Klicka här för att ladda ner nr 4-07 - Schenker

magasinet 

LOGISTIK 

Globala och lokala transport- och logistiklösningar 

Nummer 4 december 2007 

Carina R Nilsson, VD för Sveriges Åkeriföretag: 

”Många ljuspunkter 

för transportnäringen” 

Sidan 4-6 

Sidan 8-9 

Sidan 14-15 

Sidan 18-19 

Klimatpåverkan ska halveras på 13 år 

Tre vann Schenkers Logistikpris 

”Därför blir transporterna dyrare” 

Sveriges mest omkörda åkeri

VD har ordet 

Vi samarbetar för att inte äventyra vårt klimat 

Den svenska ekonomin utvecklas och växer, mer 

produceras och efterfrågan på varor och tjänster 

ökar. Det märks inte minst på tillväxttalen för godstransporterna. 

Vi har nu rekordhög ökningstakt av 

godstrafiken på våra vägar. Det är goda nyheter för 

ekonomin. De dåliga nyheterna är att trafiken ökar 

fortare än effektiviseringarna, vilket gör att utsläppen 

av koldioxid ökar. Vi behöver effektiva godstransporter 

för att ekonomin och välfärden ska kunna 

fortsätta att utvecklas, men vi kan inte längre stillasittande 

acceptera att detta leder till ökade utsläpp 

och en ökad klimatpåverkan. 

Vi som arbetar professionellt med godstransporter 

vet att utsläppen av koldioxid måste pressas ner. I en 

framtid kan inget annat än klimatneutrala godstransporter 

vara vårt mål. 

Det finns inte en universallösning på problemet. Att 

bara effektivisera räcker inte. Att bara byta ut fossil 

energi mot förnyelsebar energi räcker inte. Vi som 

transportföretag kan inte ensam stå för lösningen. 

Det krävs samverkan och samarbete mellan fordonstillverkare, 

drivmedelsindustrin, transportföretag, 

infrastrukturhållare, forskare och myndigheter för att 

de klimatneutrala godstransporterna ska kunna förverkligas. 

Därför tog vi på Schenker initiativet till ett samarbete 

med Chalmers tekniska högskola, Preem, Volvo 

Lastvagnar och Vägverket. Var och en av oss har arbetat 

med klimatfrågan förut, och gjort det bra. Men det 

räcker inte. Bara tillsammans har vi en möjlighet att 

nå de stora resultat som krävs för att den ekonomiska 

tillväxten och därmed ökade godstransporter inte ska 

äventyra vårt klimat. 

Vårt mål är att halvera utsläppen av koldioxid per utfört 

transportarbete till 2020. Det kräver ny och 

energieffektiv fordonsteknik och energieffektivare 

fordonskombinationer. Det kräver bränslen som är 

tillverkade med mindre utsläpp av klimatgaser och en 

successiv ökning av andelen förnyelsebar energi. Det 

kräver förare som håller hastigheten och som behärskar 

sparsam körning. Det kräver en god infrastruktur 

för att stödja energieffektiva transportlösningar. 

Vårt samarbete är inte något slutet sällskap. Andra 

är välkomna. Är det inom något område där samarbete 

och inte konkurrens är lösningen så är det 

klimatområdet. Vi ska konkurrera på en fri marknad 

även i framtiden, men vi måste hjälpa varandra att 

tillsammans lösa en av vår tids stora utmaningar: 

klimatförändringarna. 

INGVAR NILSSON 

CEO SCHENKER REGION NORTH 

2 Logistikmagasinet 4-2007

Innehåll 

4 Tillsammans för en bättre miljö. En 

enad transportsektor arbetar med att 

ta fram ett åtgärdsprogram för halverad 

klimatpåverkan från en typisk svensk 

fjärrtransport på väg fram till år 2020. 

16 Randiga transporter. Nya konsumtionsmönster 

har gjort att Polarn O. Pyrets 

butiker i Stockholm får nya varor sex 

dagar i veckan. Det ställer höga krav på 

logistiken. 

8 Mer än en vinnare. Varje år delar 

Schenker ut sitt stora logistikpris. I år 

fyllde priset 25 år och för första gången 

vann alla nominerade. 

18 Sparsamt åkeri. Götene Åkeri utbildade 

chaufförerna i sparsam körning, sänkte 

hastigheten och sparade in rejält på både 

bränsle och pengar. 

10 Arbetar för en ljus framtid. Carina R 

Nilsson, tf VD för Sveriges Åkeriföretag, 

vill öka lönsamheten, hitta vettiga klimatåtgärder 

istället för högre skatter och 

höja statusen på chaufförsyrket för att 

säkra framtiden. 

26 Strålande verksamhet. Hela världen 

ropar efter alternativ till oljan. En lösning 

finns i värmländska Glava, söder om 

Arvika. Där tillverkar företaget Scanmodul 

solmoduler som sedan exporteras 

till hela Europa. Och det går strålande för 

företaget. 

Logistikmagasinet är en tidning för kunder, 

Redaktör: Pierre Olsson, Schenker AB 

Redaktionens adress: Logistikmagasinet 

Adressändringar: Har du ny adress eller 

leverantörer och samarbetspartners till 

pierre.olsson@schenker.com 

Schenker AB, 412 97 Göteborg. 

om någon av dina kollegor vill ha tidningen 

Schenker och distribueras även till anställda 

Övriga i redaktionen: 

Tel: 031-703 80 00. Fax: 031-40 75 22. 

kostnadsfritt, meddela redaktionen via 

i företaget. ISSN 1401-8667. Årgång 13. 

monica.holm@schenker.com 

www.schenker.se 

e-post till pierre.olsson@schenker.com, fax 

Citera oss gärna, men ange källan. 

beatrice.jerkrot@schenker.com 

Omslag: Pierre Olsson 

031-40 75 22, eller fyll i kupongen på sid 31. 

Ansv utgivare: Bo Hallams, Schenker AB 

asa.larsson@schenker.com 

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås 

Produktion: LTS Kommunikation AB. 

bo.hallams@schenker.com 

eva.ralph@schenker.com 

Upplaga: 30 000 ex. 

Drottninggatan 22, 411 14 Göteborg. 

karin.andreen@ltskommunikation.se 

www.ltskommunikation.se 

Logistikmagasinet 4-2007 3

Klimatneutrala transporter 

Mer biobränsle. Ökad ”kollektivtrafik” av gods. Fler kombitransporter. 

Så ska klimatpåverkan 

Halverad klimatpåverkan från en typisk svensk fjärrtransport på väg. 

Det är målet med en gemensam rapport från GMV (Göteborgs miljövetenskapliga 

centrum), Preem, Schenker, Volvo Lastvagnar och Vägverket. 

– Det är fullt nåbart, säger Ingvar Nilsson, VD på Schenker. 

– Den svenska ekonomin utvecklas 

och växer, mer produceras och 

efterfrågan av varor ökar. Det märks 

också på det ökade behovet av 

godstransporter. Det är goda nyheter 

för Sveriges ekonomi, men det 

leder, åtminstone hittills, till att utsläppen 

av koldioxid ökar. Det sambandet 

måste brytas. Om samhället 

ska kunna fortsätta växa måste man 

snabbare vidta åtgärder för att utsläppen 

från godstransporter på väg 

minskar, säger Ingvar Nilsson. 

Det var mot den bakgrunden som 

Schenker tog initiativet till ett samarbete 

mellan Preem, Volvo Lastvagnar, 

Vägverket och GMV för ett 

år sedan. Gruppen presenterade sin 

”Vi har en skyldighet att utveckla de 

olika transportslagen så långt det går. 

Vi kan inte sluta utveckla lastbilstransporter 

bara för att andra fordonsslag 

inte utvecklas i samma takt” 

rapport ”Klimatneutrala godstransporter 

på väg” på Rosenbad den 7 

november. 

Skyldighet att utveckla 

Ett inslag som fick mycket stor uppmärksamhet 

i media efteråt var förslaget 

att tillåta lastbilar med en 

sammanlagd längd på upp till 32 

meter istället för dagens 25 meter, 

på vissa sträckor. 

– Vi har en skyldighet att utveckla 

de olika transportslagen så långt det 

går vad det gäller effektivitet, miljöpåverkan 

och ekonomi. Vi kan inte 

sluta utveckla lastbilstransporter bara 

för att andra fordonsslag inte utvecklas 

i samma takt, säger Ingemar 

Skogö, generaldirektör på Vägverket. 

– Vi tror att större bilar är lika 

med färre bilar, därför är vi positiva 

till att genomföra ett test på vissa 


BILD: MICHAEL UTECH/iSTOCKPHOTO 

Utvecklad citylogistik. 

Bioraffinering istället för olja. 

halveras på 13 år 

sträckor för att ta reda på vad det 

innebär i form av fyllnadsgrader, 

vägslitage och så vidare, säger Ingemar 

Skogö. 

Rapporten presenterades i sin helhet 

för bland andra miljöminister 

Andreas Carlgren på Rosenbad den 7 

november. 

– Det är glädjande att de tunga aktörerna 

inom transportsektorn tagit 

det här initiativet. 

Ingvar Nilsson, VD på Schenker, menar att målet med den gemensamma rapporten, 

att halvera klimatpåverkan fram till 2020, är fullt nåbart. Miljöminister 

Andreas Carlgren och Schenkers marknadsdirektör Bo Hallams lyssnar. 

Långsiktiga mål och spelregler 

Det gäller att samla hela samhället 

bakom de globala miljömålen. För 

att lyckas krävs långsiktiga mål och 

spelregler så att alla vet vad de ska 

förhålla sig till, säger Andreas Carlgren. 

– Att miljöministern ville vara med 

när vi presenterade vårt arbete visar 

att vi är bra på att samarbeta i Sverige. 

Bara genom ett nära samarbete 

mellan stat, företag, myndigheter 

och forskning kan vi nå verklig framgång, 

säger Bo Hallams, marknadsdirektör 

på Schenker. 

– Det här är ett partnerskap där 

alla har olika roller. Vi från regeringen 

har valt att gå en teknikneutral 

väg och sätta upp miljömål, inte teknikmål. 

Vi satsar på forskning och 

infrastruktur som kombiterminaler 

och vi kommer att vara fortsatt 

aktiva i de här frågorna i EU, säger 

Andreas Carlgren. 

Halverad klimatpåverkan från en 

typisk svensk fjärrtransport fram till 

2020, jämfört med 2005 innebär 

även en kraftig minskning av koldioxidutsläppen 

från lastbilar, även 

om transportvolymerna skulle fortsätta 

att öka i samma takt som hittills. 

– Den långsiktiga visionen för vårt 


Klimatneutrala transporter 

Tillsammans arbetar de för en bättre miljö. Fr v: Helene Samuelsson, kommunikationschef Preem AB, Lars Mårtensson, miljöchef Volvo Lastvagnar, 

Lennart Pilskog, ansvarig för Public Affairs Volvo Lastvagnar, Ingvar Nilsson, VD Schenker AB, Michael Löw, VD Preem AB, Andreas Carlgren, miljöminister, 

Katarina Gårdfeldt, forskare GMV, Bo Hallams, marknadsdirektör Schenker AB och Ingemar Skogö, generaldirektör Vägverket. 

samarbete är att göra godstransporterna på 

våra vägar helt klimatneutrala, säger Lars 

Mårtensson, miljöchef på Volvo Lastvagnar. 

Sedan början av 1990-talet har en rad åtgärder 

genomförts för att minska klimatpåverkan 

från godstransporterna. Fordon 

och motorer har till exempel blivit betydligt 

effektivare och förnybara bränslen har introducerats 

på marknaden. 

– En viktig produktutveckling för Volvo är 

introduceringen av hybridmotorer, som vi 

kommer att testa i trafik redan nästa år, 

säger Lars Mårtensson. 

Biomassa istället för olja 

På bränslesidan gäller det att framställa 

bränslet på ett miljöeffektivt sätt, och fortsätta 

blanda biobränsle i diesel. Men den 

största nyheten är att ställa om raffinaderierna 

från oljeraffinering till bioraffinering, 

med biomassa som råvara vid tillverkningen 

istället för olja. 

– Det är viktigt att känna till att tillgången 

på biobränslen är begränsad. Därför är en 

utökad låginblandning i diesel en viktig komponent 

i att minska utsläppen av växthusgaser, 

säger Michael Löw, VD på Preem. 

