Perspektiv nr 4 i pdf - Synskadades RiksfÃ¶rbund

More documents

Recommendations

Info

Barn& Föräldrar ________________________________________________ Johan initierade motion om kontaktföräldrar i SRF En av motionerna till kongressen föreslår att SRF bygger upp ett system med kontaktföräldrar. Initiativtagare är Johan Ericson från Skärhamn på Tjörn, pappa till Felicia, två år. Text: Jan Wiklund Felicia är född med en hjärnskada, säger Johan. Vi upptäckte skadan när hon var fyra månader. Vi hade anat att något inte stod rätt till tidigare men då var det kontroll av blickfokusering på BVC (barnavårdscentralen) och fokusera blicken kunde hon inte. Efter det drogs en massa utredningar igång. Felicia saknar en del av hjärnan, den vita hjärnsubstansen. Det betyder att hon inte ser. Hon har dessutom epilepsi och en del andra skador. Hon kan till exempel inte sitta, gå eller äta själv. Det som brukar kallas hjärnsynskada är egentligen en sorts cp-skada, enligt Lea Hyvärinen, en framstående internationell expert inom området. – Men Felicia är fantastisk på att lura en att hon är seende, säger Johan. Hon har full koll om en person är i närheten och följer den med huvudet. – När vi fick beskedet kände vi oss väldigt unika i världen. Vi hade svårt att se hur det skulle bli i framtiden. Det vet vi fortfarande inte, men vi är mer trygga i situationen. Det är delvis Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomars, RBU:s, förtjänst. – Vi fick kontakt med en förälder till ett barn med ungefär samma svårigheter som Felicia som nu är nästan vuxen. Det räckte att prata med henne för att förstå att livet går vidare och att det finns många möjligheter. – Kontaktföräldrar behövs, eftersom man känner sig väldigt utlämnad när man fått vet att man har fått ett barn med funktionsnedsättning, säger Johan Ericson, här tillsammans med dottern Felicia, två år. RBU har ett system med kontaktföräldrar som ansvarar för en speciell diagnos. Något liknande föreställer sig Johan att man kunde ha inom Synskadades Riksförbund. – Det kanske inte behövs en uppdelning på diagnoser, säger Johan. Jag har inte specificerat det i motionen, det är öppet för tolkning. Men RBU:s system i sig är tilltalande, för man känner sig väldigt utlämnad när man fått veta att ens barn har funktionsnedsättning. SRF:s föräldraråd stöder motionen. På nästa sida finns motionen i sin helhet. 28 SRF Perspektiv • 3 2011
_____________________________________________________________ Synsvaga barn övar för lite själva En hel del forskning visar att ju sämre ett barn ser desto långsammare utvecklas deras motorik. Tydligast är detta för blinda barn. För barn med måttlig synnedsättning är slutsatserna mer oklara. Nu har Fredrik Lejonklou, sjukgymnast på Syncentralen i Uppsala, gjort en studie av 18 barn med måttlig synnedsättning för att se vad de klarar av. – Jag har kommit fram till att små barn mellan 0 och 4 år i stort sett klarar vad seende barn klarar, säger han. Men därefter blir det svårare. – Kraven höjs, allt ska göras fortare, och barn med synnedsättningar hinner inte med. Jämfört med sina jämnåriga normalseende kamrater, har barnen ofta problem med aktiviteter som kräver bra balans till exempel att cykla. Dessutom har de problem med att klä på sig själva, knäppa knappar, knyta skosnören och sådant. Tidigare undersökningar har jämfört hur barn har klarat av olika tester. Men Fredrik Lejonklou har istället studerat hur bra barnen klarar olika vardagsaktiviteter. Han har också frågat föräldrar om deras erfarenheter, som stämmer ganska väl med studien. De små barnens föräldrar har sällan sett några problem, men efter fyra års ålder har över hälften av föräldrarna noterat motoriska svårigheter. – Motorisk träning lönar sig även för barn med måttliga synnedsättningar, säger Fredrik Lejonklou. Synnedsättningen gör att saker tar längre tid och därmed får barnen inte öva lika mycket. Det är viktigt att uppmuntra dem att försöka igen, istället för att vara snabb med att hjälpa till. Jan Wiklund Har ditt barn haft svårt att göra nationella prov? Från och med höstterminen 2010 fick Specialpedagogiska Skolmyndigheten inte längre göra synskadeanpassningar av de nationella proven åt Skolverket. Detta skulle upphandlas på marknaden. Enligt uppgift har det i några fall medfört att företag som saknade tillräcklig kunskap om synskadeanpassningar har fått jobbet, eftersom de var billigast. Har detta drabbat dig och ditt barn? Om synskadeanpassningarna har varit dåliga måste detta påtalas så fort som möjligt. Snålslarv ska inte behöva förstöra ditt barns utbildning. Har ditt barn fått ett nationellt prov som inte har kunnat göras på grund av dålig synskadeanpassning vill vi veta detta, för att kunna påtala saken hos Skolverket. Kontakta Cecilia Ekstrand, cecilia.ekstrand@srf.nu eller tel 08 - 39 51 19. Motion till SRF-kongressen: Kontaktombud för föräldrar till nyblivna barnmedlemmar När man får ett barn med funktionsnedsättning, känner man sig ensam/unik och har funderingar på hur framtiden kan bli. Ett sätt att skapa sig en uppfattning om framtiden är att komma i kontakt med någon som varit i en liknande situation, men det kan vara svårt att finna någon på egen hand. RBU har löst detta genom att utse kontaktombud för olika diagnosgrupper. Kontaktombudet från rätt diagnosgrupp kontaktar nyblivna medlemmar. Genom att skapa ett liknande system inom SRF, skulle man kunna ge nya medlemmar hjälp att skapa sig uppfattning om framtiden och att känna sig välkomna in i SRF. SRF:s föräldraråd yrkar att SRF arbetar för att införa ett nationellt system med kontaktombud, likt de ombud RBU har i dag. SRF Perspektiv • 3 2011 29
Page 1 and 2: srf Tidning för Synskadades Riksf
Page 3 and 4: ___________________________________
Page 5 and 6: ___________________________________
Page 7 and 8: ___________________________________
Page 9 and 10: ___________________________________
Page 11 and 12: ___________________________________
Page 13 and 14: ___________________________________
Page 15 and 16: ___________________________________
Page 17 and 18: ___________________________________
Page 19 and 20: ___________________________________
Page 21 and 22: ___________________________________
Page 23 and 24: ___________________________________
Page 25 and 26: ___________________________________
Page 27: ___________________________________
Page 31 and 32: ___________________________________
Page 33 and 34: ___________________________________
Page 35 and 36: ___________________________________

Perspektiv nr 4 i pdf - Synskadades RiksfÃ¶rbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?