DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

#7 oktober 2009 tidningen för dig i försäkringskassan 

CHRISTER 

KOM IGEN 

TACK VARE 

REHABSTEGET 

sjuka män 

behandlas 

bättre 

Datapionjärerna 

minns sitt 

70-tal 

ÅRETS CHEF 

Man måste 

vara uppriktig

#7 

INNEHÅLL 

Jag ser mina fördomar 

i vitögat 

chefredaktören 

catharina 

byström 

catharina.bystrom@ 

forsakringskassan.se 

I det här numret skriver vi bland annat 

om att män och kvinnor behandlas 

olika (sid 16). Och då står man där, 

öga mot öga med sina fördomar. Det 

är så jobbigt. Jag vill vara en upplyst, 

fördomsfri, modern människa. Och 

trots att jag anser mig vara vidsynt 

(vem gör inte det?) visar det sig att jag 

ändå har vanföreställningar som jag 

helst inte vill veta av. 

Jag brukar säga att jag är den som 

gjort mest för integrationen i min 

bekantskapskrets eftersom jag bildade 

familj med en invandrare. Jag 

har verkligen tränat i åratal på att 

acceptera barnens far under epitetet 

”invandrare”. För mig är han främst 

en särdeles vanlig eldfängd fransman 

som fortfarande inte förstår att man 

tar av sig skorna inomhus. 

Men det var först häromveckan som 

någon påpekade att mina barn räknas 

som andra generationen invandrare i 

statistiken. Va? Mina barn? Visserligen 

tillbringade 11-åringen sina första år i 

Paris och talar franska flytande men 

för mig är hon lika svensk som Tore 

Skogman. 

Nu började en inre brottningsmatch. 

Jag har väl ingen förutfattad mening, 

inrotad vanföreställning eller ogrundad 

uppfattning om detta? Non pas moi. 

Så det är bara att gå vidare och bryta 

ned nästa fördom. T ex. att unga hippa 

22-åriga killar gärna får göra flams-tv 

och radio, att 40-talistmän i reklambranschen 

i kashmirtröjor överskattar 

sin betydelse, att danskar inte är så gemytliga 

som vi tror och att skolministern 

förmodligen ställer sina egna barn 

i skamvrån, det är därför han kräver 

samma disciplin i skolan. Men detta är 

förstås bara fördomar. Eller? 

Therese 

Karlberg 

7 enhetschef, 

omprövningsenheten 

NFC Sthlm Klara. 

Joakim 

tranquist 

leder ett 

16 projekt 

om jämställdhet 

för handläggare. 

AKTUELLT Kontorsstrukturen in i fas 

två 4 |Kraftig ökning av omprövningar 

6 |Otydligt förslag om dem 

som lämnar sjukförsäkringen 8 

TAR EN TITT PÅ hur Försäkringskassans 

datasystem har gått 

från kortsystem via terminaler till 

persondatorer 10 

FUNDERAR PÅ hur våra fördomar 

egentligen ser ut. Och lär oss 

mer 16 

BERÄTTAR OM hur Christer, 

sjukskriven sen länge, fick hjälp av 

Rehabsteget 18 

TALAR MED Tusse Ellsäter 

som har utnämnts till årets chef på 

Försäkringskassan 20 

datornostalgi 

I november byts det gamla 

10 datasystemet Bull ut mot 

Unix. Minns de första terminalerna. 

maria 

hörk 

är projektledare 

för 18 

Rehabsteget som 

startade i fjol. 

Christina 

Eriksson 

22 jobbar 

på servicekontoret 

i 

Varberg. 

NEDSLAGET På servicekontoret i 

Varberg har man inga köer 22 

NYA RÖN Egenintresset går före fakta 

24 | Svensk sjukfrånvaro närmar 

sig Europanivån 24 |Politiska åsikter 

påverkar handläggningen 26 

ÅSIKTER & DEBATT Läkarintyget 

ger ingen likriktning 27 | Ljungbergs 

mediemix 28 | Enkät om 

datorarbete 28 

 

NYFIKEN PÅ... Mariann Wennberg, 

administrativ assistent i Falun 29 

 

NÄST SIST Om en bra ordbok 30 | 

Sjukkontrollant för 50 år sedan 31 

 

PS Generaldirektör Adriana Lender 

får sista ordet 32 

2 dagens socialförsäkring • Oktober 2009

SIDAN 3 

Välkommen 

kundnytta|adoptionskostnadsbidrag|barnbidrag|bostadsbidrag|föräldrapenning|havandeskapspenning|jämställdhetsbonus|tillfällig föräldrapenning|underhållsstöd|underhållsbidrag|aktivitetsersättning|arbetsskadeförsäkring|närståendepenning|rehabiliteringsersättning| 

reseersättning|sjukersättning sjuklön|sjukpenning|smittbärarpenning|statligt personskadeskydd|särskilt högriskskydd|arbetshjälpmedel 

Föräldrar gillar Internettjänsten 

Det kommer in en hel del positiva omdömen 

om föräldratjänsten på webben. Föräldrar som 

tycker den fungerar bra och är enkel att använda. 

En del har dock synpunkter på hur den kan 

utvecklas för att bli ännu bättre. ”Jag tycker att 

klagomål och beröm 

sidan fungerar bra och att de flesta funktionerna 

är OK, men en sak som jag verkligen saknar 

är att kunna se kommande utbetalningar. Som 

föräldraledig vill jag också gärna kunna se exakt 

hur mycket jag kommer att få vid nästa 

utbetalning” skriver en kvinna. 

Lena Glennert är marknadsansvarig för 

kundcenter/självbetjäning. Hon berättar att 

båda de önskade förbättringarna ligger i utvecklingsplanen 

och är på gång. 

– Hur mycket pengar man kommer att få 

nästa utbetalning kommer man att kunna se 

redan efter nästa release som är i november 

på gång 

Riksdag och 

departement 

21/10 Proposition om 

ändringar i premiepensionssystemet. 

23/10 Proposition om 

förstärkt stöd för att 

bryta utanförskapet för 

människor med långvarig 

sjukfrånvaro. 

1/11 Lokal service i 

samverkan. 

Slutbetänkande. 

Försäkringskassans 

uppdrag 

20/10 Prisjämförelsetjänst 

på webben för 

tandvårdsstödet. 

29/10 Utgiftsprognos 

till regeringen. 

i år. Dock kan man se det tidigast tre dagar 

innan själva utbetalningen sker. När det gäller 

möjligheten att se kommande utbetalningar så 

dröjer det till november nästa år, säger Lena. Vi 

har varit tvungna att prioritera i utvecklingen 

på grund av att resurserna inte räcker för allt 

på en gång. 

En annan förälder skriver och berättar att 

hon just påbörjat sin föräldraledighet och att 

hon tycker att Internettjänsten fungerar utmärkt. 

Hon störs dock av sidindelningen som 

tvingar henne att göra olika val och klicka sig 

vidare. Hon önskar sig all information uppdaterad 

på en och samma sida. 

– Jag förstår önskemålet, säger Lena Glennert, 

men på grund av den stora volymen information 

så valde vi att dela upp informationen 

i flera steg för att kunderna skulle slippa 

att sitta och skrolla sidan. Jag tror att de flesta 

tycker att det är enklare och tydligare med det 

sätt som sidan nu är uppbyggd. 

29/10 Prognoser och 

utfall för jämställdhetsbonusen. 

30/10 Utbetalning och 

fordringshantering i 

utlandsärenden. 

1/11 Förslag om differentierad 

timschablon 

för assistansersättning. 

6/11 Resultatinformation 

enligt strategisk 

utvecklingsplan. 

I Försäkringskassan 

13/10 Socialförsäkringsforskningens 

dag. 

Temat är Försäkringskassan 

i förändring. 

Plats: Stockholm. 

5/11 Försäkringskassans 

styrelse sammanträder. 

I omvärlden 

15/10 Satsa friskt – 

slutkonferens. 

Ett av seminarierna 

ställer frågan om Försäkringskassan 

har 

möjlighet att bli en av 

landets mest utvecklade 

arbetsplatser. 

17/11 Åldrande och 

arbete. 

Arrangör: Niva (Nordiska 

institutionen för 

vidareutbildning inom 

arbetsmiljöområdet). 

Plats: Uppsala. Mer 

info: www.niva.org. 

DE 5 hetaste debatterna på forum 

1 Förslag om rökning på gång. För eller emot 

rökning på arbetstid 2 Är du ett biblioteksfan? 

3 Har jag rekordet i anställningsår? 4 Dagens 

dikt 5 Läsbarheten på Fia 

|assistansersättning|bilstöd|handikappersättning|kontaktdagar|vårdbidrag|europeiska sjukförsäkringskortet 

|sjuk/vård utomlands|tandvård|aktivitetsstöd|utvecklingsersättning|efterlevandeförmåner|pension 

Anna 

Bergqvist 

som anställdes som 

processförare vid 

processjuridis ka 

enheten i Stock holm 

den 1 september. 

Vad var det som lockade dig till 

Försäkringskassan? 

– Jag har jobbat på domstol under 

längre tid och ville gärna pröva hur 

det var att vara part och processa 

istället. 

Var har du arbetat tidigare? 

– Jag tog min juristexamen 2002 

och har efter det arbetat vid olika 

myndigheter samt vid Länsrätten 

i Stockholms län respektive Kammarrätten 

i Stockholm. 

Hur har din första månad 

varit? 

– Det har varit en stor omställning 

i positiv bemärkelse. Arbetet 

här är mer självständigt än i domstolarna 

och det är högre tempo 

här. Jag trivs verkligen och har 

kommit in bra i jobbet. 

Vad har varit bäst? 

– Oj, vilken svår fråga men jag 

måste svara kollegorna i så fall. Och 

stämningen på enheten. Det är ett 

väldigt öppet klimat med högt i tak 

och man hjälper verkligen varandra 

i arbetet. 

Har du haft möjlighet att representera 

Försäkringskassan 

i rätten ännu? 

– Ja det har jag, men jag har inte 

varit på någon muntlig förhandling 

än. Jag har ju erfarenhet av att arbeta 

så att säga på den ”andra sidan” 

och det ska jag väl kunna dra en 

viss fördel av. 

Du har en visstidsanställning 

fram till den sista november. 

Känns det som om du vill 

stanna kvar om det ges möjlighet? 

– Ja, det vill jag absolut göra i så 

fall. 

115 nya medarbetare anställdes 

under september. Av dessa är 11 

tillsvidareanställda. 

dagens socialförsäkring • Oktober 2009 3

AKTUELLT 

5 minuter med 

Rolf 

Lindberg, 

HR-direktör 

vid Försäkringskassan. 

Lönepolicyn 

har reviderats 

Försäkringskassan har 

reviderat sin lönepolicy. 

Framförallt har de individuella 

kriterierna för 

lönesättning blivit färre. 

Varför har lönepolicyn 

reviderats? 

– De individuella kriterierna 

har upplevts som för 

många och alldeles för omfattande. 

– Däremot har det inledande 

avsnittet i policyn om 

önskvärda tillstånd för lönepolitiken, 

bland annat när 

det gäller lönespridning och 

lönedifferentiering, uppfattats 

positivt. Även parternas 

gemensamma löneprinciper 

har stämt mycket väl överens 

med den lönebildning 

som drivits sedan vi blev en 

myndighet. 

Vilka är de nya kriterierna? 

– Det är nu endast fyra individuella 

kriterier som medarbetarna 

ska värderas utifrån 

i samband med lönerevision. 

Det gäller ansvar, kundfokus, 

resultat och samarbete. För 

chefer tillkommer ledarskap 

som kriterium. 

När kommer den nya 

lönepolicyn att användas 

första gången? 

– De nya individuella kriterierna 

kommer att tillämpas 

första gången i samband med 

den kommande lönerevisionen 

den 1 januari 2010. 

Hur ska policyn förankras 

inom organisationen? 

– Under hösten kommer 

diskussioner om Försäkringskassans 

lönepolitik föras i 

olika ledningsgrupper. Senast 

i november kommer alla 

anställda få en genomgång av 

lönepolicyn av sin chef. 

Sven-Erik Johansson 

Nu tas steg två i 

Ingen koppling till de lokala 

försäkringscentren (LFC) 

och serviceenheter i stället 

för lokalkontor. Det är den 

största förändringen när steg 

två nu tas i Försäkringskassans 

utveckling av kontorsnätet. 

Nu tar Försäkringskassan steg 

två i utvecklingen av kontorsstrukturen. 

Satsningen på servicekontor 

fortsätter medan 

samverkanskontoren med Arbetsförmedlingen 

successivt avvecklas. 

Hittills har Försäkringskassan 

öppnat ett 80-tal servicekontor 

tillsammans med Skatteverket. 

Och fler ska det bli, 2011 är planen 

att 124 kontor ska finnas på 

plats. 

Däremot finns ingen framtid 

för de så kallade samverkanskontoren 

med Arbetsförmedlingen. 

En anledning är att Arbetsförmedlingen 

själva har planer på 

– Våra generalister får en 

viktig roll när vi utvecklar 

kontorsnätet runt om i 

landet. De behövs för bokade 

möten med kunderna och informationsgivning 

till olika 

grupper. Det säger försäkringsdirektör 

Svante Borg. 

Försäkringskassans kunder 

kommer efterhand i ökad utsträckning 

att använda sig av 

självbetjäningstjänster och telefonkontakt 

med kundcenter. 

Spontana besök kommer att ske 

vid de servicekontor som håller 

på att byggas upp i samverkan 

med Skatteverket och på sikt 

med Arbetsförmedlingen. 

Men det kommer att behövas 

handläggare som kan möta 

att satsa på servicekontor och 

distansservice. En annan orsak 

är att begreppet ”samverkanskontor” 

har skapat fel förväntningar 

från kunden om vilken 

service som Försäkringskassanserbjuder. 

Samverkan gäller bara 

kring lokalen. 

Men för att även i fortsättningen 

kunna erbjuda service 

på mindre orter skapas serviceplatser. 

Det innebär att Försäkringskassan 

köper en enkel servicenivå 

av en kommun. Här 

finns också möjlighet att erbjuda 

bokade besök och så småningom 

så kallad distansservice. 

Serviceenheter 

En annan viktigt pusselbit i kontorsnätet 

är de nya så kallade serviceenheterna. 