– Men för att en omställning till koldioxidneutrala 

transporter verkligen ska bli möjlig, 

krävs fler kraftfulla insatser. Ett utvidgat 

samarbete mellan transportsektorns olika 

aktörer, övrigt näringsliv, samhälle och forskning 

är nödvändig för att skynda på utvecklingen, 

säger Lennart Pilskog, ansvarig för 

Public Affairs på Volvo Lastvagnar. 

Alla företag är välkomna 

Gruppen som ingått det här samarbetet har 

lovat att fortsätta i minst tre år. Till en början 

planerar man en uppföljning på Transportmässan 

i Göteborg den 22 maj. 

– Det här samarbetet över branscher och 

sektorer är något jag verkligen välkomnar, 

säger miljöminister Andreas Carlgren. 

– Det här är ett unikt samarbete som 

omfattar hela kedjan inom transportnäringen. 

Initiativet är öppet att ansluta sig till för 

alla. Nu hoppas vi att resten av svenskt 

näringsliv hänger på och antar utmaningen 

att halvera koldioxidutsläppen fram till år 

2020. Alla företag är välkomna att anmäla 

sig via Vägverket, säger Bo Hallams, 

marknadsdirektör på Schenker. 

PIERRE OLSSON 

Några förslag på åtgärder från parterna i samarbetet: 

■ Utbildning i sparsam körning ska ingå i 

all körkortsutbildning. 

■ Stöd till utveckling av transportlösningar 

som vill utnyttja större fordon på 

vägnätet. 

■ Ställa om oljeraffinering mot bioraffinering. 

■ Inblandning av 10 procent biobränsle i all 

diesel. 

■ Fortsätta att effektivisera lastbilsmotorerna 

med minst en procent varje år. 

■ Fasa ut alla äldre lastbilar med Euro 1-, 

eller 2-motorer. 

■ Introducera hybridteknik i lastbilsmotorer. 

■ Ökad satsning på kollektivtrafiksystem för 

gods. 

■ Utveckla citylogistiken i Sverige. 

■ Ökad användning av kombitrafik. 


Schenker Logistics bygger nytt nära Arlanda 

Nu samlar Schenker Logistics all sin 

verksamhet i Stockholmsområdet till ett 

stort och modernt logistikcenter i Sigtuna. 

– Satsningen innebär ökad flexibilitet 

och stora möjligheter att utveckla vår 

verksamhet på ett sätt som gynnar såväl 

befintliga som nya kunder, säger Mats Olsson, 

VD för Schenker Logistics. 

Schenker Logistics har tecknat avtal med 

logistikanläggningsföretaget ProLogis om en ny 

anläggning på 25 000 kvadratmeter i Västra 

Arlandastad. Investeringen är värd omkring 

200 miljoner. 

– Det är glädjande att två globala företag som 

ProLogis och Schenker är först ut i området och 

att etableringen också innebär ett betydande 

antal nya arbetstillfällen i kommunen, säger Anders 

Johansson, kommunalråd i Sigtuna kommun. 

Schenker räknar inledningsvis med runt 100 

arbetstillfällen och närmare 200 i framtiden. 

Logistikcentret skräddarsys för Schenkers verksamhet. 

Förutom 20 000 kvadratmeter lageryta 

består byggnaden av 5 000 kvadratmeter med 

bland annat kontor. I takt med utökad verksamhet 

finns det möjlighet att expandera ytterligare 

och bygga ut anläggningen till 34 000 kvadratmeter 

lageryta. 

– Anläggningen kommer att inrymma logistikverksamhet 

som idag är lokaliserad på fyra 

platser i Stockholmsområdet. Tack vare en 

gemensam enhet får både vi och våra kunder 

stora skalfördelar, säger Mats Olsson. 

Byggstarten är beräknad till januari 2008 och 

i slutet av 2008 ska byggnaden stå klar. 

Schenker Logistics bygger nytt och modernt logistikcenter i Sigtuna som ska ersätta verksamheten 

som idag bedrivs på fyra olika platser i Stockholm. Här en bild från anläggningen i 

Rosersberg. 

Kollektivtrafik för gods – värt en kampanj 

Schenker distribuerar 23 miljoner paketsändningar 

om året. 

– Självklart påverkar dessa transporter 

miljön. Lika självklart känner vi ett ansvar att 

göra det vi kan för att minska vår påverkan på 

miljön. Vårt mål är att halvera våra koldioxidutsläpp 

fram till 2020, säger Eva Ralph, varumärkesansvarig 

på Schenker. 

Schenker är störst i Sverige när det gäller 

landtransporter. För att utnyttja bilarna maximalt 

samlastas alla sändningar – gods och 

paket från olika kunder körs i samma tidtabellstyrda 

system. 

– Våra samlastningsterminaler kan liknas 

med stora flygplatser eller centralstationer 

och genom att transporterna sker effektivt kör 

vi inte en enda mil i onödan. Det är det här vi 

kallar kollektivtrafik för gods, säger Eva 

Ralph. 

Under två veckor i december går Schenker 

ut med detta budskap på bussar, spårvagnar, 

annonser och brev till kunder. 

– Vi vill få en förståelse hos allmänheten för 

att transporter är avgörande för att samhället 

ska fungera och att Schenker strävar efter en 

hållbar framtid, säger Eva Ralph. 

Schenker växer i Vietnam 

Schenker har inlett ett samarbetsprojekt 

med Vietnams största speditionsfirma 

Gemadept. Ett led i projektet är att bygga 

en 15 000 kvadratmeter stor logistikhub 

som ska vara färdig i april 2008. 

Den nya fastigheten kommer att stärka 

Schenkers kapacitet i Vietnam avsevärt. 

– Vårt nya samarbetsprojekt kommer 

att ytterligare öka servicen till våra nuvarande 

kunder och stödja vår tillväxt 

som en av Vietnams ledande logistikleverantörer, 

säger Thomas C. Lieb, styrelseledamot 

i Schenker AG för globala flyg 

och sjötransporter. 

Det nya centret läggs till de tre existerande 

Schenkerkontoren med fler än 120 

anställda. Schenker har haft verksamhet 

i Vietnam sedan 1991. Sedan oktober är 

Schenker nu också närvarande på den 

nationella marknaden med ett helägt 

dotterbolag, Schenker Vietnam Ltd, som 

erbjuder globala flyg- och sjöfrakter. 


Schenkers Logistikpris 

Och vinnaren är… 

Schenkers Logistikpris firade 25 år 

och för första gången i prisets historia 

delades det ut till samtliga nominerade 

– Metro, Scania och Stena 

Recycling. 

– De tre nominerade står för helt olika 

logistiklösningar. Metro med sin distributionslogistik, 

Scania med produktionslogistik 

och Stena Recycling med sin hållbara 

långsiktiga logistiksatsning. Dessutom 

är det roligt med tre företag som 

varit med ett tag, säger Matthias Kettelhoit, 

VD på Schenker Consulting och 

juryns ordförande. 

Priset delades ut på IVA konferenscenter 

i Stockholm den 31 oktober under 

Schenkers Logistikforum, som hölls för 

första gången. På plats fanns tidigare och 

nya pristagare, kunder, logistikprofiler 

och många intressanta talare. 

Håkan Larsson, styrelseordförande i 

Schenker AB, var på plats och hyllade 

mångfalden i svensk logistik. 

– Att vi delade ut det till tre så olika 

lösningar visar på den bredd och kunskap 

som finns inom logistiken i Sverige idag. 

Ett pris som både sporrar och inspirerar 

och driver logistikutvecklingen framåt, 

säger han. 

– En smart logistiklösning är alltid enkel 

och bygger på sunt förnuft. Och i det 

här fallet är alla lösningarna lika bra, säger 

professor Arne Jensen, en av jurymedlemmarna. 

Gunilla Jönsson, rektor på Tekniska 

Högskolan i Lund och jurymedlem, presenterade 

Stena Recycling. Hon framhöll 

att Stena verkligen lyckats att se till helheten, 

vilket är A och O för en effektiv 

logistiklösning. 

EVA RALPH 

Schenkers Logistikpris 

Vinnartrojka: Andreas Ohlson, Metro, Monica Svenner, Stena Recycling och Leo Bronkhorst, Scania. 

■ Varje år delar Schenkers Vetenskapsråd 

ut Schenkers Logistikpris för att 

uppmärksamma speciella initiativ och 

innovationer i Sverige. Priset är idag 

det mest kända i branschen och listan 

över tidigare vinnare är lång och gedigen. 

Här samsas företag och människor 

som alla har en sak gemensamt – de 

har alla gjort en betydande, ofta banbrytande, 

insats inom logistiken. 

Så motiverade juryn sina val: 

■ Metro vann priset för ett kreativt 

nytänkande i en traditionell 

bransch. Genom att utnyttja kollektivtrafiken 

och särskilda tidningsutdelare 

har tillgängligheten för 

konsumenten blivit mycket hög. 

■ Stena Recycling har långsiktigt 

och målmedvetet arbetat med att ta 

tillvara restprodukter och omvandla 

dessa till nya råvaror. I dagens 

miljö- och hållbarhetsdebatt framstår 

företaget som en pionjär. 


alla tre! 

BILD: PIERRE OLSSON 

De kom, de såg, de vimlade… 

– Man måste se både framåt och bakåt. 

Gör man inte det måste man se 

upp, sa Dag Ericsson, professor vid 

institutionen Ingenjörshögskolan vid 

Högskolan i Borås, som var en av 

huvudtalarna. Han menade vidare att 

vi har gått från att tillverka det vi 

tror kunden vill ha, till att producera 

det vi vet att kunden vill ha. 

Lars Langenius, Volvo Logistics 

sågs med Magnus Kårestedt, 

VD Göteborgs Hamn. 

– Mycket bra höjd och bredd 

på föredragen, spännande 

också att så många logistikproffs 

samlas, vilket ger bra 

diskussioner i pauserna, 

tyckte Magnus Kårestedt. 

Sofia Lundberg, KTH samtalade med 

Christer Lindh, KTH och John Wedel, 

Schenker Consulting. 

– Allra bäst idag var Carl Bennet, 

tyckte Sofia Lundberg. 

–Miljö måste bli ett inköpskriterium 

i högre grad än idag 

om vi ska skapa ett hållbart 

samhälle, sa Carl Bennet, styrelseordförande 

för Elanders 

AB och Göteborgs Universitet. 

Kalle Lötberg från tidningen 

Transport Idag i glatt 

samspråk med Johan Karlberg 

från Accenture AB. 

■ Scania har med sin produktionsstrategi 

lyckats kombinera ett brett 

kundanpassat produktutbud med en 

effektiv produktion. Man har lärt sig 

att ”älska avvikelser”, att inte se dem 

som problem utan som en utmaning 

och möjlighet till förbättring. 

Lillemor Troziu-Frisk, Schenker AB, Ewa Johansson, Beltton AB och 

Ylva Petersson, Otto Bock Scandinavia AB, var överens om att de fått 

ett kvitto på att deras företag är på rätt väg, både när det gäller miljöfrågor 

och logistik. 


Bättre lönsamhet, internationellt harmoniserade 

villkor, vettiga klimatåtgärder 

istället för höjda skatter, 

höjd status på chaufförsyrket för att 

locka unga och ökad samverkan 

mellan transportslagen. 

Så ser framtiden ut för transportnäringen 

i Sverige om Carina R Nilsson, 

tf VD för Sveriges Åkeriföretag, 

får som hon vill. 

En framtid med få hot och 

Carina R Nilsson, VD för Sveriges Åkeriföretag, ser en ljusning för transportnäringen 

Hon ser några hot, men mest möjligheter 

för branschen framöver. 

– Till exempel att öka lönsamheten genom 

att helt enkelt våga ta betalt. Alla andra 

branscher kan ju ta mer betalt under högsäsong, 

varför kan inte åkarna det? Nu när 

efterfrågan på transporter är större än 

någonsin måste det gå att ta mer betalt. När 

ska man annars göra det, frågar Carina R 

Nilsson retoriskt. 

Samtidigt som fler kunder kräver att transportnäringen 

ska ta mindre betalt för sina 

tjänster, ökar åkarnas omkostnader med 

höjd dieselskatt, trängselavgifter med mera. 

