EuroMaint Årsredovisning 2010 - EuroMaint Rail

More documents

Recommendations

Info

Noter NOT 1 REDoVISNINGS- och VÄRDERINGSpRINcipER (for t s.) Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället minus eventuella nedskrivningar. Goodwill redovisas som immateriella tillgångar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten. Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov vilket görs årligen. Nedskrivningsbehovet för goodwill prövas genom följande förfarande. Det goodwillvärde som fastställs per förvärvstidpunkten fördelas på kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas tillföra fördelar till företaget genom synergieffekter. Till dessa kassagenererande enheter kan hänföras även tillgångar och skulder som vid förvärvstidpunkten redan finns i koncernen. Varje sådant kassaflöde som goodwill fördelas till, motsvaras av den lägsta nivån inom koncernen på vilken goodwill övervakas i företagets styrning och är inte en större del av koncernen än ett segment. Ett nedskrivningsbehov föreligger när det återvinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet (eller grupper av kassagenererande enheter) understiger redovisat värde. En nedskrivning redovisas då i resultaträkningen. Kund- och marknadsrelaterade Förvärvade immateriella tillgångar såsom varumärken, kundrelaterade tillgångar och andra liknande poster aktiveras och redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade av- och nedskrivningar. Teknologi Forskningsprojekt eller patenträttigheter som förvärvats i rörelseförvärv aktiveras och redovisas till anskaffningsvärden minus av- och nedskrivningar. Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som tillgång i rapport över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer. Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i årets resultat linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Nyttjandeperioderna omprövas minst årligen. Goodwill och andra immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod eller som ännu inte är färdiga att användas prövas för nedskrivningsbehov årligen och dessutom så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Immateriella tillgångar med bestämbara nyttjandeperioder skrivs av från den tidpunkt då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: Kategori Avskrivning år Kundrelationer 8 Teknologi 3 Nedskrivningar av tillgångar som inte är finansiella Materiella och immateriella tillgångar Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångarna som skrivs av bedöms med avseende på nedskrivningsbehov närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet inte är återvinningsbart. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång, och dess verkliga värde minus försäljningskostnader inte kan användas, grupperas tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten. En tillgång, förutom goodwill, som tidigare har skrivits ner prövas varje balansdag, om återföring bör göras. Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, derivat och övriga fordringar. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder, derivat samt övriga skulder. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blivit part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskuld tas upp när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfallit eller bolaget förlorat kontrollen över den. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Finansiella instrument och säkringsredovisning Terminskontrakt som används för säkring av valutakursförändringar på fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till avistakursen den dag då valutaterminen tas upp för värdering av den underliggande fordran eller skulden. Skillnaden mellan terminskursen och dagskursen vid kontraktets ingående (terminspremie) periodiseras över terminskontraktets löptid. Periodiserad terminspremie redovisas som ränteintäkt respektive räntekostnad då terminen är längre än tre månader. Klassificering av finansiella instrument Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella tillgångar eller finansiella skulder som innehas för handel och är värderade till verkligt värde via resultaträkningen, lånefordringar och kundfordringar, skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde samt derivat som används för säkringsändamål. Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Klassificeringen fastställs vid den första redovisningen och omprövas vid varje rapporttillfälle. Beräkning av verkligt värde Verkligt värde beräknas då marknaden inte är aktiv för en viss finansiell tillgång genom värderingstekniker, varvid koncernen gör antaganden som baseras på de marknadsförhållanden som råder på balansdagen. Marknadsräntor ligger till grund för beräkningen av verkliga värdet på långfristiga lån. För övriga finansiella instrument där marknadsvärde ej är angivet, bedöms verkliga värdet överensstämma med redovisat värde. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Denna kategori omfattar dels finansiella tillgångar som innehas för handel dels sådana som från investeringstillfället hänförts till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Koncernens tillgångar i denna kategori utgörs av derivatinstrument som inte är identiferade som säkringar. Tillgångar i denna kategori klassificeras som omsättningstillgångar om de antingen innehas för handel eller förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas både initialt, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat, och efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde ingår i resultaträkningen som en finansiell post i den period då de uppstår. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, med fastställda eller fastställbara betalningar som inte är noterade på en aktiv marknad. Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till anskaffningsvärdet motsvarande verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla de belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och värdet av bedömda framtida kassaflöden. Värdeminskningen redovisas i resultaträkningen. Kundfordringar bedöms som osäkra när dessa har förfallit till betalning med 60 dagar. Fordringarnas nedskrivningsbehov fastställs utifrån historiska erfarenheter av kundförluster på liknande fordringar. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas til nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras dock inte. Nedskrivningar av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivning inte längre föreligger och full betalning från kunden förväntas erhållas. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori omfattar dels derivat med negativt verkligt värde som inte används för säkringsredovisning, dels finansiella skulder som innehas för handel. Skulderna värderas löpande till verkligt värde, innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat, och värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Syntetiska optioner Syntetiska optionsprogram med marknadsmässig premie redovisas och värderas i enlighet med IAS 39. Erhållen premie redovisas som finansiell skuld. Det har initialt 42
NOT 1 REDoVISNINGS- och VÄRDERINGSpRINcipER (for t s.) inte inneburit någon kostnad för företaget då en värdering av optionerna till verkligt värde genom en optionsvärderingsmodell motsvarar den premie företaget har erhållit. Skulden omvärderas löpande till verkligt värde genom tillämpning av en optionsvärderingsmodell, med beaktande av gällande villkor. Värdeförändringar under optionens löptid redovisas som en finansiell post, liksom andra intäkter och kostnader avseende finansiella tillgångar och skulder. Om en syntetisk option utnyttjas av innehavaren regleras den finansiella skulden, som tidigare omvärderats till verkligt värde. Eventuellt realiserat resultat redovisas i resultaträkningen som en finansiell post. Om de syntetiska optionerna förfaller värdelösa, intäktsförs den redovisade skulden. Upplåning Lån upptas initialt till lånebeloppet inklusive transaktionskostnader och redovisas där efter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om betalning av skulden kommer att ske inom 12 månader efter balansdagen. Leverantörskulder Leverantörsskulder redovisas inledningsvis till anskaffningsvärdet motsvarande verkligt värde med tillägg för transaktionskostnader och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Derivatinstrument Koncernen utnyttjar derivatinstrument i form av terminer för att säkra delar av sin exponering för valutarisker i de löpande betalningsflödena samt ränteswapar för att säkra delar av upplåningen med rörlig ränta. Säkringsredovisningen tillämpas från och med 1 januari 2008. Effektiv del av säkringsinstrumentens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital och den ineffektiva delen redovisas i årets resultat. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringdokumentation upprättas och att effektiviteten kan visas vara tillräcklig hög genom effektivitetsmätning. Ackumulerade värdeförändringar i eget kapital återförs till årets resultat i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, till exempel när den prognostiserade externa försäljningen ägt rum. När ett säkringsinstrument löper ut, säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning kvarstår ackumulerade värdeförändringar i eget kapital och återförs till årets resultat. Om en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske överförs den ackumulerade värdeförändringen som redovisats i eget kapital omedelbart till årets resultat. Derivat med positiva värden redovisas som tillgångar och derivat med negativa värden som skulder. Likvida medel I likvida medel ingår kassa och banktillgodohavanden. Intresseföretag Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 % av röstetalet. Från och med den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls redovisas andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen. Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intressebolagen motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens eget kapital samt koncernmässig goodwill och andra eventuella kvarvarande värden på koncernmässiga över- och undervärden. I årets resultat i koncernen redovisas som ’Andel i intresseföretags resultat’ koncernens andel i intresseföretagens resultat hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar, nedskrivningar och upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Dessa resultatandelar, minskade med erhållna utdelningar från intresseföretagen, utgör den huvudsakliga förändringen av det redovisade värdet på andelar i intresseföretag. Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar och skulder redovisas enligt samma principer som vid förvärv av dotterföretag. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer inkluderas i anskaffningsvärdet. När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Varulager Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserade på en normal kapacitet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. Ansvarsförbindelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Klassificering Anläggningstillgångarna, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda efter mer än 12 månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas vara återvunna eller betalda inom 12 månader efter balansdagen. Inkomstskatter Inkomstskatter ingår i koncernredovisningen med både aktuell och uppskjuten skatt. Koncernens bolag är skattskyldiga enligt gällande lagstiftning i respektive land. En aktuell skatteskuld eller fordran redovisas för den beräknade skatten som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt eller tidigare år. Uppskjuten skatt redovisas på alla temporära skillnader som utgörs av skillnaden mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära differenser och outnyttjade underskottsavdrag i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga vinster kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära differenserna eller outnyttjade underskottsavdragen kan komma att nyttjas. Ersättning till anställda Pensionsförpliktelser Koncernföretagen har olika pensionsplaner. Pensionsplanerna finansieras genom betalning av försäkringspremier eller genom avsättning i balansräkning. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en pensionsplan för vilken koncernen inte har ytterligare betalningsförpliktelser när avgifterna väl är betalda. Avgiftsbestämda pensionsplaner i koncernen är PA-03, Alternativ ITP-S, samt ITP i Alecta som redovisas enligt en avgiftsbestämd plan, till följd av att brist på den information som krävs för att kunna redovisa planen som en förmånsbestämd plan. Avgifterna redovisas som personalkostnader. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo. En förmånsbestämd pensionsplan innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss procentuell andel av slutlönen. Den skuld som redovisas i balansräkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen på balansdagen minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för statsobligationer och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens. Aktuariella vinster och förluster som uppstår från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden överstigande det högre av 10 procent av värdet på förvaltningstillgångarna och 10 procent av den förmånsbestämda förpliktelsen, kostnads- eller intäktsförs över de anställdas uppskattade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid (tioprocentskorridoren). Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden. Vid <strong>EuroMaint</strong> Gruppen ABs förvärv av <strong>EuroMaint</strong> AB har tillgångar och skulder som är hänförliga till ersättningar efter avslutad anställning, redovisats till nuvärdet av förpliktelserna och förvaltningstillgångarna, enligt IAS 19 punkt 108. Det innebär att aktuariella vinster och förluster som har uppkommit före förvärvet har redovisats i koncernbalansräkningen, även det som kan hänföras till överstigande av ”tioprocentskorridoren”. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. 43
Page 1: EuroMaint Årsredovisning 2010
Page 4 and 5: Översikt EuroMaint Säkrare och ef
Page 6 and 7: EuroMaint Rail EuroMaint Rail i kor
Page 8 and 9: EuroMaint Rail Viktiga händelser u
Page 10 and 11: EuroMaint Rail Kundcase EuroMaint R
Page 12 and 13: EuroMaint Industry EuroMaint Indust
Page 14: EuroMaint Industry Viktiga händels
Page 17 and 18: Konsolidering och tillväxt på mar
Page 19: EuroMaint Industry Bolagsledning FR
Page 22 and 23: EuroMaint Underhåll som skapar mer
Page 25 and 26: EuroMaint - Styrelse Styrelse WILLE
Page 27 and 28: Siffror 2010 Förvaltningsberättel
Page 29 and 30: - Likviditets- och refinansieringsr
Page 31 and 32: Rapport över finansiell ställning
Page 33 and 34: Rapport över förändring i koncer
Page 35 and 36: Moderbolagets resultaträkning TSEK
Page 37 and 38: Moderbolagets balansräkning (forts
Page 39 and 40: Moderbolagets kassaflödesanalys TS
Page 41: NOT 1 REDoVISNINGS- och VÄRDERINGS
Page 45 and 46: NOT 2 TR ANSAK TIONER MED NÄRSTÅE
Page 47 and 48: NOT 5 MEDEL ANTAL ANS TÄLLDA SAMT
Page 49 and 50: NOT 7 MATERIELL A ANL ÄGGNINGS TIL
Page 51 and 52: NOT 8 FINANSIELL A INTÄK TER o ch
Page 53 and 54: NOT 9 SK AT T (for t s.) TSEK Konce
Page 55 and 56: NOT 12 PENSIONER och LIKNANDE FÖRP
Page 57 and 58: NOT 15 R ÄNTEBÄR ANDE SKULDER (fo
Page 59 and 60: NOT 21 K A SSAFLÖDESANALYS , ÖVRI
Page 61 and 62: NOT 22 FINANSIELL A RISKER o ch FIN
Page 63 and 64: NOT 24 FINANSIELL A INS TRUMENT TSE
Page 65 and 66: NOT 26 UppARBETAT, EJ FAK TURER AT
Page 67 and 68: Sverige Tyskland Belgien Design och

EuroMaint Årsredovisning 2010 - EuroMaint Rail

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?