TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 4 2007

#4 JUNI 2007 – Din tidning om teknik och ledarskap från Teknikföretagen 

direkt 

Dyrt vänta med infrastrukturinvestering 

FÖRLUSTER Samhällsekonomiska effekter av 

uteblivna investeringar i infrastruktur kan bli 

mycket stora, visar en rapport från Teknikföretagen. 

Främst minskningen av jobb leder 

till förluster. SIDAN 4 

Globaliseringen 

viktig miljöfråga 

FOTO: Oleg Prikhodko / Istockphoto 

ANALYS Klimat och globalisering dominerar miljödebatten, 

visar en omvärldsanalys om miljön, 

Teknikföretagen gjort under våren. Även 

energi- och kemikaliefrågor är viktiga, tycker 

företag, myndigheter och politiker. SIDAN 8 

’ 

Det är ett jätteproblem att 

ungdomarna inte söker sig till 

tekniska utbildningar. Felet är att de 

måste bestämma inriktningen redan 

i årskurs sju och åtta. 

Foto: Titti Swartling 

Verklighetsnära ingenjörsarbete 

på Y-programmet i Linköping 

KREATIVT Teknikstuderande vid Linköpings universitet erbjuder 

flygturer med det egenhändigt byggda planet. SIDAN 3 

Britta Wickberg, Scania SIDAN 6-7 

Miljardmarknad i 

sikte för vindkraften 

VÄXER På bara något år har vindkraften blivit 

lönsam. Effektiv teknik ligger bakom en industribransch 

med en marknad värd 50 miljarder 

i framtiden. SIDAN 15

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2007 

REDAKTION 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

Ansv. utgivare & 

ledaravdelning 

Jonas Cohen 

jonas.cohen@teknikforetagen.se 

Redaktör 

Lotta Forsman 

Tfn: 08-402 41 59 

Mobil: 0706-32 03 66 

lotta.forsman@teknikforetagen.se 

Prenumeration 

Heléne Garlöv 

Tfn: 08-782 09 33 

helene.garlov@teknikforetagen.se 

Årsprenumeration: 200 kr + moms 

Grafisk form 

Form etc. AB, anna@formetc.se 

Telefon, vxl. 

08-782 08 00 

Fax 

08-782 09 00 

Adress 

Box 5510, 114 85 Stockholm 

Besöksadress 

Storgatan 5 

Hemsida 

www.teknikforetagen.se 

Utgivare 

Teknikföretagens Förlag AB 

på uppdrag av Teknikföretagen. 

Tryck 

Svenska Tryckcentralen, 2007 

ISSN nr. 1651-906X 

Upplaga 

13 500 ex. 

Teknikföretagen företräder de viktigaste 

företagen för Sverige och 

har mer än 3200 medlemsföretag 

med sammanlagt över 300 000 

medarbetare. Medlemsföretagen 

står för hälften av Sveriges export 

och hur det går för dessa företag 

är avgörande för hela Sverige. 

Teknikföretagen arbetar med att 

kombinera praktisk vardagsnytta 

med insatser som på sikt förbättrar 

villkoren för alla medlemmar. 

Tidningen Teknikföretagen Direkt 

når befattningshavare i svenska 

teknikföretag och utkommer 

2007 med 8 nummer. 

All redaktionell text lagras 

i elektroniskt arkiv och görs 

tillgänglig via hemsidan. Externa 

skribenter måste meddela eventuellt 

förbehåll mot att få sin text 

lagrad. I princip publiceras inte 

artiklar med sådant förbehåll. 

Ledaren 

Bättre och bättre dag för dag. Eller…? 

Så skulle man förenklat kunna 

säga om det avtal som vi tecknade 

med våra motparter för snart 

tre månader sedan. Efter att vi 

inom industrin blev färdiga har en ström 

avtal undertecknats på andra områden. 

En del utan större mankemang, andra 

– som den inom flyget – efter fullfjädrade 

och kostsamma konflikter. 

Gemensamt för dem alla är dock att de 

använt industriavtalet som norm fast på 

ett nytt och för landet olyckligt sätt. Istället 

för att fungera som ett slags riktmärke 

för vad samhällsekonomin långsiktigt 

klarar av, så har många använt industriavtalet 

som golv. Och sett mot den 

bakgrunden är Teknikavtalet förstås en 

framgång. Detta sagt med respekt för att 

det även på vårt område kvarstår lokala 

förhandlingar och att allt förhandlande 

sålunda inte är färdigt. 

På sikt är det däremot både olyckligt 

och ohållbart om den internationellt konkurrensutsatta 

industrin inte också blir 

Gästkrönikan 

Med tanke på opinionssiffrorna 

kan man undra om de borgerliga 

fått chansen om väljarna 

fått klart för sig vad som skulle 

hända. Det kan väl inte bara vara Göran 

Perssons frånfälle från den politiska scenen 

som fått det att vända så snabbt. 

Aldrig tidigare har förtroendet för en regering 

försvunnit så raskt. Det normala är 

att en valframgång håller i sig åtminstone 

ett halvår efter valet. 

Stämningen i väljarkåren är tillbaka 

till det normalläge som gällt sedan det 

började svikta under den förra borgerliga 

regeringen Bildt 1992 fram till att de borgerliga 

repade sig när alliansen formerades 

2004. 

Om det ledde till ett historiskt regeringsskifte 

eller inte avgörs hur det går de 

kommande åren. Just nu pekar det alltså 

mot ännu ett kort borgerligt avbrott i det 

socialdemokratiskt styrda Sverige. 

den som sätter gränser för vilken samlad 

kostnadsutveckling ett land som Sverige 

kan ha. 

Vi ser redan, som en följd av att flera 

stora avtalsområden tecknat avtal på nivåer 

som ligger flera procentenheter högre 

än industrins avtal, att det finns ett förhöjt 

ränte- och inflationstryck. En utveckling 

som Sverige har erfarenhet av sedan 

tidigare men som många tyvärr verkar ha 

glömt bort. Med tanke på den betydelse 

som produktionen har för Sverige borde 

utvecklingen oroa fler än oss. 

Men, säger säkert någon, det går ju bra 

för företagen så det borde väl inte vara 

några problem om lönerna också stiger. 

Det är ofta så att teknikföretag går 

bättre än Sverige som nation. Företagen 

har bra beläggning och gör goda vinster. 

Men investeringarna i Sverige sker inte i 

den takt man kunde förvänta sig. 

Avgörande för investeringsbeslut är den 

beräknade avkastningen och här håller 

inte längre Sverige måttet. Med vår i 

Det ska f-n vara konsekvent 

Åtminstone en del av förklaringen är 

att det socialdemokratiska tankemönstret 

fortfarande är förhärskande långt in i borgerligheten. 

Och att regeringen gör mycket 

lite för att ändra på det. 

Finansminister Anders Borg (m) oroar 

sig över de fördelningspolitiska effekterna 

av de förslag som alliansen gick till val 

’ 

Så länge inte de borgerliga försöker 

förklara varför höginkomsttagare 

i storstäderna ska få mycket mer i plånboken 

har oppositionen en lätt match. 

ANDERS JONSSON 

på istället för att lägga krutet på att argumentera 

för slopad förmögenhetsskatt och 

ändrad fastighetsskatt. Då kanske det inte 

är så märkligt att förslagen långt in i borgerliga 

kretsar betraktas som orättfärdiga. 

internationella sammanhang försumbara 

marknad, måste vi ta fasta på andra 

fördelar. 

Det gäller att bjuda till och göra rätt. 

Att se till att industriell forskning sker 

inom de sektorer där vi redan har kompetens 

och/eller andra försprång. Att alla 

är beredda att både öka antalet arbetade 

timmar och flexibiliteten så att företag 

kan möta svängningar i konjunkturer 

och orderflöden. 

Men det kräver också att inhemska 

sektorer förstår och respekterar nationalekonomiska 

fundament. Om Sverige 

långsiktigt ska förbli ett välfärdssamhälle 

måste alla inse att industriföretagens 

framgång och export är avgörande för 

landets välfärd och import. Och de som 

verkar för att Sverige ska överge en linje 

där industrin har en normerande roll för 

hela arbetsmarknadens löneutveckling, 

är inte bara skyldiga att bevisa att deras 

nya väg är rätt, utan de spelar dessutom 

ett högt spel med framtida välfärd. • 

En bekant som är affärsjurist berättade 

om en kund som var upprörd över hur 

gräsligt mycket pengar han skulle få över. 

Med villa på Lidingö, sommarhus i skärgården 

och fjällstuga i Åre hade han räknat 

ut att skattesänkningen skulle räcka 

till ett dubbelrum på Grand Hotel i Stockholm 

året runt. 

Studerar man beräkningen är det förmodligen 

att ta i. Men bara det faktum att 

sådana historier är i svang visar vilka problem 

regeringen står inför. 

Det blir inte bättre av alla medelklassväljare 

i landsorten med hyggliga hus 

som inte brytt sig särskilt om fastighetsskatten. 

Inom 40-talistgenerationen som 

börjar bli till åren och funderar på att sälja 

muttras det ganska mycket om den höjda 

reavinstskatten som ska betala lättnaderna 

för de välbeställda storstadsborna. 

Det är alltså långtifrån enbart gamla 

veteraner från den tid då centern kunde 

samarbeta med socialdemokraterna som 

gnäller. Börje Hörnlund är inte ensam om 

att ifrågasätta regeringens fördelningspolitik. 

Så länge inte de borgerliga försöker 

förklara varför höginkomsttagare i storstäderna 

ska få mycket mer i plånboken har 

oppositionen en lätt match. 

Trots att regeringen bara gör det den 

vann valet på. 

Regeringen och den borgerliga alliansen 

har hamnat i fördelningsträsket. 

Bara för att de gör vad de sagt att de skulle 

göra. • 

ANDERS JONSSON, 

POLITISK KOMMENTATOR, BL A EXPRESSEN

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2007 

Studenterna Martin Skoglund och 

Jonas Callmer har just levererat 

ett system för sensorer i undervattensläge 

– i ett projektarbete 

under våren på Y-programmet. 

Ett verklighetsnära projektarbete 

utmärker prisat program 

foto: TITTI SWARTLING 

Martin Skoglund och Jonas 

Callmer är två av de sex fjärdeårsstuderande 

vid Y-programmet, 

Tekniska högskolan, 

Linköpings universitet 

som just levererat ett simuleringssystem 

för sensorer 

i undervattensmiljö – med 

Saab Underwater Systems 

som beställare. 

Arbetet har genomförts 

med hjälp av den företagslika 

LIPS-modellen – som höjt 

statusen för studierna vid 

programmet. 

Svante Gunnarsson, professor, 

insitutionen för systemdesign 

och Tomas Svensson, skapare av 

LIPS-modellen. 

INGENJÖR Utmärkelsen Årets 

Teknikutbildning, högskolan 

2007 gick till programmet för 

Teknisk fysik och Elektroteknik, 

som det egentligen heter, 

vid Tekniska högskolan, Linköpings 

universitet. I Teknikföretagens 

motivering nämndes 

bland annat projektarbetet 

i LIPS ,” som skapar hög motivation 

och en god förståelse 

för ingenjörsyrkets krav”. 

LIPS kan beskrivas som 

en verklighetsnära modell av 

hur det går till att jobba i projekt 

i industrin – utarbetad 

av Christian Krysander och 

Tomas Svensson, den senare 

ansvarig för kursen elektronikprojekt, 

årskurs tre vid 

programmet. Modellen innehåller 

tre faser: Före, under 

och efter utförandet av ett projekt. 

Beslut om fortsättning av 

projektet tas vid ett antal beslutspunkter. 

Förbereda för yrkeslivet 

Positioneringssystemet för sensorer 

är ett sådant avancerat 

projekt som pågått sedan mitten 

av januari och där Saab Underwater 

Systems gått in som 

kund. 