– Alldeles för många av våra medlemmar 

har en fixarkultur där man höjer servicenivån 

och löser kundens problem utan att ta 

betalt för det, säger Carina R Nilsson. 

Ett skäl är att många inte är vana att tänka 

så, ett annat är att konkurrensen på den 

svenska marknaden ökar från åkare inom EU. 

– Vi är positiva till avregleringen, men vi vill 

se en harmonisering av regelverket så att alla 

konkurrerar på lika villkor. Idag finns ingen 

övervakning över att de regler som gäller i 

Sverige verkligen efterlevs. Utländska åkare 

behöver till exempel inte bekymra sig för att 

få böter här eftersom det inte finns någon indrivningsfunktion 

i fall de inte betalar böter. 

Därför slänger de bara böteslappen om de får 

någon, säger Carina R Nilsson. 

Annars är trafiksäkerhet och klimat de 

frågor som dominerar branschen just nu. 

Hon säger sig märka att politikerna lyssnar 

mer på åkerinäringen nu än tidigare. 

– Även om vi inte alltid får som vi vill är 

det uppenbart att vi har en roll som en part 

i allt fler sammanhang. Sedan är det inte alltid 

förslagen har den tänkta effekten, säger 

Carina R Nilsson. 

De nya kör- och vilotiderna är ett sådant 

exempel, menar hon. 

– Jag har hört från flera håll att de nya 

reglerna gör att chaufförerna känner sig mer 

stressade nu än tidigare. Många upplever det 

som ett stressmoment att de måste skynda 

sig för att bli klara till vilotiden, säger Carina 

R Nilsson. 

Annars är hon positiv till allt som främjar 

trafiksäkerheten. 

– Vi skulle gärna se att bältespåminnare 

var standard i alla nya lastbilar till exempel. 

Men tillverkarna säger att det inte finns 

någon efterfrågan hos kunderna internationellt. 

Jag förstår inte att det ska vara så svårt 

att få chaufförerna att använda bilbälte, 

säger Carina R Nilsson. 

Fel att höja dieselskatten 

Däremot är hon tveksam till att lagstifta om 

alkolås så länge som det inte är harmoniserat 

inom EU. 

– Jag välkomnar krav från kunder i den 



Carina R Nilsson, 

tf VD för Sveriges 

Åkeriföretag, vill 

öka lönsamheten, 

höja statusen på 

chaufförsyrket och 

öka samverkan 

mellan olika transportslag 

i framtiden. 

många möjligheter 

riktningen. Låset är ju en garanti att transportören 

är nykter, är det tio procent av 

befolkningen som har problem med alkohol 

så är det rimligtvis likadant i trafiken, säger 

Carina R Nilsson. 

När det gäller klimatdebatten har hon 

svårt att förstå dem som förespråkar kortare 

fordon med hänvisning till att det då skulle 

lyftas över mer trafik på järnväg. 

– Att höja dieselskatten för att få över mer 

trafik på järnväg är också fel väg att gå. 

Åkare har inget emot att köra godset på tåg, 

bara godset kommer fram som det ska 

spelar det ingen roll om hjulen det åker med 

är av metall eller gummi. Vi kombinerar 

gärna olika transportslag. Men det finns 

kapacitetsbrister i idag, vilket gör att skattehöjningar 

eller andra åtgärder inte får någon 

överflyttningseffekt då det inte praktiskt 

fungerar, säger Carina R Nilsson. 

”Allt händer inte över en natt” 

Hon menar att utbildning i sparsam körning 

är ett bättre sätt att påverka koldioxidutsläppen 

från dagens transporter och att 

transportörerna kan bli bättre på att göra 

smartare upplägg tillsammans med kunderna. 

Moderna IT-system och fordon har 

också en stor potential att sänka miljöpåverkan 

från transporterna. 

– Men allt händer ju inte över en natt, och 

det finns ju andra aktörer som har större 

möjligheter att påverka miljön. Bränsleindustrin 

till exempel, vi kan ju bara köra på 

de drivmedel som finns. Iblandning av biobränslen 

är positivt, men på sikt behövs 

andra lösningar, säger Carina R Nilsson. 

Förarbrist ett framtidsproblem 

Hon tycker att förslaget som presenterades 

i rapporten ”Klimatneutrala godstransporter 

på väg” att testa längre fordon låter väldigt 

intressant. 

– Färre fordon på vägarna måste ge mindre 

miljöpåverkan. Mängden bränsle per 

transporterat gods minskar och dessutom är 

det positivt ur aspekten att det råder en stor 

brist på chaufförer. Rapporten är ett bra 

initiativ, säger Carina R Nilsson. 

Det som kan vara ett mörkt moln vid 

horisonten är att unga söker sig till andra 

branscher och att förarbristen är ett bekymmer 

för branschen. 

”Vi måste visa nyttan med transporter” 

– Det är synd att vi inte lyckas attrahera 

fler unga. Jag ser chaufför som ett framtidsyrke. 

Vi måste bli bättre på att lyfta goda 

exempel och visa nyttan med transporterna 

för samhället, säger Carina R Nilsson. 

Idag är det fler som söker till fordonsprogrammet 

än som får plats, men det är 

bara 65 procent av dem som går klart utbildningen 

som sedan också blir chaufförer. 

– Det är för få, om vi inte kan rekrytera 

chaufförer kommer vi till slut inte att kunna 

leverera, säger Carina R Nilsson. 

PIERRE OLSSON 


Schenker lyfter 

Naturvårdsverket delar ut pengar till kommuner 

som långsiktigt arbetar för att 

bland annat minska utsläppen av växthusgaser 

eller bidra till omställningen av 

energisystemet. 

Schenker deltar 

i ansökan om 

klimatpengar 

– Helsingborgs kommun har nu 

skickat in årets ”Klimp”-ansökan 

till Naturvårdsverket. Så nu är det 

bara att hålla tummarna, säger 

Anneli Gille, miljöstrateg på 

Helsingborgs kommun, som bjudit 

in Schenker att delta i ansökan. 

Andelen gods som flyttas från landsvägstransport 

till järnväg ökar. 

– Bara i år har vårt gods på järnvägen 

ökat med mer än elva procent, 

räknat i enheter, säger Gunnar 

Ahldén, chef för Strategi- och projektsupport 

inom Division Land i Schenker 

AB. 

Gunnar Ahldén. 

Främst handlar det om 

längre sträckor. Cirka 

60 procent av Schenkers 

totala godsvolym 

på järnväg är trafik 

mellan Luleå, Umeå 

och Skellefteå och 

övriga Sverige. Att åka 

bil längre sträckor, 

som till exempel till 

och från norra Norrland, är inget bra alternativ 

eftersom man bland annat behöver 

byta chaufför flera gånger. 

– Om det är OK att frakten tar två dagar 

är det normalt inga problem med järnväg i 

Sverige. Om godset ska vara framme nästa 

dag fungerar det i de flesta fall också, 

säger Gunnar Ahldén. 

Schenkers ansökan gäller ett utbyte av 

sina distributionsfordon mot hybridfordon 

i kombination med förnyelsebart 

bränsle. Ett fordon med hybriddrift kan 

reducera bränsleförbrukningen med 

Behov av fler kombiterminaler 

cirka 35 procent. 

Det som kan påverka transporttiderna är 

Schenker Åkeri AB är ett av fyra företag 

dels att lasthanteringsutrustningen, till 

som svarat på Helsingborgs inbju- 

exempel kapellen, inte är anpassade till 

dan till näringslivet om deltagande i 

att köras i några X-2000-hastigheter, dels 

deras bidragsansökan. 700 företag fick 

är det ont om plats på rälsen under vissa 

ett utskick med information om Klimatinvesteringsprogrammet. 

tider på dygnet och dessutom är inte all- 

Fyra företag 

tid tidtabellerna anpassade till kundens 

sände in en ansökan för miljöförbättrande 

krav på sen lastning och tidig lossning. 

åtgärder. Två har fallit bort och 

Rangeringen av lok och vagnar på kombi- 

två har inkluderats i Helsingborgs 

terminalerna är tidsmässigt en besvärlig 

Kommuns ansökan om så kallat ”Klimpbidrag” 

flaskhals. 

för perioden 2008–2012. 

– Bristen på kombiterminaler som kan 

”Klimpen” är en förkortning av 

hantera trailrar, flak och containrar är också 

”Klimatpengar”, det vill säga ett bidrag 

ett problem. Vi och våra transportörer 

som Naturvårdsverket delar ut inom 

måste få långsiktiga förutsättningar för att stod åkerierna med utrustning som inte 

det så kallade Klimatinvesteringsprogrammet. 

våga investera i de lastbärare som krävs lämpade sig för något annat än kombitra- 

för att kombinera lastbil och järnväg, säger fik. 

Schenker, som har som målsättning 

Gunnar Ahldén. 

Fler kombiterminaler är en förutsättning 

att halvera sina utsläpp av koldioxid 

Tidigare fanns till exempel en kombiterminal 

för att tågtrafiken ska kunna expandera 

till år 2020, deltar på förfrågan från 

i Borlänge. När den lades ner ytterligare. Om man behöver åka mycket 

Helsingborgs kommun. 

Anneli Gille berättar vidare att Länsstyrelsen 

inom en månad kommer att 

”Det är ju inget självändamål att bränna 

lämna sina yttranden till Naturvårdsverket. 

Före årsskiftet gör Naturvårdsverket 

gummi. Finns det ekonomiska och 

den första gallringen, där unge- 

miljömässiga fördelar med tåget så väljer vi 

fär en tredjedel av ansökningarna 

brukar sållas bort. Kvarvarande skickas 

det. Fler och fler kunder frågar efter 

till respektive sektorsmyndighet för 

yttrande och det slutgiltiga avgörandet 

miljövänliga alternativ.” 

tas av Naturvårdsverket i maj nästa år. 

12 MONICA JADSÉN HOLM 

Logistikmagasinet 4-2007

över allt mer gods på tåg 

Anders Nanheden, trafikledare, och Henrik Anderson, 

VD, på GP-last i Malmö som har mer än 

fördubblat sina tågvolymer på sträckan Malmö- 

Stockholm sedan förra året. 

tåget, men antingen passar inte tidtabellen, 

eller så lastar eller lossar bilarna något längs 

vägen, och då fungerar det ju inte med järnvägen, 

säger Anders Nanheden. 

Under det senaste året har Schenker ökat sina transporter på tåg med mer än elva procent. 

mer än fem mil från en kombiterminal för 

att lasta är det ofta svårare att få det att gå 

ihop tids- och kostnadsmässigt. Och om 

fjärrsträckan är kortare än 40–50 mil blir 

landsväg definitivt ett attraktivt alternativ. 

Fördubblade tågvolymer 

GP-Last i Malmö har mer än fördubblat sina 

tågvolymer på sträckan Malmö-Stockholm 

sedan förra året. 

– På två år har vi har gått från inga tågfrakter 

alls, till motsvarande tre bilar med 

släp i båda riktningarna per dag, säger Henrik 

Anderson, VD på GP-Last. 

Han menar att järnvägen bara är ett alternativ 

när det handlar om partilaster. Gods 

som ska in på Schenkers terminal för omlastning 

kommer fram för sent till Stockholm. 

– Även om tåget är framme i tid får vi inte 

ut vårt gods med en gång, det tar tid att 

rangera vagnarna, säger Anders Nanheden, 

trafikledare på GP-last. 

Sista inlämningstid i Malmö är klockan 

19.30 och första uthämtning 05.00. Men om 

godset ska lastas om för distribution i Stockholm 

måste bilen senast vara på Schenkers 

terminal i Lunda klockan 05.00, och dit är 

det en timmes körväg. 

GP-last kör dagligen mellan 16 och 18 bilar 

med släp på landsväg till och från Stockholm. 

– Vi hade gärna skickat fler bilar med 

Ingen skillnad för kunden 

– Tidigare hade vi inte heller rätt utrustning. 

Nu har vi skaffat det och hittat lämpliga 

flöden samtidigt som tidtabellerna 

justerats på ett sätt som passar oss bättre, 

säger Henrik Anderson. 

Han är noga med att påpeka att GP-Last 

tar samma ansvar för godset oavsett om det 

åker tåg eller bil. Kunden ska inte märka 

någon som helst skillnad. 

