Vägtrafikskador 2003 - Transportstyrelsen

14
1 Vägtrafikskador 2003
Statistik över personskador och olyckor i vägtrafiken beskriver trafiksäkerhetsutvecklingen i landet.
Statistiken bygger på att polisen rapporterar in olyckor de får kännedom om, vilket innebär att
både polisens rapporteringsgrad och andelen fall polisen får kännedom om påverkar statistikens
tillförlitlighet och relevans. Inverkan från polisens rapportering anges i ett s.k. mörkertal. Dessutom
påverkas statistiken av rapporteringssystemets utformning. Variationer i dessa kan påverka
talen i statistiken, oberoende av händelser i trafiken.
Statistiken påverkas också av faktorer som har att göra med situationen på vägarna. Förutom trafikanternas
beteende påverkas olycksutvecklingen av, t.ex. trafikens storlek, insatser för att förbättra
trafiksäkerheten, fordonens utformning, polisens övervakning, trafikanternas attityder, vägnätets
utformning och liknande.
Nytt informationssystem om skador och olyckor inom vägtrafiken
Från och med januari 2003 baseras den officiella statistiken om skador och olyckor i vägtrafiken
på ett nytt nationellt informationssystem, STRADA (Swedish TRaffic Accident Data Acquisition).
STRADA ersätter tidigare registrering av polisrapporterade vägtrafikolyckor vid Vägverket.
Vad förändringen innebär beskrivs mer utförligt i kapitel 10.
I STRADA registreras förutom uppgifter från polisen också uppgifter från sjukvården. I dagsläget
registrerar drygt 40 procent av akutsjukhusen uppgifter i STRADA om olyckor och skadade. Det
ger en bättre helhetsbild av personskadeolyckorna än tidigare. Källa för den officiella statistiken
är emellertid fortfarande polisens rapportering eftersom sjukhusens rapportering ännu inte är heltäckande,
men i bilaga 1 redovisas uppgifter från sjukvården för de län och kommuner där registreringen
är heltäckande.
Kvalitet och jämförbarhet av statistiken
Vägverket har under 2003 genomfört en analys, län för län av data från 1970- 2002 i syfte att
belysa variationen för omkomna, svårt och lindrigt skadade.
Analysen visar att bl.a. Uppsala län uppvisar så stor variation i antal svårt skadade att variationerna
rimligen inte speglar variationer i trafiken. Vid en förfrågan till polisen i län med stora variationer
nämns som förklaringar att man för något år sedan i t.ex. Uppsala län bestämde sig för att
klassa svårt skadade mer i enlighet med gällande definitioner. I Stockholms län har sannolikt kontrollen
förbättrats av att trafikmålsanteckningar upprättas, skickas och registreras. Polisen i Stockholm
anger att de många gånger kommer så sent till olycksplatser att de får bedöma skadegrad
utifrån andrahandsuppgifter. Troligt är också att synen på nackskador har förändrats – d.v.s. en
annan bedömning av vad som är svår skada. För detta talar en fortlöpande ökning av antal svårt
skadade i upphinnandeolyckor.
Från STRADA sjukvårdsklient kommer man att på sikt få fram medicinska bedömningar av skadegrad
vid olika olyckstyper, vilket kommer att ge en allmän kvalitetshöjning av statistiken om
trafikskadade. STRADA sjukvårdsklient kommer dessutom att minska mörkertalen, liksom att
uppgifterna från sjukvården kompletterar polisens skadebeskrivningar.
STRADA ger också en kvalitetshöjning vad gäller polisens rapportering. I och med STRADA
ändras polisens rutiner genom att polisen själva via datamedium rapporterar in trafikolyckor med
Vägtrafikskador 2003