– Poängen för de studerande 

är att ha regelbundna avstämningsmöten 

med kunden, 

som ofta är ett verkligt företag, 

inför olika beslut eller vid 

leverans för att jämföra med 

kraven. Det säger Svante Gunnarsson, 

professor vid Institutionen 

för systemteknik och 

programnämndordförande för 

programmet Teknisk fysik och 

elektroteknik. 

– Ibland är ett företag med 

som kund och ibland är det någon 

av lärarna som har den rollen. 

Vi ser projektet som en bra 

förberedelse för yrkeslivet. 

Martin Skoglund och Jonas 

Callmer antyder också att det 

kan bli fortsatta kontakter med 

Saab för deras del efter arbetet 

med undervattenssensorerna, 

där det nya är själva utplaceringen. 

Syftet med dessa sensorer 

är till exempel att övervaka 

hamninlopp så att inga obehöriga 

båtar far ut och in. 

I botten för sensorprojektet 

finns en gedigen ämnesmässig 

grund genom mycket 

avancerad matematik. Ovanpå 

det ligger kunskaper i signalbehandling 

respektive elektromagnetism. 

– Detta är ganska typiskt för 

Y-programmet, säger en stolt 

Svante Gunnarsson. Det är 

unikt, det är Sveriges kraftfullaste 

civilingenjörsutbildning, 

säger han. 

Tuff specialisering 

– Programmet innehåller 

mer matematik än andra teknisk 

fysik- eller elektroteknikprogram 

i landet. Under år fyra 

och fem specialiserar sig studenterna 

inom exempelvis teknisk 

fysik, medicinsk teknik, 

elektronik, reglerteknik eller 

tillämpad matematik. 

LIPS i sin tur är en följd av 

programmets medverkan i det 

internationella CDIO-projektet 

(Conceive, design, implement, 

operate) – finansierat av 

Wallenbergsstiftelsen. Ett 20- 

tal universitet i världen deltar, 

bland annat KTH, Chalmers, 

Linköping, MIT i Boston. Syftet 

är att stärka det kreativt ingenjörsmässiga 

i utbildningen, 

som att bygga nya system, ta 

fram nya produkter, konstruera 

och ta i bruk. 

Stipendiepengarna på 

500 000 kronor till studenterna 

från Teknikföretagen ska gå till 

att stödja exempelvis språkstudier 

och examensarbeten i Kina 

och Japan. 

En orsak till det är att svenska 

företag numera har en allt 

större närvaro i Asien, förklarar 

Svante Gunnarsson. 

Sälj in Y-programmet 

För prissumman på ytterligare 

en miljon kronor avser man att 

fortsätta sin marknadsföring av 

programmet främst mot elever 

i gymnasieskolor. 

– Vi vill få upp intagningen 

från dagens 120 studenter till 

minst den nivå på 150 som den 

hade för några år sedan innan 

intresset för elektroteknik började 

vika. Det var något som 

skedde i hela landet, och kan 

eventuellt hänga samman med 

de stora uppsägningarna vid 

företag som Ericsson och ABB. 

Och kontakterna gentemot 

Peter Rosander, 

tredje året. 

Martin Jansson, 

fjärde året. 

näringslivet 

ska utvecklas 

exempelvis 

med hjälp av 

mentorssystem 

för eleverna 

i årskurs 

fyra. 

Projektet befinner 

sig nu 

på ett pilotstadium 

och 

avser företag 

i hela landet. 

Varför 

valde du att 

gå Y-programmet? 

– Jag ville 

sikta högt 

och plugga det svåraste som 

fanns med mycket fysik, teknik 

och matte, säger Peter Rosander, 

tredjeårsstuderande. 

Martin Jansson, fjärdeårsstudent, 

hörde talas om Y-programmet 

vid en högskoledag 

hemma i Sundsvall, där en studerande 

från Tekniska Högskolan 

i Linköping beskrev Y-programmet 

som intressant för 

dem som ville fördjupa sig inom 

teknik. 

Nu ska han göra sitt examensarbete 

på ett elektronikföretag 

i Mjärdevi. • 

 

LOTTA FORSMAN


Fredrik Jonsson, vd 

Cranab i Vindeln 

vill att väg 363 till 

Umeå byggs om för 

pendlarnas skull. 

foto: KARIN FJELL 

”Bygg ny väg för 

arbetskraftspendlingen” 

– Vi behöver bättre transporter till en större arbetsmarknad 

för att kunna utvecklas vidare i Vindeln. Om Västerbottens 

skogsteknikkluster ska ha en framtid, måste vägverket 

ändra sin kalkylmodell för transportkostnader. 

VÄGBYGGE Ett mycket tydligt 

krav på ombyggnad av väg 363 

till Umeå kom från Vindelnföretagarna 

Jan Hörnberg, vd i 

Protab och Fredrik Jonsson, vd 

i Cranab under det tillväxtseminarium 

om transporter som 

arrangerades vid Teknikföretagens 

stämma. De bägge företagen 

ingår i det expansiva 

nätverk av 20-talet skogsteknikindustrier, 

som blomstrar i och 

kring Vindeln i Västerbottens 

inland, 54 kilometer från Umeå. 

Svårt köra om 

– Ett problem är att denna 

sträcka normalt tar 43 minuter 

att köra, men inte när 

där går tunga transporter som 

är svåra att köra om eftersom 

vägen är smal och kurvig, sade 

Fredrik Jonsson. För oss 

är möjligheterna att knyta till 

oss kompetens från ett större 

arbetskraftsområde det primära 

– inte godstransporterna. 

Pendlare tvekar att ta jobb 

i Vindeln om det alltför ofta 

tar upp till en timme att komma 

hit. 

’ 

– Det andra problemet är 

vägverkets sätt att räkna på en 

ombyggnad av vägen. Man har 

en kalkylmodell utan intäktssida, 

fortsatte Jan Hörnberg. 

Vi tycker att kostnaderna för 

ombyggnad av vägen ska sättas 

i relation till den nytta samhället 

får i form av tillväxt och 

jobb. 

Vägverket har en kalkylmodell utan 

intäktssida. Vi tycker att kostnaderna 

för vägen ska sättas i relation till den 

nytta samhället får i form av tillväxt och 

jobb. jan hörnberg, protab, och fredrik jonsson, cranab 

Lindrigare 

Vindelnföretagarna räknar 

med att ett jobb ger samhället 

20 miljoner i vinst på tio år. 

28 nya jobb vid en väginvestering 

skulle alltså ge 560 miljoner 

i plus i samhällsnytta. Ombyggnadskostnaden 

på 200 

miljoner skulle dessutom bli 

lindrigare med vettiga avskrivningsmodeller, 

menar de. Hela 

summan behöver inte skrivas 

av det första året. • 

LOTTA FORSMAN 

Precision och koldioxidutsläpp: 

Knäckfrågor för 

industritransporter 

– Persontransporter – det vill säga anställda som reser 

till och från jobbet, är lika viktiga för industrin som transporter 

av gods. 

Det var en av de sanningar som levererades vid seminariet 

av Kjell-Åke Hwittfeldt, vice vd Volvo Logistics Corporation, 

som ger service åt en rad industribolag. 

KRAV Kvalitet, säkerhet och 

miljö är de stora utmaningar 

som i dag ställs på transportsystemen 

enligt Hwittfeldt. 

Han betonade att precision 

är den viktigaste parametern för 

företagen när det gäller transporter, 

det vill säga exakt samma 

utförande gång efter gång. 

Andra viktiga prioriteringar är 

snabbhet, total logistikkostnad, 

tekniska och logistiska innovationer. 

Inte minst miljöaspekten 

ökar i vikt, där frågan om koldioxidutsläppen 

från transporterna 

väger tungt. 

– Snart måste vi byta ut 

transportbränslet. (Se även sidan 

8) 

Beröm till sjöfart 

Vid genomgången av olika 

transportsystem i Europa, gav 

Hwittfeldt en eloge till den europeiska 

närsjöfarten, där flera 

länder gjort stora nyinvesteringar, 

bland annat Spanien och 

Italien i Medelhavstrafiken. 

– Tyvärr kan jag inte säga 

detsamma om de europeiska 

järnvägarna, fortsatte han. Problemet 

där är inte teknik eller 

pris utan precision. Järnvägstrafiken 

är alltför sårbar; den tar 

Samhällsekonomiska effekter 

av uteblivna investeringar 

i infrastruktur kan bli mycket 

stora. Främst minskningen 

av antalet arbetstillfällen 

innebär stora förluster för de 

berörda orterna. 

NYTTA Den slutsatsen dras i en 

rapport från ECON AB, som 

gjorts på uppdrag av Teknikföretagen. 

Man har använt en 

välfärdsekonomisk metod som 

bygger på att en investering genererar 

åtminstone lika mycket 

nytta, som den kostar. Genom 

att diskontera investeringen 

över det antal år som den senareläggs 

går det att beräkna ett 

minivärde på förlusten. 

’ 

Snart måste 

vi byta ut 

transportbränslet. 

kjell-ÅKE HWITTFELDT 

exempelvis mycket långt tid på 

sig för återhämtning efter naturkatastrofer 

till skillnad från 

väg- och sjöfart. 

– En av nyckelfrågorna framöver 

är hur Europa ska kunna 

öka sin ekonomiska tillväxt 

utan att öka transporttillväxten. 

En annan om det blir nödvändigt 

att ändra människors 

dygnsrytm och levnadsmönster 

för miljöns skull genom exempelvis 

varierade arbetstider som 

leder till persontransporter mer 

spridda över dygnets timmar. 

– Varje tillverkande företag 

måste komponera sina egna 

transportsystem, avslutade 

Kjell-Åke Hwittfeldt. Volvo har 

sina strategiska ”highways” – 

en bred sjötrafikled till England, 

samt tågtrafik från norra Sverige 

ned genom landet och till 

kontinenten via Danmark. • 

 

LOTTA FORSMAN 

Dyrt vänta med vägbyggen 

Rapportens exempel rör 

Trollhättepaketet och utbyggnaden 

av E 45 mellan Älvängen 

och Trollhättan samt utbyggnaden 

av järnvägen till dubbla 

spår mellan Göteborg och Trollhättan. 

Förseningen av hela detta 

paket på 10 miljarder på 20 år 

beräknas kosta 5,4 miljarder och 

motsvara 540 heltidsjobb. 

Övriga exempel gäller Umeå 

(ringled för cirka en miljard 

kronor) och Finspång (ombyggnad 

av riksväg 51 för knappt 200 

miljoner). Minimivärdet av förlusterna 

beräknas till 445 respektive 

63 miljoner eller 60 respektive 

13 heltidsjobb under 15 

(Umeå) och 10 år (Finspång). • 

 

Lotta Forsman


Friskvård ger stor besparing på Volvo 

Sveriges största friskvårdssatsning 

någonsin pågår för 

närvarande i Västsverige. 

Det handlar om ett samarbete 

mellan Volvo och Västra 

Götalandsregionen som 

berör 65 000 personer. 

– När personalen får balans 

i livet stiger frisktalen. 

Hos oss har de ökat med 

en procent vilket innebär en 

besparing på cirka 40 miljoner 

kronor per år, säger Leif 

Friis, AB Volvos projektledare 

för ”Livsstil i väst”. 

BALANS När personalen ändrar 

sin livsstil till det bättre ger 

det inte bara hälsovinster. Det 

genererar också ökad produktivitet. 

– Jag kan bara gå till mig 

själv, är jag inte i balans så får 

jag inte lika mycket uträttat, 

säger Leif Friis. 

Han leker med tanken att 

Volvo ABs 27 000 anställda (i 

Sverige) skulle öka sin produktivitet 

med endast en procent. 

Den procenten är då värd cirka 

180 miljoner kronor i minskade 

kostnader. 

Konkurrensfördelar 

Det är viktigt även för Volvos 

överlevnad i framtiden. 

– När vi tagit fram en ny 

produkt så tar det inte många 

månader innan våra konkurrenter 

har kopierat den. De 

verktyg vi använder i produktionen 

kan köpas i princip av 

alla. Men att stimulera våra 

medarbetare till en hälsosammare 

livsstil kommer att ge oss 

konkurrensfördelar. 