De etableras för 

att kunna hantera övriga uppdrag 

som lokalkontoren har idag 

och för att erbjuda personliga 

möten för kunder som behöver 

Steg två innebär 

n Fortsatt etablering av 

servicekontor. 

n Samverkanskontor 

avvecklas successivt och 

ersätts av serviceplatser. 

n Serviceplatser ska 

komplettera servicekontoren 

och utformas efter 

lokala behov. Det innebär 

att Försäkringskassan 

köper en enkel servicenivå 

av en kommun eller annan 

myndighet. 

n Serviceenheter erbjuder 

fördjupad information, 

personliga möten, gruppinformationer 

och andra 

uppdrag som lokalkontoren 

har idag. 

n Distansservice är ett 

personligt möte med hjälp 

av en teknisk bildlösning. 

Ska erbjudas på serviceplatser 

med start från 2010. 

Vi måste vårda våra generalister 

kunderna på andra orter än där 

servicekontoren finns. Dels för 

att ta emot bokade besök, dels 

för att ge information till grupper 

av försäkrade, till exempel 

föräldrar. 

Jobbar för flera myndigheter 

Dessa uppgifter sköts idag av 

generalisterna på lokalkontoren 

och så blir det även framledes 

men då utifrån de nya serviceenheterna 

och serviceplatserna. Att 

lägga fördjupad information och 

vägledning på servicehandläggarna 

vid servicekontoren passar 

inte så bra eftersom de jobbar för 

flera myndigheter. Dessutom är 

inte Försäkringskassan huvudman 

för alla servicekontor. 

– Vi måste 

därför vårda 

våra generalister, 

säger 

Svante Borg. 

– Vi har 

äntligen uppmärksammat 

Svante Borg 

att vi gjorde 

fel när vi tog 

bort yrkesrollen generalist. Nu 

har vi rättat till det och lyfter i 

stället fram betydelsen av generalistrollen 

eftersom vi behöver 

den. 

Under uppbyggnaden av servicekontorsnätet 

fortsätter generalisterna 

att bemanna lokalkontoren. 

Dessutom kommer 

de att medverka i kompetensut- 


kontorsutvecklingen 

det. Här ska finnas kompetens 

för bokade möten och för att ge 

information till speciella kundgrupper. 

Det är en fördjupning 

av servicekontorens service. 

Distansservice 

Ett viktigt komplement blir att i 

framtiden kunna erbjuda så kallade 

distansservice. Det kommer 

att kunna komplettera servicen 

på serviceplatserna och innebär 

ett virtuellt men personligt 

möte på distans med hjälp av en 

teknisk telebildslösning. 

Här kan Försäkringskassan ge 

både rådgivning och mer ärendespecifik 

information. 

Redan under slutet av detta år 

ska möjligheterna till distansservice 

utredas för att man sedan 

ska kunna börja installera tjänsten 

under 2010. 

Catharina Byström 

catharina.bystrom@forsak ringskassan.se 

Servicekontor 

Serviceplatser med distansservice 

Serviceenhet 

Servicekontoren 

blir stommen i 

det nya kontorsnätet. 

Som komplement 

finns serviceenheter, 

bemannade 

med generalister, 

för att ta hand om 

bokade besök och 

informationsgivning. 

De bokade mötena 

äger rum på olika 

serviceplatser, som i 

framtiden också kan 

erbjuda distansservice. 

vecklingen av servicehandläggarna 

på servicekontoren i frågor 

som rör socialförsäkringen. 

Oftast med råd och stöd men i 

en del fall också som lärare och 

handledare. Vid behov kommer 

de även att kunna förstärka 

socialförsäkringskompetensen 

på servicekontoren, ungefär 

som Skatteverket gör i deklarationstider. 

Exakt hur många av dagens 

generalister som får rum i den 

nya organisationen törs inte 

Svante Borg svara på. Det handlar 

om befattningar både på servicekontor 

och serviceenheter 

och beror på var man bor, var 

man vill jobba och med vad. 

– Det blir ett personligt val. 

Men ett stort antal generalister 

kommer att kunna fortsätta med 

sitt viktiga jobb som de också oftast 

trivs med. 

Får ett nytt system 

Den stora vinsten med den nya 

kontorsorganisationen är enligt 

Svante Borg att Försäkringskassan 

får ett system som klarar att 

ta hand om alla uppgifter i det 

lokala kundmötet. Dessutom 

ger de blivande serviceplatserna 

möjlighet att utnyttja framtida 

teknik för distansservice. 

– På så sätt kan vi vara en modern 

myndighet som möter kunderna 

där de vill möta oss. 


sven-erik.a.johansson.forsakringskassan.se 


lanseras i mobilen 

Försäkringskassan lanseras 

nu i mobiltelefonen. Det gör att 

man kan utföra sina ärenden när 

och var man själv vill. De första 

tjänsterna är anmälan om vård 

av barn för tillfällig föräldrapenning 

och de tio dagarna vid 

barns födelse eller adoption. Det 

går också att beställa EU-kort till 

hela familjen samt läsa nyheter 

från Försäkringskassan. 

– På sikt ska vi kunna utvidga 

med fler tjänster, säger Lena 

Glennert, marknadsansvarig på 

Försäkringskassan. 

– När det blir 

möjligt för kunden 

att identifiera 

sig ska han eller 

hon kunna följa sitt 

ärende via mobilen. 

För att kunna använda Försäkringskassan 

i mobilen krävs 

en telefon med Internetuppkoppling. 

Därefter laddas ett 

gratisprogram ned från Försäkringskassans 

webbplats. Den 

nya mobiltjänsten kostar som ett 

vanligt SMS. 



AKTUELLT 

Förlängd avräkning 

för assistans 

n n n Försäkringskassan föreslår 

att avräkningsperioden inom 

assistansersättningen förlängs 

till tolv månader. En uppföljning 

har visat att de nuvarande sex 

månadernas avräkningsperiod 

inneburit begränsningar för personer 

som är egna arbetsgivare 

av personlig assistans. 

Det har främst rört kostnader 

för utbildning till assistenterna, 

längre resor tillsammans med 

assistenterna och åtaganden 

kopplade till arbetsgivaransvaret. 

Ohälsotalet har 

minskat tio dagar 

n n n Ohälsotalet fortsätter 

att minska i allt snabbare takt. 

I augusti var det 33,8 dagar. 

Sjukskrivningarna minskar mest. 

De blir kortare och färre och 

minskningen sker i alla län och 

gäller både män och kvinnor 

oavsett födelseland. Även sjuk– 

och aktivitetsersättningarna minskar 

om än inte så mycket. 

Ohälsotalet har därmed minskat 

hela tio dagar. Som högst var 

det uppe i 43,3. Det var 2003. 

Premiepensionen ska 

anpassas till spararna 

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss 

förändringar som ska 

förenkla för pensionsspararna. 

Premiesparfonden läggs ned och 

ersätts av förvalsalternativ med 

generationsprofil. Den som inte 

aktivt väljer en fond får då en placering 

där risknivån är relaterad 

till spararens ålder. Förvalsalternativet 

ska vara fritt valbart. 

Den som själv vill välja fonder 

ska erbjudas färdiga premiepensionsportföljer 

med olika 

risknivåer. 

Vidare föreslås att den nya 

Pensionsmyndigheten ska få ta 

ut avgifter vid fondbyte och att 

reglerna om efterlevandeskydd, 

som ännu inte har tillämpats, tas 

bort eftersom det inte kan erbjudas 

självfinansierat och enligt 

försäkringsmässiga principer. 

Fel prisbasbelopp 

n n n Det nya prisbasbeloppet 

är 42 400 kronor och inte 42 000 

som felaktigt angavs i DS nr 6. 

Kärva tider trots mer pengar 

Försäkringskassans budget 

förstärks med 600 miljoner 

2010. Men de ekonomiskt 

tuffa tiderna är inte över. 

– För 2010 har vi fått det vi begärde 

vilket vi förstås är nöjda 

med, säger Per Åkesson, chef för 

GD-staben vid huvudkontoret. 

Inför 2009 saknades det pengar 

i budgeten men under året 

har regeringen skjutit till de 

medel som behövts för att klara 

driften. Att Försäkringskassans 

administrativa budget från och 

med 2010 förstärks med 600 miljoner 

per år ser Per Åkesson som 

ett uttryck för att Försäkringskassans 

argumentation har varit 

trovärdig. 

Att man förklarar sig nöjd 

med tilldelningen i budgeten betyder 

dock inte att de hårda åren 

är över. 

– Till skillnad från de senaste 

åren har vi nu en budget i balans. 

Men även i budgeten för 2010 

ligger ett rationaliseringsbeting 

som vi sagt att vi ska klara av. 

Inför nästa år finns två stora 

osäkerhetsmoment. Aktivitetsstödet 

som fortsätter att växa i 

l Nytt för företagare 

– Möjlighet att välja längre karenstid 

i sjukförsäkringen. 

– Den särskilda begränsningsregeln 

tas bort. 

– Under uppbyggnadsskedet av 

ett företag, som nu får ta två år, 

ges samma sjukpenningsgrundande 

inkomst som en anställd 

skulle haft. 

– Ett högkostnadsskydd för 

arbetsgivare ger ersättning för 

sjuklönekostnader över 2.5 gånger 

den genomsnittliga sjuklönekostnaden 

för samtliga företag. 

l Nytt om ohälsoarbetet 

– Inget landsting har anslutit 

sig till regeringens modell för 

den framtida företagshälsovården. 

Därför funderar man nu på 

en reviderad modell. 600 miljoner 

kronor avsätts för nästa år. 

omfattning och effekterna på 

administrationen av de nya reglerna 

i sjukförsäkringen. För detta 

finns inga pengar i budgeten. 

Regeringen menar att Försäkringskassan 

ska klara ökningen 

av aktivitetsstödet med nedgången 

av antalet sjukskrivna. 

– Bekymmersamt, kommenterar 

Per Åkesson. På samma sätt 

som vi begär resurser när volymerna 

ökar så måste vi räkna 

hem nedgången i sjukskrivningarna. 

Men det är inte alls säkert 

att nedgången på sjuksidan sammanfaller 

med uppgången för 

aktivitetsstödet vare sig i tid, 

geografiskt eller kompetensmässigt. 

Vi ska göra en noggrann 

analys och återkomma till regeringen. 

Dialog med regeringen 

Även när det gäller de nya sjukskrivningsreglerna 

behövs en 

dialog med regeringen om konsekvenserna 

för administrationen. 

Försäkringskassan har varit 

underfinansierad under lång 

tid. Mot den bakgrunden är den 

– Ett förslag om förändringar 

i rehabiliteringsgarantin bereds. 

Ny överenskommelse och eventuell 

lagstiftning utarbetas under 

2010. I miljard kronor avsätts 

för 2010. 

– Erfarenheterna av den s k 

sjukvårdsmiljarden är positiva. 

Intentionen är att sluta ny överenskommelse 

inför 2010 mellan 

staten och Sveriges kommuner 

och landsting. 

– Åldersgränsen för rätt till 

arbetshjälpmedel höjs från 65 

till 67 år. 

– Ersättning för kostnad för 

resa med egen bil vid rehabilitering 

m m höjs från 110 öre per 

km till 185 öre. 

– Nya möjligheter för dem 

som lämnar sjukförsäkringen 

efter nyår, se sidan 9. 

v a r a k t i g a 

höjningen av 

anslaget med 

600 miljoner 

kronor nödv 

ä n d i g . A t t 

bud geten förstärks 

nästa Per Åkesson 

år innebär 

inte att administrationen 

av socialförsäkringarna 

blir dyrare. Tvärtom. 

– Försäkringskassan blir allt 

billigare, vi minskar i reala termer 

varje år, säger Per Åkesson. 

Det finns en samsyn mellan 

regeringen och myndigheten om 

hur mycket pengar som krävs för 

att upprätthålla en bra verksamhet, 

menar han. Den ekonomiska 

obalansen har inneburit att 

ledningen ägnat mycket tid och 

energi åt dessa frågor. 

– Det är i längden olyckligt. 

Med en budget i balans kan fokus 

flyttas till att utveckla verksamheten 

för kunderna i enlighet 

med de intentioner som riksdag 

och regering bestämt. 

Anders Ljungberg 

anders.ljungberg@forsakringskassan.se 

Upphittat i budgetpropositionen 

l Övriga budgetnyheter 

– Höjt bostadstillägg för pensionärer 

(btp) för personer med 

sjuk- och aktivitetsersättning, 

vilket innebär att ersättningsgrad 

och gränsen för högsta bostadskostnad 

höjs. 

– Ersättningen per dag vid 

tillfällig föräldrapenning för 

egenföretagare ska beräknas på 

samma sätt som för anställda. 

– Möjligheterna för egenföretagare 

att få havandeskapspenning 

vid risker i arbetsmiljön, 

och inte bara vid fysiskt påfrestande 

arbete, ska analyseras. Arbetsmiljöverket 

får uppdraget, i 

samråd med Försäkringskassan. 

– Löftet om en parlamentarisk 

utredning finns med även i 

denna budget. 

Eva Lindén 

6 

dagens socialförsäkring • Oktober 2009

Omprövningarna ökar 

Antalet omprövningar hos 

omprövningsenheten på 

NFC Stockholm Klara ökar 

kraftigt sedan i våras. Dels 

på grund av de ändrade 

reglerna inom sjukförsäkringen, 

dels på grund av 

strukturella problem inom 

den nya organisationen. 

Therese Karlberg är enhetschef 

vid omprövningsenheten vid 

NFC Stockholm Klara. Enheten 

handlägger omprövningar av 

sjukförmåner, arbetsskador och 

handikappförmåner. 

– Vi har tidigare legat på en 

normalbalans av cirka 1 800 

ärenden, nu är balansen uppe 

i ungefär 4 500, säger hon. Det 

är verkligen sjukt mycket omprövningar 

nu och den största 

ökningen ligger inom sjukersättning 

och sjukpenning. 

Therese Karlberg berättar att 

mängden omprövningar började 

springa iväg tidigt i våras. Hon 

menar att merparten av dem orsakas 

av regeländringarna inom 

sjukförmånerna. 

– Vi anade att det här skulle 

hända när vi såg regeländringarna 

och det är inte utan att vi 

fruktar tiden efter årsskiftet när 

människor börjar ”utförsäkras”. 

Men det är inte bara regelförändringarna 

som ligger bakom 

Fem NFC 

Omprövningar handläggs 

vid fem av Försäkringskassans 

nationella försäkringscenter: 

n NFC Klara Stockholm – 

handlägger omprövningar 

av sjukförmåner, arbetsskador 

och handikappförmåner 

n NFC Jönköping – samma 

som ovan 

n NFC City Göteborg – 

handlägger omprövningar 

av dagersättningar, SGI och 

bostadsbidrag. 

n NFC Sundsvall – samma 

som ovan 

n NFC Halmstad - handlägger 

omprövningar av 

pensionsärenden fram till 

årsskiftet då handläggningen 

överförs till den nya 

Pensionsmyndigheten 

Therese Karlberg med mängder av omprövningsakter. 

den kraftiga ökningen. Även 

strukturella problem inom den 

nya organisationen spelar in. 