– Men det är ju inget självändamål att 

bränna gummi. Finns det ekonomiska och 

miljömässiga fördelar med tåget så väljer vi 

det. Fler och fler kunder frågar efter miljövänliga 

alternativ. Då är det roligt att kunna 

erbjuda tåg, säger Henrik Anderson. 

Men samtidigt som det finns ett ökande 

intresse, finns det också vissa kunder som 

uttryckligen säger att de inte vill transportera 

med tåg. 

– Det finns en skepsis mot järnvägen på 

vissa håll trots att tågtransporter är mycket 

tillförlitliga nuförtiden. Fast när stormen 

Gudrun slog till stoppade tågen helt i de 

södra delarna av landet, men det hör verkligen 

inte till vanligheterna, säger Gunnar 

Ahldén. 

PIERRE OLSSON 


Gästtyckaren 

Miljöanpassning kommer att leda till att godstransporter för 

första gången i historisk tid blir dyrare. 

Men kostnadsökningen kommer knappast att resultera i 

minskade volymer. 

Däremot kommer tillväxttakten att bli lägre än den ekonomiska 

tillväxten. Det menar Per Kågeson, författare och debattör 

som här ger sin syn på hur transportindustrin påverkas av 

klimatkrisen. 

Skärpta miljökrav 

gör framtidens 

transporter dyrare 

” 

Godstransportarbetet i Europa 

har under de senaste 15 åren 

ökat snabbare än BNP. Tillväxten 

är särskilt snabb inom vägtrafiken 

och sjöfarten. Volymerna ökar också snabbt 

inom flyget men från låg nivå. 

I Sverige har den totala transporterade 

godsmängden (räknat i ton) med tunga lastbilar 

minskat med 40 procent sedan början 

av 1970-talet. Trots detta ökade under samma 

tid transportarbetet med tunga lastbilar 

(mätt i tonkilometer) med 54 procent. Den 

snabba tillväxten av det långväga transportarbetet 

med lastbil är ett resultat av att produktionskedjorna 

med tiden kommit att 

innehålla allt fler och längre transportlänkar. 

Att så har blivit fallet beror bland annat på 

genomförandet av den inre marknaden inom 

EU, centralisering till färre och större anläggningar, 

outsourcing av sådant som inte ses 

som en del av företagens kärnverksamhet 

och kapitalrationalisering i syfte att korta 

ner tiden för leveranser och produktion. 

Snabbare och pålitligare 

En lika viktig delförklaring till den snabba 

tillväxten är att de genomsnittliga transportkostnaderna 

mer än halverats under de 

senaste 50 åren. Kostnadsreduktionen har 

varit särskilt stor för långväga transporter. 

Transporterna har samtidigt blivit snabbare 

och mera pålitliga än tidigare. Det gör det 

lättare att minska lagerhållningen. Enligt en 

nederländsk expertbedömning förklarar 

fallande transportpriser ungefär halva 

ökningen av godstransporterna under de 

senaste årtiondena. 

Utvecklingen har lett till snabbt ökande utsläpp 

av koldioxid samt, beträffande sjöfarten, 

kväveoxider och svavel. Klimat- och 

miljökrisen gör det nödvändigt att snabbt 

reducera utsläppen från olika samhällssektorer. 

Det bör ske genom att man vidtar 

åtgärder där de är billigast. Beträffande 

svavel och kväveoxider måste sjöfarten 

tvingas ta ansvar, annars kommer sjötransporterna 

år 2020 att stå för mer än hälften 

av dessa utsläpp. Tekniken finns och kostnaden 

är liten till måttlig. 

Trafiken måste bidra mer 

Klimatproblemet är svårare att lösa. Bäst 

vore att utvidga EU:s system för handel med 

utsläppsrätter så att det omfattar transportsektorns 

utsläpp. Förslag om att inkludera 

flyget har redan presenterats av EU-kommissionen. 

Eftersom det finns billigare åtgärder 

i andra sektorer och i utvecklingsländerna 

skulle transportsektorn inte belastas särskilt 

hårt, i varje fall inte till att börja med. 

Med skärpta reduktionskrav (kanske 

50–60 procent till år 2050) måste trafiken 

på sikt bidra betydligt mer. Eftersom de 

flesta fordon har en teknisk ekonomisk livslängd 

på cirka 30 år, dock betydligt kortare 

för lastbilar, vore det bäst att förbereda sig 

för framtida reduktionsmål genom att omgående 

ställa krav på att nya fordon och 

fartyg måste bli väsentligt energieffektivare 

än idag. Det finns en betydande teknisk 

potential för detta inom alla transportslag. 

Sparsam körning minskar förbrukningen 

Transportarbetet kan bli mera effektivt 

genom utbyggnad av fler kombiterminaler, 

ökad samdistribution av gods och utnyttjande 

av längre fordon än vad som tillåts 

idag. Schenkers nya upplägg för distribution 

i Stockholm är ett intressant exempel. 

Sparsam körning kan varaktigt minska 

bränsleförbrukningen med 5–10 procent 

under förutsättning att utbildningen kontinuerligt 

följs upp. Det kan till exempel ske 

genom utnyttjande av fordonsdatorer som 

fortlöpande registrerar bränsleförbrukningen 

och kopplar den till gaspådrag och inbromsningar 

samt via GPS och Vägverkets vägdatabas 

till skyltad hastighet. 

De tunga fordonens hastighetsbegränsare 

brukar vara fabriksinställda på 89 kilometer 

i timmen trots att den högsta tillåtna hastigheten 

är 80. En del kloka åkare har noterat 

att de företagsekonomiskt tjänar på att ställa 

om dem till 80, eftersom vinsten av lägre 

förbrukning och minskat slitage överstiger 

tidsförlusten. Så borde hela branschen göra. 

Det skulle öka åkerinäringens trovärdighet. 

Näringen bör sluta motsätta sig en övergång 

till kilometerskatt. En sådan beskatt- 


Miljöanpassad logistik kommer på lång sikt att leda till ökade transportkostnader och företag kommer i framtiden att få större anledning att beakta 

transportkostnaderna i sitt val av leverantörer och lokalisering av produktioner, tror Per Kågeson. 

ning drabbar inhemska och utländska fordon 

lika och kan differentieras för fordonens 

miljöegenskaper och axeltryck samt (i sin 

mest sofistikerade form) också för vägens 

egenskaper. Det senare i syfte att styra den 

tunga trafiken till vägar som tål slitage och 

som har goda egenskaper från trafiksäkerhetssynpunkt. 

En annan viktig sak är att se till att lastbestämmelser 

samt arbets- och vilotider 

efterlevs. En bättre övervakning från samhällets 

sida ligger i de seriösa företagens 

intresse. Konstigt att så få transportföretag 

ger uttryck för detta! 

Successivt dyrare 

Deltagande i utsläppshandeln, införande av 

kilometerskatt och bättre övervakning av 

regler och bestämmelser kommer att öka 

transportindustrins kostnader. Men åkerinäringen 

kommer att försöka undvika så 

mycket som möjligt av kostnadsökningen 

genom att reducera de utsläpp och skador 

som de ekonomiska styrmedlen syftar till 

att begränsa. Så kostnaden kommer definitionsmässigt 

att bli mindre än vad man kan 

tro om man bara ser till skattenivåer och 

priset på utsläppsrätter. 

Kanske leder miljöanpassningen till att 

kostnaden per tonkilometer på lång sikt ökar 

med 20–30 procent, men under samma tid 

kommer fortsatt rationalisering och effektivisering 

att verka i motsatt riktning. Trots 

detta måste man nog förvänta sig att godstransporterna 

för första gången i historisk 

tid blir successivt dyrare. Trenden av ständigt 

sjunkande kostnader kommer att brytas. 

Det är ett resultat av att samhället börjar 

prissätta knappa resurser och skydda miljön. 

Eftersom de flesta företag har låga transportkostnader 

och priskänsligheten är måttlig 

kommer kostnadsökningen knappast att 

resultera i minskade volymer. Däremot kommer 

tillväxttakten att bli lägre än den ekonomiska 

tillväxten. Kunderna kommer att få 

större anledning än idag att beakta transportkostnaderna 

i sitt val av 

” 

leverantörer och lokalisering av 

produktionen. 

PER KÅGESON 

Fil dr miljösystemanalys, är en 

flitig debattör i bland annat 

transport- och miljöfrågor, och 

författare till cirka 25 böcker i 

olika ämnen. Hans senaste bok 

”Vilken framtid har bilen?” 

utgiven på SNS förlag finns åter 

att köpa sedan den första upplagan 

tagit slut. 


Randiga skäl till ny 

Förändrade konsumtionsmönster ställer krav på varuleveranserna 

Varuleverans före klockan tio skapar 

mer tid för kunderna. Polarn O. Pyrets 

butiker i Stockholm får nya varor sex 

dagar i veckan vilket gynnar försäljningen 

och förnyar butiken varje vecka. 

Modebranschen har ökat omsättningshastigheten 

betydligt de senaste åren, men det 

räcker inte med att konkurrera med pris och 

kvalitet, det måste hända något i butiken 

hela tiden. Förr skyltade man om när det 

var dags för en ny säsong och omsättningen 

ökade. Idag vill kunderna ha nya produkter 

året runt, därför måste hyllorna fyllas på 

med nya produkter flera gånger i veckan. 

Polarn O. Pyret har fler än 50 butiker i 

Sverige. Butikerna är företagets primära 

kommunikationskanal och spelar därför en 

viktig roll för marknadsföringen. Alla butiker 

ligger i citylägen eller i attraktiva köpcentra. 

Leverans fem dagar i veckan 

Felix Engfeldt, logistikansvarig för Polarn O. 

Pyret, arbetar på företagets distributionscentral 

i Vinsta, norr om Stockholm. Han berättar 

att deras 13 butiker i Stockholm får 

varor före klockan tio på morgonen, sex gånger 

i veckan. Övriga butiker i landet får leveranser 

fem dagar i veckan. 

– På vår distributionscentral 

samlas allt gods till 

alla butiker för hela världen. 

På natten packas 

leveranserna för Stockholmsbutikerna 

och 06.45 

kommer tre bilar från 

Schenker och hämtar godset. 

Varje butik får 

ungefär fem lådor på 15 

kilo varje dag. 

– Genom att personalen i butiken hinner 

packa upp alla produkter innan butiken 

öppnar, ges mer tid till kunden, säger Felix 

Engfeldt. 

– Vi är hela tiden ute i butikerna och 

kontrollerar så att allt flyter. Unika butiker 

har unika problem, det måste vi ta hänsyn 

till. En del butiker behöver hänga och 

avemballera själva för att utjämna arbetsflödet 

under dagen, medan andra butiker 

helt enkelt inte hinner med att packa upp 

själva, utan vill ha allt så klart som möjligt. 

Vi är väldigt mottagliga för nya idéer och 

lösningar, säger Felix Engfeldt. 

Mångårigt samarbete 

– Vi ser hela tiden över logistiken för att 

upptäcka om man kan tidigarelägga något i 

kedjan. I Stockholm vill vi renodla ännu 

mer, helst ska det vara galgat och larmat 

redan i Asien. 

Polarn O. Pyret har arbetat med Schenker i 

många år, men det är egentligen först på 

senare år som samarbetet utvecklats ordentligt. 

– I takt med att vi ökade 

våra krav och satte tydligare 

mål blev också 

Schenker bättre på att 

leva upp till kraven. 

Kvaliteten och proaktiviteten 

ökade. Idag 

sköter Schenker delar 

av våra importflöden 

samt all 

distribution. Vi har 

avstämningar med 

jämna mellanrum 

och vi utvärderar 

hela tiden vad som 

kan bli bättre. Vår 

– Vi ser hela tiden över logistiken för att upptäcka 

om man kan tidigarelägga något i kedjan. I 

Stockholm vill vi renodla ännu mer, helst ska det 

vara galgat och larmat redan i Asien, säger Felix 

Engfeldt, logistikansvarig på Polarn O. Pyret. 

bransch påverkas av trender och vi 

måste kunna vända snabbt, vilket 

kräver flexibla partners, säger 

Felix Engfeldt. 