Om Volvo bryr sig om sina 

medarbetare får man också 

lättare att rekrytera arbetskraft 

i framtiden, menar Leif 

Friis. Den kommande generationen 

bryr sig om miljön och 

värderar en bra arbetsmiljö. 

’ 

De verktyg vi använder i produktionen 

kan köpas i princip av alla. 

Men att stimulera våra medarbetare till en 

hälsosammare livsstil kommer att ge oss 

konkurrensfördelar. LEIF FRIIS, PROJEKTEDARE 

Ökat antal långtidsfriska 

Därför har Volvo drivit projektet 

”Livsstil i väst” tillsammans 

med Västra Götalandsregionen. 

Syftet är att 

stimulera personalen till en 

mer hälsosam livsstil för att 

öka antalet långtidsfriska. 

Det är inte helt vanligt att 

privata och offentliga företag 

driver projekt tillsammans. 

Arbetsplatserna är så olika 

som de kan bli. På Volvo är 80 

procent av arbetsstyrkan män 

och inom vården är det tvärtom, 

där är majoriteten kvinnor. 

Men de är ofta gifta med 

varandra. 

– Så vi har åtminstone barnen 

tillsammans, skojar Stig 

Lindholm som är projektledare 

för Västra Götalandsregionen. 

Genom vårt samarbete 

når vi många fler. 

Projektet har fyra teman – 

rörelse, kost, sömn och glädje. 

Hittills har cirka 400 hälsocoacher 

värvats. Det är 

anställda som tagit på sig uppgiften 

att försöka motivera sina 

kollegor att välja ett mer 

hälsosamt liv. 

– Vi kör inte med pekpinnar. 

Därför talar vi exempelvis 

inte om motion som ger 

associationer till svettiga människor 

på ett gym. Vi pratar i 

stället om att röra på sig i vardagen 

– som att ta trappan i 

stället för hissen, säger Stig 

Lindholm. 

Det är bättre att lägga till en 

god vana i stället för att ta bort 

en dålig, menar han. Och de 

som arbetar inom vården bör 

föregå med gott exempel. 

Projektet tar slut den 6 april 

nästa år. Men arbetet fortsätter. 

Bland annat tänker Volvo 

för sin del behålla alla hälsococher. 

Företaget tänker också 

sprida arbetet till resten av 

Sverige – och till alla andra 

länder där man har verksamhet. 

• 

KERSTIN LÖVGREN 

LIVSSTIL I VÄST 

Projektet ”Livsstil i väst” 

startade i september 

2004. AB Volvo och Västra 

Götalandsregionen har tillsammans 

satsat cirka 4,5 

miljoner kronor per år på 

central nivå. Pengarna har 

gått till utbildning av hälsococher, 

broschyrer, temadagar 

med mera. Dessutom 

tillkommer kostnader lokalt 

som är svårare att beräkna. 

Men satsningen har 

ändå lönat sig: 

• AB Volvos sjuktal har 

minskat från 5,7 till 4,7 

procent. 

• Västra Götalandsregionens 

sjuktal har minskat 

från 6,9 procent till 6,3. 

AFFÄRSJURIDIK 

Industriella 

anläggningskontrakt 

13-14 november, Stockholm 

Internationell kontraktsrätt 

9 oktober, Göteborg 

6 november, Stockholm 

Offert-Order-Avtal 

2 oktober, Helsingborg 

30 oktober, Stockholm 

4 december, Göteborg 

ARBETSRÄTT 

Att förhandla med facket 

24-27 september, Båstad 

Praktisk arbetsrätt 

14-16 augusti, Ekerum 

5, 12, 19 sept. Linköping 

18-20 september, Göteborg 

25-27 september, Stockholm 

3, 10, 17 oktober, Sundsvall 

16-17 oktober, Örebro 

6-7 november, Karlstad 

7-8 november, Öresundsomr. 

13-14 november, Luleå 

14, 21, 28 november, Växjö 

20-22 november, Trollhättan 

20-22 november, Stockholm 

4-5 december, Mora 

Att genomföra en lokal förhandling 

– metod och teknik 

12-13 september, Malmö 

7-8 november, Göteborg 

3-5 december, Stockholm 

Praktisk arbetsrätt – TEKO 

16-18 oktober, Borås 

LA-dag 

11 september, Skövde 

16 oktober, Uddevalla 

24 oktober, Luleå 

1 november, Göteborg 

22 november, Umeå 

27 november, Sundsvall 

Löneadministration 1 

25-27 september, Stockholm 

Löneadministration 2 

11-13 september, Umeå 

30 oktober-1 november, 

Göteborg 

Att sätta lön – seminarium 

15 november, Stockholm 

ARBETSMILJÖ 

Arbetsmiljöarbetet i företaget 

9-10 oktober, Göteborg 

9-10 oktober, Eskilstuna 

17-18 oktober, Helsingborg 

6-7 november, Linköping 

20-21 november, Sundsvall 

Sjukskrivning 

och rehabilitering 

4 september, Östersund 

3 oktober, Umeå 

10 oktober, Göteborg 

Systematisk arbetsmiljöarbete 

och chefens 

arbets miljöansvar 

5 september, Östersund 

9 oktober, Piteå 

11 oktober, Stockholm 

MILJÖ 

Miljöbalken och egenkontroll 

23-24 oktober, Malmö 

Komplett utbud och företagsanpassade kurser 

www.teknikforetagen.se/kurser 

Journummer för rådgivning 

När du behöver rådgivning inom 

något av våra verksamhetsområden 

kan du under 

kontors tid ringa jour numret 

08-782 08 80. 

För att få snabbare 

service är det bra om 

du har före tagets 

organisationsnummer 

till hands.


Tema: Ingenjörsutbildningar 

Stor flora ingenjörsprogram skapar 

Högskoleverket befarar att det kommer att fattas 60 000 

högskoleingenjörer i landet 2020. Allt färre söker till utbildningarna 

trots att högskolorna lockar med hundratals olika 

program. Industrin är oroad över det vikande intresset för 

yrket men också kritisk till de många utbildningsvägarna 

som inte passader deras behov. 

Problemen diskuterades vid en konferens i Stockholm 

i maj, anordnad av Industrikommittén, det vill säga branschens 

parter i samverkan. 

TEKNIK Internationellt konkurrenskraftiga 

ingenjörsutbildningar 

är också en punkt i 

kommitténs krav till regeringen, 

i det som kallas ”industrins 

offert till Sverige”. 

Hundratalet personer från 

industrin och ”akademin” det 

vill säga. universitet och högskolor, 

deltog i dagen som skulle 

vara en början på en dialog. 

– Jag är väldigt orolig, sade 

Martin Ivert, vd i LKAB och 

syftade både på de få sökande 

och på utbildningens kvalitet. 

Han menade att ingenjörsutbildningar 

på 40 platser i landet 

mer liknar regionalpolitik än att 

man värnar om kvaliteten. 

– Det är plåttrigt i stället för 

att man fokuserar. Har vi råd 

med det? 

Ivert menade att LKAB drar 

LÄRARE Många högskolor 

har tvingast lägga ned hela 

ingenjörutbildningar och 

Bengt Hällgren har själv fått 

byta fakultet från avdelningen 

för elektroteknik där antalet 

studenter och därmed också 

lärarstyrkan halverades. 

’ 

sitt strå till 

stacken genom 

att 

bland annat 

satsa 

100 miljoner 

kronor 

på forskning 

vid Luleå 

tekniska 

universitet, 

När få 

ungdomar 

söker kommer 

alla in. 

Det betyder 

att man får 

en blandning 

av 

omotiverade 

och mycket 

motiverade 

studenter. 

Det gör undervisningen 

svårare att hantera och leder 

till fler avhopp. 

Bengt Hällgren försvarar 

lärosätenas försök att locka 

fler studenter med nya namn 

lova anställning till de studenter 

som går på ”deras” utbildningar 

och erbjuda diverse specialistkarriärer. 

Just möjligheterna att få jobb 

efter studierna är något centralt 

menar man från högskolor 

och universitet. Intresset för utbildningarna 

har i flera år varit 

vikande eftersom studenterna 

minns den stora arbetslösheten 

bland ingenjörer efter it-krisen 

för några år sedan. Andelen 

kvinnor i ingenjörsutbildningar 

ökar också och de är mer måna 

än männen om att det verkligen 

finns jobb efter examen. 

Inriktningar väljs bort 

Nu saknas det ingenjörer inom 

elektroteknik, data och andra 

branscher och arbetslösheten 

på programmen. Ett exempel 

är dataingenjörsprogrammen 

som numera kan ha olika 

namn från högskola till 

högskola men i stort sett har 

samma innehåll bara med lite 

olika påbyggnader. 

I Karlstad har man till 

och med ställt sig på stan och 

frågat gymnasieelever vilka 

ingenjörsutbildningar de 

tycker låter läckrast. 

Inte uppdaterad 

De som ska anställa en 

ingenjör kan inte bara gå på 

utbildningens namn utan 

måste läsa utbildningsplanen 

eller betyget för att se vad som 

ingår, menar Bengt Hällgren. 

– Som programledare läste 

jag mycket platsannonser. Rätt 

ofta sökte man gymnasieingenjörer 

trots att den utbildningen 

lades ned 1991, säger 

han och tycker att industrin 

inte alltid är uppdaterad. 

ligger på en dryg procent bara. 

Men antalet som sökt utbildningarna 

i första hand minskade 

1997-2006 från cirka 22 000 

till cirka 11 000 med störst nedgång 

bland de blivande högskoleingenjörerna. 

Det totala antalet utexaminerade 

var 2006 drygt 6 600 

vilket dock är en viss ökning. 

Få sökande ger lägre anslag för skolorna 

– Vi får 80 000 kr per 

student och när färre söker 

till utbildningarna får vi lärare 

sluta eller flytta till annan 

verksamhet, säger Bengt 

Hällgren, tidigare samordnare 

av utbildningarna till 

högskoleingenjör vid Karlstads 

universitet. 

Martin Ivert, vd 

LKAB 

Bengt Hällgren, 

Karlstads 

universitet. 

Som programledare läste jag mycket 

platsannonser. Rätt ofta sökte man 

gymnasieingenjörer trots att den utbildningen 

lades ned 1991. BENGT HÄLLGREN 

foto: LKAB 

foto: TITTI SWARTLING 

Intagningen har gått ned vid 

Elektroteknikutbildningen, 

Tekniska Högskolan, 

Linköpings universitet. 

Han menar att universitetet 

ju har ett gemensamt intresse 

tillsammans med industrin 

för att få fler unga att läsa till 

ingenjör. 

I Karlstad samarbetar 

parterna dessutom i styrgrupper 

för vissa program och 

FAKTA 

Stor brist på ingenjörer 

(Se också artikel på sidan 3) 

Konferensdeltagarna från 

akademin pekade på problemet 

med att veta hur arbetsmarknaden 

ser ut om fem år, det vill säga 

den tid det tar för en person 

som börjar en civilingenjörsutbildning 

att bli färdig. 

Vid konferensen i Stockholm 

ansåg flera från akademin 

i arrangerade samtal. Han 

tycker att många företag 

borde ta sitt långsiktiga ansvar 

för att få ingenjörer även i 

framtiden genom att anställa 

kontinuerligt, inte bara i högkonjunkturer. 

• 

Björn Jerkert 

Även Högskoleverket är i en rapport kritiskt till de många olika 

programmen i civilingenjörs-och högskoleingenjörsutbildningarna 

som är mer intresse- än behovsstyrda och därför måste koncentreras. 

Verket fastslår också att företagen måste engagera sig 

mer i utbildningarna och tydligare tala om vad de behöver. 

Behovet är särskilt stort av högskoleingenjörer eftersom tusentals 

gymnasieingenjörer inom några år kommer att gå i pension. 

Många företag behöver generalister och operatörer snarare än civilingenjörer. 

På de programmen till högskoleingenjör är det bara 

en tredjedel av dem som började som efter sju år har tagit ut en 

examen. Högskoleingenjörer examineras på 24 ställen i landet. 