– Vi har en hel del så att säga 

”onödiga” omprövningar. Det 

handlar bland annat om så enkla 

saker som kompletterande handlingar 

eller kommuniceringssvar 

från kunder som på grund 

av den nuvarande rutinen skickas 

till Östersund för registrering. 

Där registreras det som ett omprövningsärende 

och skickas till 

en omprövningsenhet. 

Just det här problemet hoppas 

Therese Karlberg ska lösas under 

hösten genom att alla besvärsanvisningar 

går direkt tillbaka till 

handläggaren i ärendet som då 

Åtgärder på gång 

NFC-direktör Kristin Ritter 

berättar att ett antal åtgärder 

planeras för att komma till rätta 

med det ökade inflödet av omprövningar. 

– Vi arrangerar inom kort 

en workshop för att kraftsamla 

runt olika åtgärder, säger hon. 

Bland tänkbara förändringar 

nämner hon att styra omprövningarna 

direkt till handläggande 

kontor och att genomföra 

utbildningar för specialisterna 

kan utföra de rättelser som behövs 

utan att ärenden går till en 

omprövningsenhet. 

Den ökade ärendemängden 

har lett till betydligt förlängda 

handläggningstider för omprövningen. 

Målet är att 75 pro cent 

ska handläggas inom sex veckor. 

I dagsläget klarar NFC Klara 18 

procent av sina ärenden inom 

den tiden 

Trots den stora volymökningen 

berättar Therese Karlberg att 

man har ungefär samma ändringsfrekvens 

av beslut som innan 

ökningen, cirka åtta procent. 

Bror Karlsson 

bror.karlsson@forsakringskassan.se 

för att de ska kunna ta hand om 

det som kallas för ”självrättelse” 

enligt AFL 20:10 a. Detta för att 

minska de så kallade ”onödiga” 

omprövningarna. 

– Jag vill också poängtera 

vikten av att strikt följa Ensan i 

handläggningen så det blir rätt 

från början samt att hålla kommuniceringstider 

och att göra 

bra journalanteckningar, säger 

Kristin Ritter. 

Bror Karlsson 

FOTO: BROR KARLSSON 

noterat på fia 

De viktigaste 

nyheterna på Fia, Försäkringskassans 

intranät, 

sedan förra DS gick i tryck. 

Pool på undantag 

”Det känns som vi sitter på 

undantag”, säger en av medarbetarna 

i Fias reportage om de 

nationella försäkringspoolerna. 

Poolerna bildades som ett 

tillfälligt stöd under omorganisationen. 

I poolerna hamnade 

personal som av olika anledningar 

inte fick placeringar i de 

nya verksamheterna. 

Förslag om rökning på gång 

Inom kort kommer ett förslag på 

gemensamma regler för hela 

landet när det gäller rökning. 

Frågan om ett eventuellt rökförbud 

på arbetstid har väckt en 

het debatt på Försäkringskassans 

interna diskussionsforum. 

Ingen rökning på arbetstid 

Redan 2006 införde dåvarande 

länsorganisationen i Uppsala ett 

rökförbud på arbetstid. 

– Vi blev förvånade över 

tystnaden. Inte ens storrökarna 

var negativa, säger dåvarande 

länsdirektör Eva Maria Magnusson. 

Chefsutbildning med poäng 

I september avslutades en pilotverksamhet 

av Försäkringskassans 

ledarutvecklingsprogram 

som sker i samarbete med 

Uppsala universitet. Programmet 

fortsätter med fler kurser under 

hösten och nästa år. 

Sociala företag dörröppnare 

Försäkringskassan är involverad 

i flera uppdrag som handlar om 

sociala företag. Det övergripande 

målet är att erbjuda arbete 

till de personer som befinner 

sig längst från den reguljära 

arbetsmarknaden. 

Fortsatt oro för pandemin 

Det kommer fortfarande in 

många frågor om den nya influensan 

från oroliga medarbetare 

och chefer. 

– Det allra viktigaste nu är 

att behålla lugnet och försöka 

hjälpa till att minska smittspridningen, 

säger säkerhetschefen 

Berit Sjödin. 


AKTUELLT 

Sjukförsäkringen 

granskas 

n n n Riksrevisionen granskar 

om de allmänna försäkringarna 

är effektiva när det gäller att 

skapa ekonomisk trygghet. 

Farhågan är att de inte har fått 

förutsättningar att göra det. 

Granskningen omfattar framför 

allt sjukförsäkringen och 

arbetslöshetsförsäkringen. De 

som granskas är Försäkringskassan, 

Arbetsförmedlingen, 

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 

och regeringen. 

Rapporten ska presenteras redan 

i december i år. 

Arbetsförmedlingen 

nyrekryterar 

n n n Arbetsförmedlingen 

räknar med att behöva rekrytera 

2 000 nya medarbetare för att 

hantera den stigande arbetslösheten 

och nya uppdrag inom 

rehabilitering. Däribland 750 

arbetsförmedlare och 250 specialister 

(psykologer, socionomer, 

beteendevetare, arbetsterapeuter 

och sjukgymnaster) som ska 

arbeta med arbetslivsinriktad 

rehabilitering för dem som lämnar 

sjukförsäkringen. 


in i servicekontoren 

n n n Nu går Arbetsförmedlingen 

med i tjänstesamverkan 

vid Försäkringskassans och Skatteverkets 

gemensamma servicekontor. 

Pilotprojekt planeras till 

årsskiftet på sju orter: Alingsås, 

Avesta, Kungsbacka, Mjölby, 

Sandviken, Sveg och Eskilstuna. 

Hittills har Försäkringskassan 

och Skatteverket öppnat ett 80- 

tal av 124 beslutade servicekontor 

runt om i landet. 

Kontrollerna ska 

utvärderas 

n n n Ekonomistyrningsverket 

(ESV) ska ta fram en metod för 

att utvärdera bland annat de 

kontroller som Försäkringskassan 

gör av utbetalningarna från 

välfärdssystemen. ESV ska redan 

i mitten av oktober lämna ett 

förslag till regeringen på hur 

metoden ska se ut och vilka 

myndigheter som ska omfattas. 

Förhoppningen är att utvärderingarna 

ska bidra till att minska 

antalet felaktiga utbetalningar. 

Fler partner får ringa direkt 

Antalet partner som kundcenter 

i Åmål och Säffle tar 

hand om blir allt fler. Den 1 

oktober var det Skatteverkets 

tur att få en egen ingång till 

Försäkringskassan. Totalt 

servar nu Kundcenter för 

partner (KCP) ett tjugotal 

grupper och fler är på väg in. 

Det är många som ringer Försäkringskassan 

som inte är privatpersoner. 

De får hjälp via Kundcenter 

för partner som ligger i 

Åmål och Säffle samt en inlånad 

grupp på Kundcenter i Västerås. 

Skattemyndigheten är en ny, 

stor partner som har frågor om 

folkbokföring, utbetalningar, 

internationella skattefrågor, 

adressuppgifter och familjeförhållanden 

bland annat. 

– De är mycket nöjda med 

tjänsten. De 

u p p s k a t t a r 

verk ligen att 

få en ingång 

för alla sina 

frågor och 

tycker det är 

Britt-Inger 

Olausson 

jättebra service 

att det är 

Lagen om bidragsbrott utvecklade samarbetet 

Bidragsbrottslagen ledde 

inte till mer samverkan 

mellan Försäkringskassan, 

polisen och åklagarna men 

innebar ändå att samarbetet 

utvecklades. 

Det skriver Försäkringskassan i 

en redovisning till regeringen av 

hur Bidragsbrottslagens införande 

2007 påverkat samverkan. 

– Reglerna i lagen innebar i 

sig inte ett ökat behov av samverkan. 

Vi samverkade redan innan 

lagens tillkomst. Men lagens 

tillkomst gav ändå samverkan 

mellan Försäkringskassan, polis 

och åklagare en knuff i positiv 

riktning, säger Tomas Höglund, 

chef för kontrollfrågor vid Försäkringskassans 

huvudkontor. 

Samverkan föder samverkan. 

Försäkringskassan skriver att 

det fortfarande är stora skillnader 

i landet på hur samverkan är 

utformad och hur väl den fung- 

vi som ringer upp istället för att 

de ska ringa runt och jaga svar, 

säger Britt Inger Olausson, platschef 

för KCP. 

Innan en ny partner släpps 

in så stämmer KCP av vilka förväntningar 

de har på service 

och vilken typ av frågor de vill 

ha hjälp med. För att handläggarna 

redan från början ska ha 

rätt kompetens. 

– Vi har en väldigt bra grundkompetens 

genom att ha jobbat 

med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen 

och Kronofogdemyndigheten 

under en lång tid. Men vi 

är noga med att vi kan leva upp 

till kundens förväntningar och 

att vi är väl förberedda. Så var 

inte fallet med tandvården till 

exempel men det har vi lärt oss 

nu, säger Britt-Inger Olausson. 

Nu är dock tandläkarna väldigt 

nöjda visar höstens mätningar 

och möten med tandläkarna. 

Överhuvudtaget är kundnöjdheten 

med Kundcenter för partner 

mycket hög. Nöjdheten mäts 

hela tiden med hjälp av fem enkätfrågor 

som slumpmässigt utvalda 

kunder besvarar. 

erar. Skillnaderna kan bero på 

länets storlek, geografisk struktur 

eller andra lokala förutsättningar. 

Men samverkan påverkas 

även av de olika aktörernas 

inställning och motivation och 

av hur de olika myndigheterna 

prioriterar samverkan. 

Samordningsuppdraget kan inte delas 

Försäkringskassan vill inte 

kunna överlåta delar av sitt samordningsansvar. 

Det framgår av 

remissvaret på förslag från utredningen 

”Patientens rätt”. 

Skälen är flera. Bland annat 

går det inte att dela upp samordningsuppdraget 

i myndighetsutövning 

och ansvar för själva ”arbetsprocessen” 

som utredningen 

har föreslagit. Detta eftersom 

arbetsprocessen i sig innefattar 

mycket av myndighetsutövning, 

till exempel arbetet med att ta 

partner med egen ingång 

Arbetsgivare. Tandvård. 

Sjukvård. Vägverket. 

Bilanpassningsföretag. 

Bilhandlare. JO. Arbetsförmedlingen. 

Kommuner. 

Kronofogdemyndigheten. 

Försäkringsbolag. UD. 

A-kassorna. Överklagandenämnden 

för studiestöd. 

Brottoffermyndigheten. 

CSN. Tjänstepensionsföretag. 

Skatteverket. 

Nya partners på väg in 

under 2009: 

Kriminalvården/Frivården. 

Polisen. Migrationsverket. 

Försvarsmakten/Pliktverket. 

Däremot har de varit för långa 

svarstider periodvis under sensommaren 

och hösten. 

Det kan vara lite svårt att få 

rätt bemanning när vi får in nya 

partner eftersom vi inte exakt 

vet i vilken omfattning de kommer 

att behöva hjälp. Men det 

kommer att räta ut sig under 

hösten. 

Catharina Byström 

catharina.bystrom@forsakringskassan.se 

Ett önskemål från Försäkringskassan 

är att det på åklagarkammarna 

ska finnas särskilt utsedda 

åklagare i stället för att målen 

lottas ut bland alla åklagarna. 



fram planer med insatser och 

mål. Ett annat skäl är rehabiliteringskedjans 

tidsgränser som 

gör att Försäkringskassan, ur ett 

försäkringsperspektiv, måste avgöra 

frågor om arbetsbyte och arbetslivsinriktad 

rehabilitering. 

betänkandet 

n ”Bättre samverkan” (SOU 

2009:49) är ett delbetänkande 

från utredningen 

”Patientens rätt”. 

8 

dagens socialförsäkring • Oktober 2009 

Eva Lin

Regeringen för optimistisk 

om ”utförsäkrade” 

Det är bra att de som 

inte kan få fler dagar 

med sjukpenning eller 

sjukersättning kan få 

stöd och ersättning via 

Arbetsförmedlingen. 

Men många förslag är 

otydliga och effekterna för 

optimiskt beräknade. Det 

anser Försäkringskassan i 

sitt remissvar. 

remissvar 

Så kom då äntligen förslaget om 

vad som ska hända med de personer 

som efter nyår inte kan få 

fler dagar med sjukpenning eller 

sjukersättning, cirka 54 000 under 

nästa år. Regeringskansliet 

har jobbat länge med frågan. 

Närmare bestämt ända sedan 

våren 2008 då det stod klart att 

kritiken blev massiv med anledning 

av att försörjningsstöd såg 

ut att bli enda möjligheten för 

den här gruppen. 

Departementsskrivelsen kom 

den 14 september och 5 oktober 

var sista dagen för remissvar. 

Propositionen ska lämnas den 23 

oktober och riksdagen fatta beslut 

den 17 december. Två veckor 

senare ska förändringarna träda 

i kraft. Försäkringskassan kommer 

därför få svårt att förbereda 

förändringarna och informera 

de försäkrade på det sätt man 

anser skulle behövas. 

kort om förslagen 

(Ds 2009:45 Stöd till personer 

som lämnar sjukförsäkringen) 

n För dem vars dagar med 

sjukpenning eller sjukersättning 

tar slut efter nyår ska 

Arbetsförmedlingen erbjuda 

ett introduktionsprogram om 

högst tre månader. Det ska 

innehålla utredning, kartläggning 

m m, och utmynna i en 

individuell handlingsplan. Den 

som deltar får aktivitetsstöd. 

Därefter kan personen få del 

av Arbetsförmedlingens ordinarie 

insatser. 

Försäkringskassan tycker det 

är bra att de som måste lämna 

sjukförsäkringen kan få stöd 

och ersättning via Arbetsförmedlingen. 

Liksom att en del får 

bättre ekonomiskt skydd. Men 

därmed är det egentligen slut på 

de positiva omdömena. 

Tidigare erfarenhet 

Till att börja med anser Försäkringskassan 

att bedömningen 

att de allra flesta på sikt kommer 

att kunna lämna sjukförsäkringen 

är alltför optimistisk. En del 

kommer inte att kunna påbörja 

insatser hos Arbetsförmedlingen 

och många kommer inte att kunna 

fullfölja dem. En uppfattning 

som Försäkringskassan bygger 

på tidigare erfarenhet. 

Till exempel: Av dem vars 

ärende togs upp i Pila–projektet 

juli 2007 – juni 2008 hade 87 

procent fortfarande ersättning 

från sjukförsäkring ett år senare. 

