 Spole, 50 mm Analog, sv/v 1966 2-tum, HB Ampex, VR-2000 Spole, 50 mm Analog, komposit 1966 1-tum Philips, EL3402 Spole, 25 mm Analog, sv/v 1966 1-tum, A Ampex, VR7000 Spole 25 mm Analog, komposit 1969 1-tum Bell & Howell, 2920 Spole 25 mm Analog, komposit 1972 ¼-tum Akai, VT-300 Kassett, 6 mm Analog, sv/v 1974 VCR Philips, N-1500C Kassett, 12 mm Analog, komposit 1976 U-matic, LB Sony, VO-2850 Kassett, 19 mm Analog, komposit 1977 ½-tum National, NV-3085 Spole, 12 mm Analog, sv/v 1978 1-tum, B Bosch, BCN51 Spole 25 mm Analog, komposit 1980 1-tum, C Ampex, VPR3 Spole, 25 mm Analog, komposit 1980 U-matic HB Sony, BVU-800 Kassett, 19 mm Analog, komposit 1981 VHS Panasonic, NV-7000 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1982 Betamax Sony, SL-T50 ME Kassett, 12 mm Analog, komposit 1982 Video-2000 Philips, VR-2020 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1983 1-tum, B/LP Bosch, BCN51LP Spole, 25 mm Analog, komposit 1984 Betacam Sony, BVW-40 Kassett, 12 mm Analog, komponent 1986 Video-8 Sony, EV-A300 EC Kassett, 8 mm Analog, komposit 1988 S-VHS Panasonic, NV-FS100 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1989 Betacam SP Sony, BVW-75 Kassett, 12 mm Analog, komponent 1990 D2 Sony, DVR18 Kassett, 19 mm Digital, komposit 1991 D3 Panasonic, AJ-D350 Kassett, 12 mm Digital, komposit 1991 Hi-8 Sony, EVO-9850P Kassett, 8 mm Analog, komposit 1992 1-tum, B-HDTV Bosch, BCH-1000 Spole, 25 mm Analog, komponent 1993 Digital Betacam Sony, DVW-500 Kassett, 12 mm Digital, komponent 1996 DV Sony, DCR-VX-1000 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 DVCAM Sony, DSR-80 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 DVCPRO Panasonic, AJ-D750 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 Betacam SX Sony, DNW-A100 Kassett, 12 mm Digital, komponent 1999 DVCPRO-50 Panasonic, AJ, D950 Kassett, 6 mm Digital, komponent 2002 IMX Sony, Kassett, 12 mm Digital, komponent 2003 XDCAM Sony, DVD skiva Digital, komponent 2004 P2 Panasonic, Fastminne Digital, komponent Tabell 2: Videoformat på SVT under drygt 40 år HDTV - högupplösnings-TV Redan i början av 70-talet började de stora hemelektroniktillverkarna att titta på TV-system som skulle kunna ge ännu bättre bild än vad NTSC, PAL och SECAM kunde erbjuda. Mikroelektronikens utveckling gick så snabbt, så att detta inte skulle vara några tekniska problem. Speciellt var förbättringslängtan stor i de länder som hade det förhållandevis gamla 15
Page 1 and 2: Kompendium i videoteknik - Idé - P
Page 3 and 4: Figur 1: Principskiss över hur en
Page 5 and 6: Figur 2: Principen för hur en elek
Page 7 and 8: Bild 2: Något ”modernare” kame
Page 9 and 10: PAL (Phase Alternate Lines). Frankr
Page 11 and 12: Tekniken utvecklades och nästa ste
Page 13: 1978 lanserades Sonys Betamax syste
Page 17 and 18: och ibland omöjliga att visa i TV.
Page 19 and 20: Rörelse och flicker Vår uppfattni
Page 21 and 22: Vi tänker oss extremfallet att vi
Page 23 and 24: Färgreproduktion 1931 kom man öve
Page 25 and 26: Figur 18: Diagrammet visar vid vilk
Page 27 and 28: Figur 21: Om vi antar att den maxim
Page 29 and 30: Figur 22:Principen hur man adderar
Page 31 and 32: Analog/digital Även om vi idag öv
Page 33 and 34: Olika filformat för olika faser i
Page 35 and 36: Y = luminanskomponent 0.30R + 0.59G
Page 37 and 38: Komprimering i pixelplanet (spatial
Page 39 and 40: Huffmankodning innebär att man til
Page 41 and 42: Ljud i filerna, hur går det till?
Page 43 and 44: Crop Vid digitalisering av analog v
Page 45 and 46: Dramaturgi Publiken har alltid rät
Page 47 and 48: Naturliga ljuskällor - Starkt uppl
Page 49 and 50: ildernas känsloinnehåll. Personer
Page 51 and 52: En synlig tidsförkortning hade var
Page 53 and 54: Episk struktur Även den episka str
Page 55 and 56: • Kroppstyp och kroppshållning
Page 57 and 58: • Dialogen ska karaktärisera den
Page 59 and 60: det om att t.ex. en film ”andas
Page 61 and 62: mycket svårt att nå igenom med ar
Page 63 and 64: Typisk lägerbålskurva där åskå
Page 65 and 66:
Manusarbete Film är ett mycket bra
Page 67 and 68:
Nr Bild Ljud Ett detaljerat manus i
Page 69 and 70:
Ljussättning Den omgivning som vi
Page 71 and 72:
kameran eller nära kamerans strål
Page 73 and 74:
Videokameran Färgtemperatur När v
Page 75 and 76:
definierade neutral (vita) ändrar
Page 77 and 78:
våglängdsområdet, medan de övri
Page 79 and 80:
Ett av de mer användbara filtren
Page 81 and 82:
våglängdsrepresentation. Hela kon
Page 83 and 84:
I Figur 6a ser vi strukturen på hu
Page 85 and 86:
Då transfertiden under yttre ljusp
Page 87 and 88:
pixlarna i det röda och blå områ
Page 89 and 90:
kameran sitter en mikrofon som via
Page 91 and 92:
10 000 000 ggr 70dB(A) personbil 1
Page 93 and 94:
• Vägg-, tak- och golvytors inb
Page 95 and 96:
Dynamisk mikrofon - är en relativt
Page 97 and 98:
En peak-meter reagerar däremot bli
Page 99 and 100:
XY-teknik Ljudmix När film och lju
Page 101 and 102:
Videoredigering Icke linjär redige
Page 103 and 104:
Firewire innefattar både bild, lju
Page 105 and 106:
Bildberättande ”En bild säger m
Page 107 and 108:
föregående bild ha ha något för
Page 109 and 110:
Det som gör en bild intressant är
Page 111 and 112:
Bildparet till vänster är resulta
Page 113 and 114:
Genom att placera den mindre person
Page 115 and 116:
Att jobba med effekter för film oc
Page 117 and 118:
Det kan vara lockande att ändra p
Page 119 and 120:
edigeringsprogram, där alla klippe
show all

Videons historia och utveckling

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?