VÃ¤gtrafikskador 2003 - Transportstyrelsen

More documents

Recommendations

Info

93 Effekten av multipla skador graderas enligt ISS som utgår från AIS-klassifikationen. AIS har utvecklats för att beskriva skadekonsekvenser till följd av trafikolyckor. Allvarlighetsgraden enligt AIS anges enligt följande skala: AIS-grad Betydelse 1. Lätt skada (Minor) 2. Måttlig skada (Moderate) 3. Allvarlig skada (Serious) 4. Svår skada (livshotande men med trolig överlevnad) (Severe) 5. Kritisk skada (överlevnad osäker) (Critical) 6. Dödlig skada utan känd terapi (Maximum) 9. Okänd skada (Unknown) De olika graderna anger att en skada av en viss allvarlighetsgrad är mer eller mindre livshotande än en skada med en annan AIS-grad. Dessutom är AIS-graden specifik för varje skada och graden beror inte på skadans konsekvenser. ISS-värdet beräknas med utgångspunkt från AIS-graderna för de tre kroppsregionerna som har de mest allvarliga skadorna. ISS-värdet beräknas genom att ange maximala AIS-graden (MAIS) för var och en av ISS-regionerna. Därefter bestäms vilka tre som har de högsta MAIS-värdena. ISS-värdet beräknas såsom summan av kvadraterna för MAIS i var och en av dessa tre regioner. (Observera att ISS inte beräknas för skador med AIS=9 d v s okänd skada.) ISS kan anta vissa värden från 1 t o m 75. Definitionsmässigt ges ISS värdet 75 om det föreligger en skada med AIS-grad 6 oavsett vad det finns för andra skador. ISS-värdet kan sägas vara ett prognostiskt index för sannolikheten för överlevnad vid multipla skador. I denna statistikbilaga indelas ISS-värdena i fyra intervall. Eventuell korrelation mellan polisens och sjukvårdens skadeklassificering är idag inte fastlagd. Vägtrafikskador 2003
94 I tabellen nedan visas några exempel på diagnoser med tillhörande AIS- och ISS-värden. 1 Diagnos AIS ISS (för denna skada) Fraktur på ett revben 1 1 Commotio utan medvetslöshet (hjärnskakning) 1 1 Distorsion på halsryggen 1 1 Kontusion (stöt eller krosskada på mjukdel) 1 1 Skrapsår 1 1 Tandskada 1 1 Commotio med amnesi (hjärnskakning med minnesförlust) 2 4 Diskskada i ryggen 2 4 Luxation av fotled (ur led) 2 4 Underarmsfraktur, vissa typer 2 4 Underbensfraktur, vissa typer 2 4 Cerebral kontusion (stöt eller krosskada i hjärnan) 3 9 Commotio med medvetslöshet 3 9 Fraktur på kota utan ryggmärgsskada 3 9 Lårbensfraktur 3 9 Cerebralt hematom (blodutgjutning i hjärnan) 4 16 Kontusion av lunga 4 16 Skada på bukaorta (kroppspulsådern i buken) 4 16 Hjärnstamskada 5 25 Skada på levern 5 25 Definitioner Sjukvården registrerar samtliga skadehändelser inom vägtransportområdet, detta oavsett trafikantkategori. Ett exempel är fotgängare i fallolycka vilket inte omfattas av den definition som gäller för polisen. I denna statistikbilaga redovisas skadehändelser inom vägtransportområde enligt tabell nedan. Förutom detta registreras även i förekommande fall skadehändelser på platser som ej räknas till vägtransportområde. Vägtransportområde Gatu-/Vägsträcka Gatu-/Vägkorsning Gång- och Cykelbana (-väg) Gångbana/Trottoar Buss- Spårvagnshållplats Okänd Ej vägtransportområde Park Torg Parkeringshus Separat P-plats Bensinstation Taxistation Industriområde Hamnområde Tomt/Gård/Enskilt område Skolgård Idrottsplats Skogsstig Kyrkogård 1 Olycksrapport Skåne 2003, VV 2004:120 Vägtrafikskador 2003
Page 1 and 2:
VÄGTRAFIKSKADOR 2003
Page 3 and 4:
Road Traffic Injuries 2003 Official
Page 5 and 6:
3 Förord Denna trafikolycksstatist
Page 7 and 8:
5 Tabell- och diagramförteckning S
Page 9 and 10:
8 Sammanfattning Under 2003 rapport
Page 11 and 12:
10 Brief description Statistics on
Page 13 and 14:
12 Svensk-engelsk ordlista/List of
Page 15 and 16:
14 1 Vägtrafikskador 2003 Statisti
Page 17 and 18:
16 Diagram 1.1.1 Utvecklingen av an
Page 19 and 20:
18 Diagram 2.1.2 Utvecklingen av an
Page 21 and 22:
20 Trafikutvecklingen En faktor som
Page 23 and 24:
22 Indexkurvan över bilpassagerare
Page 25 and 26:
24 3.3 Dödade och svårt skadade p
Page 27 and 28:
26 4.2 Motorfordon - motorfordonsol
Page 29 and 30:
28 Tabell 4.4.1 Mopedolyckor efter
Page 31 and 32:
30 Tabell 4.8.1 Traktorolyckor, 199
Page 33 and 34:
32 Körsträckor 4 Tabellen nedan v
Page 35 and 36:
34 Bland olyckor med tunga lastbila
Page 37 and 38:
36 Tabell 5.4.1 Bussar inblandade i
Page 39 and 40:
38 6 Alkohol 7 Detta kapitel behand
Page 41 and 42:
40 Diagram 7.1.2 Relativ risk att s
Page 43 and 44: 42 Som framgår av de två diagramm
Page 45 and 46: 44 Tabell 8.1.2 Andel ”nyblivna
Page 47 and 48: 46 Tabell 1 Dödade, svårt och lin
Page 49 and 50: 48 Tabell 1 (forts.) Dödade, svår
Page 55 and 56: 54 Tabell 2 Dödade och svårt skad
Page 57 and 58: 56 Tabell 2 (forts.) Dödade och sv
Page 59 and 60: 58 Tabell 3 Polisrapporterade vägt
Page 65 and 66: 64 Tabell 6 (forts.) Polisrapporter
Page 69 and 70: 68 Tabell 8 (forts.) Polisrapporter
Page 75 and 76: 74 Tabell 10 (forts.) Dödade, svå
Page 81 and 82: 80 Tabell 13 (forts.) Delaktiga mot
Page 83 and 84: 82 Tabell 15 Antalet dödade* i tra
Page 85 and 86: 84 10.2 Insamling och bearbetning F
Page 87 and 88: 86 gång- och ridbana invid led el
Page 89 and 90: 88 Underrapportering av vägtrafiko
Page 91 and 92: 90 Vägtrafikskador 2003
Page 93: 92 Beskrivning av statistiken över
Page 97 and 98: 96 Kvalitet och täckningsgrad I de
Page 99 and 100: 98 Tabellbilaga Tabell nr. Sida Nam
Page 101 and 102: 100 Tabell 2 Antal skadade efter al
Page 103 and 104: 102 Tabell 4 Antal skadade efter m
Page 105 and 106: 104 Tabell 6 Antal skadade efter mo
Page 107 and 108: 106 Tabell 8 Antal skadade efter mo
Page 115 and 116: 114 Tabell 16 Antal skadade efter k
Page 118: SIKA Statistik 2004:6 Statens insti
show all

VÃ¤gtrafikskador 2003 - Transportstyrelsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?