Detta trots att Försäkringskassan 

hade bedömt att alla hade 

förutsättningar att återfå arbetsförmåga. 

De som vid årsskiftet 

lämnar sjukförsäkringen har 

haft sjukpenning i snitt i fem år 

eller sjukersättning i sju år, och 

för dem har ingen sådan bedömning 

gjorts. 

Många synpunkter handlar om 

n Alla kommer dock inte att 

kunna ta del av detta. ”Förlängd 

sjukpenning i vissa fall” 

kan betalas till den 

– som vårdas på sjukhus 

eller får vård för svår sjukdom 

på annat sätt. 

– som till följd av svår sjukdom 

har förlorat mycket av 

sin verklighetsuppfattning (till 

exempel vid psykossjukdomar 

eller vissa hjärnskador). 

– som riskerar att allvarligt 

försämra sin hälsa genom att 

arbeta eller delta i ett arbetsmarknadspolitiskt 

program. 

att reglerna blir svåra att tillämpa 

eftersom de innehåller många 

kriterier med nya och diffusa 

begrepp. Vad skiljer till exempel 

svår sjukdom från mycket allvarlig 

sjukdom? Vad menas med 

allvarlig försämring av den försäkrades 

hälsa? Hur ska hälsa här 

tolkas jämfört med sjukdom? 

Risken för rättsosäkerhet är 

stor, och Försäkringskassan behöver 

förtydliganden av en rad 

begrepp. För den enskilde blir det 

inte minst svårt att förstå skillnaden 

mellan förlängd sjukpenning, 

förlängd sjukpenning i vissa fall 

och fortsatt sjukpenning. Redan 

nu är regelverket svårt att förstå. 

De nya undantagen innebär 

också att det blir svårt att hävda 

att det i praktiken finns tidsgränser 

för sjukpenning. Därmed riskerar 

den avsedda effekten med 

tidsgränser att gå om intet. 

Utan ersättning 

Försäkringskassan påpekar också 

att vissa försäkrade kan bli utan 

ersättning. Det gäller vissa med 

tidsbegränsad sjukersättning och 

de som har aktivitetsersättning. 

De har ingen SGI att aktivera och 

kan därför inte få sjukpenning 

om de inte kan delta i Arbetsförmedlingens 

insatser 

Försäkringskassankommer 

med flera egna förslag för att underlätta 

förändringarna. Bland 

annat att prövningen mot varaktig 

sjukersättning ska ske enligt 

de äldre och något mildare reglerna. 

De som redan var sjuka 

när rehabkedjan infördes har inte 

haft samma möjligheter som de 

som insjuknade senare. Dessutom 

skulle risken minska för att synen 

på hela sjukförsäkringen påverkas 

av de aktuella undantagen. 

Försäkringskassan vill också 

att de som inte längre kan få aktivitetsersättning 

ska erbjudas introduktionsprogrammet. 

Eva Lindén 

eva.linden@forsakringskassan.se 

vad tycker . . . 

. . . Arbetsförmedlingen och 

SKL (Sveriges kommuner 

och landsting) om förslaget? 

– Det är bra att 

man ger nya 

förutsättningar 

för människor 

att komma 

tillbaka till 

arbete. Vi 

ska göra vårt 

yttersta för 

att människor 

ska känna sig 

välkomna och 

få ett bra mottagande. Samtidigt 

är vi väl medvetna om att det är 

ett komplext uppdrag, det rör personer 

som varit sjukfrånvarande 

mycket länge. 

– När det gäller förslagen om 

arbetslöshetsförsäkringen finns en 

del som kan bli svårt för enskilda 

att tillgodogöra sig. 

Henrietta Stein 


Lena Emanuelsson, 

SKL 

– Vi tycker att 

det är bra att 

underlätta för 

människor 

att komma 

tillbaka till 

arbetslivet 

efter lång 

frånvaro. Även 

de som efter 

180 dagar i 

rehabiliteringskedjan 

har arbetsförmåga, 

men inte i sitt eget arbete, borde 

omfattas av de här insatserna. 

– Det är en brist att man inte 

tagit hänsyn till att många har kvar 

sin anställning. Det kräver bra 

samverkan även med arbetsgivarna. 

– Vi ser allvarligt på att re missoch 

genomförandetiden är så kort. 

två regeringsuppdrag 

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

har fått två 

uppdrag som gäller personer 

vars dagar med sjukpenning 

eller sjukersättning tar slut. 

1. Senast 13.11 vill regeringen 

veta hur man tänker sig 

övergången från sjukförsäkringen 

till insatser hos 


2. Rutiner ska tas fram för 

prövning, kontroll och uppföljning 

av sjukfrånvaro i 

insatserna. 

dén 


En datorepok går 

I månadsskiftet oktober–november går en datorepok i graven för Försäkringskassan. 

Den stordatormiljö som byggdes upp i början av 1970-talet och 

var baserad på Bull skrotas till förmån för ett Unixbaserat system. För 

de medarbetare som var med redan när Bullsystemet infördes har handläggningen 

revolutionerats. Från att ha varit helt manuell är den nu i huvudsak 

datoriserad. 

DS har talat med några som har varit med om hela resan. 

text: Sven-erik johansson 

Veteranerna. Ylva Björk och Kerstin Sandberg började på Försäkringskassan 1976. Lisbeth Bergquist 

började 1966 och Lisbeth Nilsson längst till höger började 1972. 

FOTO: LENNART PERLENHEM 

Vi fick köa vid datorn 

När det första datorstödet började användas 

inom sjukförsäkringen i mitten av 1970-talet 

var terminalerna så få att handläggarna fick 

köa när de skulle använda dem. DS har varit 

i Skåne och träffat några medarbetare som 

var med redan på den tiden. 

Lisbeth Bergquist och Lisbeth 

Nilsson arbetar på Försäkringskassans 

internationella 

kontor i Malmö med 

att utreda försäkringstillhörighet 

medan Kerstin Sandberg och 

Ylva Björk är personliga handläggare 

vid det lokala försäkringscentret (LFC) 

i Lund. 

De är alla överens om att utan datorn 

skulle det inte gå att utföra arbetet 

i dag. Eller som Lisbeth Bergquist 

säger: 

– Den styr oss, det går inte att göra 

klart ett ärende utan att det har varit 

i datorn. 

Skillnaden är stor mot när Lisbeth 

Bergquist började på Försäkringskassan 

i Malmö 1966. Då hade hon inte 

ens en räknemaskin när hon skulle 

beräkna den sjukpenninggrundande 

inkomsten (SGI). Hon fick använda 

multiplikationstabellen och räkna 

för hand. 

Den första datorn, en terminal 

kopplad till stordatorn i Sundsvall, 

kom i mitten av 70-talet och hon 

minns så väl att hon gick iväg till den 

Fortsättning på nästa sida ➜ 

1967 1970 

RAFA-utredningen. 

Förslag om ett ADB-system för pensionerna. 


snart i graven 

Det var då. 

De första ICLterminalerna 

för pension 

kom 1972 till 

lokalkontoret i 

Sundbyberg. 

* 

* Läs historien om de här blusarna på sidan 17. 

1971 1972 

RFV:s tekniska byrå flyttar till Sundsvall. 

De första Bull-datorerna. 


Fortsättning från föreg. sida ➜ 

med buntar av färdigräknade SGI för 

att mata in uppgifterna. Efterhand 

kom det fler terminaler och de samlades 

på terminaltorg där handläggaren 

kunde sätta sig en stund för inmatning 

när det fanns en ledig plats. 

Innan terminalerna infördes byggde 

handläggningen på försäkringskort 

(F-kort), som förvarades i stora så 

kallade rotundor och hade olika färg 

beroende på förmån. 

Det gick också att ta fram olika databilder 

ur terminalerna och få dem 

utskrivna. Vanligast var 030 som visade 

en persons kassatillhörighet och 

036 som listade pågående åtgärder i 

ett sjukfall och vad som hade gjorts 

tidigare. 

– Det var allt lite spännande när 

den första maskinen kom, säger Lisbeth 

Bergquist. 

Ovan att läsa på en skärm 

– Man var ovan att läsa på en skärm 

och att inte längre ha de gamla F-korten 

att lita till. 

Lisbeth Bergquist och hennes kolleger 

brukade därför ta ut en 030-bild 

och lägga den på skrivbordet som om 

det var ett F-kort. 

Inte heller när Lisbeth Nilsson 1972 

började på Försäkringskassans lokalkontor 

i Lund fanns det några datorer. 

Den första kom först ett par år senare 

och användes bland annat till att knappa 

in alla utbetalningskvitton. På den 

här tiden var det inte ovanligt att de 

försäkrade hämtade ersättning varje 

dag. 

– Vi hade två terminaler på hela 

kontoret och vi fick nästan stå i kö för 

att komma åt att använda dem. 

Även Ylva Björk och Kerstin Sandberg, 

som båda anställdes på Försäkringskassan 

1976 när datoriseringen 

precis börjat, kommer ihåg att handläggarna 

var tvungna att köa för att 

göra sina inmatningar. 

Kerstin Sandberg, som började sin 

bana på lokalkontoret i Staffanstorp, 

ger ett exempel. När en försäkrad 

ringde och sjukanmälde sig fick hon 

ställa sig i kön till maskinen för att 

rapportera in anmälan. Sedan gick 

hon tillbaka till sitt skrivbord och 

skrev ut en försäkran och skickade 

den till den försäkrade. När den kom 

tillbaka granskade hon den, gjorde i 

Vi gjorde 

som vi blev 

ålagda. Men 

det fanns en 

viss oro för 

strålning. 

ordning ett utbetalningsunderlag och 

lämnade det för inmatning i terminalen. 

Sedan sköttes utbetalningen från 

Sundsvall (som var handläggarnas 

namn på Riksförsäkringsverkets dataavdelning). 

Efter en tid tog Sundsvall 

även över utskicket av försäkran. 

– På den tiden var det mesta av 

handläggningen fortfarande manuell. 

Det man kunde göra i maskinen 

var att registrera uppgifter. Den kunde 

inte göra något mer. 

Ylva Björk berättar hur hon, när 

hon gått över till rehabilitering och 

utredde förtidspension, skyndade sig 

till jobbet tidigt på morgonen för att 

komma åt en terminal där hon kunde 

skriva sin föredragningspromemoria. 

– Innan dess fick vi tala in den på en 

diktafon och få den utskriven. 

Förenklat handläggningen 

Hon tycker att datoriseringen gått 

framåt hela tiden och förenklat 

handläggningen. Med ärendehanteringsstödet 

ÄHS, som kommit under 

de senaste åren, slapp hon de tidigare 

pappersakterna även om hon ibland 

behöver leta efter en sådan. 

– Men de som handlägger handikappersättning 

och vårdbidrag har 

fortfarande pappersakter. 

Till en början fanns det på en del 

håll ganska mycket motstånd mot 

de nya terminalerna bland handläggarna. 

– Man var van vid pappershanteringen 

och ville inte gärna släppa 

den, säger Ylva Björk. 

– Eller så var man rädd för att tappa 

kontrollen, säger Kerstin Sandberg. 

Först var man orolig men när terminalerna 

väl kom och man hade satt sig in 

i hur de fungerade kändes det vettigt. 

När hon för några år sedan började 

som aktivitetssamordnare för unga 

med aktivitetsersättning fick Kerstin 

Sandberg börja med pappershanteringen 

igen. 

– Det kändes verkligen som en tillbakagång. 

Lisbeth Nilsson erinrar sig att det 

nog fanns lite funderingar kring att 

datorn kunde hota jobben. Men ganska 

snart visade det sig att den var till 

stor hjälp i arbetet. Det var till exempel 

skönt att slippa skriva maskin varje 

gång en blankett skulle skickas ut. 

Lisbeth Bergquist konstaterar att 

handläggarna oftast fogade sig i det 

nya. 

– Vi gjorde som vi blev ålagda. Men 

det fanns en viss oro för strålning. 

Av arbetsmiljöskäl fick handläggaren 

sitta max två timmar i taget vid 

terminalen och gravida skulle helst 

inte sitta alls. 

Datorn en del av skrivbordet 

I dag har de fyra medarbetarna i Lund 

och Malmö, liksom alla andra handläggare, 

sedan många år tillbaka egna 

datorer som en närmast integrerad 

del av skrivbordet. 

– Jag använder datorn för dokumentation, 

skriver missiv, letar information, 

gör utbetalningar, hanterar 

köp av tjänst, registrerar tid, mejlar 

osv, säger Ylva Björk. 

– Och när jag ska göra företagsbesök 

kan jag snabbt kolla var företaget 

ligger och hur man på bästa sätt tar 

sig dit. 

– Där finns också stöd för rättstilllämpning, 

vägledningar, söksystem 

och andra stödfunktioner, lägger Kerstin 

Sandberg till. 

– Jag kan också googla efter aktiviteter 

till mina försäkrade. 

Där finns också, inte minst, ärendehanteringsstödet 

ÄHS, som gör att en 

stor del av handläggningen kan göras 

direkt i datorn. 

Lisbeth Bergquist och Lisbeth Nilsson 

kan ännu inte luta sig mot ÄHS 

när det gäller utredning av försäkringstillhörigheten. 

De är fortfarande 

tvungna att jobba manuellt med 

pappersakter vilket illustreras av de 

många vagnar med akter som står 

runt om i lokalerna på det internationella 

kontoret. 

De ser fram emot ÄHS, som har utlovats 

till i mars nästa år, så att det 

kan bli automatiska blankettutskrifter 

och utskick. I dag sitter de själva 

och skriver och kuverterar. De räknar 

även med att det ska minska antalet 

mejl och konversationer från Försäkringskassans 

kundcenter. 

– Då slipper vi leta efter akter och 

kan i stället hitta informationen direkt 

i datorn, säger Lisbeth Nilsson. 

Lisbeth Bergquist tycker att försäkringstillhörigheten 

egentligen skulle 

varit först in i ÄHS. 

– Det är allt lite bakvänt i dag, säger 

hon. 6 

1973 

Pensionshandläggning via online-terminaler. Förslag om ADB för sjukförsäkringen. 


FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON 

Cirkeln sluts för Erik 

För Erik Granström, som är ansvarig för det 

omfattande Fenix-projektet som förberett 

förändringen, sluts nu cirkeln. Han var med 

och utvecklade de första systemen i Bull och 

avslutar sin karriär efter införandet av den 

nya tekniska plattformen. 

Trots att det bara är en 

knapp månad kvar innan 

det stora lyftet ska ske 

hinner DS få en pratstund 

med Erik Granström på 

hans arbetsplats på Försäkringskassans 

IT-avdelning i Sundsvall. 