Idag finns 210 000 högskoleingenjörer i landet. Så många behövs 

även 2020, men det ser ut att inte ens finnas 150 000 då, 

skriver verket.


många förlorare 

att det, trots många olika namn 

på programmen, i huvudsak är 

de gamla vanliga ingenjörsutbildningarna. 

Men många av 

företagsrepresentanterna var 

konfunderade över utbudet och 

menade att felet är att storleken 

på högskolornas anslag avgör 

hur bra man är på att locka 

studenter. 

’ 

Vi känner inte 

till den här 

floran av utbildningar, 

vi tror inte 

att de håller tillräcklig 

kvalitet och 

vi vill inte köpa grisen 

i säcken. 

 

Åsa Jacksson, ABB 

– Vi känner inte till den här 

floran av utbildningar, vi tror 

inte att de håller tillräcklig kvalitet 

och vi vill inte köpa grisen 

i säcken, sade Åsa Jacksson, 

som jobbar med rekrytering 

på ABB. 

Jätteproblem locka unga 

Många olika program betyder 

många förlorare, menade hon 

och berättade att ABB vid nyanställningar 

väljer bort studenter 

med ovanliga inriktningar. 

Ingen har total överblick av 

antalet ingenjörsprogram men 

det talas om 200. Inom dataprogrammet 

fick en högskola 

tre gånger så många sökande 

när man erbjöd utbildning i datoranimation 

och spelutveckling. 

Andra sätt att locka de 

unga är inriktning mot design, 

miljö, musik, medier med mera. 

– Det avgörande för den 

svenska industrins behov är 

att få fler unga att läsa teknik 

och naturvetenskap, sade Thomas 

Stääv från AstraZeneca 

i sitt anförande. Hans företag 

utlovar inte jobb till studenterna 

men diskuterar att ta ett 

ökat ansvar för högskoleutbildningen. 

– Det är ett jätteproblem 

att ungdomarna inte söker sig 

till tekniska utbildningar, sade 

även Britta Wickberg, chef 

för kompetensutvecklingen på 

Scania. Felet är att de måste bestämma 

inriktningen redan i 

årskurs sju och åtta. 

Scania försöker stimulera 

de ungas intresse genom bilbyggarskola 

för barn mellan 

åtta och tolv år varje sommar, 

eget industrigymnasium och 

praktisk hjälp med yrkesvägledning. 

• 


100 miljoner i 

nytt gruvforskningsprogram 

TEKNIK Vinnova och svensk gruvindustri, genom Stiftelsen Mineralindustrins 

Teknikutveckling, har slutit avtal om ett nytt gruvforskningsprogram. 

Satsningen ska stärka den svenska gruvindustrins 

teknikledande position och konkurrenskraft samt säkra 

framtida kompetensförsörjning. Under fem år satsas minst 100 

miljoner kronor, varav den offentliga delen utgör 50 miljoner kronor 

och gruvindustrin tillför minst lika mycket. 

– Det är positivt med ett framtidsinriktat forskningsoch utvecklingsprogram 

för branschen, säger Per Eriksson, generaldirektör 

Vinnova, och Lars-Eric Aaro, direktör LKAB. 

Gruvforskningsprogrammet ska bland annat satsa på: 

• Säkrad råvaruförsörjning genom prospektering 

• Ökad konkurrenskraft genom utveckling av produktionsteknik 

• Ökad kunskap i partikelteknologi inom gruvindustriella 

processer 

• Resurseffektiv utvinning av basmetaller 

• Minskad miljöbelastning vid gruvhantering 

Almi i Norrbotten 

och Västerbotten går ihop 

NORRLAND I en avsiktsförklaring tar ägarna till Almi Norrbotten 

och Almi Västerbotten initiativet till en samordning av verksamheterna 

inom de två bolagen. Före årsskiftet bildas ett gemensamt 

bolag med namnet Almi Företagspartner Övre Norrland. 

Nuvarande vd för Almi Västerbotten, Sten-Anders Gustafsson, 

blir vd för det nya gemensamma bolaget. Fram till att sammanslagningen 

är genomförd har Sten-Anders Gustafsson utnämnts 

till ny vd för Almi Norrbotten från den 4 juni. 

Verksamheten kommer som tidigare att bedrivas med utgångspunkt 

både från Umeå och Luleå. Syftet är att optimalt utnyttja 

resurserna för att främja tillväxt och nyföretagande i övre 

Norrland. 

–Organisationen blir starkare med ännu bättre möjligheter att 

hjälpa entreprenörer och företag i deras utvecklig och tillväxt, säger 

Göran Lundwall, koncernchef i Almi Företagspartner AB. • 

VID TEKNIKFÖRETAGENS STÄMMA DEN 8 MAJ UTSÅGS VINNAREN AV 2007 ÅRS STORA DESIGNPRIS 

DeLaval Flow Design 

JURYNS MOTIVERING LYDER 

”Designmanualen DeLaval Flow Design” beskriver i konkreta termer design management 

i ett företag med ett mycket komplext erbjudande. Arbetet tydliggör hur företaget och 

dess produktsortiment bör förhålla sig till kunder och användare. DeLavals väl genomarbetade 

manual bevisar att tydlighet och samsyn i minsta detalj lönar sig. Designarbetet 

utgör ett inspirerande och progressivt exempel för andra svenska företag att ta efter.” 

JURYN BESTÅR AV 

Robin Edman, vd SVID 

Michael Henriksson, designchef SonyEricsson Mobile Communications AB 

Erika Lagerbielke, ordförande SvenskForm 

Aina Nilsson, designchef Volvo Lastvagnar AB 

Henrik Otto, designchef Electrolux 

Anders Rune, chefekonom Teknikföretagen 

Jan Hampf, Hampf Industrial design AB. Representant för föregående års vinnare 

KONTAKTINFORMATION 

Delaval International AB 

Carina Kit 

carina.kit@delaval.com 

www.delaval.com 

Reload Design AB 

Tor Bonnier 

tor@reload.se 

www.reload.se 

www.storadesignpriset.se


Tema: Miljö 

Klimat och globalisering 

dominerar miljödebatt 

Företag, myndigheter och politiker tycker alla att klimat-, 

energi- och kemikaliefrågorna är de viktigaste 

miljöfrågorna i Sverige – på kort och lång sikt. 

Det visar den omvärldsanalys om miljön, som Teknikföretagen 

gjort under våren 2007. 

Bland de tillfrågade särskiljer 

sig miljöforskarna, som 

anser att värnandet om den 

biologiska mångfalden är av 

mycket stor betydelse, berättar Elinor 

Kruse, miljöhandläggare på Teknikföretagen 

och den som lett arbetet med 

analysen. 

Möjligtvis kan man tolka det som 

’ 

Vi har fått en ny politisk 

situation efter 

valet och upplever nu att 

många miljöfrågor lever i 

skuggan av diskussionen om 

klimatfrågan. ELINOR KRUSE 

Allt handlar om oljan 

– Alla medel måste till för att lösa 

klimatfrågan – såväl i Sverige 

som internationellt, säger Niklas 

Gustavsson, miljötalesman på Volvo 

Personvagnar och en av deltagarna 

i Teknikföretagens dialogmöte om 

aktuella miljöfrågor. 

UTSLÄPP Han syftar främst på åtgärder 

för att få ned koldioxidutsläppen 

samt att så snart som möjligt hitta nya 

bränslen som kan ersätta oljan. (Se 

även sidan 4.) 

– För bilindustrin är klimatfrågan 

den stora utmaningen – nu också påhejad 

av media, säger han. Vi som jobbar 

med fordon får inte blunda för att klimat- 

och energiproblemen hänger ihop 

samt också slutligen helt beror på oljan. 

Niklas Gustavsson tror i det sammanhanget 

att biobränslen enbart kan 

komplettera behovet av olja. De mest 

raffinerade bränslena kan behöva prioriteras 

till fordonstrafik eftersom tekniken 

i fordon blir alltmer avancerad. 

att forskarna är före sin tid jämfört 

med andra grupper. 

Bakgrunden är att Teknikföretagen 

ville initiera en diskussion om vilka 

miljöfrågor som väger tyngst för medlemsföretagen 

och för omvärlden – det 

vill säga politiker, myndigheter och 

forskare. 

– Anledningarna är flera, säger Elinor 

Kruse. Teknikföretagen ska ta 

fram ett nytt näringspolitiskt program 

till hösten, vi har fått en ny politisk situation 

efter valet och upplever nu att 

många miljöfrågor lever i skuggan av 

diskussionen om klimatfrågan. 

Analysen bygger dels på intervjuer 

med ett antal personer dels på ett så 

kallat dialogmöte i maj på basis av resultatet 

av intervjuerna. I dialogen 

deltog representanter från bland annat 

Naturvårdsverket, riksdagspartier, 

Niklas Gustavsson, 

Volvo 

Personvagnar. 

– I det längre perspektivet 

kan bilar 

dock behöva köras 

på el, som skapats av 

biomassa. 

På frågan vad 

biltillverkarna kan 

göra åt miljön understryker 

Niklas 

Gustavsson industrins 

uppgift att ta 

fram ny teknik som 

får ned koldioxidutsläppen. Men vi 

måste få hjälp av att kunderna köper 

det nya och att politikerna/myndigheterna 

premierar det genom exempelvis 

skattebefrielse. 

Han anser slutligen att det finns en 

rad hälsovådliga utsläpp av ämnen som 

kväveoxid, kolväten, kolmonoxid med 

flera som glömts bort i debatten. 

– Akuta luftproblem är en jätteutmaning 

för fordonsindustrin i länder 

som Kina och Indien, säger han. • 

 

LOTTA FORSMAN 

FRÅGEOMRÅDEN 

1. Viktiga miljöfrågor i Sverige på kort 

och lång sikt. 

2. Hur påverkar de svenska teknikföretagen 

miljön? 

3. Identifiera miljöområden, där teknikföretag 

skulle kunna agera. 

4. Vilka är drivkrafterna för företagens 

miljöarbete? 

5. Hur påverkar globaliseringen miljöfrågorna? 

medlemsföretag och 

kommuner. 

– Nulägesanalysen 

om miljöfrågorna 

blir ett strategiskt 

underlag för vårt 

fortsatta miljöarbete, 

säger Elinor Kruse. 

Teknikföretagen 

har inte sammanställt 

slutanalysen än 

men mycket tyder på 

Elinor Kruse, 

miljöhandläggare 

Teknikföretagen. 

att globaliseringen och de internationella 

miljöfrågorna är något Teknikföretagen 

kommer att inrikta sig på, säger 

hon. • 

LOTTA FORSMAN 

Företagen behöver ekosystemen 

Glöm inte den biologiska mångfalden eller ekosystemens överlevnad – nu 

när hela miljödebatten handlar om klimatet. Den uppmaningen kommer 

från Fredrik Moberg, miljöforskare och verksam på Albaeco, en organisation 

som arbetar med att föra ut miljöforskning i samhället. 

VÅTMARKER Fredrik Moberg är en av 

dem Teknikföretagen intervjuat under 

arbetet med omvärldsanalysen och han 

är den som starkast betonar vikten av 

att ekosystem, som skogar, våtmarker, 

korallrev med mera finns kvar i framtiden. 

Detta är viktigare både för människornas 

och företagens överlevnad 

än vad som har framkommit i debatten 

tycker han. 

– Tillgång till rent vatten är en annan 

viktig bortglömd fråga, anser han, 

särskilt här i Sverige. Men globalt är 

behovet av vatten för att odla livsmedel 

till en växande befolkning ett stort problem. 

Också hotet mot den biologiska 

mångfalden har till viss del glömts bort. 

Han betonar att även företagen 

kommer att starkt påverkas om 

ekosystemen brakar samman – genom 

minskad förmåga att producera varor 

och tjänster. Företag borde därför 

ligga ett steg före 

och analysera hur 

de egna affärerna är 

beroende av ekosystemen 

och i sin tur 

påverkar dem. 

