AFS 2009:2 - Arbetsplatsens utformning (Arbetsmiljöverket)

AFS 2009:2
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av
föreskrifterna om arbetsplatsens utformning
Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2009:2) om arbetsplatsens utformning.
Allmänna råd har en annan juridisk status än föreskrifter. De är inte tvingande,
utan deras funktion är att förtydliga innebörden i föreskrifterna (t.ex.
upplysa om lämpliga sätt att uppfylla kraven, visa exempel på praktiska lösningar
och förfaringssätt) och att ge rekommendationer, bakgrundsinformation
och hänvisningar.
Standarder innehåller olika exempel på dokumenterad kunskap. Att följa
en standard är frivilligt och en hänvisning till en standard i kommentarerna
ska endast ses som en upplysning om ett lämpligt sätt att uppfylla kraven i
föreskrifterna.
Med uttrycket normalt i föreskriftstexterna avses att kraven i paragraftexten
ska uppfyllas utom i de enstaka fall då speciella omständigheter gör
att undantag behöver göras.
Bakgrund
Lämplig fysisk utformning av arbetsplatsen är en viktig förutsättning för en
god arbetsmiljö. Föreskrifterna och de tillhörande allmänna råden syftar till
att ge förutsättningar för att kunna förutse och undvika risker för ohälsa och
olycksfall som orsakas av eller kan förebyggas genom lokalernas utformning.
Det kan gälla t.ex. brand och utrymning, tillräckligt utrymme, rumsindelning,
samband och avskiljningar i planlösningen, transportvägar, installationer
och ytskikt. Med omsorgsfull planering av arbetsmiljön bl.a. med
avseende på ljus, ljud och luft kan inte bara ljus-, ljud- och luftklimat förbättras.
Även andra värdefulla egenskaper kan nås som stimulerande ljus- och
färgsättning, flexibilitet för förändringar, överskådlighet, goda belastningsergonomiska
förhållanden och effektiva transporter.
Förändringar i samhället de senaste årtiondena har bl.a. inneburit att
många moderna arbeten utförs mer stillasittande än tidigare. Brist på fysisk
aktivitet bidrar till en rad besvär och sjukdomstillstånd och anses numera
vara av samma betydelse som tobaksrökning, förhöjda blodfetter och högt
blodtryck. Redan en måttlig fysisk aktivitet medför betydande förbättringar
för den inaktive. Arbetslokalerna kan därför med fördel utformas så att de
stimulerar till viss fysisk aktivitet. Lokalernas utformning kan också bidra
till kommunikation och kunskapsutbyte samt främja sociala kontakter
genom att erbjuda spontana mötesplatser.
Arbetsmiljön behöver föras in och beaktas i planeringen i ett tidigt ske­
28