Lite nervös är han nog över att allt 

ska klaffa. Men förberedelserna, som 

började redan 2006, har varit minutiösa 

så han räknar med att det ska 

gå bra. 

Självklart har han inte varit ensam 

om att förbereda flytten av data från 

det gamla till det nya systemet. En 

lång rad medarbetare i olika roller 

har varit inblandande precis som i alla 

stora IT-projekt i dag. 

Annat var det förr. När Erik Granström 

och hans programmerarkolleger, 

de var tio totalt, 1971 anställdes 

inom RAFA-utredningen för att bygga 

det pensionssystem som var först ut i 

stordatormiljön fick de fylla alla rollerna 

själva och söka sig fram. I dag 

omnämns de som veteraner men då 

var de verkligen pionjärer. 

RAFA (Rationaliseringen av den allmänna 

försäkringens administration), 

som var ett samarbete mellan dåvarande 

Riksförsäkringsverket (RFV) 

och Statskontoret hade startat 1967 

och det ser Erik Granström som startpunkten 

för Försäkringskassans datorisering. 

Även om datorer till viss del 

redan användes vid utbetalningen av 

pensionerna så var det först med det 

nya systemet, med online-terminaler 

kopplade till stordatorerna, som pensionshandläggningen 

förändrades. 

Hösten 1972 hade Bullmaskinerna 

monterats i Sundsvall och våren 1973 

kunde pensionshandläggarna börja 

använda de nya terminalerna. Det rörde 

sig om 150 stycken som fördelats 

Fortsättning på nästa sida ➜ 

1975–76 1977 

Sjukpenninghandläggning via terminaler. 

Allfa-utredningen. 


Fortsättning från föreg. sida ➜ 

på Försäkringskassans centralkontor 

runt om i landet. 

– De var blåa, av märket ICL och 

inte särskilt ergonomiskt uttänkta, 

minns Erik Granström. 

I stället för att fylla i de tidigare 

inmatningsblanketterna kunde nu 

handläggarna mata in pensionsuppgifterna 

direkt via terminalen till 

stordatorn. De kunde också ta fram 

svarsbilder ur systemet med information 

om respektive pensionär. 

– Tidigare hade handläggarna fått 

leta reda på pensionskorten i så kallade 

rotundor, som var ett slags gigantiska 

arkiv, berättar Erik Granström. 


handläggare 

var, och är 

än i dag, en 

väldigt lojal 

och tålig 

yrkeskår. 

Automatiserades 

Även pensionsuträkningen automatiserades 

nu och pensionsutbetalningen 

var redan automatiserad. 

För handläggarna var datoriseringen 

en stor omställning jämfört med 

det tidigare helt manuella arbetet. 

– Det tog tid innan de kände sig 

mogna att våga släppa pappershanteringen, 

säger Erik Granström. 

Parallellt med systemet för pensionerna 

utvecklades inom RAFA ett system 

för sjukförsäkringen. Det var ett 

helt nytt system som successivt togs i 

drift under 1974 och fram till början 

av 1976. 

Erik Granström var själv inte direkt 

involverad i det arbetet men han kommer 

ihåg att det i början fanns stora kapacitetsproblem 

i det tekniska systemet 

i Sundsvall. Det gick inte att hantera de 

väldiga volymer som krävdes. Det tog 

flera år innan det blev ordentlig stabilitet 

i systemet. Under tiden kämpade 

handläggarna på ute i kassorna trots 

många störningar och avbrott. 

– Försäkringskassans handläggare 

var, och är än i dag, en väldigt lojal 

och tålig yrkeskår, konstaterar Erik 

Granström. 

– Det har haft stor betydelse för att 

datoriseringen har kunnat genomföras. 

Mata in 

Det gick nu att mata in sjukanmälan 

och beräkna sjukpenning via terminalerna. 

Det hade tidigare gjorts manuellt. 

Men precis som för pension var 

många handläggare avvaktande till 

en början och gjorde parallellt noteringar 

i sjukkorten. 

Erik Granström – 

från Bull till Fenix. 

1983 1988–89 

Det kom också ut fler terminaler 

till försäkringskassekontoren. De var 

den här gången av märket Alfaskop. 

Terminalerna brukade ibland betecknas 

som ”dumma” vilket Erik 

Granström förklarar med att det inte 

fanns någon intelligens i själva burken. 

De visade bara upp den bild som 

stordatorn sänt till dem. 

– Man matade in uppgifter till stordatorn, 

som sedan gjorde jobbet. 

Dessa enkla terminaler fanns kvar 

ända fram till slutet av 1980-talet då 

PCn började ersätta. 

– Men till en början användes även 

PCn som en terminal, säger Erik 

Granström. 

Det kan vara svårt att förstå i dag 

när vi fullt ut utnyttjar PCns alla kontorsfunktioner 

med mejl, Internet, 

Officepaket och lokala applikationer. 

– Det har visat sig att det tar tid 

att vänja sig vid all ny teknik och 

att utnyttja den fullt ut, menar Erik 

Granström. 

Under resten av 70-talet datoriserades 

sedan mer och mer av socialförsäkringen. 

En lång rad förmåner, 

som barnbidrag, bostadsbidrag, underhållsstöd 

och föräldrapenning tillkom. 

Under 80-talet och en bit in på 90- 

talet var det en lång utredningsperiod 

med Allfa-utredningen och FAS 90 

som de mest framträdande. 

– Det var utredning på utredning, 

säger Erik Granström, som själv medverkade 

i allihop. 

Politiskt betingat 

I början av den här perioden fanns 

det ett politiskt betingat decentraliseringstänkande 

som slog igenom i 

utredningarna, framförallt Allfa. Sverige 

hade en borgerlig regering och en 

centerpartist blev landets första dataminister. 

Försäkringskassorna stödde 

dessa tankar medan RFV var emot. 

– Även om det inte blev några direkta 

resultat av alla dessa utredningar så 

ledde det ändå till en klart ökad datormognad 

ute på Försäkringskassorna, 

menar Erik Granström. 

– Man kan säga att FAS 90 var med 

och drev igenom PC-eran. Vi fick 

också en kraftigt utbyggd terminaltäthet. 

Fortfarande i mitten av 80- 

talet fanns det bara 1 500 terminaler. 

FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON 

FAS 90-utredningen. 

PC:n börjar komma. 


Handläggaren fick gå till en terminal, 

köa, mata in uppgifter eller ta 

ut information, och sedan gå tillbaka 

till sin arbetsplats. Det kan jämföras 

med i dag när vi har mer än en PC per 

handläggare. 

1990-talet präglades av att dra 

nytta av den lokala datorkraft som 

fanns. Det utvecklades även en del 

stödsystem, både centralt och av olika 

försäkringskassor. När sedan det nya 

pensionssystemet skulle utvecklas i 

slutet av decenniet så skedde det inte 

längre i Bull. 

Baserad på Unix 

– Det blev den första utvecklingen i 

ny IT-arkitektur och ny teknisk miljö 

baserad på Unix och var ett helt annat 

sätt att bygga IT-system säger Erik 

Granström. 

– Därefter har fokus legat på att 

bygga stödsystem för verksamhetsutveckling, 

till exempel handläggningssystem 

och Internettjänsten som gör 

att kunderna tar över en del av administrationen 

själva, och på den vägen 

är det. 

Erik Granström tycker att Försäkringskassan 

nu är ganska bra på väg 

när det gäller IT-utvecklingen. 

– Det finns ingenting i dag där tekniken 

sätter hinder. Det handlar snarare 

om tid och pengar. Men det är 

viktigt med en väldigt tydlig strategi 

och att man tar en bit i taget. Det går 

inte att greppa allt på en gång i stora 

helhetslösningar. 

När det gäller stödet till handläggarna 

så var det en lång period under 

80-talet och en bit in på 90-talet som 

det fortfarande inte var så väl utvecklat. 

IT-utvecklingen var mer teknikdriven 

än verksamhetsdriven. 

I dag är det annorlunda menar Erik 

Granström. 

– Skälet är att IT har avdramatiserats 

och att datorn blivit vardagsmat 

för oss alla. Själva tekniken är klar att 

använda och därför kan vi nu lägga 

kraften på verksamhetsutveckling. 

Enligt Erik Granström så har vi än 

så länge bara sett början på det och 

han räknar med att nya datorvana 

generationer av medarbetare kommer 

att öka trycket på verksamhetsanpassning. 

– IT är trots allt en ung bransch. 

Den ökade mognaden gör att det nu 

är läge att låta verksamheten styra. 6 

Elenor var redan 

van vid datorer 

När datorerna infördes på 

Försäkringskassan i början 

av 1970-talet var det helt 

nytt för medarbetarna. För 

dem som nyanställs i dag är 

datorn redan från början ett 

naturligt arbetsredskap. 

Elenor Lundin började på Försäkringskassan 

för ett år sedan. Först 

som personlig handläggare och från 

första april som servicehandläggare 

vid Försäkringskassans och Skatteverkets 

gemensamma servicekontor 

i Arvika. 

Inget konstigt 

– För mig var det inget konstigt med 

att kliva in på Försäkringskassan och 

börja arbeta med dator, säger hon. 

– Jag hade räknat med att få sitta 

framför datorn större delen av tiden. 

Elenor Lundin hade jobbat tre år 

på Skatteverket och var van att använda 

dator i arbetet. Hon hade även 

haft stor nytta av datorn under sina 

universitetsstudier. Hon har också en 

hemmadator för vardagsadministrationen, 

som bankärenden och bokning 

av biljetter. 

I datoriseringens barndom uppstod 

det många praktiska problem. Ett 

av de mer dråpliga var när personal 

på Försäkringskassans lokalkontor 

i Sundbyberg i början av 1970-talet 

fick testa att arbeta med direktåtkomst 

till sjukförsäkringsregistren 

via en terminal. Det var bara det att 

när handläggarna, som på den tiden 

nästan alla var kvinnor, skulle arbeta 

med terminalen så blev bildskärmen 

alldeles svart. När däremot den manlige 

projektledaren provade gick det 

alltid bra. 

Efter lite forskande kom man fram 

Hon tycker att 

ärendehante ringsstödet 

ÄHS känns 

modernt och är 

lätt att följa. Det 

gamla TP-systemet 

däremot upplever 

Elenor Lundin hon som svårt och 

ologiskt uppbyggt. 

Intranätet Fia och Försäkringskassans 

externa webbplats tycker hon 

fungerar bra även om det är mycket 

information och ibland kan vara 

svårt att veta var hon ska leta. 

Fia för lik den externa webben 

– Jag kan också tycka att nya Fia är för 

lik den externa webben. Det är lätt att 

blanda ihop dem. Jag använder båda 

mycket i mitt arbete och har ibland 

svårt att veta vilken jag är inne på. 

Elenor Lundin tycker att datorstödet 

fungerat bra utan större krångel. 

Men det har varit en del problem, 

bland annat med inloggningar, på 

servicekontoret eftersom hon har 

både Försäkringskassans och Skatteverkets 

system i samma dator. 

– Men det verkar vara ett känt 

problem som Helpdesk håller på att 

åtgärda. 6 

Nylonblusarna gjorde skärmen helt svart 

* 

FOTO: YLVA ELOFSSON 

till att terminalen inte tålde kvinnornas 

nylonblusar, som var på modet då. 

Leverantören föreslog att personalen 

skulle jorda sig vilket gjorde att projektledaren 

fick ge sig ut och handla 

lite koppartråd att lägga på mattan 

vid terminalen. Därefter gick det bra. 

Källa: ADB-tekniken och den allmänna 

försäkringen. Ett vittnesseminarium 

vid Tekniska museet i Stockholm 

i februari 2008. Intressant och 

underhållande läsning från de första 

datordecennierna som går att ladda 

ned från museets webbplats (www. 

tekniskamuseet.se). 6 

2009 

Bull skrotas och ersätts med Unix. 


LIKA 

behandling av sjukskrivna 

– nu utbildas 

handläggarna i jämlikt 

bemötande 

Sjukskrivna och arbetslösa män och kvinnor 

behandlas inte lika. Mer resurser satsas på 

männen. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

har nu gemensamt dragit igång 

ett projekt för att bemötandet ska bli jämlikt. 

text: anders ljungberg 

illustration: robert nyberg 

Runt om i landet arbetar 

cirka 1000 handläggare i 

de båda myndigheterna 

tillsammans inom ramen 

för samverkan med att få 

långtidssjukskrivna tillbaka i arbete. 

Olika studier visar att mer resurser 

satsas på de sjukskrivna männen än på 

kvinnorna. Insatserna för män kommer 

tidigare i sjukfallet, de får oftare 

hjälp att byta arbete medan kvinnor 

tenderar att få hjälp att vara kvar där 

de varit. Männen får längre insatser 

mätt som fler dagar med rehabiliteringsersättning. 

Och så vidare. 

”GÖR NÅGOT ÅT PROBLEMET” 

Försäkringskassan och Nationella samverkansgruppen 

gav i början 


samverkar kring personer 

som varit länge hetsgemensamma 

av året den myndig- 

borta från arbetsmarknaden. 

Arbetet leds av den att ”göra något” inom 

Genusgruppen i uppdrag 

nationella samverkansgruppen. 

i syfte att förbättra re- 

jämställdhetsområdet 

Runt om i landet finns 16 sultatet. Genusgruppen 

samverkanssamordnare, tog kontakt med Malmö 

åtta från vardera myndigheten. 

Cirka tusen fram ett utbildningsmate- 

högskola. De arbetar nu 

handläggare arbetar rial tillsammans med en 

i samverkansteamen, grupp handläggare från 

minst 1+1 från de båda Försäkringskassan och 

myndigheterna. 

Arbetsförmedlingen. 

Joakim Tranquist och Christina Scholten 

är kursledare. 

Kan förklaras 

Till en del kan sådant här förklaras. 

Till exempel är de utbildningar som 

män hänvisas till – bristyrken som 

svetsare, plåtslagare med flera – dyrare 

än de som erbjuds kvinnor. Fast 

då kvarstår ju frågan om Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen ska 

nöja sig med att erbjuda vad den försäkrade 

efterfrågar eller ta initiativ 

till erbjudanden som går på tvärsen 

mot rådande norm. 

Olika förväntningar 

En del av förklaringen tycks vara att 

förväntningarna från handläggarna 

på män och kvinnor, medvetet eller 

omedvetet, inte är desamma. 

För att höja medvetenheten om detta 

och för att nå målet om lika behandling 

pågår sedan en tid ett gemensamt 

kompetensutvecklingsarbete. 