Fredrik Moberg 

berömmer slutligen 

svenska företag i 

samband med frågan 

om globalisering och 

export. 

Fredrik Moberg, 

miljöforskare 

Albaeco. 

– Även om det finns mycket kvar att 

göra är svenska företag ofta bättre på 

att hantera miljöfrågor än sina utländska 

konkurrenter. Glädjande är att vi i 

Sverige satsar på miljöteknik. • 

 

LOTTA FORSMAN


Skatteincitament på FoU 

hjälper företag växa 

Vinnova utarbetar just nu en strategi 

som ska bidra till att få små företag 

att växa. Ett av förslagen i ett sjupunktsprogram 

är en utredning om 

skatteincitament för FoU. Utredningen 

bör omfatta internationella utvärderingar 

av skatteincitament. 

VÄXA I ett tjugotal OECD-länder finns 

redan sådana skatteincitament och 

svenska företag bör få möjlighet att konkurrera 

på lika villkor, menar man. Utredningen 

bör göra en bedömning av effekten 

i relation till statens investering. 

Förslaget får inte uppfattas som en allmän 

skattesänkning. Reglerna varierar i 

OECD-länderna, i några länder medges 

skattelättnader bara för delar av forskningsutgifterna. 

En sådan utredning bör 

starta redan i år. 

Vinnova väntas också föreslå att anslagen 

till Forska & Väx fördubblas, 

FOTO: Baldur Tryggvason / Istockphoto 

från dagens 100 miljoner till 200. 

– Det kom 2006 in ansökningar 

som omfattade 1,7 miljarder kronor. 

Vi önskar oss både kontinuitet och en 

högre nivå på satsningarna, säger Jenni 

Nordborg som är projektledare för 

strategiutredningen. 

Man vill också ge fler småföretag 

möjlighet att strategiskt värdera och 

utnyttja sina immaterialrättsliga tillgångar. 

En offentlig innovationsupphandling 

kan införas med små och 

medelstora företag, pengarna hämtas 

ur befintlig budget. 

Små och medelstora företag bör få 

komma närmare starka forskningsoch 

innovationsmiljöer och staten bör 

utveckla stöd till företag för samarbeten 

med internationella nätverk. 

Avsikten är att strategin ska diskuteras 

på ett seminarium under Almedalsveckan 

i juli. • Göran Kristiansson 

Tillväxt öppnar nya marknader 

Senseair i Delsbo tillhör snabbväxarna. 

Sedan mitten av nittiotalet har 

företaget vuxit med i genomsnitt 27 

procent per år. Ökande volymer har 

gjort det möjligt att pressa tillverkningskostnaden 

för företagets produkter, 

IR-sensorer som mäter luftens 

koldioxidhalt 

KOLDIOXID – Vi har sänkt våra kostnader 

vid åtminstone etthundra tillfällen, 

säger Hans Martin, Senseairs grundare 

och FoU-chef. Prispress och nya tillämpningar 

har vidgat marknaden. 

– Varje litet steg har ökat vår marknad 

tiofalt. 

Framtidsbilden är ljus. Tillväxten 

väntas accelerera under kommande år. 

Företaget går med vinst och satsar tungt 

i forskning, 20 - 25 procent av omsättningen 

avsätts till FoU. 

Företaget har existerat i sin nuvarande 

form sedan 1993 och har idag ett 

drygt 70-tal anställda. Att man inte har 

fått så stor uppmärksamhet i den svenska 

affärspressen tror Hans Martin beror 

på att tillväxten i huvudsak skett utomlands. 

Molekyl på modet 

Under nittiotalet var företaget främst 

ett miljöteknikföretag. Sensorerna togs 

fram för att behovsstyra och reglera ventilationen 

i offentliga lokaler. Sedan har 

marknaden snabbt breddats. Nu används 

sensorerna för att styra luftrening och 

ventilation i lägenheter, tunnelbanevagnar, 

långdistansbussar och lyxbilar. 

Det senare inger förhoppningar om 

volym eftersom det som i dag sitter i lyxåk 

rätt snart brukar återfinnas i standardbilar. 

Nya applikationer är säkerhetsutrustning 

i fotogenkaminer som 

stryps om luftens koldioxidhalt blir för 

hög. IR-sensorer finns numera i kemtvättar 

och i äggkläckningsmaskiner. 

Marknaden tycks närmast oändlig. 

När företaget drog igång i slutet av åt 

Senseair har vuxit organiskt men snabbt, 

med i genomsnitt 27 procent om året. 

Gunilla Persson testar mätare före leverans. 

Hans Martin, 

Senseair. 

tiotalet var intresset 

för koldioxid inte 

alls lika stort i miljödebatten, 

man talade 

mest om farliga och 

explosiva gaser. Idag 

har koldioxid blivit 

en, som Hans Martin 

säger, ”molekyl på 

modet”. 

Du var förutseende? 

– Egentligen behövde man inte vara 

någon Einstein för att ana den här utvecklingen. 

Koldioxid är den gemensamma 

nämnaren i en rad processer. Men 

jag medger att marknaden har blivit ännu 

större än vad jag som forskningsstuderande 

vid Stockholms universitet en 

gång trodde. 

Vad har gjort att ni lyckats? 

– Vi är väl ett traditionellt skolboksexempel 

på det som skapar framgång. Vi 

identifierade en nisch där vi är världsbäst, 

det är en grundförutsättning. Man 

måste vara etta i världen, möjligen tvåa, 

men absolut inte trea eller fyra. Och man 

måste bestämma sig för att behålla den 

positionen genom vidareutveckling. Det 

går inte att ta fram en produkt, kränga 

den och sedan slå sig till ro. Man måste 

ständigt vidare, vi känner hela tiden 

konkurrenternas flås i nacken. 

Nya medarbetare 

Senseair har vid flera tillfällen fått pengar 

från Vinnova för utvecklingsarbetet, 

bland annat fem miljoner ur Forska & 

Väx och nyligen tre nya miljoner för att 

utveckla miljöstabila utomhussensorer. 

Produkterna blir fler och företaget växer. 

Hur länge kan ni ligga kvar i Delsbo? 

– En intressant fråga. Jag medger att 

vi var lite oroliga när vi nyligen skulle 

rekrytera tjugo nya medarbetare, varav 

hälften högkvalificerade. Men det gick 

bra. Det kan ta lite längre tid, vi måste 

hitta människor som bor på annat håll 

och är beredda att flytta hit. Uppsidan är 

att de som kommer hit vanligen stannar 

längre. Personalomsättningen är lägre 

här än i storstäderna. • Göran Kristiansson

10 TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2007 

På ingenjörsföretaget H. 

Folke Sandelin ska batterier 

göras 750 gram lättare. 

På bilden: Anders Persson, 

Tommy Nilsson och Kenneth 

Gustavsson. 

foto: stefan jerrevång 

Lättare batterier sparar miljontals kronor 

Det lilla utvecklingsföretaget 

H. Folke Sandelin AB i Motala 

har tagit fram ny teknik 

som kan revolutionera batteritillverkningen. 

Den första 

produkten man satsar på 

är ett bilbatteri, som blir ett 

halvt kilo lättare. 

PATENT Maskinen man har utvecklat 

tillverkar blyband. Dessa 

görs sedan till plattor som 

används i batterier. Den nya 

tekniken som är patenterad, 

innebär att banden både får en 

mindre blymängd och mindre 

vikt. 

– Vi kan bli världsledande 

med tekniken och marknaden 

är enorm, säger företagets 

vd Kenneth Gustavsson. Under 

ett år tillverkas 350 miljoner bilbatterier 

i världen. Tester visar 

att de bilbatterier där våra blyprodukter 

använts har minst lika 

bra prestanda och livslängd 

som traditionella batterier. 

Högst upp i Motala Verkstads 

Blybanden dras ut till materialsnåla nät. 

huvudbyggnad 

har H. 

Folke Sandelin 

sina lokaler. 

Man vill 

ligga nära 

Motala verkstad 

som tillverkar 

företagets 

Kenneth Gustavsson, 

vd. 

huvudprodukt, en kabelmaskin. 

Maskinen som klär in elkablar 

med bly togs fram redan 1937 

för att göra gummikablar till 

dammsugare. Därefter har den 

modifierats och utvecklats till 

att bli både miljövänligare och 

helt automatisk i drift. 

Ny produkt 

H Folke Sandelin är världsledande 

när det gäller att använda 

sig av den här tekniken. Främst 

används maskinen vid tillverkning 

av sjö- och kraftkabel, men 

även för blymantling av vissa 

andra typer av kabel. 

– Blymantling är den enda 

foto: stefan jerrevång 

pålitliga fuktspärren. Den släpper 

inte in någon fukt, säger 

Kenneth Gustavsson. 

Men marknaden för kabelmaskiner 

är begränsad och 

produktionen sker i liten omfattning. 

I Sverige finns en 

kund, ABB i Karlskrona. De 

övriga ligger i 42 länder runt 

om i världen. 

– Mellanöstern, Asien och 

Ryssland är väldigt heta just nu, 

berättar Kenneth Gustavsson. 

Utvecklingen av företagets 

nya produkt, blybandmaskinen 

påbörjades 1999 som ett samarbetsprojekt 

mellan H. Folke 

Sandelin AB och det kanadensiska 

företaget Teck Cominco 

Metals Ltd. Familjeföretaget 

H. Folke Sandelin köptes sedan 

upp av Teck Cominco, som 

är en av världens största mineralutvinningsföretag. 

Materialsnålt 

Blybandsmaskinen bygger delvis 

på samma grundteknik som 

kabelmaskinen, men materialet 

och processen har utvecklats. 

Vid tillverkningen av blybanden 

används legerat bly. Blybanden 

dras sedan ut till materialsnåla 

nät. På så sätt minskas 

blyåtgången. I ett första skede 

kommer näten att användas 

som batteriplattor i bilbatterier. 

Men de kan också användas i 

olika typer av stationära batterier 

– Vikten på batterierna går 

ned genom utformningen av 

geometrin på banden och genom 

att vi använder olika legeringsnivåer. 

Men blybanden består 

fortfarande till 99 procent 

av bly, berättar produktutvecklingschefen 

Anders Persson. 

I Motala verkstad finns en 

framtagen prototyp av blybandsmaskinen 

och man är i 

full färd med att levererar färdiga 

blyband som testas av flera 

batteritillverkare i olika länder. 

– Vi har några tusen bilbatterier 

ute redan i dag, berättar 

Anders Persson. Till hösten 

kommer den första kommersiella 

blybandsmaskinen att vara 

leveransklar. 

Minskad materialkostnad 

Beroende på batterityp räknar 

man med att kunna göra batterierna 

upp till 750 gram lättare. 

– Batteriindustrin är väldigt 

konservativ. Det har inte hänt 

så mycket de senaste åren, menar 

Kenneth Gustavsson. Med 

lättare batterier kommer man 

att kunna spara in miljontals 

kronor, bland annat genom att 

materialkostnaden blir lägre. 

Batterierna ger också en mindre 

miljöbelastning, genom en 

minskad transport- och återvinningskostnad. 

Tillverkningen av blybandmaskinen 

kommer delvis att ske 

på Motala Verkstad, men man 

köper även in olika maskindelar 

från olika lokala leverantörer. 

– H. Folke Sandelin står för 

tillverkning och utveckling 

FAKTA 

H. Folke Sandelin 

Startade 1958 och har sitt 

namn efter en av grundarna. 

Ägare: Teck Cominco 

Metals Ldt 

Anställda: 18 personer, varav 

de flesta är ingenjörer 

Produkt: Kabelmaskin som 

klär in elkablar med bly, och 

reservdelsförsäljning. Årligen 

säljs två till fem maskiner 

à 10 till 12 miljoner 

kronor. 

Ny produkt: En blybandmaskin. 

Man räknar med en 

försäljning av ett 40-tal maskiner 

om året till ett högre 

pris än för kabelmaskinen. 

Omsättning: 70 miljoner 

kronor 2006. För 2007 räknar 

man med en omsättning 

på 100 miljoner kronor. 