Polarn O. Pyret har alltid varit 

föregångare när det gäller miljö, 

ekologi och etik. I höst har 

företaget lanserat Europas 

första Svanen- 

BILD: EVA RALPH 


a kläder varje dag 

Expansiv franchiseorganisation 

■ Polarn O. Pyret är ett konfektionsföretag som 

sedan 1976 tillverkar funktionella kläder för barn 

och gravida av hög kvalitet. Företagets produkter 

säljs genom ett eget butiksnät i Sverige, bestående 

av dels egna butiker, dels franchisebutiker. 

Sortimentet är uppbyggt kring tre värdeord; 

kvalitet, funktion och design. 

Polarn O. Pyret är en franschiseorganisation 

och finns i Norge, Danmark, Finland, Estland, 

Lettland, Litauen, England, Irland, Island, Skottland, 

Ryssland och Sverige. Det är framförallt utomlands 

som den stora expansionen sker just nu 

och då österut i Finland, Baltikum och Ryssland. 

Från preventivmedel till barnkläder 

■ Grunden till Polarn O. Pyret etablerades 

redan 1909 då Nils Adamsson 

startade sin första butik för att sälja 

preventivmedel. Sortimentet utvecklades 

senare till att innehålla även sjukvårdsartiklar, 

babyutrustning och barnkläder. 

1976 hade företaget helt ändrat 

inriktning och preventivmedelsdelen 

såldes, sjukvårdsbutikerna avvecklades 

och återstående del fick 

namnet Polarn O. 

Pyret AB. Det 

var under 

senare delen av 70-talet som deras välkända 

randiga bomullstrikå lanserades. 

År 2000 genomfördes en fusion med 

Portwear. Modekoncernen RNB RETAIL 

AND BRANDS föddes och ett år senare, 

2001, noterades bolaget på Stockholmsbörsens 

O-lista. 2006 fanns företaget i 

10 länder och målet för 2010 är att 

finnas i 20. 

och KRAV-märkta trikåkollektion. Bomullen i 

kollektionen är 100 procent ekologiskt framställd 

och passar hela familjen. 

För att ytterligare minska sin miljöpåverkan 

tittar man tillsammans med Schenker på 

en lösning med returlådor för allt gods i 

Sverige. Försöken påbörjas under vintern i 

Stockholm. 

Modulbaserad inredning 

I den nya butiken i Gallerian i centrala 

Stockholm, har logistiken spelat en avgörande 

roll. Man har analyserat hur 

människor rör sig i en butik och hur varor 

kan exponeras på bästa sätt. Istället för det 

traditionella sättet där varor läggs upp på 

hyllor längs väggarna används istället golvytan 

till varor och inredningen är modulbaserad 

så att man med enkla 

grepp kan förändra 

butikens olika rum. 

EVA RALPH 

BILDER: EWA-MARIE RUNDQVIST, THOMAS KLEMENTSSON, POLARN O. PYRET 


”Sveriges mest 

omkörda åkeri” 

– Vi är Sveriges mest omkörda 

åkeri, säger Dennis Karlsson 

marknadsansvarig på Götene 

Kyltransporter (GKT), och ler. 

Det är lätt att förstå. 

Åkeriet har sänkt bränsleförbrukningen 

med tolv procent. 

På det sparar man i runda 

slängar en miljon kronor om 

året. 

Åkeriet tillåter hastigheter upp till 

82 kilometer i timmen, men man 

har inte strypt motorerna på lägre 

hastigheter än 89 km/tim som är 

standard i Sverige. 

De som håller hastigheterna, kör 

på ett sätt som drar lite bränsle och 

har en låg sjukfrånvaro får vara med 

och dela på företagets vinst. Hittills 

har det handlat om en bonus per 

chaufför och år på mellan 15 000 

och 18 000 kronor som placerats på 

deras pensionssparkonto. 

– Skulle vi ge dem pengarna som 

bonus skulle hälften gå bort i skatt, 

säger Ulf Johansson, ägare av åkeriet. 

I snitt drar GKT:s bilar tolv procent 

mindre bränsle idag än för tre år 

sedan. Det finns chaufförer som 

sänkt sin förbrukning med upp till en 

liter milen. 

Ulf Johansson och Dennis Karlsson sparar miljoner genom att 

utbilda personalen i sparsam körning. 

En av de bilar som drar allra minst 

är en trailer på över 18 meter som 

lastar 37 ton och trafikerar sträckan 

Göteborg/Götene/Stockholm. 

– Där har vi kommit ner i ett snitt 

på 3,5 liter milen, säger Dennis 

Karlsson. 

”Vi sparar personalen” 

Ytterligare en åtgärd som haft stor 

effekt på bränsleförbrukningen är 

att chaufförerna utbildats i sparsam 

körning. 

– Det har alltid störst effekt precis 

efter avslutad utbildning, men jag 

tror att vi säkert kan spara runt 

300 000 kronor ytterligare tack vare 

det, säger Dennis Karlsson som också 

betonar att uppföljning är absolut 

nödvändigt om man ska lyckas sänka 

förbrukningen permanent. 

För ett år sedan köpte GKT Ebbessons 

Åkeri i Halmstad. 

– De har en helt annan typ av 

trafik. De distribuerar styckegods vilket 

innebär många start och stopp, 

vilket drar extra bränsle. De låg på 

5,5 liter milen när vi tog över, nu har 

de minskat förbrukningen med tio 

procent, säger Ulf Johansson. 

– Det bästa av allt är att vi sparar 

personalen. Vi ser det på minskad 

stress, så gott som inga skjukskrivningar, 

inga skador, lägre försäkringspremier 

och på tre år har vi bara 

varit inblandade i en enda olycka, 

säger Dennis Karlsson. 

Minskar fortkörningen 

Sedan april 2007 deltar åkeriet också 

i ett projekt tillsammans med VTI 

och Vägverket där hastighetsmätningen 

kopplas till skyltad hastighet 

med hjälp av en GPS i fordonsdatorn. 

Tidigare kunde man bara se 

om en chaufför höll hastigheten på 

90- och 110-vägar. 

– Vi började med att mäta dolt för 

att se hur de uppträdde när de inte 

visste att de var övervakade. I 

augusti berättade vi för dem och 

kopplade på GPS:n så att de alltid 

kan se vilken hastighet som gäller på 

en viss väg. 

Om man kör för fort börjar den 

blinka och pipa. 

– Vi ser det som ett hjälpmedel, 

det kan vara svårt att hålla reda på 

vilken hastighet som gäller över allt, 

säger Ulf Johansson. 

Den första månaden minskade överhastigheterna 

med 25 procent i snitt. 

– Det är för tidigt att säga vad 

effekterna blir på längre sikt, men 


Genom ordentlig utbildning i sparsam körning har alla chaufförer på Götene Kyltransporter, som kör för Schenker ColdSped, minskat bränsleförbrukningen 

med tolv procent. På det sparar man en miljon kronor per år. Pengarna går tillbaka till de anställdas pensionskassa. 

Håkan Johansson får hjälp av GPS:n till höger på instrumentpanelen att hålla koll på vilken hastighet som gäller för tillfället. 

helt klart är att vi kommer att spara 

ännu mer bränsle, säger Dennis 

Karlsson. 

Och chaufförerna tycks heller inte 

ha något emot att köra för ”Sveriges 

mest omkörda åkeri”. Håkan Johansson 

har kört för GKT i drygt tio år. 

– Det är mer vilsamt att köra lagligt 

och inte stressa. Jag är inte lika 

trött efter ett arbetspass längre. Det 

är bara bra att datorn påminner om 

gällande hastigheter, det är lätt att 

missa en skylt och köra för fort i 

onödan, säger han. 

”Det är mer vilsamt att köra lagligt 

och inte stressa. Jag är inte lika trött 

efter ett arbetspass längre.” 

Är det inte stressande att inte 

kunna köra fortare om du är sen? 

– Nej det är det faktiskt inte, jag 

trodde det eftersom jag alltid brukade 

stressa om jag var försenad. Nu 

försöker jag skynda mig vid lastning 

och lossning om jag ligger lite efter, 

väl i bilen vet jag att det inte går fortare 

för att jag stressar, säger Håkan 

Johansson. 

PIERRE OLSSON 


BILD: SCANIA, DAN BOMAN 

”Bra logistik är 

avgörande för vår 

konkurrenskraft” 

– Utmaningen framöver är inte att begränsa transporterna, utan att 

optimera och effektivisera alla transportslag för att möta det ökande 

behovet av transporter. För att lyckas med det krävs att transportinköpare, 

transportörer, bränsleproducenter, politiker och fordonstillverkare 

samverkar, säger Maria Jobenius, omvärldsanalytiker på Scania. 

Därför välkomnar hon initiativet från infrastrukturminister Åsa 

Torstensson att skapa ”Logistikforum”. 

Maria Jobenius på Scania vill se effektivare transportlösningar 

– Hur vi får ihop en effektiv logistik med åtgärder för att möta 

klimathotet, är avgörande för välfärd i alla dess aspekter, säger 

Maria Jobenius, omvärldsanalytiker på Scania. 

Logistikforumet har haft två möten 

och ska vara en plats för utbyte av 

erfarenheter, synpunkter och förslag 

mellan företrädare för logistikområdets 

olika intressenter. 

– Åsa Torstensson har lyckats samla 

många väldigt kompetenta deltagare, 

inte minst kvinnor, i Logistikforum. 

Det är roligt och inspirerande 

tycker jag, säger Maria Jobenius. 

Det andra mötet hölls i november 

och nu har deltagarna börjat arbeta 

med olika frågor i mindre grupper. 

Liten hemmamarknad 

Den viktigaste frågan för henne och 

Scania är att belysa transporternas 

betydelse för ett konkurrenskraftigt 

näringsliv i Sverige. 

– Vi har extra stort behov av 

effektiva transporter på grund av 

vår geografiska position. Scania har 

en liten hemmamarknad och ett 

betydande transporthandikapp till 

våra exportmarknader. Därför blir 

det en allt viktigare faktor för vår 

konkurrenskraft hur bra vi organiserar 

vår logistik och därmed vår 

produktkostnad, säger Maria Jobenius. 

– Produktion i vår del av världen 

kan bara konkurrera genom bättre 

organisation, management, infrastruktur 

och högre effektivitet än 

våra konkurrenter i länder med ett 

helt annat kostnadsläge. 

Öka längden på fordon? 

En del av lösningen kan vara att tilllåta 

längre fordon än idag. Diskussionen 

tilltar både i Sverige och 

inom EU om ökade fordonslängder, 

och Maria Jobenius har svårt att förstå 

uppfattningen att korta fordon 

skulle vara bättre för miljön. 

– Det är ju tvärtom. Ju kortare fordon, 

desto fler behöver man. Det 

finns de som tror att vi i lastbilsbranschen 

är arga konkurrenter till 

järnvägen. Så är absolut inte fallet. 

Om vi ska klara transporterna i 

Sverige måste alla transportslag 

samverka. Men jag tror att vi i 

branschen varit för dåliga på att 

kommunicera vilket ansvar vi faktiskt 

tar för miljöfrågor, säger Maria 

Jobenius. 

Det Scania kan bidra med när det 

gäller hållbara transporter är i första 

hand att utveckla fordonen och 

att utbilda chaufförer. 

Och när det gäller anpassningen 


Diskussionen om längre fordon tilltar både i Sverige och inom EU, och Maria Jobenius har svårt att förstå argumenten för att korta fordon skulle vara 

bättre för miljön. ”Det är ju tvärtom. Ju kortare fordon, desto fler behöver man”, konstaterar Maria Jobenius. 

”Vi måste 

skapa bra 

förutsättningar 

om vi ska 

kunna 

konkurrera 

med Kina 

och 

Indien.” 

till nya bränslen ligger till exempel 

Scania mycket långt framme. 

– Vi kan i princip köra på vilket 

bränsle som helst. Vi har kört etanolbussar 

i Stockholm i 18 år. Etanol 

är inte det enda svaret på framtidens 

bränsle. Men vi måste ta de 

små steg vi kan redan nu och gneta 

oss fram genom att hela tiden göra 

små förbättringar. Nästa år börjar vi 

till exempel testa hybridteknik i ett 

antal bussar i reguljär trafik i Stockholm, 

säger Maria Jobenius. 