Alla tusen handläggarna får genom 

Arbetsförmedlingens webbutbildning 

en kort grundläggande utbildning i 

jämställdhetsfrågor. Nu i höst får halva 

gruppen, resurserna räcker inte till 

alla, under en konferensdag i november 

ytterligare fördjupning. 

I början av nästa år kan alla ta del 

av det utbildningsmaterial som en 

grupp med handläggare från Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen 

arbetar fram genom att konfrontera 

sina egna fördomar. De åtta kommer 

från olika geografiska arbetsmarknadsområden 

och är därmed 

förhoppningsvis representativa för 

landet som helhet. Alla är kvinnor. 

Visserligen är majoriteten handläggare 

i de båda myndigheterna kvinnor 

men de utgör inte 100 procent. Men 

FOTO: DANIEL NILSSON 

de som är med i denna pilotgrupp har 

alla anmält sig frivilligt när möjligheten 

dök upp, även om några också blivit 

uppmanade att söka. Kanske säger 

avsaknaden av män även det något 

om kön och gender. 

För det är vad det handlar om. De 

ska genom gemensam reflektion se 

vad som sker i mötet med de kvinnor 

och män som efter lång sjukskrivning 

ska slussas tillbaka till arbetslivet. 

Kursledarna, Joakim Tranquist 

och Christina Scholten, från Malmö 

högskola, leder diskussionen. Reagerar 

man som handläggare lika inför 

en man som säger att han saknar stöd 

hemma i sin strävan att börja jobba 

igen som när en kvinna säger samma 

sak? Och om en man börjar gråta, blir 

reaktionen densamma som när en 

kvinna gråter? 

”Läxan” till denna gång var att 

plocka fram egna erfarenheter av 

ärenden där den försäkrades familjesituationen 

haft betydelse för hur 

mötet utvecklats. Hela ena väggen i 

konferenslokalen utgörs av en svart 

tavla, i dag blir den fullskriven med 

iakttagelser om män och kvinnor, 

om bemötande, vad som kan finnas 

på plussidan eller minussidan i mötet 

mellan handläggare och försäkrad. 

Positiv särbehandling 

Ett positivt exempel diskuteras: En 

stor, utsliten grovarbetare hamnar 

som följd av arbetet inom samverkan 

i en totalt kvinnodominerad verksamhet, 

ett boende för personer med 

psykiska problem. Han blir oerhört 

positivt bemött av såväl personal som 

patienter. Mannen var nöjd trots halverad 

lön och beklagade endast att han 

inte tagit detta steg för tio år sedan. 

Men bara en i gruppen har varit 

med om det motsatta, det vill säga att 

en kvinna bytt till en helt mansdominerad 

miljö och att det gått bra även 

om just den kvinnan oroade sig för att 

maken skulle bli svartsjuk. 


Kompetensutvecklingen 

handlar om att bli 

medvetna om hur 

våra normer och 

attityder omedvetet 

påverkar hur 

vi agerar. 

– Tänker ni alltså bort manliga arbetsplatser 

för kvinnor, undrar kursledarna. 

– Nja, vi utgår från vad den försäkrade 

har för önskemål. 

Uppdraget från Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen till kursledarna 

från Malmö högskola är att ta 

fram ett material som kan användas 

av handläggarna inom samverkan. 

Vad det blir är ännu inte bestämt. Men 

Joakim Tranquist lutar i dag åt att en 

skriftlig dokumentation från gruppen 

lämnas vidare till en dramapedagog 

som sätter ihop scener som sedan kan 

ses i datorerna och ligga till grund för 

diskussioner på arbetsplatserna. 

Det gruppen dissekerar är de mer 

eller mindre medvetna förutfattade 

meningar vi alla bär på. Hur vi förhåller 

oss till den rådande men till vardags 

osynliga normen. Vi reagerar på det 

som syns eller hörs och som avviker 

från normen, som lätt brytning, ett 

ovanligt namn, tydliga religiösa markeringar 

eller blommiga byxor på män. 

Osynlig vardagsnorm 

– Kompetensutvecklingen handlar 

alltså om att synliggöra normen. Vi 

ska titta kritiskt på våra normer, attityder 

och på hur vi omedvetet agerar, 

säger Therese Borrman, samordnare 

av arbetet med mänskliga rättigheter 

vid Försäkringskassans huvudkontor. 

Det kan handla om att se hur mycket 

tid, pengar och vilken typ av åtgärder 

som läggs på män respektive kvinnor. 

Eller att fundera över varför inte lika 

många arbetsgivare dyker upp på avstämningsmöten 

när det gäller kvinnor 

som när det gäller män och vad vi 

gör åt det och över hur samtalen förs 

på avstämningsmötena. 

– Genom denna breda satsning tar 

vi vara på medarbetarnas medvetande 

och kunskap, säger Therese Borrman. 

6 

Vi reagerar 

på det som 

syns eller 

hörs och 

som avviker 

från 

normen, 

som lätt 

brytning ... 

eller blommiga 

byxor 

på män. 


Nu går det uppåt igen 

tack vare 

Rehabsteget 

I sju år har Christer försökt 

ta sig tillbaka till arbetslivet. 

Det var först när han kom till 

Rehabsteget som det vände. 

Precis som många andra 

som har varit sjukskrivna eller 

haft sjukersättning under 

lång tid behövde han förbereda 

sig för arbetslivsinriktad 


text: eva lindén 

foto: bror karlsson 

Christer är 42 år och har 

varit sjukskriven och 

haft sjukersättning i sju 

år. Depression, ångest 

och missbruk i kombination 

med en svår familjesituation 

ligger bakom. De sju åren har innehållit 

behandling och rehabilitering men 

också väntan och planer som runnit ut 

i sanden. Han har träffat nya läkare, 

nya handläggare och nya planer har 

lagts fast. En soppa, säger han själv. 

Men så för ett år sedan kontaktade 

Försäkringskassans handläggare 

Christer. En möjlighet för honom att 

komma igång kunde vara att få stöd 

genom den samverkan som Försäkringskassan 


har kring arbetslivsinriktad rehabilitering 

(i fortsättningen benämnd 

samverkan, se faktaruta). Men då 

måste han klara tio timmars aktiva 

insatser i veckan – något som kändes 

osäkert. Därför föreslog handläggaren 

Rehabsteget, en form av förberedande 


Efter många års sjukfrånvaro tar nu Christer 

de första stegen mot arbetslivet. 

Ännu en halvmesyr 

– Min första reaktion var: Nej, det 

kommer ändå inte att leda någonstans, 

det blir bara ännu en halv mesyr. 

Men så träffade jag i alla fall Maria för 

ett samtal (det vill säga Maria Hörk, 

projektledare på Rehabsteget) och jag 

tyckte att hon verkade så vettig. Så då 

sa jag ja. 

I oktober förra året började Christer 

i en grupp om 15 deltagare på Rehabsteget, 

som ligger centralt i Örebro. I 

åtta veckor träffades de måndag, ons- 

18 

d agens socialförsäkring • Oktober 2009

för Christer 

Förrehabilitering 

finns inte för alla 

dag och fredag, sammanlagt nio timmar. 

De fick lyssna till föreläsningar 

om stress, livsstil, smärta, motivation 

och självförtroende. De fick lära sig 

lite om friskvård och prova på olika 

sätt att träna. De som ville fick prata 

med en psykolog eller en psykoterapeut. 

Alla hade också samtal med någon 

av projektledarna för uppföljning och 

planering. 

– De här veckorna och det vi gjorde 

då gav otroligt mycket för mig och för 

hela gruppen, säger Christer. Och så 

pratade vi så mycket med varandra, 

om våra liv och hur vi hade det och 

hur det hade varit. Ibland ville vi inte 

gå hem. Att träffa folk, att kunna vara 

ärlig om sin situation och inte behöva 

skämmas – det betydde jättemycket. 

Christer lyfter också fram samtalen 

med psykoterapeuten. 

– Man fick energi och påfyllning i 

samtalen. Det var inte terapi utan mer 

”här och nu”. Man kunde också mejla 

henne mellan samtalen. 

Kom rätt 

När de åtta veckorna var till ända var 

det dags för arbetsträning i ytterligare 

åtta veckor – tio timmar i veckan. 

Och därmed var tiden i Rehabsteget 

till ända. Christer och Maria Hörk var 

överens om att han var mogen att gå 

vidare till samverkan. Det första arbetsförsöket 

föll inte så väl ut, han 

trivdes inte. Men vid andra försöket, 

på ett verkstadsföretag, kände han direkt 

att han hade kommit rätt. 

– Jag har nu jobbat i tre månader, 

och fler timmar än jag behöver. Jag 

vill visa att jag kan vara till nytta för 

företaget. Idag ska jag träffa arbetsförmedlaren 

om en anställning med lönebidrag 

där. Och arbetsgivaren säger 

att han på lite sikt vill anställa mig 

utan några bidrag. 

Christer vet inte hur hans situation 

hade sett ut idag utan Rehabsteget. 

– Men det känns som om jag hade 

stått och stampat på samma fläck som 

för ett år sedan. Tiden i Rehabsteget 

har betytt jättemycket. Jag känner 

mig helt klart mycket starkare nu. 

Behovet var tydligt 

Maria Hörk är en av de två projektledarna 

för Rehabsteget. Hon har bland 

annat jobbat som Försäkringskassans 

handläggare i samverkan med Arbetsförmedlingen. 

– Där såg jag att många inte klarade 

av att arbetsträna tio timmar i veckan 

vilket är kravet. Behovet av ett steg 

innan var tydligt. Många har varit 

borta från arbetslivet så länge att de 

måste få starta försiktigt om det ska 

fungera. Annars är risken för bakslag 

stor. För många är det ett stort steg 

bara att passa tider och träffa andra 

människor regelbundet. 

De som hittills har deltagit i Rehabsteget, 

cirka 60 personer, har varit 

sjukskrivna och/eller haft sjukersättning 

mellan ett och tretton år. Ungefär 

80 procent har gått vidare till 

samverkan. Det är för tidigt att säga 

vad som händer på sikt men utvärdering 

kommer. 

– Överlag är deltagarna väldigt positiva, 

även om man tycker lite olika 

om föreläsningarna och annat. Det vi 

har sett av resultat så här långt är över 

förväntan. 6 

(Christer heter egentligen något annat.) 

Karin Thörnholm, 

Örebro kommun, 

och Maria Hörk, 

Försäkringskassan, 

är projektledare 

för Rehabsteget. 

FOTO: EVA LINDÉN 

Överlag är 

deltagarna 

väldigt 

positiva. 

Det här är Rehabsteget 

n Rehabsteget startade i oktober 

2008 och har hittills tagit emot fyra 

grupper, 15 deltagare i varje. 

n Målgruppen är sjukskrivna med 

sjukpenning, sjukersättning/aktivitetsersättning 

eller försörjningsstöd 

som behöver stöd för att komma 

vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering 

i samverkan mellan Försäkringskassan 


(en samverkan som innebär stöd, 

arbetsträning, utbildning eller arbete 

för sjukskrivna och personer med 

Det som brukar kallas förrehabilitering 

eller försteg finns på många håll 

i landet, men bara i projekt som tillkommit 

genom lokala initiativ. En grov 

uppskattning är att det finns ett hundratal 

som finansieras av samordningsförbund 

och runt femton som finansieras 

av ESF (Europeiska Socialfonden). 

Men eftersom det i allmänhet är 

små lokala projekt är det många försäkrade 

runt om i landet som inte har 

möjlighet att få den här insatsen. 

Borde inte förrehabilitering finnas 

för alla som har behov? 

– Det kan vara en bra möjlighet för 

dem som behöver mycket stöd efter 

en lång frånvaro från arbetsmarknaden 

och inte ens klarar insatser ett par 

timmar per dag, säger Lena Rönnestig 

på enheten för partnersamverkan vid 

Försäkringskassan. Men många gånger 

finns det stora möjligheter att individanpassa 

insatser även inom ramen 

för till exempel samverkan mellan 

Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 

Till exempel finns en speciell 

coachingmetodik med goda resultat. 

Ibland kanske man är lite för snabb 

med att leta jobb och arbetsträning 

när rehabiliteringen påbörjas. 

– Men behov finns, och Försäkringskassan 

har på lokal nivå ansökt om att 

starta ESF–projet där tanken varit att 

vid goda resultat skala upp projektet 

på nationell nivå. Tyvärr har ansökningarna 

av olika skäl avslagits. 

– Det finns också vissa problem som 

rör ersättningen. Antalet ersättningsdagar 

är ju numera begränsade och 

rehabiliteringspenning är anpassad 

för arbetslivsinriktad rehabilitering, 

inte förrehabilitering. 6 

sjukersättning – i enlighet med årliga 

handlingsplaner). 

n De första åtta veckorna består av 

olika gruppaktiviteter, till exempel 

föreläsningar, samtal och träning. 

Därefter följer arbetsprövning i åtta 

veckor. 

n Rehabsteget är ett samverkansprojekt 

mellan Försäkringskassan, 

Örebro kommun, Arbetsförmedlingen 

och Örebro läns landsting. Det finansieras 

gemensamt genom samordningsförbundet 

Finsam i Örebro. 


Årets chef gillar att 

Årets chef är en vältränad och ilsket rödhårig 

51-åring som, enligt egen utsago, har lärt 

sig att lägga band på sitt temperament. 

– Jag kan fortfarande bli ohyggligt arg inombords 

men jag har lärt mig att hålla mig lugn 

och professionell utåt, i alla fall i jobbet, säger 

Tusse Ellsäter. Men skulle du fråga mina 

bröder eller min chef så skulle du kanske få 

ett lite annorlunda svar. 

text&foto: bror karlsson 

årets chef 

Utmärkelsen 

Årets chef 

inom Försäkringskassan 

utdelades 

i år för 

andra gången. 

Förra gången 

kammades den 

hem av Ingrid 

Sonander som 

i dag är områdeschef 

vid 

LFC Lund. 

Syftet med 

utmärkelsen är 

att sprida goda 

exempel på 

bra ledarskap 

inom organisationen 

och 

att uppmuntra 

chefer att 

aktivt utveckla 

arbetsplatsen. 

21 enhetschefer 

var nominerade 

till årets 

utmärkelse. 

Tusse Ellsäter har en lång 

karriär inom Försäkringskassan 

bakom sig. Efter att 

ha studerat språk och ett 

tag funderat på att bli lärare, 

började hon i stället som handläggare 

hos Försäkringskassan 1981. Hon 

arbetade som handläggare under 16 år 

och började så småningom arbeta som 

pensionsinformatör. 

– Jag trivdes redan från början och 

åren rullade på. Dessutom blev jag 

gravid och födde mitt första barn. 