Vinst: Nettovinsten är cirka 

30 procent. 

medan Teck Cominco ansvarar 

för försäljningen, säger kontorschefen 

Tommy Nilsson och 

berättar att man även har fått 

i uppdrag att ta fram nya applikationer 

för högtemperaturmetaller. 

– Vi håller på med en förstudie 

där man ska minska materialanvändningen 

och effektivisera 

produktionen av metaller 

som är ännu dyrare och förekommer 

i en ännu större 

mängd än bly. • MARITA ANDERSSON

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2007 11 

Nya exportstöd ska lyfta småföretag 

I dag dominerar tio svenska 

storföretag försäljningen av 

produkter och tjänster utomlands. 

Det gör landet känsligt, 

menar staten. Om det 

går dåligt för ett företag kan 

det påverka handelsbalansen. 

Därför satsar man på 

att få fler små och medelstora 

företag att exportera 

genom två nya stöd. 

Per Jonsson, Almi 

EXPORT Dels ges en rörelsekreditgarati, 

som Teknikföretagen 

Direkt skrev om i nummer 

2 i år. Den ges till den bank 

som beviljar ett företag lån för 

en satsning på den utländska 

marknaden. 

I juni kommer också ett exportlån, 

som är resultat av ett 

samarbete 

mellan Almi, 

Svensk 

Exportkredit 

(SEK), 

Exportkreditnämnden 

(EKN), Exportrådet 

och 

Swedfund. 

Lånet ges direkt till företaget i 

de fall där banken inte ställer 

upp med en finansiering. 

– Det innebär inte att exportlånet 

vänder sig till sämre företag. 

Anledningarna till att man 

fått nej från banken kan vara 

många. Exempelvis kan man ha 

utnyttjat den säkerhet man har 

maximalt, eller så anser banken 

att investeringen är alltför stor, 

säger Per Jonsson, tillförordnad 

finanschef på Almi som förmedlar 

bägge stöden. 

– Det finns ofta anledning 

för företaget att låna upp mer 

pengar vid export. Lagret måste 

kanske utökas eller nya maskiner 

byggas. Den största risken 

är dock att affären görs upp 

i en utländsk valuta. När tillverkaren 

väl får betalt kan valutakursen 

ha gått ner och vinsten 

ätits upp. Exportlånet ges i valfri 

valuta. Då kan företaget också 

lättare beräkna hur mycket 

man vinner på affären. 

– Vi ser i dag att en del företag 

tvingas tacka nej till order 

från utlandet. Då kan exportlånet 

vara ett alternativ, säger 

FOTO: Jeff Nagy / Istockphoto 

Per Jonsson. Hela 500 miljoner 

har avsatts för lånet, och 

om pengarna tar slut tillförs 

mer. • 

KERSTIN LÖVGREN 

TVÅ EXPORTSTÖD 

Rörelsekreditgarantin. Med 

den kan din bank försäkra 

sig om att det lån ditt företag 

får ersätts med 50 procent 

vid en förlust. 

Exportlånet. Lånet kan du 

själv söka via Almis dotterbolag. 

Se deras hemsida 

almi.se för att hitta det kontor 

som ligger närmast dig. 

De kan: 

✓ ge ett större lån 

✓ ge lånet i utländsk valuta 

✓ förmedla kontakt med 

Exportrådet som kan ge 

kostnadsfri rådgivning. 

foto: solveig klug 

Ökat antal anställda i 

svenska koncerner utomlands 

TILLVÄXT Antalet anställda i svenska koncerner i utlandet uppgick 

år 2005 till totalt knappt en miljon personer. Det är en ökning 

med fem procent från föregående år, vilket betyder 42 

500 anställda. År 2005 fanns det 1 199 svenskägda koncerner 

i utlandet. Det framgår av en ny statistikrapport från ITPS 

(Institutet för tillväxtpolitiska studier) . 

– Den största ökningen skedde i Spanien med 6 800 personer 

och i Norge med 5500 personer. Antalet anställda minskade 

i några få länder, bland annat i Tyskland, USA och Indien, 

säger Markus Lindvert, ansvarig för den nya rapporten. 

Av de 1199 svenskägda koncernerna med verksamhet i utlandet 

2005 hade 365 koncerner, 30 procent, verksamhet i 

Norge. Mellan 20 och 25 procent av koncernerna hade verksamhet 

i de övriga skandinaviska grannländerna, Storbritannien 

och Tyskland. 

Statistik från hela den senaste tioårsperioden visar på en 

kraftig ökning av antalet anställda i svenska koncerner utomlands, 

vilket främst förklaras av en kraftig ökning i USA. • 

Lönsamt med kvalitetssäkrad el 

FORSKNING Oplanerade elavbrott och kortvariga spänningssänkningar 

kostar svensk industri flera miljoner varje år. Med 

övervakning av elkvaliteten i elnätet i förebyggande 

syfte skulle man spara mycket pengar. 

Det är målet med industridoktoranden Peter 

Axelbergs forskning som presenterades 

den 1 juni, vid en disputation på Högskolan 

i Borås. 

Syftet med hans forskning har varit att finna 

nya mätmetoder för att hitta störningskällor 

i nätet och att klassificera vissa typer av 

Peter Axelberg 

spänningsstörningar. 

Peter Axelberg arbetar som lärare på Institutionen Ingenjörshögskolan, 

Högskolan i Borås, sedan 1992. Parallellt med sitt 

lärarjobb är han dessutom delägare i företaget, Unipower AB, 

som utvecklar och marknadsför elnätsanalysatorer, precis det 

som jag forskat på, berättar han. • 

Nya medlemmar i Teknikföretagen 

Aluminium Land AB, Skara 

Anderssons Svets & Mekaniska i Mariestad 

Dorotea Mekaniska AB, Dorotea 

E.M. Eriksson Service AB, Borlänge 

Fager & Nordqvist AB, Stockholm 

GARO Produktion AB, Gnosjö 

Hakfelt Produktion AB, Bräcke 

Hartvig Industriteknik AB, Karlskoga 

Kalmar Tågkompetens AB, Timmernabben 

Kalmar Verkstadskompetens AB, Timmernabben 

KMP Heating AB, Kalmar 

Kärnhem Halland AB, Växjö 

Kärnhem Hus AB, Växjö 

Kärnhem Jönköping AB, Växjö 

Kärnhem Metc. AB, Växjö 

Kärnhem Mitt AB, Växjö 

Kärnhem Senior AB, Växjö 

Mela Tec AB, Piteå 

Milltech AB, Växjö 

Milltech Engineering AB, Växjö 

MX Composites AB, Linköping 

NordIQ Production AB, Västra Frölunda 

PASAFE AB, Örebro 

TEC i Sundsvall AB, Kvissleby 

Wåhlin AB, Sven, Krylbo 

www.teknikspanarna.se 

Så vinner vi de unga! 

Teknikspanarna är Teknikföretagens satsning på elever och lärare i skolår 

4-6. Syftet är att utveckla intresset för teknik och skapa förutsättningar för 

en ännu bättre teknikundervisning i grundskolan. Kan vi tidigt visa en positiv 

bild av teknikföretag är det ett första steg för att säkra våra medlemsföretags 

långsiktiga rekrytering av kompetenta och kreativa medarbetare. Under åren 

2004-2006 har vi mött 75 000 elever och 9 000 lärare i skolår 4-6, en satsning 

som fått stort genomslag och lett till en positiv utveckling i skolan. 

Nu lanserar vi fortsättningen… 

Teknikspanarna omfattar 

En TV-serie för klassrummet där vi förklarar hur tekniken i vår vardag har 

utvecklats och fungerar, vi besöker teknikföretag, tar reda på hur produkter 

tillverkas i Sverige och vilka personer som gör detta. Under våren 2008 kan de 

klasser som arbetat med serien få besök av Teknikspanarnas landsomfattande 

turné. Via webben kommer vi att fortsätta vår relation med elever och lärare, 

och fortsätta stötta och inspirera lärarna i sin teknikundervisning. 

Tipsa gärna lärarna på din ort om Teknikspanarna. 

På www.teknikspanarna.se fi nns mer information samt beställningsformulär.


Miljoner till klimatinvesteringar 

MILJÖ När Naturvårdsverket nu delar ut totalt 410 miljoner kronor 

i bidrag till klimatprojekt går startskottet för en mängd storskaliga 

miljösatsningar över hela landet. Inte minst i Västra Götaland där 

en femtedel av anslaget hamnar. 

Bland annat får Business Region 

Göteborgs branschsatsning Biogas 

Väst 25 miljoner kronor till 

satsningar på biogasproduktion 

och hållbara transporter. 

Tillsammans med motfinansie 

FOTO: Renate Micallef / Istockphoto ringen från andra aktörer handlar 

klimatinvesteringen om ca 147 miljoner i Göteborgsregionen. Klimatinvesteringsbidraget 

Klimp är ett statligt stöd till investeringar 

för att minska utsläppen av växthusgaser 

Med motfinansieringen handlar klimatinvesteringen i hela Västra 

Götaland om cirka 358 miljoner kronor. Och när det gäller hela 

landet är samma siffra cirka 1,8 miljarder kronor. Programmen 

beräknas minska de totala svenska utsläppen av växthusgaser 

med 310 000 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från mer än 

100 000 personbilar. • 

Lyckad satsning för små företag 

ÖKNING Över 90 procent av de företag som beviljats produktutvecklingsbidrag 

av Nutek uppger att deras marknadsposition förbättrats. 

70 procent säger att lönsamheten ökat. Det visar Nuteks 

utvärdering av bidraget och dess effekter på företagens konkurrenskraft. 

Nutek har mellan åren 2005 och 2006 beviljat 607 

små företag produktutvecklingsbidrag på sammanlagt 125 miljoner 

kronor. I Jämtlands län fick 17 företag stöd på totalt runt 3,1 

miljoner under 2005 och 2006. 

Programmet syftar till att öka små företags möjligheter att utveckla 

sina varor och tjänster så att de skapar affärsnytta. Bidrag har 

gått till företag med mindre än 100 anställda, främst inom områdena 

teknik, design, miljö och marknad. 

Förutom förbättrad marknadsposition och lönsamhet för 

många av företagen, säger 66 procent att de nått en ny marknad 

genom sin produktutveckling. • 

Teknikföretagens 

Plustjänster 

– förmånspaket för medlemsföretag 

med upp till 50 anställda 

Vi har förhandlat fram ett antal förmånliga er bjudanden, 

riktade till min dre och med elstora med lemsföretag. 

Ett mervärde till med lemskapet. 

Erbjudanden kommer från ledande 

företag inom respektive områden och 

till myck et för månliga priser och med 

villkor som inte an nars kan erbjudas 

enskilda fö retag. 

Utförligare information om 

förmånerna presenteras på vår 

hemsida www.teknikforetagen.se 

Intresseanmälan till 

irene.kennero@teknikforetagen.se 

Arbetsrätt 

EU-anpassning av arbetstidsregler 

i nya Teknikavtalet 

När EU-anpassade regler om 

dygnsvila kunde införas i Teknikavtalet 

2007 löstes en segdragen 

arbetstidsdiskussion 

mellan Teknikföretagen och 

IF Metall. 

Nya stupstocksregler ska 

träda in om parterna lokalt inte 

finner egna lösningar. 

DIREKTIV Bakgrunden är EUdirektivet 

från 1993, men som 

inte fullt ut förts in i svensk lagstiftning. 

– Vissa delar av regelverket 

har funnits i Sverige men ytterligare 

regler kom 2005 med en 

anpassningsperiod fram till 1 januari 

2007 för parter med kollektivavtal, 

säger Andreas Modig, 

jurist på Teknikföretagen. 

– Från IF Metall har under 

denna period förts fram att Teknikavtalet 

inte beaktat direktivets 

avsikter – främst gällande 

regeln om minst elva timmars 

vila per dygn. En omfattande 

genomgång inleddes därför under 

förra året, bland annat har 

en partsgemensam arbetsgrupp 

studerat lagstiftning, avtal och 

direktiv om arbetstider. 

