Perspektiv nr 4 i pdf - Synskadades RiksfÃ¶rbund

More documents

Recommendations

Info

Aktuellt _______________________________________________________ Inte diskriminering neka praktik Det var inte diskriminering när ett gruppboende för personer med psykiska sjukdomar och missbruksproblem nekade en man med synnedsättning praktik. Det fastslår Arbetsdomstolen, AD, i en dom. En man med synnedsättning ville utbilda sig inom socialpsykiatri och sökte praktikplats på gruppboendet. Mannen berättade om sin synnedsättning när han ringde och frågade om praktik. Men när han kom till det avtalade mötet uttryckte föreståndaren förvåning över hans synnedsättning. Föreståndaren avslutade mötet snabbt och hänvisade honom att söka praktik på ett ställe där man arbetar mer med att lyssna än med händerna. Diskrimineringsombudsmannen, DO, stämde vårdföretaget för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Skälen är att han inte blev intervjuad på samma sätt som en person utan funktionsnedsättning skulle ha blivit och att han inte fick praktikplatsen. Men enligt AD har vårdföretaget inte diskriminerat mannen eftersom funktionsnedsättningen medförde att han inte kunde utföra de nödvändiga arbetsuppgifterna på gruppboendet. Taltidningar hotas Cirka 5 500 synskadade prenumeranter av dagstidningar på tal riskerar att förlora sin dagstidning nästa år. Det kan bli följden om regeringen genomför sina besparingar inom området. Regeringen vill nämligen nästa år minska anslaget för dagstidningar på tal med 12 miljoner kronor. – Detta leder till att över 60 procent av landets dagstidningar för synskadade blir nedläggningshotade, säger SRF i ett pressmeddelande. Regeringen hänvisar för kommentarer till myndigheten Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, TPB. Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB, säger att neddragningen bland annat handlar om övergången till digitala taltidningar. Regeringen har uppdragit åt TPB, Taltidningsnämnden samt Post- och Telestyrelsen att reformera utgivningen av dagstidningar på tal. – Tanken är att 2013-2014 ska hela dagstidningen distribueras via Internet, uppläst av talsyntes. – Detta kommer att ge en större frihet för användarna, med hjälp av en ny Daisyspelare som delas ut till alla prenumeranter. Men även mobiltelefon eller dator är alternativ. SRF har uttalat – Vi ska försöka hitta en lösning för de tidningar som vill lägga ned, säger Roland Esaiasson, Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. sig positivt om detta, säger Roland Esaiasson. Men SRF protesterar mot att besparingen kom lite väl tidigt, redan nästa år, och menar att digitaliseringen forceras fram. Många synskadade saknar datavana. Först måste kunskapen hos synskadade analyseras, och kvalitén säkras, säger SRF. – Det kan bli ett glapp 2012. Men det är för tidigt att säga hur det går, svarar Roland Esaiasson. Förhandlingar pågår med Kulturdepartementet om besparingarna. TPB ska försöka hitta en lösning för de tidningar som hittills har meddelat att de ska lägga ner sin verksamhet. Att de gör en snabbare övergång till digital tidning. De fyra tidningar som, enligt Taltidningsnämnden, planerar att sluta med talversionen är Arbetaren, Filipstads Tidning, Karlskoga Tidning och Säffle Tidning. Ragnvi Svärd 8 SRF Perspektiv • 3 2011
_______________________________________________________ Aktuellt Ingen valhemlighet I omvalen i Örebro och Västra Götalandsregionen fanns ingen valhemlighet för synskadade som läser punktskrift. Vid ordinarie val skickar Valmyndigheten ut kuvert med partibeteckningarna i punktskrift till synskadade. Men några sådana kuvert skickades inte ut vid omvalen. Denise Cresso i Göteborg tvingades därför avslöja vad hon skulle rösta på i vallokalen. – Valförättarna bör vara pålitliga, men jag kunde ju inte veta vilka som stod runtomkring, säger Denise Cresso. Enligt Vivan Nilsson på Valmyndigheten gick det inte att skicka ut kuvert med punktskrift till enbart röstberättigade i Västra Götaland och i Örebro. Dessa gick inte att särskilja i det register myndigheten använder för utskicket, nämligen Synskadades Riksförbunds register. – Hade vi skickat till personer som inte var röstberättigade hade vi fått lika mycket dålig badwill av det, säger hon. Urban Fernquist, SRF, menar att argumentet är märkligt. – Om man kan skicka valsedlar till personer som ser, så måste man kunna göra det även när det gäller punktskrift. – Valmyndigheten kunde ha vänt sig till oss och fått hjälp. Vi kan ta fram vilka som bor i – Valmyndigheten kunde ha vänt sig till oss för att få hjälp att skicka punktskrift i omvalen, säger Urban Fernquist, SRF. vilket område, deras argument låter som en undanflykt. Vivan Nilsson hänvisar till att det gick att beställa valsedlar från Valmyndigheten och att informationen om det fanns på röstkorten. – Men hur ska man veta det om man inte kan läsa röstkortet? säger Urban Fernquist. Källa: Göteborgs Fria Tidning Krångligt att rösta Det var krångligt för bland annat synskadade att rösta i valet förra året. Det visar en enkät av Hjälpmedelinstitutet. Flera personer med funktionsnedsättning uppger i enkäten att de bland annat hade svårt att se vad som stod på valsedlarna eftersom texten var för liten och kuverten var onödigt svårhanterliga. Personer med grava synnedsättningar kunde dessutom inte rösta själva eftersom det inte går att personrösta i punktskrift eller via Internet. SRF Perspektiv • 3 2011 Olika ledsagning Ledsagningen för personer med funktionsnedsättning skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner. Det visar en undersökning av Socialstyrelsen. Enligt undersökningen finns bland annat stora skillnader i de avgifter som brukaren betalar. Det finns också stora variationer i hur många timmar som kan beviljas eller vilka aktiviteter som ledsagaren kan följa med på. Dessutom får ledsagaren ersättning för utlägg i vissa kommuner, medan samma utlägg inte ersätts i andra. Socialstyrelsen skriver också om stora skillnader i den enskildes inflytande. I mer än var sjätte kommun får den som har ledsagning via Socialtjänstlagen inte själv välja ledsagare. Det finns också stora skillnader i personalens kompetens. Patienter drabbade På grund av försenade tider för återbesök har flera patienter vid ögonkliniken på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand drabbats av synnedsättningar. Nya skärpta rutiner kommer, enligt chefsläkare Per Skåde, att vidtas för att förhindra risken för att detta upprepas. Händelsen är anmäld av chefsläkaren enlig lagen Lex Maria till Socialstyrelsen. 9
Page 1 and 2: srf Tidning för Synskadades Riksf
Page 3 and 4: ___________________________________
Page 5 and 6: ___________________________________
Page 7: ___________________________________
Page 11 and 12: ___________________________________
Page 13 and 14: ___________________________________
Page 15 and 16: ___________________________________
Page 17 and 18: ___________________________________
Page 19 and 20: ___________________________________
Page 21 and 22: ___________________________________
Page 23 and 24: ___________________________________
Page 25 and 26: ___________________________________
Page 27 and 28: ___________________________________
Page 29 and 30: ___________________________________
Page 31 and 32: ___________________________________
Page 33 and 34: ___________________________________
Page 35 and 36: ___________________________________

Perspektiv nr 4 i pdf - Synskadades RiksfÃ¶rbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?