Utbildning i sparsam körning 

Den enskilde föraren är en annan 

faktor som har stor betydelse för 

transporternas miljöpåverkan. Det 

kan skilja väldigt mycket i bränsleförbrukning 

mellan den bästa och 

den sämsta föraren på ett åkeri. 

– Därför jobbar vi mycket aktivt 

med att utbilda chaufförer i sparsam 

körning, det sparar både bränsle 

och miljö och ökar trafiksäkerheten, 


Hennes pappa ägde ett åkeri, hon 

har själv lastbilskörkort och har 

arbetat mycket med förarutbildningar. 

– Jag är i princip född i en lastbil 

och jag är glad att få representera 

Scania i Logistikforum eftersom jag 

har lite mer förar- än teknikperspektiv, 

säger Maria Jobenius med ett 

leende. 

Hon menar att det behövs en statushöjning 

av chaufförsyrket för att 

locka fler unga. Scania anordnar till 

exempel förartävlingar över hela 

världen. 

– I Europa vann i år en kille från 

Polen. Jag är glad om tävlingen kan 

bidra, om än bara lite, till att höja 

trafiksäkerheten i Polen där det dör 

5 000 människor om året i trafiken. 

Det motsvarar nästan lika många 

personer som om ett flygplan skulle 

krascha i veckan, säger Maria Jobenius. 

Koncentrerar produktionen 

Om man ser till en lastbils totala 

miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv 

står produktionen enbart 

för en bråkdel. 

Då det gäller koldioxidutsläppen 

är transporter till och från produktionsanläggningar 

en betydande del 

av produktionens miljöpåverkan. 

Scania koncentrerar nu produktion 

till Södertälje, då växellådstillverkningen 

i Sibbhult och axeltillverkning 

i Falun flyttas dit. Dessutom 

köper Scania huvudsakligen komponenter 

från Europa. 

– Det gör att vi minskar våra 

transporter i samband med produktionen, 

men det ställer krav på Södertälje, 


Fler jobb i Södertälje ställer också 

krav på infrastrukturen kring Stockholm 

som Maria Jobenius inte tycker 

håller måttet idag. 

– Vi vill kunna attrahera duktiga 

medarbetare som kan bo i Stockholm 

och jobba här. Men den största 

anledningen till att vi tappar duktigt 

folk är att det är så besvärligt 

att pendla till och från jobbet här i 

Södertälje, säger Maria Jobenius. 

– Vi behöver bättre infrastruktur 

både vad det gäller person- och 

godstrafik. Vi måste skapa bra förutsättningar 

om vi ska kunna konkurrera 

med Kina och Indien. Förhoppningsvis 

kan vi i Logistikforum 

vara med och bidra där, säger Maria 

Jobenius. 

PIERRE OLSSON 


Stefan Karlsson tillträdde som VD för 

ÖoB 2005 och har i år varit med och infört 

ett nytt WMS-system (Warehouse 

Management System) som effektiviserar 

ÖoB:s interna lagerhållning. 

– Nu har vi bättre fyllnadsgrad och kortare 

körsträckor för fordonen samtidigt 

som all administration underlättas, berättar 

han. 

ÖoB säljer det mesta inom livs, dagligvaror, hem och hushåll, fritid, gör-det-själv, teknik, hemtextil och 

konfektion. Man tittar hela tiden på nya produktområden för att utvecklas och kunna möta konkurrensen 

från dagligvaruhandeln. Överskottsmaterial från militären står i dag för en mycket liten del av försäljningen. 

Frida Berg packar upp inför den stundande julruschen. 

Nytt system ger full koll 

Runsvengruppen äger 76 ÖoB-butiker 

över hela Sverige. 

I sortimentet ingår cirka 15 000 artiklar. 

Företaget har gått igenom en rad förändringar 

de senaste åren. 

Bland annat har man byggt ut centrallagret i 

Skänninge, mellan Motala och Mjölby i Östergötland, 

med 17 000 kvadratmeter till 

att omfatta en yta av 50 000 kvadratmeter, 

motsvarande nio fotbollsplaner. 

– I samband med det har vi implementerat 

en ny organisation och ett nytt WMS-system 

(Warehouse Management System) som effektiviserar 

vår interna hantering i lagren. 

Det innebär bättre fyllnadsgrad och kortare 

körsträckor för fordonen samtidigt som all 

administration underlättas, säger Stefan 

Karlsson, VD på Runsvengruppen. 

Snabba beslut utan chansningar 

Nu har företaget koll på varje pall och kan 

utnyttja lagret till 100 procent. I och med 

att man nu kan se vilken plockhastighet 

som hålls på lagret för tillfället, går det också 

lätt att se om man behöver kalla in extra 

folk. 

– Tack vare att vi har så bra underlag kan 

vi nu fatta snabba beslut utan att behöva 

chansa, säger Stefan Karlsson. 

Dagligen anländer cirka 20 bilar till lagret 

och 25–30 bilar avgår. Att fler avgår beror 

på att det inte går att nå samma fyllnadsgrad 

i bilarna när man blandar produkter av 

olika storlek och form. 

Då går ändå ungefär en tredjedel av alla 

leveranser direkt till butik från tillverkaren. 

Butikerna har numer en enhetlig layout 

och sortiment. I Skänninge finns dessutom 

en outletbutik som säljer överskottsartiklar 

från försvaret. 


BILDER: PIERRE OLSSON 

Från Skänninge till Shanghai 

■ Rune Svensson började med en lanthandel 

i Mariedamm på gränsen mellan 

Östergötland och Närke 1948. Efter ett tag 

utökades verksamheten med stora partier 

filtar, brandsprutor och matt-trasor som 

såldes mycket billigt. 

Nästa steg var att ge ut en postorderkatalog. 

AB Rune Svenssons låga priser ledde till 

att konkurrerande handlare pressade leverantörer 

att bojkotta företaget. Det i sin 

tur gjorde att han sökte sig till Kina redan 

1959 där han hittade fantastiska möjligheter 

att göra billiga inköp. Idag har Runsvengruppen 

ett eget inköpskontor i 

Shanghai. 

■ 1961 öppnades den första butiken utanför 

Mariedamm. 

■ 1977 lämnade Rune Svensson över VDskapet 

till svärsonen Tomas Svensson. Rune 

Svensson var dock aktiv som styrelseordförande 

fram till sin bortgång 1986. 

■ 1992 köptes ÖoB Överskottsbolaget AB 

med nio varuhus. 

■ 2001 gick Tomas Svensson bort och Rune 

Svenssons son Joakim tillsammans med 

Tomas Svenssons söner Oskar och Gustav 

tog över ledningen. 

■ 2005 värvades Stefan Karlsson från 

Dagab som den förste VD:n utanför familjen. 

■ 2006 avvecklade Runsvengruppen butikskedjorna 

Bonus, Storcks och Storckens, 

några av dem blev ÖoB-butiker. 

■ 2007 sjösätts ett IT-system som stöder 

hela verksamheten. 

Idag har Runsvengruppen totalt cirka 

1 500 anställda och omsätter i år cirka 3 

miljarder SEK. 

på lagret i lågpriskedjan 

Ett nytt citykoncept är under utveckling 

och ska ha cirka 80 procent av huvudsortimentet, 

stora och voluminösa produkter 

undantagna. 

De huvudsakliga produktområdena för 

ÖoB är livs, dagligvaror, hem och hushåll, 

fritid, gör-det-själv, teknik, hemtextil och 

konfektion. Men man tittar hela tiden på nya 

produktområden. 

– På ett år har vi lyckats sälja 2 500 EUmopeder, 

vilket motsvarar ungefär tio 

procent av den svenska marknaden, säger 

Stefan Karlsson. 

Men totalt sett har marknadsklimatet förändrats 

de senaste åren. Konkurrensen har 

blivit betydligt tuffare i takt med att även 

dagligvaruhandelskedjor som Ica, Coop och 

Willys satsar allt mer på lågpris, egna märken 

och non-food i butikerna. 

– Idag handlar alla kategorier konsumenter 

i lågprisbutiker. Våra produkter är till 

framför allt för konsument. Om man behöver 

en skruvdragare då och då i sitt hem är vi ett 

väldigt bra alternativ, men en yrkesman som 

sätter upp gipsskivor dagarna i ända har andra 

krav, säger Stefan Karlsson. 

När verksamheten började på 50-talet bestod 

sortimentet till stor del av tillfälliga 

partier. Idag har alla butiker ett enhetligt 

sortiment. 

Måste veta vad som finns i butiken 

– Det går inte att försörja 76 butiker med 

partier. Dessutom måste kunderna veta vad 

som finns i butiken från gång till gång. Tack 

vare att vi har en hög effektivitet och väldigt 

duktiga inköpare lyckas vi ändå hålla 

nere priserna, säger Stefan Karlsson. 

PIERRE OLSSON 


Schenker 

billigast 

på paket 

Schenker är överlägset billigast när det 

gäller paket utomlands. 

Utan att det skiljer i leveranstid. 

Det visar en undersökning som tidningen 

Intelligent Logistik gjort. 

Tidningen kontaktade 

åtta transportföretag 

och frågade vad det 

skulle kosta att 

skicka ett paket med 

böcker som väger 

fem kilo och har måtten 

40x40x40 centimeter 

från Stockholm 

Nils Garlén, produktchef 

för paket på 

till Köpenhamn 

Schenker AB. 

respektive Shanghai. 

Resultatet är uppseendeväckande. 

Schenker är klart billigast, och i båda fallen 

kunde det skilja så mycket som nästan 

sju gånger pengarna för transporten. 

– Det är uppenbart att våra konkurrenter 

tar bra betalt för sina tjänster, säger Nils Garlén, 

produktchef för paket på Schenker AB. 

När Intelligent Logistik gjorde sin förfrågan 

var kravet att paketet till Köpenhamn 

skulle vara framme nästa dag, och det till 

Shanghai inom tre dagar. 

– Vi har inga problem att klara sådana 

leveranstider. Vi använder oss av ett av världens 

säkraste nätverk, berättar Nils Garlén. 

Noterbart är att Posten som är näst billigast 

ändå är nästan dubbelt så dyra till 

Shanghai och cirka 20 procent dyrare till 

Köpenhamn. 

PIERRE OLSSON 

Prisjämförelse ur Intelligent Logistik. 

Fotnot I: Två av de tillfrågade företagen 

avböjde att offerera eftersom de inte kunde 

erbjuda konkurrenskraftiga priser. 

Fotnot II: Vi har valt att inte redovisa 

DHL:s priser. Troligen har ett missförstånd 

uppstått då de var orimligt höga. 

Enkelt, snabbt och säkert till hela världen 

Så skickar du klappen billigast! 

www.fraktjakt.se är en ny webbplats där du 

enkelt kan jämföra fraktpriser för paket hos 

olika transportföretag. 

Det kan skilja en hel del mellan olika företag 

och olika orter. 

Nu är det lika enkelt att skicka paket 

till hela världen som det är att skicka 

inom Sverige. 

– Vi har skickat paket till och från företag 

i Sverige i 30 år och idag levererar vi 

drygt 23 miljoner paket årligen. Nu gör vi 

det enkelt för alla utrikes paketkunder 

och erbjuder våra tjänster till hela världen, 

säger Thomas Ericsson på Schenker 

Parcel. 

I september spelades den internationella 

golftävlingen Solheim Cup i Halmstad. 

Tillsammans med den officiella leverantören 

av presentartiklar – NeH – erbjöd 

Schenker alla shoppande amerikaner och 

andra att skicka hem sina prylar med 

Schenker Parcel. 

– Det var första gången vi testade 

världspaket i ”skarpt läge”. Ett av de första 

paketen skickades till Williamsville 

utanför New York, säger Per Christoffersson 

på Schenker Parcel. 

Pulp & Paper-dagen lockade branschfolk 

Christian Nebel är Schenkers VD i Indien. 

96 procent svarade att de var nöjda 

med temadagen för pappersindustrin. 

– Jag har bara hört positiva omdömen 

från deltagarna, säger Bengt Lanner, 

ansvarig för Pulp & Paper-dagen på 

Schenker. 

Torsdagen den 27 september hölls för andra 

gången en heldag för pappersindustrin på 

Schenkers huvudkontor i Göteborg. Ett 60- 

tal deltagare ägnade dagen till att lyssna på 

föredrag och diskutera branschfrågor. Bland 

talarna fanns bland andra Jacob Rheborg 

från Schenker Consulting som redogjorde 

för sin utredning om varför det alltid är så 

bråttom när något ska tryckas. Hur kan det 

komma sig att en årsredovisning som planeras 

i ett halvår hamnar i tidsnöd på slutet? 