Parternas olika uppfattningar 

kan beskrivas så här: 

• IF Metall ansåg att det centrala 

Teknikavtalet följer EU-direktivet 

men att de lokala tilllämpningarna 

kunde komma att 

stå i strid mot det genom exempelvis 

överenskommelser om 

scheman mellan företag och lokala 

fack respektive enskilda arbetstagare. 

• Teknikföretagen ansåg däremot 

att det redan i det gamla 

avtalet fanns så många skyddsmekanismer 

som garanterade 

tillräcklig vila att avtalet inte 

kunde komma i konflikt med 

direktivet. 

Normalt inte användas 

– Nu har en så kallad stupstocksregel 

införts i avtalet 

främst för att reglera dygnsvilan, 

säger Andreas Modig. Stupstocken 

är konstruerad så att 

den ska kunna användas – men 

normalt inte ska behöva tas 

fram. Tanken är att de lokala 

parterna ska klara detta. 

Huvudregeln är att anställda 

ska ha elva timmars sammanhängande 

dygnsvila. Avtalet 

definierar också hur brott mot 

EU-regler om minst elva timmars vila per dygn är nu införda i 

teknikavtalet. 

denna regel kan se ut, exempelvis 

när någon fortsätter efter sitt 

vanliga arbetspass och jobbar 

övertid och därmed inte hinner 

få elva timmars vila innan nästa 

arbetspass börjar. 

– Vi är överens om att detta 

inte främst är en regel om betalning 

utan om vila, säger Modig. 

Kompensation ska ske i tid vid 

ett senare tillfälle för det underskott 

som uppstått. Och det som 

ska kompenseras är inte arbetstid. 

Det blir alltså inte kompledigt 

som en följd av för kort 

dygnsvila utan ”kompvila”. 

Han understryker att det är 

mycket sällsynt med ett sådant 

övertidsarbete som innebär att 

arbetstagaren inte får åtminstone 

elva timmars dygnsvila, om 

inte en nödfallssituation uppstått, 

exempelvis maskinhaveri. 

Beredskap för vissa jourtekniker, 

som måste rycka in kan 

också leda till att dygnsvilan blir 

för kort. 

Längre korridor 

– Vi har kommit överens om 

centralt att lokala arbetstidsöverenskommelser 

om produktionsövertid, 

beredskap med 

mera normalt ska betraktas 

som att även dygnsvilan regleras. 

Endast i undantagsfall blir 

det sålunda nödvändigt att hålla 

centrala förhandlingar i arbetstidsfrågor, 

säger han. 

Ytterligare en nyhet i avtalet 

är en förlängning av den så kalllade 

korridoren – eller den tid 

som arbetsgivaren fritt disponerar 

att korta, flytta eller förlänga, 

från 24 minuter per dygn till 30 

minuter. 

– Det motsvarar 2,5 timmar 

per vecka och innebär en ökad 

flexibilitet för arbetsgivaren att 

anpassa bemanning efter produktionsbehov, 

säger Andreas 

Modig. 

– Regeln 

innebär 

dock 

som tidigare 

att 

arbetsgivaren 

måste ha 

framförhållning 

två veckor. Det går inte att på 

torsdagseftermiddagen bestämma 

att arbetspasset på fredagen 

ska förlängas med 1, 5 timmar 

exempelvis. 

En större flexibilitet i arbetstidsförläggningen 

står alltid 

högt upp på medlemsföretagens 

önskelista. Ur ett arbetsgivarperspektiv 

vore det givetvis enklast 

om bemanningen helt följde 

företagets behov. • 

FAKTA 

FOTO: diego cervo / Istockphoto 

Andreas Modig, jurist 


LOTTA FORSMAN 

EUs arbetstidsregler 

Minst elva timmars vila per 

dygn (behöver inte vara ett 

kalenderdygn) 

Rätt till rast om arbetsdagen 

är längre än sex timmar 

Minst 35 timmars sammanhängande 

veckovila 

Högst 48 timmars genomsnittlig 

veckoarbetstid per år 

Minst fyra veckors betald semester 

per år 

Nattarbete ska normalt vara 

högst åtta timmer per dygn 

i snitt

Lat: N 57º 38’ 24.84 

Long: E 18º 17’ 18.90 

Teknikföretagen@Almedalen 

Teknikföretagen företräder Sveriges viktigaste företag och finns 

därför på plats i Visby under Almedalsveckan för att informera, 

debattera och påverka. Tre seminarier du bör besöka: 

Tisdag 10 juli kl 9.30 

Avtalsrörelsen 2007 

– haveri för den svenska modellen? 

Medverkar gör bland andra 

Sven-Erik Österberg (s), vice ordförande i 

riksdagens arbetsmarknadsutskott 

Göran Johnsson, f.d. ordförande IF Metall 

Anders Lindström, Opo och tidigare 

generaldirektör för Medlingsinstitutet 

Karl Olof Stenqvist, vice VD och 

förhandlingschef Teknikföretagen 

Anders Weihe, chefsjurist Teknikföretagen 

Seminariet hålls i trädgården, Hamngatan 3. 

Onsdag 11 juli kl 9.30 

Östeuropa – ny tillväxtmotor 

Teknikföretagen presenterar en ny rapport om 

vad utvecklingen i östra Europa betyder för 

produktion och framtida jobb i 

Sverige. 


Kristina Alsér, VD Mercatus Engineering AB 

Pontus Braunerhjelm, professor och 

huvudsekreterare i Globaliseringsrådet 

Anders Rune, chefekonom Teknikföretagen 

Seminariet hålls i Högskolan på Gotland, 

Cramérgatan 3, lokal B23. 

Torsdag 12 juli kl 9.30 

Inför forskningspropositionen 2008 

– vad varje politiker bör veta 

Rapport om industrins samarbete med akademin. 

Hur bör det påverka forskningspolitiken? 


Anders Flodström, rektor KTH och tillträdande 

universitetskansler 

Hasse Johansson, vice VD Scania AB 

Anders Narvinger, VD Teknikföretagen 

Seminariet hålls i trädgården, Hamngatan 3. 

Moderator vid alla tre seminarierna är Pernilla Ström. 

För dig som inte kan vara på plats finns möjlighet att ta del av 

våra seminarier på www.teknikforetagen.se


De tjänar på att hålla ordning 

Visst ska vi städa och plocka 

undan. Men först måste vi 

producera. Det är det vi tjänar 

pengar på. Eller? 

– Nej, säger Glen Johansson 

på Industriellt Utvecklingscentrum 

Wermland i Arvika. 

Städa och ordna först. 

Det tjänar du på. 

Glen Johansson, 

Industriellt utvecklingscentrum 

Wermland. 

METOD För att få ordning måste 

man först få struktur på själva 

ordningen, enligt Glen Johansson. 

Annars är man strax 

tillbaka till den vanliga röran. 

Metoden, som kommer från 

Toyota, 

vill han nu 

föra ut på 

mindre företag. 

– Ordning 

lönar 

sig i längden 

för alla, 

lovar 

Glen men 

säger samtidigt 

att 

ekonomi 

ska man inte tala om i de här 

sammanhangen. 

– Då börjar man i fel ände. 

Ordningen ger bra ekonomi eftersom 

arbetet blir effektivare. 

Undersökningar pekar på att 

man vinner 20 procent mer tid 

och 30 procent mer utrymme. 

De fem S som Glen Johansson 

talar om är japanska (seiri, 

seiton, seiso, seiketsu samt 

shitsuke) och har i hans svenska 

version fått bli sortera, systematisera, 

städa, se till och standardisera. 

De fem S-en ska genomföras 

i rätt ordning. Först gäller det 

att sortera, att se efter vad som 

är användbart, vad som ska 

kastas eller återvinnas 

Var sak på sin plats 

Därefter ska man systematisera, 

alltså fundera på var allt 

ska stå. Verktygen hängs upp 

på tavlor. De som används ofta 

närmast arbetsplatsen, de 

som bara används ibland längre 

bort. Rätt materiel ska vara 

framtaget i rätt mängd. Och instruktioner 

och dokumentation 

ska också finnas synliga och lätt 

tillgängliga. 

Därefter vidtar städning i 

form av rengöring och kanske 

ommålning. 

Sedan är det dags att se till 

att upprätta en handlingsplan 

och utföra förändringarna. 

Slutligen spelas det femte 

Ordning och redan på Swecon i Arvika. 

S-et ut: standardisering så att 

ordningen hålls dag efter dag. 

Morgan Andersson, logistikchef 

på ventilationstillverkaren 

Swecon i Arvika har tagit 

till sig Glen Johanssons ordningsidéer. 

– Vi har börjat på en av avdelningarna 

för att lära oss. 

Swecon valde en avdelning 

där fem medarbetare per skift 

monterar comfortmodulen Parasol. 

– Trots att det är en av våra 

nyare avdelningar blev det en 

del att rätta till, säger Morgan 

Andersson. 

foto: Tomas nilsson/textra 

Fackligt stöd 

– Vi fick bland annat en hel 

pall full med verktyg som skulle 

någon annanstans, berättar 

Conny Widlund, som är 5Sombud 

i arbetslaget. 

Ungefär tio procent av hans 

arbetstid används inledningsvis 

till 5S-arbetet. Företaget har 

också en 5S-ansvarig som rapporterar 

till ledningsgruppen. 

Arbetet har fackets stöd: 

– Vi kan tydligare se vad 

som behöver göras på arbetsplatsen, 

säger Metalls lokale 

ordförande Ulf Eriksson. 

– Det är dock viktigt att inte 

frestas att ta ut tidsvinsten i 

personalminskning,. Då är man 

snart tillbaka i röran. I stället 

används tiden till personalens 

egen utveckling av produktionen 

på plats. • 

Tomas Nilsson/Textra 

Affärsguiden 

– ett praktiskt hjälpmedel för 

medlemsföretagets affärer 

Medlemmarnas Hus 

I Affärsguiden har vi samlat praktisk information 

för olika typer av affärsavtal, som till exempel 

• Checklistor för säljare och inköpare 

• Handledning i hur man väljer standardavtal 

• Sekretessavtal 

• Leveransklausuler 

• Vanliga frågor & svar 

Medlemmar i Teknikföretagen kan till mycket förmånliga priser 

boka konferenslokaler på Storgatan 5 i Stockholm. 

Elva nya lokaler i varierande storlek från 6 till 75 gäster. 

Information & bokning: 08-782 08 01 

www.teknikforetagen.se/affarsguiden 

Läs mer på: www.teknikforetagen.se/lokaler

TEKNIKFÖRETAGEN DIREKT #4 JUNI 2007 15 

Miljardmarknad i sikte för växande vindkraft 

Plötsligt, på bara något 

år, har vindkraften sparkat 

ifrån och blivit lönsam. 

Nu har nämligen tekniken, 

med effektivare verk, kommit 

ikapp politiken. Det 

som tidigare varit en verksamhet 

för idealister med 

starkt miljöengagemang är 

nu på väg att bli en industribransch 

med en marknad 

värd 50 miljarder kronor de 

närmaste åren. 

MEGAWATT I Kristinehamn 

håller nu Morphic Technologies 

dotterbolag Dynawind på 

att starta en fabrik speciellt för 

tillverkning av vindkraftverk. 

Här ska 100 vindkraftverk i 

storleksklassen tre megawatt 

produceras årligen. För närvarande 

är företagets kapacitet 

ungefär tio om året. Dessa 

tillverkas i ett av företagets 

dotterbolags anläggningar i 

Finnshyttan utanför Filipstad 

där man annars tillverkar och 

renoverar turbiner för vattenkraftverk. 

Två typer kraftverk 

Företaget har varit verksamt 

sedan 1999 i Karlskoga där huvudkontoret 

finns medan produktionen 

sker på andra platser 

i landet. Morphic ägnar 

sig inte bara åt vindkraft utan 

också andra energisystem 

med låg miljöpåverkan, såsom 

bränsleceller och vattenkraft. 

