Vägtrafikskador 2003 - Transportstyrelsen
Vägtrafikskador 2003 - Transportstyrelsen
Vägtrafikskador 2003 - Transportstyrelsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
87<br />
Svårt skadad. Såsom sådan räknas en person som erhållit brott, krosskada, sönderslitning, allvar-<br />
lig skärskada, hjärnskakning eller inre skada. Dessutom räknas som svår personskada annan skada<br />
som väntas medföra intagning på sjukhus. Övrig personskada betecknas som lindrig. Denna definition<br />
överensstämmer med den som tillämpas inom ECE. Bedömningen om en personskada är<br />
svår eller lindrig utförs av polisen på plats vid olyckstillfället. Tillämpningen av definitionen skil-<br />
jer sig dock mellan olika polisområden.<br />
10.4 Statistikens syfte och användning<br />
Statistiken över polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada syftar till att ge en allmän<br />
beskrivning över trafiksäkerhetsläget. Statistiken är av deskriptiv karaktär. Genom denna kan man<br />
få viss uppfattning om vilka situationer, åldersgrupper etc., som är mest frekventa i olyckssammanhang.<br />
Med hjälp av denna information skapas en del av underlaget för beslut om var trafiksäkerhetsresurser<br />
bäst behövs.<br />
Statistiken beskriver olyckssituationen vid vägtrafik så som den rapporterats av polisen, och belyser<br />
med dessa uppgifter förhållanden under vilka personskadeolyckorna inträffar, skadeföljder<br />
och antalet vid olyckor skadade personer m.m. Alla personskadeolyckor rapporteras emellertid<br />
inte till polisen, varför det verkliga antalet vägtrafikolyckor med personskada är betydligt större<br />
än det som redovisas i statistiken. För att kunna tolka den på polisrapporter grundade statistiken<br />
över vägtrafikolyckor med personskada, krävs kännedom om relationen mellan antalet polisrapporterade<br />
trafikolyckor och det verkliga antalet inträffade trafikolyckor (statistikens täckningsgrad).<br />
I avsnitt 11.5 redogörs för en undersökning som genomförts för att beräkna statistikens<br />
täckningsgrad.<br />
Behov av trafikexponeringsdata<br />
För att kunna jämföra olycksbilden för t.ex. olika trafikantkategorier eller för att följa förändringar<br />
i olycksbilden över tiden behövs också trafikexponeringsdata som man kan relatera olyckstalen<br />
till. Härigenom kan olycksrisker beräknas och möjlighet ges att skapa underlag för trafiksäkerhetsbeslut.<br />
En källa till information om trafiksituationen är Vägverkets trafikräkningar som ger uppgifter om<br />
trafikarbetet, dvs. antalet körda fordonskilometer på det statliga vägnätet, som i huvudsak omfattar<br />
vägar utanför tättbebyggt område. En annan källa är olika resvaneundersökningar som ger<br />
information om trafikexponeringen för olika trafikantgrupper.<br />
10.5 Kvalitet och jämförbarhet<br />
Allmänt<br />
I det följande diskuteras kvaliteten i de redovisade uppgifterna dels med avseende på relationen<br />
mellan antalet polisrapporterade vägtrafikolyckor och det verkliga antalet inträffade trafikolyckor,<br />
dels med avseende på polisens svårigheter att klassificera skadade personer utifrån iakttagelserna<br />
på olycksplatsen. Andra felaktigheter i det insända materialet upptäcks som regel vid kontroller<br />
som görs i form av manuell granskning och maskinella tester (logiska tester och rimlighetstester).<br />
Någon specialundersökning av kvaliteten i uppgiftsmaterialet har inte utförts med undantag av<br />
vissa studier där man jämfört polisens klassificering av skadade personer med faktisk intagning på<br />
sjukhus.<br />
Vidare påverkas statistikens jämförbarhet med tidigare perioder av bl.a. omläggningar av statistikrutinerna,<br />
förändringar i trafiklagstiftningen samt större informationskampanjer.<br />
Vägtrafikskador <strong>2003</strong>
Change language