Skaffa koll på vad kunden kostar 

Många företag har idag inte hundra 

procent kontroll över sina 

logistikkostnader. 

– Det är inte ovanligt att företag 

bara får ut 70 till 80 procent 

av sina egna logistikkostnader 

av kunderna när målet är att ha 

100 procent transparens, säger 

Matthias Kettelhoit, VD för 

Schenker Consulting. 

Han menar att det är nödvändigt att 

ta reda på vilka kunder och vilka 

parametrar som driver kostnader 

i stället för att bara göra ett generellt 

påslag i procent – oavsett kundernas 

beteende. 

– Många företag har byggt in en 

hög servicegrad som ett konkurrensmedel 

– utan att till hundra procent 

veta vad det kostar och ta betalt för 

det. Vi har analyserat flera företags 

logistikkostnader och sett att förvånansvärt 

många har dålig koll på 

vad det är som driver dessa kostnader, 

säger Matthias Kettelhoit. 

Avstånd och tidspassning påverkar 

Grossister med exempelvis lågvärdig 

produkt lägger på en logistikkostnad 

enbart utifrån vikt. 

Han pekar på saker som avstånd, 

tidspassning där bilen kan tvingas 

att köra kors och tvärs istället för 

längs en i förväg uppgjord slinga. 

– Har du lovat flera kunder tidspassning 

kan det i värsta fall betyda 

att du måste sätta in fler bilar, säger 

Matthias Kettelhoit. 

Han jämför med en buss i kollektivtrafik. 

Den som ställer krav på 

vilka tider och till vilka destinationer 

en buss i linjetrafik ska gå tvingas 

Matthias Kettelhoit, VD för Schenker Consulting, menar att det är nödvändigt att undersöka vad det är som 

driver kostnader istället för att bara göra generella påslag i procent, oavsett kundernas beteende. 

tänka om och istället ta en taxi. 

– Det är ett dyrare alternativ, och 

likadant bör det vara med logistiken. 

För varje specialkrav måste man veta 

vad det kostar och överväga att ta 

betalt av sin kund, säger Matthias 

Kettelhoit. 

Följa flygbranschen 

Därför är det viktigt att kartlägga 

vilka kunder, och vilka krav som 

driver kostnader mer än andra och 

prissätta dem. En kund som ringer 

in sina ordrar är dyrare än en som 

bokar via nätet. 

– Om man vet vad en kunds krav 

kostar kan man ha en dialog och en 

möjlighet att ta betalt för det eller 

påvisa detta i dialogen med kund. En 

kund som inte förstår att hans 

beteende kostar pengar har naturligtvis 

ingen anledning att ändra sig, 

säger Matthias Kettelhoit. 

Han tror att fler kommer att gå 

över till att differentiera sina erbjudanden 

genom att sälja bastjänsten 

billigt, med tillval som kostar extra 

så som exempelvis flygbranschen 

börjat göra de senaste åren. 

PIERRE OLSSON 

Håll ögonen 

på detta 

■ Här är något att 

hålla ögonen på för 

att veta vad kundens 

beteende egentligen 

kostar och få betalt 

för det: 

• Tidspassning 

• Avstånd 

• Vikt 

• Fyllnadsgrad 

• Bokningssätt 

• Extraservice 

– En del av förklaringen är att tryckkostnaderna 

har ökat och att besluten därför fattas 

högre upp inom företagen. Om en styrelse 

ska godkänna innehållet innan det trycks tar 

det längre tid att komma till beslut, menar 

Jacob Rheborg. 

Johan Malm från Datema pratade om hur 

pappersindustrin kan utnyttja RFID-tekniken 

för effektivare logistiklösningar. Mats 

Johnsson från Lunds universitet pratade om 

hur viktiga förpackningar är för hur man kan 

lösa logistiken och Magnus Strand, VD för 

Schenker Dedicated Services, redde ut 

begreppen kring 4PL – fjärdepartslogistik. 

Dagens utländska gäst var Christian Nebel, 

VD för Schenker i Indien som bland annat 

redogjorde för Schenkers snabba utveckling i 

landet. 

– Det var många som kom fram efteråt och 

ville veta mer om vad Schenker kan erbjuda i 

Indien, säger Christian Nebel. 

TEXT OCH BILD: PIERRE OLSSON 

96 procent av deltagarna svarade att de var 

nöjda med temadagen. 


En solskenshistoria 

Hela världen ropar efter alternativ till 

oljan. 

En del av lösningen finns i värmländska 

Glava, 3,5 mil söder om Arvika. 

Här tillverkas solmoduler för export 

till Europa. 

Och det går väldigt bra för företaget. 

Staffan Johansson började i januari 2007 

som logistikansvarig på REC ScanModule 

som tillverkar modulerna. 

– När jag började hade vi två kunder, en i 

Tyskland och en i Spanien. Nu har vi flera 

kunder där samt någon enstaka i Italien och 

Frankrike, säger han. 

I Tyskland används modulerna 

främst av bönder, i 

Spanien bygger man stora 

anläggningar för lokal strömförsörjning. 

– Marknaden har vaknat, 

mycket tack vare klimatdebatten 

just nu. Det går inte att 

framställa energi renare än så 

här, säger Staffan Johansson. 

Staffan Johansson, När fabriken startade tillverkades 

250 moduler i veckan, 

logistikansvarig. 

idag tillverkas cirka 4 500 och 

bara om ett drygt halvår räknar man med 

att ha tredubblat produktionen till cirka 

15 000 moduler i veckan. 

Mest om sunt förnuft 

Alla produkter går på export. Sverige har 

för få soltimmar för att marknaden ska vara 

intressant. 

Själva cellerna tillverkas i Norge och 

skickas till Glava där de monteras till 

moduler för leverans ut i Europa. Produktionen 

löper dygnet runt och stannas bara 

under stora helger. 

– Allt vi tillverkar är redan sålt. Inget blir 

stående mer än en vecka i lager. Det som 

finns i lagret väntar bara på att bilar ska 

komma och hämta det, säger Staffan Johansson. 

– Logistiken här handlar mest om in- och 

utflöden och sunt förnuft, säger han. 

Det tar mellan en halv och en hel timma 

att lasta en avgående bil beroende på var i 

lagret modulerna finns och hur långt truckarna 

måste köra för att hämta dem. 

– Vi jobbar efter ett FIFO-system, (First 

In, First Out) så att vi hela tiden tar det 

som stått längst på lagret, säger Staffan 

Johansson. 

ScanModules kunder köper bara hellaster 

om 15 pallar åt gången. Det är inte ovanligt 

I värmländska Glava, där solen bara visar sig mellan klockan åtta och tre på vintern, gör man solcellsmoduler 

för export dygnet runt. Och det går fantastiskt bra för företaget. Sedan starten 2003 har 

produktionen ökat med 1 800 procent. 

att en beställning kan bestå av 10 000 

moduler. 

– Kunden beställer megawatt, inte kvadratmeter 

eller antal. Sedan får vi räkna ut 

hur många pallar det blir och lägga upp en 

leveransplan, säger Staffan Johansson. 

Bilar från Danmark 

Inleverans av cellerna från Norge sker 

batchvis cirka en gång i veckan. De andra 

större leverantörerna finns bland annat i 

Tyskland, Österrike, Japan och Sverige. 

– En del av våra leverantörer börjar få 

problem med vår kraftiga expansion. Några 

har till och med varit tvungna att stiga av 

och bett oss söka samarbete på annat håll, 

säger Staffan Johansson. 

För exportsändningarna använder Scan- 

Module en rad transportörer, bland annat 

Schenker, men man försöker också utnyttja 


från Värmland 


BILD: REC 

Fakta om solkraft 

■ Det är skillnad på solfångare och solmoduler. 

Fångarna används till att värma 

vatten för värme och varmvatten i hus. 

Solmoduler producerar el som kan användas 

till vad som helst. För att elen ska kunna 

användas när som helst laddas batterier 

med hjälp av solenergin. Skulle man använda 

energin direkt skulle strömmen försvinna 

i samma ögonblick som solen försvinner. 

Därför valde de Värmland 

de bilar som kommer med inleveranser från 

kontinenten så mycket som möjligt. 

– Vi får till exempel in bilar med glas från 

Danmark fyra till sex gånger i veckan. Så 

mycket det går använder vi dem för våra 

leveranser till Tyskland. Det tjänar alla på, 

säger Staffan Johansson. 

PIERRE OLSSON 

■ REC ScanModule är norskägt. Ägarna 

var ute på en kanotfärd på sjön Glafsfjorden 

och gick i land vid en herrgård 

som såg trevlig ut. Gården var till salu 

och de började bygga en fabrik för 

solmoduler intill herrgården 2003. 

I dag är det ett dotterbolag till REC, 

ett av de största företagen på Oslobörsen. 

De började med tio anställda, nu är 

de 250. 


Utökad säkerhet för 

containrar med RFID 

Testet med containrar utrustade 

med RFID-taggar i trafik mellan 

Hamburg och Hong Kong har 

gett goda resultat. 

Tio containrar har utrustats 

med tekniken och kommunicerar 

löpande GPS-koordinater, temperatur 

och säkerhetsparametrar 

som till exempel om dörrar öppnas 

och stängs. 

Rapporterna ger viktig information 

om förhållandena i containern. 

Förutom att läsa av temperaturväxlingar 

går det att utläsa 

om containern utsatts för stötar 

och var den befinner sig. Det 

är också möjligt att i efterhand 

utreda när och var en avvikelse 

ägt rum. 

– Vi tror att RFID-tekniken är 

användbar i större skala. Informationen 

möjliggör en ökad service 

gentemot de krav flera av 

våra kunder inom industrin ställer 

på oss, säger Wolfgang Dräger, 

Senior Vice President, PM 

Ocean Freight, Schenker AG. 

Fotnot: RFID står för Radio 

Frequency Identification. 

Schenker växer i Indien 

Många svenska fashion- och 

industrikunder har intressen i 

Indien. I september var Christian 

Nebel, VD för Schenker i Indien, 

på besök i Sverige för att 

diskutera hur Schenker kan utveckla 

trafiken mellan de båda 

länderna. 

Christian Nebel började i Indien 

2002. Då transporterade man 

6 000 TEU:s (se förklaring till 

höger) om året. I år fraktar man 

tio gånger så många och personalstyrkan 

har ökat från 150 till 

1 000 personer. 

Indien har fått rykte om sig att 

vara ett svårt land att jobba i, 

med tanke på den enorma folkmängden, 

antalet olika religioner, 

kulturer och språk, de stora 

klasskillnaderna och en outvecklad 

infrastruktur. 

– Det är fel, Indien är inte 

svårt, men annorlunda. Man 

måste stanna ett tag för att förstå 

hur saker och ting fungerar, 

eller inte fungerar här, säger 

Christian Nebel. 

Inom sjö- och flygtransporter 

förekommer en mängd förkortningar, 

men vad betyder de 

egentligen – och när används 

de? 

Köparen betalar frakten från säljarens 

lager: 

■ EXW – Ex Works – köparen står för kostnader 

för de krav som ställs för export i säljarens 

land. 

Säljaren betalar transport till den transportör 

köparen utsett. Huvudtransporten 

betalas av köparen: 

■ FCA – Free Carrier – fritt till transportören. 

■ FAS – Free Alongside Ship – fritt till 

fartygets sida (angiven lastningshamn). 

■ FOB – Free On Board – fritt ombord 

(angiven lastningshamn). 

Säljaren betalar transport till köparens 

lossningshamn eller flygplats: 

■ CFR – Cost and Freight – kostnader för frakt 

till angiven lossningshamn. 

Kort guide 

■ CIF – Cost, Insurance and Freight –kostnader 

för försäkring och frakt till angiven 

lossningshamn. 

■ CPT – Carriage Paid To – fraktfritt till 

köparens lager eller fabrik. 

■ CIP – Carriage and Insurance Paid to 

– fraktfritt inklusive försäkring till köparens 

lager eller fabrik. 