Morphic kommer att tillverka 

två typer av vindkraftverk, 

dels den finska konstruktionen 

WinWinD på 

licens i storleksklasserna en eller 

tre megawatt för kommersiell 

elproduktion. 

Morphic håller dessutom på 

att utveckla ett mindre vindkraftverk 

som ska kombineras 

med bränslecellsdrivna energikonverterare 

så att man 

ska kunna lagra vindkraften 

på plats och på så sätt skapa 

en kontinuerlig elförsörjning 

oberoende av de stora kraftnäten. 

Det ska därmed kunna 

användas för mindre energiförbrukare, 

kanske kommunikationsmaster, 

i terräng där 

det är svårt eller kostsamt att 

ansluta till elnätet. Man kanske 

kan anta att en och annan 

småländsk skogsinvånare 

också gladeligen skulle investera 

i ett. 

De stora vindkraftverken 

byggs på olika ställen och 

monteras sedan samman på 

plats. I Kristinehamnsfabriken 

ska tornen tillverkas medan 

rotorbladen kommer att tillverkas 

på annat håll, var är ännu 

inte offentligt. 

Ökat utrymme 

Som bransch kommer vindkraften 

att expandera de kommande 

åren. Staten vill att tio 

terawattimmar ska genereras 

av vind år 2015. Idag är produktionen 

0,9 TWh. Här finns 

alltså ett rejält marknadsutrymme. 

Och vd Jonas Eklind 

Integrerade partnerskap sökes av Morphic 

Ett vindkraftverk består av 

en mängd komponenter 

från underleverantörer. Med 

tanke på den svenska marknadens 

utveckling, och även 

den globala, som växte med 

35 procent i fjol, kommer ett 

antal teknikföretag att kunna 

göra sig gällande. 

SAMARBETE – Komponenterna 

vi behöver är kraftiga konstruktioner 

men med hög precision. 

Torn till vindkraftverk 

ska tillverkas i Morphics 

Kristinehamnsfabrik. 

Det handlar om hydraulik av 

olika slag, lager, styrelektronik 

och elektromekaniska komponenter 

bland annat, säger 

Morphics vd Jonas Eklind. 

– Vår situation förenklas lite 

av att vi licenstillverkar en färdig 

konstruktion. Det innebär 

att alla dokument och specifikationer 

är klara. 

– På sikt vill vi naturligtvis 

att även underleverantören 

är med i utvecklingen av 

komponenterna och det är 

också viktigt att vi själva har 

innovationskraft och produktionskunnande, 

säger Jonas 

Eklind som inte är någon vän 

av outsourcing som innebär att 

man producerar så billigt som 

möjligt för stunden. 

Han förfäktar en intelligent 

outsourcing som förutsätter ett 

partnerskap mellan kund och 

leverantör där leverantören, eller 

varför inte partnern, får vara 

en integrerad 

del 

av kundens 

process. 

Närheten 

är viktig 

, såväl 

fysiskt som 

organisatoriskt. 

Då 

kan man 

Jonas Eklind, vd 

Morphic. 

redan tidigt i ett utvecklingsprojekt 

göra strategiska val för 

FOTO: Todd Arbini / Istockphoto 

hävdar att marknaden kan 

växa ytterligare. 

– Man funderar redan på 

kraftigt höjda målsättningar 

till 2020. Förra årets höjning 

av målet för förnybar energi 

till 17 terawattimmar 2016 

samt att systemet för gröna 

certifikat förlängs till 2030, tyder 

på det, säger han. 

– Beräkningar visar också 

att med hänsyn tagen till energimyndighetens 

alla kriterier 

för vad som kan betraktas 

som Riksintresseområden 

för vindkraft kan man med 

dagens teknik bygga minst 80 

TWh landbaserad vindkraft. 

För närvarande är Morphic 

det enda svenska företaget 

som levererar vindkraftverk 

men det finns också utländska 

vindkraftsföretag som tillverkar 

i Sverige. Danska Vestas 

gjuter dels rotornav och turbinfundament 

i Guldsmedshyttan, 

dels mindre komponenter 

i Lidköping genom det 

egna dotterbolaget Vestas Castings 

Guldsmedshyttan AB. 

I Malmö använder dessutom 

tyska Enercons dotterbolag 

EWP Windtower Production 

AB de gamla maskinerna 

för ubåtstillverkning till att i 

stället göra torn till vindkraftverk. 

• Tomas Nilsson/Textra 

produktionen vilket skapar en 

bra totalekonomi. 

– Det finns också en risk att 

man åsidosätter produktens 

konkurrenskraft över tid. När 

produktionen läggs ut koncentrerar 

sig leverantören på att 

producera så billigt som möjligt 

medan kunden ”glömmer” 

produktionen och ägnar sig åt 

nya utvecklingsprojekt i stället, 

anser Jonas Eklind. • 

Tomas Nilsson/Textra

Posttidning B 

Avsändare: Teknikföretagen, Box 5510, 114 85 Stockholm 

PRESSGRANNAR 

Stark tillväxt ökar teknikerbrist 

Svenska teknikföretag får en stark 

produktionstillväxt i år. Men brist 

på resurser kan leda till stigande priser 

varnar branschorganisationen 


Enligt prognosen för 2007 blir 

förra årets mest expansiva branscher, 

maskin- och teleindustrin, 

vinnare även i år. Men även bilindustrin 

och metallvaruföretagen får 

stark tillväxt. 

22 procent av företagen har dock 

sagt att de har brist på tekniker och 

ingenjörer. 

Ny Teknik 21/05/07 

Industrijobben blir fler igen 

Nu kommer jobben inom industrin. 

Sedan förra högkonjunkturen har 

60 000 jobb försvunnit på fabrikerna 

i Sverige. 

Men färsk statistik från SCB visar 

på ett trendbrott och antalet sysselsatta 

i industrin ökade under första 

kvartalet i år. 

Det har varit ett bra kvartal. Ökningen 

är god jämfört med ett år tidigare. 

Maskin- och metallvaruföretag 

ökar snabbast, säger Anders 

Rune, ekonom på branschorganisationen 


Dagens Industri 18/05/07 

Teknikcollege planeras i Ådalen 

Möjligheten att starta ett Teknikcollege 

undersöks i Kramfors, Sollefteå 

och Härnösands kommuner. Avsikten 

är också att samarbeta med 

Jämtlands län där man redan kommit 

en bit på väg. 

Det är Teknikföretagen och IF 

Metall som tagit initiativet till satsningen 

på teknikcollege. Godkända 

teknikcollege finns i Örebro, Östergötland, 

västra Mälardalen, Värmland, 

västra Skåne och Bergslagen. 

Allehanda.se 11/05/07 

1,5 miljoner till teknikutbildning 

Tekniska högskolans program Teknisk 

fysik och elektroteknik, Linköpings 

universitet får utmärkelsen 

”Årets teknikutbildning 2007” av 

Teknikföretagen. Juryns motivering 

är att utbildningen kombinerar djup 

och bredd och att studenterna får en 

examen lämpad för många positioner 

i företagen. Programmet får en 

miljon kronor, plus 500 000 i stipendier 

till studenterna. ”Årets teknikutbildning” 

ska öka intresset för teknikämnet 

i skolan. 

Corren.se 04/05/07 

Intervjun: Svenåke Berglie 

Dans på slak lina för personbilar 

– Tillväxtmöjligheterna för svensk fordonsindustri finns hos underleverantörerna, 

inte hos tillverkarna. Personbilsbranschen blir en dans på slak lina 

framöver. Det säger Svenåke Berglie, vd i FordonsKomponentGruppen, FKG. 

Han har deltagit i 

en arbetsgrupp 

i anslutning till 

en studie av fordonsbranschen 

som statliga 

Vinnova lade fram i maj. 

Den visade att nästan inget 

land är så beroende av den 

här industrin som Sverige. 

Det är lika många som arbetar 

i över 400 fristående 

företag som leverantörer 

med mera som hos de stora 

tillverkarna Volvo, Saab 

och Scania. 

Vinnovarapporten 

var inte precis den första 

branschstudien. FKG lade 

2006 fram undersökningen 

”Analys av det svenska 

klustret av leverantörer 

till fordonsindustrin” och 

året innan en rapport om 

hela branschen till ”Strategigruppen 

för svensk fordonsindustri”. 

Den förra visade bland 

annat att 272 företag levererade 

för 119 miljarder kronor 

till fordonsindustrin 

varav 33 miljarder gick till 

tillverkare utomlands. 2005 

års undersökning gav en 

bild av en bransch i stark 

global tillväxt men också 

en allt hårdare konkurrens. 

Många myter florerar 

Enligt Vinnovarapporten har 300 av de 

400 undersökta företagen bara liten eller 

ingen export och bara ett 40-tal bedriver 

någon forskning och utveckling, 

FoU. Det tror Svenåke Berglie är en grov 

underskattning och har begärt en fördjupad 

studie av saken. 

– Det finns så mycket myter om 

svensk fordonsindustri, säger han. 

En sådan är att underleverantörerna 

bara levererar till Volvo, Saab och Scania. 

I själva verket exporteras 20 procent. 

Allt fler svenska leverantörsföretag 

har dessutom produktion utomlands. 

– Det är där framtiden finns för dem, 

säger Berglie. 

En annan myt är att det är de stora 

tillverkningsföretagen som hela tiden 

tar fram nya elektroniska system och 

Svenåke Berglie, vd i Fordons- 

KomponentGruppen gör upp 

med myter om branschen. 

står för innovationerna. Men de kommer 

i regel från underleverantörerna 

och ofta från utlandet. 

Svenåke Berglie är också lite skeptisk 

till uttalanden från politiker och andra 

att industrin måste satsa på design, 

toppteknik och annat för att möta konkurrensen 

från länder med lägre löner. 

– Vi kan aldrig undvika att konkurrera 

med låga totalkostnader, och hur 

många kan förresten jobba med toppteknik? 

Därför ska vi satsa på att förbättra 

produktionsteknik och produktivitet. 

Vi kan också utnyttja att vi är bra 

på höghållfasta material, säger han. 

Folk måste flytta 

Han ser en risk i att diverse oriktiga föreställningar 

om branschen leder till 

felsatsningar. 

Han tycker också att mer borde göras 

åt att en tredjedel av underleverantörerna 

har svårt att hitta kompetent 

personal vilket är en 

stor riskfaktor. 

– Folk måste flytta dit 

där jobben finns. Det måste 

också satsas mer på utbildning 

och vidareutbildning 

för att få fram kvalificerade 

operatörer. Det kanske 

finns mycket sådan kompetens 

bland våra invandrare, 

säger han. 

De stora tendenserna 

i fordonsbranschen i landet 

är att omsättningen stadigt 

ökar men att sysselsättningen 

minskar både hos 

tillverkarna och hos leverantörerna. 

Totalt beräknas det finnas 

140 000 jobb i branschen. 

Volvo, Saab och Scania 

köper allt mindre andel, 

nu bara 20-25 procent, från 

svenska underleverantörer 

vars lönsamhet i regel 

är svag. 

Utvecklingsmöjligheterna 

för dessa anser Berglie 

ligger i att bli mer aktiva utomlands. 

Det gäller både att exportera 

och att sälja mer till 

de svenska biltillverkarna 

som ofta har sina inköpskontor 

nere i Europa. 

– Underleverantörerna måste lära 

sig språk och andra affärskulturer. 

Samtidigt bör de med hjälp av egna anläggningar 

utomlands öka sina marknadsandelar, 

säger Svenåke Berglie. • 

 


FKG 

FordonsKomponentGruppen, FKG, är 

sedan 20 år en organisation för leverantörerna 

till fordonsindustrin. 

✓ Idag har man 300 medlemmar, 

alltifrån globala verkstadsföretag 

med dotterbolag till små, nya företag. 

✓ I gruppen finns bland annat råmaterialtillverkare, 

försäljningsbolag, 

konstruktions- och 

designföretag, mjukvaruföretag 

och serviceföretag.

TeknikfÃ¶retagen Direkt nr 4 2007

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?