Att föda barn var vanebildande så jag 

fortsatte med det tills jag hade fyra 

stycken. 

År 2000 inleddes vägen fram mot 

att bli utsedd till årets chef via en 

utbildning som syftade till att se om 

deltagarna var lämpliga chefsämnen. 

Vilket uppenbarligen var fallet. Olika 

chefsuppdrag följde, bland annat vid 

dåvarande utlandskontoret i Stockholm 

som Tusse Ellsäter var med om 

att ut lokalisera till Gotland. 

– Det var en tuff och ibland frustrerande 

uppgift som till slut löstes 

på ett bra sätt. Då lärde jag mig bland 

annat hur oerhört viktigt det är att alltid 

vara noga med att hålla medarbetarna 

informerade. Att vara så tydlig 

och uppriktig som möjligt. Även de 

gånger informationen är negativ och 

ovälkommen. 

Tusse Ellsäter poängterar flera 

gånger att det inte är en ”one man 

show” att vara chef. Det krävs mer 

än så och framför allt att man är en 

lagspelare som kan samspela med 

medarbetarna. Hon trycker också på 

vikten av att vara närvarande, inte 

bara vid formella möten utan även 

vid till exempel fika raster, eller som 

i hennes fall när man ibland äter gemensam 

frukost innan arbetet börjar 

för dagen. 

– Man måste helt enkelt tillåtas vara 

mer än chef. Vinner man medarbetarnas 

förtroende kan man också vara en 

ledare i ordets rätta bemärkelse. Jag 

försöker vara mig själv och det tror jag 

hjälper. Våra frukostar är spännande 

upplevelser som kan bestå av alla 

möjliga saker eftersom medarbetarna 

kommer från olika kulturer. Oliver är 

till exempel ett stående inslag. 

Fyra barn gör en bra chef 

Att vara mamma till fyra barn har enligt 

Tusse Ellsäter bidragit till det goda 

ledarskapet eftersom det innebär en 

vardaglig träning i konfliktlösning. 

Det skadar inte heller med en stor 

portion människointresse. 

– Jag frågar väldigt mycket i kontakten 

med människor eftersom jag verkligen 

är intresserad av människor och 

deras livssituationer. Jag försöker att 

vara så ödmjuk och tolerant jag kan 

och där hjälper väl åldern till en del. 

Kanterna har slipats av, så att säga. 

2006 flyttade Tusse Ellsäter till LFC 

Huddinge och blev chef för kundmottagningen 

där. 2007 slogs Huddinge 

ihop med Botkyrka och sedan dess är 

hon chef för två kundmottagningar. 

Dels den i Huddinge, dels i Hallunda. 

Kundmottagningen i Hallunda ligger 

i Stockholms invandrartätaste kommun 

vilket sätter en tydlig prägel på 

arbetet. På entrédörren till kundmottagningen 

finns till exempel en egenhändigt 

tillverkad skylt som på olika 

språk upplyser om öppettiderna. Tusse 

Ellsäter berättar att cirka 95 procent av 

kunderna är av annan etnisk härkomst 

än svensk. Det leder bland annat till en 

hög andel bokade möten eftersom det 

ofta krävs tolkhjälp vid mötena. 

– Vi klarar en hel del utan tolkhjälp 

eftersom mina medarbetare förutom 

engelska talar turkiska, serbiska, 

arabiska, spanska och norska. Men vi 

har stora grupper som talar polska och 

en del afrikanska språk och då måste 

vi ha hjälp. 

Sitter med vid kundmöten 

Alla medarbetare vid kundmottagningen 

arbetar med informationsgivning 

till kunderna och gör det enligt 

Tusse Ellsäter bra. Trots att en del 

aldrig tidigare arbetat med detta och 

att det inte är helt enkelt att förklara 

den svenska socialförsäkringen på ett 

främmande språk till en människa 

från en helt annan kultursfär. Hon sitter 

så ofta som möjligt med vid kundmöten 

för att se hur hennes medarbetare 

hanterar olika situationer och 

hur de ger information till kunderna. 

– Jag är ingen expert på kundmöten 

med det är lättare att se vad som 

händer i samspelet i ett möte när man 

sitter vid sidan av och iakttar det än 

när man själv är delaktig i samspelet. 

Det här med att ge information faller 

sig ju inte helt naturligt för alla människor 

men kan vara en positiv del av 

den personliga utvecklingen. 

Mitt i mångfalden 

Att arbeta vid kundmottagningen i 

Hallunda innebär att befinna sig mitt 

i mångfalden och att dagligen konfronteras 

med många av de problem 

som behäftar den. Många av kunderna 

bär på traumatiska upplevelser från 

krigsområden eller har mycket dåliga 

erfarenheter av kontakt med myndigheter 

från sina hemländer. Men enligt 

Tusse Ellsäter är det egentligen mest 

positiva erfarenheter som arbetet här 

har gett henne. 

– Man lär sig så oerhört mycket 

om omvärlden här. Just nu pågår till 

exempel Ramadan (när intervjun 

gjordes) och det färgar vårt dagliga 

arbete. Vi märker till exempel en 

lägre besöksfrekvens nu än normalt. 

En annan erfarenhet är den artighet 


li hög 

Vinner man medarbetarnas 

förtroende kan man 

också vara en ledare i 

ordets rätta bemärkelse. 

som kunderna oftast visar, något som 

skiljer dem från många svenskar som 

kanske inte alltid beter sig som man 

skulle önska. 

”Spökkontoret” 

Bland medarbetarna kallas kundmottagningen, 

kanske något kryptiskt, 

för spökkontoret. Förklaringen är 

att det finns arbetsplatser för ett åttiotal 

personer men man är bara sex 

stycken som arbetar där. Vid en rundvandring 

i lokalerna är ödsligheten 

verkligen påfallande. Rum med hyllor 

och skrivbord som gapar tomma gör 

att termen ”spökkontor” plötsligt faller 

sig naturlig. 

– Lokalen är förstås alldeles för stor 

för oss men läget är bra och inarbetat. 

Det pågår en dialog med lokalägaren 

om att dela av lokalen och bara hyra 

en del av den för att den ska fungera 

som servicekontor med Försäkringskassan 

som huvudman nästa år. 

Motionerar sig ”hög” 

Tusse Ellsäter säger att hon var ett aktivt 

litet barn och tränade gymnastik 

regelbundet redan som liten. Hon har 

också dansat mycket, både jazzdans 

och balett och till och med gått på 

balettakademin under en period. Intresset 

att hålla sig i trim har bestått 

och träningsintensiteten är imponerande. 

– Jag tränar ungefär fem dagar 

i veckan på ett gym och kör dubbla 

pass på måndagar. Det kanske är lite 

maniskt men det ger massor med vinster. 

Jag är i princip aldrig sjuk trots 

att jag har hunnit bli 51 år. Och det är 

ju så kul att träna och att bli hög på 

endorfiner. 

Efter att ha talats vid ett par timmar 

med Tusse Ellsäter går det knappast 

att komma förbi frågan om den 

svaga punkten. Finns det någon över 

huvud taget? Förutom då det hetsiga 

humöret som kanske ändå blossar upp 

ibland. 

– Jag har faktiskt lovat min chef att 

jag ska lära mig att göra ingenting. 

Det står till och med i min chefsöverenskommelse 

så jag ska i alla 

fall göra ett ärligt försök. Sen har jag 

en hemlig passion. Eller den har varit 

mer eller mindre hemlig tills nu 

i alla fall. Jag älskar verkligen mörk 

choklad. 6 

Tränar fem 

dagar i veckan 

och älskar mörk 

choklad, det är 

några av Tusse 

Ellsäters mindre 

kända sidor. 


VAD GÖR DE PÅ ... 

... servicekontoret 

i varberg 

? 

I Varberg blir det aldrig kö 

Hej och välkommen, säger 

Christina Eriksson 

när hon möter besökaren 

på golvet, halvvägs 

mellan entrén och sin 

arbetsplats längre in i lokalen. 

– Ingen kö? Vilken bra service, säger 

kunden. 

Man skulle kunna tro att det är en 

scen som spelas upp för att DS är på 

besök. Så är dock inte fallet utan det är 

bara en ganska vanlig reaktion hos besökarna 

på servicekontoret i Varberg. 

Här arbetar, sedan kontoret öppnade 

i januari, Christina Eriksson, rekryterad 

från Skatteverket, och Susanne 

Levinson, med rötterna i Försäkringskassan, 

som servicehandläggare. 

Mellan klockan 10 och 16 kommer 

kunderna. Ibland uppemot 100 besökare 

på en dag. Det finns utrymme 

för en halvtimmes lunch men inte för 

fikapauser. På platsen där man kunde 

vänta sig en apparat som visar könummer 

finns en skylt där Försäkringskassan 

och Skatteverket säger ”Hej och 

välkommen”. 

Lyckat exempel 

Servicekontoret i Varberg ser sig som 

ett lyckat exempel på hur det är tänkt 

att servicekontor ska fungera. 

Trots att besöken är många blir det 

aldrig någon väntetid. Inga kölappar 

behövs. Kunden möts på golvet och 

slussas vidare till en kundterminal, 

till broschyr- och blankettstället eller 

följer med fram till skrivbordet. 

Det finns även ett par besöksrum om 

man behöver vara ostörd för att undvika 

överhörning som kan innebära 

ett sekretessproblem. 

– Att både vi och kunden står upp 

ger en impuls att besöket inte kommer 

att ta lång tid, säger Susanne Levinson. 

Men kunden skräms inte iväg. Visserligen 

ska inte samtalen dra ut för 

mycket i tid, idealtiden, den som bemanningen 

är beräknad på, ligger på 

6 – 7 minuter. Men det är just en idealtid, 

inget man som servicehandläg- 

gare behöver tänka på och vill 

kunden sitta så finns en stol. Och 

då sänks förstås skrivbordet. 

Samtal kan lätt ta lite tid. 

– Det är många som vill prata, 

säger Christina Eriksson. Så har 

det ju alltid varit. Till exempel pensionärer 

som tycker det är svårt att förstå 

när man kan få bostadstillägg (BTP). 

Är båda upptagna när det kommer 

in en ny kund är det ögonkontakt som 

gäller. 

Kommunikation 

– Det handlar om kommunikation 

mellan mig och kunden, säger Susanne 

Levinson. Kunden blir sedd och vet 

att det snart är hans eller hennes tur. 

Christina Eriksson och Susanne 

Levinson är mycket nöjda med 

servicekontorets utformning. Lokalen 

ligger i direkt anslutning 

– Hej och välkommen 

är den röda 

tråden här. Det 

kan inte stå hej 

på en skylt samtidigt 

som vi sitter 

bakom skrivbord, 

säger Susanne 

Levinson som 

möter kunden på 

golvet på servicekontoret. 

KUNDER KUNDER KUNDER ... 

Under augusti kom i snitt 79 kunder varje dag. 

Under september, fram till den 22, var snittantalet 

besökare 73. Lika många har ärenden till Försäkringskassan 

som till Skatteverket. Augusti och september 

är lugna månader. Sett över en längre period är 

besökssnittet 98. 

I slutet av april, inför deklarationen, sattes 

besöksrekordet. 858 besökare på en vecka, de allra 

flesta förstås med skattefrågor. Den högsta dagsnoteringen 

ligger på 320 besök och gäller måndagen den 

4 maj, dagen då den allmänna deklarationen skulle 

vara inlämnad. 

till det lokala försäkringscentret i 

Varberg. I våras, när anstormningen 

var som störst i samband med deklarationen, 

var ytan betydligt mindre än 

nu. Nyligen expanderade man genom 

att riva väggen till ett konferensrum, 

den ytan rymmer nu deras ståarbetsplatser. 

Floor Walking 

– Det var trångt ibland men det gjorde 

att vi verkligen lärde oss att använda 

modellen med att möta kunden på 

golvet, säger Christina Eriksson. 

Och arbetssättet är det som i brist 

på bättre kallas Floor Walking. 

– Det är en trevlig arbetsplats och 

det tror jag kunderna tycker också, säger 

Susanne Levinson. Det är världens 

roligaste jobb. Men man är i centrum 

hela tiden. Man måste gilla att arbeta 

med människor annars ska man nog 

inte vara här. 

Susanne Levinson och Christina 

Eriksson kommer från olika myn- 


Susanne Levinson 

arbetade inom 


innan hon 

tog steget till 

servicekontoret. 

Christina Eriksson 

har sin bakgrund 

i Skatteverket. 

Dan Hagstrand 

är enhetschef för 

servicekontoren i 

Halland. 

digheter. Men det är förstås bra men 

bara en lycklig slump, enligt Dan Hagstrand 

som är enhetschef för servicekontoren, 

Varberg, Falkenberg och 

Kungsbacka. Båda har, liksom deras 

kollegor på andra servicekontor, gått 

igenom en nio veckors intensivkurs 

om de båda myndigheternas utbud av 

tjänster. 

– Det hade varit bra om det varit 

mer praktiska inslag i utbildningen, 

säger Christina Eriksson. Men det går 

bra, vi lär av varandra. 

Utbildningen omfattar även den 

”egna” myndigheten. 

– Det är viktigt, säger Dan Hagstrand. 

Kunskapen ska vara på rätt 

nivå. Man måste ”avprogrammera” 

sina tidigare kunskaper annars blir 

det lätt att man ger för djup service. 

Nio veckor är en kort tid. Fullärd 

är man nog inte förrän efter två år, 

tror Dan Hagstrand. Innan kunderna 

Hotet 

Veckan innan DS besöker servicekontoret hamnade det 

ofrivilligt i centrum för uppmärksamheten. En ung man, 

missnöjd med ett beslut fattat någon annanstans inom 

Försäkringskassan, kom in. Han möttes av Susanne Levinson. 

Bakom sitt skrivbord men ingen stans att ta vägen såg hon 

hur mannen häller bensin över sin ena arm och samtidigt 

tänder en tändare och hotar att sätta eld på sig själv. Hon hinner 

trycka på larmet samtidigt som hon fortsätter prata med 

mannen. Polisen är snabbt på plats innan hotet sätts i verket. 

Det är en trevlig arbetsplats och det tror jag 

kunderna tycker också, säger Susanne Levinson. 

Det är världens roligaste jobb. 

kommer klockan 10 finns tid för flex 

men också för den ständiga förkovran 

som behövs. 

Kärvare att hinna 

Efter den sista kunden på eftermiddagen 

finns också en halvtimme. På de 

stora kontoren kan det vara kärvare 

att hinna med att uppdatera sina kunskaper, 

där kommer kunderna under 

hela arbetsdagen. 