Säljaren levererar till köparens lager 

eller fabrik: 

■ DDU – Delivered Duty Unpaid – levererat 

oförtullat till köparens lager eller fabrik. 

■ DDP – Delivered Duty Paid – levererat 

förtullat till köparens lager eller fabrik. 

Nedanstående finns, men används mer 

sällan: 

■ DAF – Delivered At Frontier – levererat till 

angiven terminal vid gränsen. 

■ DES – Delivered Ex Ship — levererat från 

fartyg till angiven lossningshamn. 

■ DEQ – Delivered Ex Quay — levererat på kaj 

i angiven lossningshamn. 

Följande begrepp används för att 

bestämma lastens volym: 

■ FCL – Full Container Load – du fyller en hel 

container. 

■ LCL – Less Container Load – samlastning i 

container. 

Ett skepp kommer lastat – med vad då? En FAS eller en FOB? Titta i lexikonet ovan, så får du kanske 

svar. 


till FFK (fraktförkortningar) 

■ TEU – Twenty-foot Equivalent Unit – 

20-fots container. 

■ FEU – Forty-foot Equivalent Unit – 

40-fots container. 

■ DV/DC – Dry Van/Dry Container – 

täckta sidor på containern. 

■ OT – Open Top – container utan tak. 

■ FR – Flat Rack – inga sidor, inget tak. 

Följande begrepp kan du hitta när du 

söker godset för avhämtning: 

■ ARV – Arrived – transport har anlänt. 

■ DLV – Delivered – levererad till adress. 

■ CCD – Cargo Cleared – tulldeklarerad. 

■ DRB – Documents Released to Broker 

– dokument överlämnat till tullombud. 

■ PP – Prepayed – frakten förbetald. 

■ CC – Charges Collect – mottagaren 

betalar frakten. 

… här är alla dokument 

Hur kostnader generellt fördelas 

mellan säljare och köpare regleras i 

internationella handelstermer. För att 

undvika tolkningsproblem rekommenderas 

följande dokument: 

■ Incoterms 2000 – Definition av handelstermerna 

enligt ICCs internationella tolkning 

av handelstermer. 

■ Combiterms 2000 – Ett hjälpmedel för att 

förstå ovanstående. Här kombineras handelstermerna 

med ett överskådligt system 

för kostnadsfördelningen mellan säljare 

och köpare. 

■ NSAB – Nordiskt Speditörsförbunds Allmänna 

Bestämmelser redogör för speditörens 

och uppdragsgivarens rättigheter och 

skyldigheter, däri innefattande speditörens 

ansvar enligt olika transporträttsliga 

konventioner såsom CIM, CMR, Haag- 

Visby-reglerna samt Warszawakonventionen. 

Schenkers ansvarsbestämmelser är 

identiska med NSAB. 

(Du hittar dokumenten under 

”Produkter” på www.schenker.se) 

”Här lyfter en 747 med 

235 DV/DC och 15 OT där 

försäkringen och frakten 

styrs av CPT. Den är CCD och 

följer Incoterms och NSAB” 


Här når du Schenker 

Schenker Privpak knyter 

avtal med norsk kedja 

Schenker Privpak AS har tecknat ett avtal 

med NorgesGruppen vars butiker nu 

står till förfogande för utlämning av paket 

över hela Norge. 

– Nu kan vi utveckla nätet av utlämningsställen 

i Norge i samarbete med en 

kedja som täcker hela Norge, säger May- 

Kristin S Willoch, Schenker Privpaks VD 

för den norska verksamheten. 

– Vi har under en tid testat vårt koncept 

hos tio utvalda butiker och resultatet 

är över all förväntan. Butikerna upplever 

att det är postitivt för omsättningen 

då kunderna kan hämta sina paket i 

butiken samtidigt som de handlar, säger 

hon. 

NorgesGruppen är den största dagligvarukedjan 

i Norge idag. År 2006 hade 

företaget 1 898 dagligvarubutiker, 766 

kiosker och mer än 25 000 medarbetare 

knutna till sig. 

Till att börja med ska Schenker Privpak 

etablera 700 ombud i Norge (idag finns 

redan cirka 150). 

Vill du ha kontakt med Schenker? Här är telefonnummer 

till Kundservice på våra olika kontor i Sverige. 

Kontor Tel nr 

Kontor 

Tel nr 

● Borlänge 0243-25 76 20 

● Linköping 013-37 09 00 

● Borås 033-17 84 40 (inrikes) 

033-17 83 30 (utrikes) 

013-37 09 30 (kundservice) 

013-37 09 20 (bokning) 

● Gävle 026-15 87 10 (avgående) 

026-15 87 20 (ankommande) 

026-15 87 25 (reklamation) 

026-15 87 70 (utrikes) 

● Luleå 

● Malmö 

● Norrköping 

0920-23 57 30 

040-671 31 50 (avg/export) 

040-671 31 70 (ank/import) 

011-23 38 40 (inrikes) 

● Göteborg 031-703 97 00 (avgående) 

031-703 97 80 (ank paket) 

031-703 96 00 (ank gods) ● Nybro 

011-23 38 50 (ank/inrikes) 

011-23 38 10 (bokn, ank/exp) 

0481-717 20 

● Halmstad 035-15 46 80 (avgående) 

035-15 46 65 (ankommande) 

● Nässjö 

● Skara 

0380-776 50 

0511-261 13 

● Helsingborg 042-38 70 90 (avgående) 

042-38 70 70 (ankommande) 

● Skellefteå 

● Smålandsstenar 

0910-517 20 

0371-349 00 

● Hudiksvall 0650-357 70 

● Stockholm 08-585 102 00 (bokningen) 

● Hultsfred 0495-158 20 

08-585 103 00 (kundinfo) 

● Jönköping 036-18 32 10 

● Sundsvall/Timrå 060-59 54 30 

● Karlshamn 0454-335 50 

● Tranås 0140-190 70 

● Karlstad 054-85 26 40 (kundservice) 

054-85 26 60 (bokning) 

● Umeå 

● Vetlanda 

090-71 66 20 

0383-125 20 

● Kristianstad 044-760 20 

● Visby 0498-24 80 50 

● Värnamo 0370-69 91 20 

● Vänersborg 0521-26 05 30 

● Västerås 021-15 11 05 (priser, fakt) 

021-15 11 70 (ank) 

● Växjö 0470-77 36 15 

● Örebro 019-21 92 20 (kundservice) 

019-21 92 10 (bokningen) 

● Örnsköldsvik 0660-572 20 

● Östersund 063-16 18 20 

Telefonnummer till övriga kontor och bolag inom Schenker hittar du på vår webbplats: www.schenker.se 

Krysslösning och vinnare 

Schenker – en 

komplett logistikbutik 

Schenkers logistiknät gör det möjligt att 

ta vara på kunskap, erfarenhet och idéer 

från världens alla hörn. Det i sin tur tillgodoser 

krav från kunder och samhälle. 

Nätet ger också möjlighet att kombinera 

olika transportsätt – bil, båt, flyg och tåg 

– och skapa logistiklösningar med bästa 

möjliga avvägning mellan ekonomiska 

och ekologiska krav. 

Ofta visar det sig att den logistiklösning 

som bäst svarar mot kraven på en hållbar 

utveckling, samtidigt är den mest kostnadseffektiva. 

Det är utgångspunkten för 

allt vårt arbete – lokalt och globalt. 

Du läser mer om företaget och våra 

tjänster på: www.schenker.se 

Grattis till vinnarna 

av höstkrysset! 

1–10 pris, ett set tapasskålar 

från Höganäs: 

Anna-Lena Karlsson, Lantmännen 

färskbröd, Lund 

Marie Grymark, Ericson & 

Saether AB, Alingsås 

Eva Eiderbrant, Vioith 

Fabrics Högsjö AB, Högsjö 

Ulla-Britt Forsberg, Solving 

Sweden AB, Västerås 

Ylva Johansson, Turnils 

AB, Hillerstorp 

Hans Bohman, Scanlube 

AB, Göteborg 

Marcus Andersson, 

Plannja Siba AB, Virserum 

Björn Mathiasson, Nordkalk 

AB, Lärbro 

Anders Nordlund, Relacom, 

Stockholm 

Peter Hultqvist, Alpnaering 

Sverige AB, Jönköping 


Information & Prenumeration 

Ring ditt lokala Schenkerkontor för mer information om våra produkter och tjänster. 

Telefonnummer hittar du på sidan till vänster. 

ALLMÄNT 

IT-STÖD 

KONSULTTJÄNSTER 

■ 

■ 

■ 

■ 

Schenker 

– en presentation 

Så fyller du i fraktsedeln 

Försäkringar 

Tullbestämmelser 

■ 

■ 

■ 

mySchenker 

Bokning, Tracking, Turlista 

och Price-on-line, Fraktsedelsvisning. 

EDI 

Electronic Data Interchange. 

TA-system 

– din guide till rätt verktyg 

Transportadministration med 

godkända TA-system. 

■ 

■ 

Logistikanalys 

Översyn och utveckling av företagets 

nuvarande logistikupplägg, informationsflöde 

och materialhantering. 

EDI- och IT-lösningar 

Analys och stöd för att på bästa 

sätt införa logistiska EDI- och ITlösningar. 

LOGISTIKTJÄNSTER 

■ 

■ 

Grön logistik 

Utredningar för miljöoptimerad 

logistik. 

Utbildning 

Skräddarsydda utbildningar i verklighetsbaserad 

logistik. 

■ 

■ 

■ 

■ 

KVALITET, RISK OCH MILJÖ 

Farligt gods 

Tulltjänster 

Kvalitetsarbete 

Miljöarbete 

■ 

■ 

■ 

Skadeförebyggande arbete 

Reklamationer 

Hållbarhetsredovisning 

■ 

■ 

■ 

Partner för lönsam logistik 

– Schenker Logistics 

En väl utvecklad och kundanpassad 

logistiklösning kan på många sätt öka 

konkurrenskraften. 

Butikslogistik 

Lönsamma logistiklösningar för 

snabbrörliga konsumentprodukter. 

Distributionslogistik 

Lönsamma lösningar för nordisk 

distributionslogistik. 

■ 

■ 

Projektlogistik 

Lönsamma, situationsanpassade och 

flexibla logistiklösningar för projekt. 

Helhetsåtagande med hantering av 

hela varuflödet från leverantör till 

slutkund. 

Servicelogistik 


serviceföretag. Styrning, utförande, 

transport, lagring, hantering och 

reparation av reserv- och servicedelar. 

■ 

Försörjningslogistik 


komponentförsörjning till svensk 

tillverkningsindustri. 

TRANSPORTPRODUKTER 

■ 

■ 

SCHENKERsystem 

Landtransporter av styckegods. 

SCHENKERdirect 

Landtransport av partigods. 

■ 

■ 

SCHENKERparcel 

Landtransport av paket. 

SCHENKERcoldsped 

Landtransport och logistiktjänster 

av tempererat gods. 

■ 

■ 

SCHENKERconcepts 

Skräddarsydda logistikoch 

transportupplägg. 

SCHENKERocean 

Sjötransporter. 

■ 

■ 

SCHENKER JETcargo 

Flygtransporter. 

SCHENKERprivpak 

Distanshandelspaket till privatpersoner 

och småföretag 

Alla produktblad kan du hämta på vår webbplats: www.schenker.se 

Ja tack! Jag vill ha Logistikmagasinet fyra gånger om året utan kostnad! 

Maila eller posta informationen till pierre.olsson@schenker.com eller Schenker AB, Pierre Olsson, 412 97 Göteborg. 

Avsändare: 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Skicka även tidningen till: 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Tel: . . . . . . . . . . . . . . . . . Fax: . . . . . . . . . . . . . . . . E-post: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 


Avsändare: 

SCHENKER AB 

412 97 Göteborg 

B 

SVERIGE 

PORTO BETALT 

Kryssa och vinn! 

Lös vinterkrysset och skicka in till redaktionen senast den 4 februari. 

1–3:e pris: Praktiskt datorryggsäck 

4–10:e pris: En termomugg i rostfritt stål 

Avsändare: 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Företag: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Postnr/ort: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Posta eller faxa till: SCHENKER AB, ”KRYSSET”, 412 97 Göteborg. Fax : 031-40 75 22 

magasinet 

LOGISTIK

Klicka här för att ladda ner nr 4-07 - Schenker

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?