Det är svårt att rekrytera från Försäkringskassan 

till servicekontoren 

just nu, konstaterar Dan Hagstrand 

som är mitt uppe i en rekrytering där 

ansökningstiden just förlängts. 

– Vi måste få rätt person till tjänsterna 

på servicekontoren. 

Varför är intressen svagt? Det är 

svårt att veta men ryktet om att det 

varit en tuff period på de stora servicekontoren 

i Nordstan i Göteborg 

och i Stockholm har spridits runt om 

i landet. 

Det kanske är så att idén fungerar 

bäst på mindre kontor? 

Det tror inte Susanne Levinson. 

– Det borde gå lika bra på ett stort. 

text anders ljungberg 

foto: Lennart Benson 

Den lugna miljön på kontoret var bra, tror Susanne, den 

mildrade den hotfulla stämningen. 

En och halv dag håller man stängt. Sen öppnar kontoret 

igen, nu med en vakt närvarande. En vecka senare är vakten 

borta och vardagen tillbaka. Ingen tar lätt på hotet. För 

Susanne och hennes kollega Christina är händelsen inget 

som glöms. 

– Men, säger Susanne Levinson, våra kunder är positiva. Vi 

får mycket plus för det vi gör och då ska inte denna obehagliga 

händelse få påverka i negativ riktning. 

Servicehandläggarna 

löste 

bröllopsbesvären 

På hyllan bakom 

Susannes skrivbord 

står ett tackkort från 

ett nygift par. Halv 

elva en dag kom 

det in en man som 

skulle gifta sig och 

ville ha hjälp med 

hindersprövningen. 

Och det vore väl 

inget med det om 

det inte var så att 

bröllopet skulle gå 

av stapeln halv tre 

samma dag. Men 

servicehandläggarna 

grep in, faxen 

gick varm (och 

som tur var fanns 

en tjänstvillig ande 

på plats vid den 

mottagande faxen) 

och alla papper var 

påskrivna i tid. 


NYA RÖN 

hallå där ... 

… hur 

dömer 

kammarrätterna 

i 

arbetsskademål? 

Sara Stendahl, 

universitetslektor, 

vid 

Göteborgs 

universitet. 

Tillsammans med Kjell Torén, 

professor i Arbets- och miljömedicin, 

ska du undersöka 

hur kammarrätterna använder 

sakkunnigutlåtanden i arbetsskademål. 

Vad är syftet? 

– I den här typen av mål är 

skillnaden i styrkeförhållandena 

mellan parterna stor, individen 

mot myndigheten. Samtidigt har 

utgången stor ekonomisk betydelse 

för den enskilde. Det gör att 

förvaltningsdomstolarna har ett 

betydande eget utredningsansvar. 

Ett sätt att ta detta ansvar är att ta 

in egna sakkunnigutlåtanden. 

Har ni någon hypotes? 

– Nej, det har vi inte. Men vi vet 

att många känner sig i underläge 

när de möter en myndighet i domstolen 

och att de upplever att deras 

chanser är små. Frågan är om det 

är så eller om det är en myt? Det 

är viktigt för socialförsäkringens 

legitimitet att människor litar på 

att rättssystemet fungerar. 

Hur går ni till väga? 

– Vi ska titta på ungefär 120 domar 

från de fyra kammarrätterna. 

I undersökningen ska vi titta närmare 

på problematiken vid sambandsbedömningarna 

av psykisk 

arbetsskada. Arbetet, som är tvärvetenskapligt, 

är tänkt att resultera 

i tre studier. En där vi går igenom 

rättsfallen. En som granskar 

sakkunnigutlåtandena, ser hur de 

är uppbyggda och också tittar på 

kvaliteten. Den sista blir en intervjustudie 

med domare om hur de 

ser på att använda sakkunniga. 

När är studien klar? 

– Vi räknar med att arbetet 

tar tre år. Det är ett relativt stort 

projekt. Det är försäkringsbolaget 

AFA som bekostar projektet med 

2 850 000 kronor. 


Egenintresset styr or 

Egenintresset snarare än sökandet efter fakta styr 

aktörerna på åsiktsmarknaden. Det visar statsvetarna 

Björn Johnson, Lena Christiansson och Tilde 

Dahlqvist i en studie om hur LO, Svenskt Näringsliv 

och Läkarförbundet såg på utvecklingen inom sjukfrånvaron 

under slutet av 1990-talet och vad som 

behövde göras. 

rapport 

Titel: 

Kampen om 

sjukfrånvaron. 

Tre organisationers 

konstruktioner 

av 

sjukfrånvaron 

som samhällsproblem. 

Författare: 

Björn Johnson, 

Lena 

Christiansson 

och Tilde 

Dahlqvist. 

Publicerat: 

Arbetsliv i 

omvandling, 

2009:3. Växjö 

universitet. 

Varför ökade sjukskrivningarna? Och 

hur skulle problemet rättas till. Om 

det går det naturligtvis att ha olika 

åsikter och debatten under 2000- 

talets första år var intensiv. Men den 

debatt som fördes av tunga aktörer på 

åsiktsmarknaden handlade mer om 

att kapa åt sig fördelar för den egna organisationen 

än om ett öppet sökande 

efter fakta. 

Forskarnas slutsats lyder: Organisationernas 

problemdefinitioner bör 

inte i första hand ses som påståenden 

om sakförhållanden utan som strategiskt 

formulerade opinionsverktyg. 

Studien ingår som en del i ett projekt 

kring problemdefiniering och policyförändringar 

runt sjukfrånvaron. 

Försäkringskassan är en av finansiärerna. 

Överutnyttjande och fusk 

Åren 2002 – 2003 händer något i debatten. 

Under lång tid har då sjukfrånvaron 

setts som ett arbetsmiljö- och 

ohälsoproblem. Men nu i början av 

2000-talet blir fokuseringen på överutnyttjande 

och fusk alltmer dominerande. 

”Överutnyttjandet fungerar … 

som en överordnad diskurs, som de 

Försäkringskassan har tittat närmare 

på sjukfrånvaron i åtta europeiska 

länder 2007 samt utvecklingen 1990- 

2007 - baserad på de nationella arbetskraftsundersökningarna. 

2007 hade Norge och Sverige högst 

sjukfrånvaron med 3,9 respektive 3 procent. 

Frånvaron i övriga sex länder låg 

mellan 1,8 och 2,7 procent. Lägst sjukfrånvaro 

hade Tyskland och Storbritannien 

med 1,8 respektive 1,9 procent. 

flesta aktörer har att förhålla sig till”, 

skriver författarna. Det går alltså att 

hävda att de som inledningsvis drev 

linjen om överutnyttjande blev debattens 

vinnare och de som fick sina 

intressen tillgodosedda när den nya 

problemformuleringen började slå 

igenom i form av politiska beslut. 

Svensk Näringsliv vinnare 

De som hade mest att vinna på att 

brister i arbetsmiljön sjönk undan 

som huvudsaklig orsak till de ökande 

sjuktalen var arbetsgivarna. Och ”vinnaren”, 

sett på detta vis, blir då arbetsgivarna 

i Svensk Näringsliv. Sänkta 

ersättningsnivåer, intensifierat arbete 

mot felaktiga utbetalningar (oavsett 

skäl), den strikta rehabiliteringskedjan 

och tidsgräns för hur länge man 

kan ha sjukpenning är alla idéer som 

förts fram av Svenskt Näringsliv. Även 

om många andra naturligtvis också 

gjort det. Och de tankar på en kraftigt 

utvidgad arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen, 

som Svenskt Näringsliv 

starkt motsatte sig, blev aldrig mer än 

just en tanke. 

Att Svenskt Näringsliv vann kampen 

om problemdefinieringen innebär 

inte att de båda andra studerade 

intresseorganisationerna hade ädlare 

syften när de formulerade sig i debattartiklar 

och handlingsprogram, bara 

att de under den studerade perioden 

inte fick samma genomslag. 

LO är, av de tre studerade, den or- 

Sjukfrånvaron i Sverige 

Sjukfrånvaron i Sverige har minskat sedan 2004 och 

närmar sig nu sjukfrånvaron i andra europeiska 

länder. Trots det kan det finnas en del att lära av 

andra. 

I Sverige är det framför allt kvinnornas 

frånvaro som ligger betydligt 

över snittet i de studerade länderna. 

Deltidsanställda kvinnor har särskilt 

hög frånvaro - 40 procent högre än 

heltidsanställda. 

Sett till hela perioden 1990-2007 

konstateras att de flesta länder haft 

en låg sjukfrånvaro som varit relativt 

oberoende av variationer i arbetslöshet. 

Men i Sverige, Norge och Nederländerna 

har sjukfrånvaron varit hög 

när arbetslösheten varit låg och vice 

versa. Nederländerna lyckades dock 

halvera sjukfrånvaron under perio- 


NYA RÖN 

ganisationernas analyser 

Överutnyttjande! 

Striktare 

regler krävs! 

Orsaken 

är dålig 

arbetsmiljö! 

Mer resurser 

till läkarkåren 

skulle göra 

susen! 

ganisation som ser arbetsmiljön som 

det grundläggande problemet. Sjukfrånvaron 

kommer man åt genom 

förbättringar i arbetsmiljön där ökat 

inflytande för de anställda är en del. 

Skärpta regler och sänkta nivåer vänder 

man sig mot eftersom det kan leda 

till att sjuka inte vågar eller har råd 

att vara hemma. 

Brister i samverkan 

Läkarförbundet ser sjukfrånvaron 

som bristande organisation i vården 

och brister i samverkan med Försäkringskassan. 

Problemet blir en ”resursallokeringsfråga”, 

enligt författarna. 

Det är slående, skriver författarna, 

hur organisationerna ”formulerar sina 

anspråk i relation till sina respektive 

materiella intressen”. Gemensamt för 

dem är dock att de förlägger skulden 

så långt från den egna organisationen 

och de egna medlemmarna som möjligt. 

Analysen i rapporten utgår från 

ett ganska litet antal debattartiklar, 

remissyttranden och rapporter om 

sjukfrånvaron författade under 2002 

och 2003 av framträdande företrädare 

för organisationerna. Sammanlagt rör 

det sig om 17 texter. Det lilla antalet 

förklaras med att när väl en ståndpunkt 

presenterats så ligger den fast, 

möjligen förändras formuleringarna. 

Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT 



närmar sig Europas 

rapport 

den 2000–2006 medan den i Sverige 

minskade med drygt 30 procent under 

2004–2007. I Norge vände minskningen 

till en ökning 2006. 

Även om det är svårt eller omöjligt 

att jämföra försäkringssystem ger 

skillnaderna i sjukfrånvaro indikationer 

om vad som är effektivt. 

l En stark portvaktsfunktion. 

Eftersom sambandet mellan arbetslöshet 

och sjukfrånvaro har varit 

starkast i Sverige, Nederländerna och 

Norge kan det tyda på att portvaktsfunktionen 

inte har varit tillräckligt 

stark där. Det har dock gjorts förändringar 

i dessa länder för att stärka portvaktsfunktionen. 

l Ekonomiska drivkrafter för 

arbetsgivarna. I Finland och Nederländerna 

har arbetsgivarna betydligt 

större kostnadsansvar för sjukfrånvaro 

än i Sverige och Norge. Kostnadsansvar 

tycks vara en bättre drivkraft 

än bara lagstiftning. 

l Ekonomiska drivkrafter för 

försäkringsadministrationen. I Dan - 

mark får kommunerna, som administrerar 

sjukförsäkringen, bara ersättning 

av staten med 50 procent av 

kostnaderna för sjukpenning och med 

35 procent för förtidspension. Något 

som motiverar en effektiv handläggning. 

I Tyskland finansierar försäkringskassorna 

även sjukvård vilket 

gör att man har intresse av bra vård. 

l Tät uppföljning av sjukskrivna 

genom personliga möten ger bra resultat 

i Danmark och Storbritannien. 

Gäller troligen också företagshälsovårdens 

uppföljningar i Finland och 

Nederländerna. 

2008 hade sjukfrånvaron i Sverige 

sjunkit ytterligare, till 2,6 procent. 

eVA Lindén 

eva.linden@forsakringskassan.se 

Titel: Sjukfrånvaron 

i Sverige 

– på väg mot 

europeiska 

nivåer? 

Författtare: 

Sisko Bergendorff, 


Publiceras: 



NYA RÖN 

Handläggarnas politiska 

åsikter påverkar besluten 

Mycket av det senaste decenniets 

arbete inom Försäkringskassan 

har siktat på att stärka likriktningen 

och rättssäkerheten i 

handläggningen. Men det räcker 

inte, hävdar statsvetaren Helena 

Olofsdotter Stensöta i en bok om 

Försäkringskassans handläggare. 

Det behövs också satsningar på 

organisationskulturen. 

Helena Olofsdotter Stensötas forskningsrön 

är inte okända för Försäkringskassan. 

Mycket av det som nu 

redovisas i ”Sjukskrivningarna och 

välfärdens infriare” diskuterade hon 

i sitt bidrag till den omfattande SKAprojektet 

(Försäkringskassan Analyserar 

2006:16). Hennes forskning utgör 

en del av det omfattande projektet 

”Trygghetens variationer”, initierat 

och finansierat av Försäkringskassan. 

”Infriarna” är lika med sjukförsäkringshandläggarna. 

Har inte gått att förklara 

Att tryggheten varierat regionalt har 

länge plågat socialförsäkringsadministrationen. 

Måttet – ohälsotalet – 

behöver inte vara lika, förutsättningarna 

skiljer sig kraftigt mellan län 

och regioner. Men även när siffrorna 

justerats för åldersammansättning, 

näringslivsstruktur, utbildningsnivå, 

andel invandrare med mera så har det 

kvarstått en alldeles för stor del som 

inte gått att förklara. 

Den nämna SKA-rapporten handlade 

om lokala och regionala attityder 

och kulturer. Helena Olofsdotter Sten- 

söta bidrar bland annat med att visa 

på vilken roll handläggarnas politiska 

åsikter spelar. Förvaltningen ska genomföra 

de lagar som Riksdagen beslutar 

om. Visserligen måste Försäkringskassan 

och andra myndigheter 

tolka lagarna men att personalens politiska 

åsikter påverkar försäkringsutfallet 

är orimligt i en demokrati. 

rapport 

Bygger sina rön på enkäter 

Men de gör det, hävdar Helena Olofsdotter 

Stensöta. Författaren bygger 

sina rön på enkäter till samtliga sjukhandläggare 

plus ett antal intervjuer 

gjorda efter det att Försäkringskassan 

förstatligats. Olofsdotter Stensöta menar 

att detta är den mest omfattande 

systematiska undersökningen som 

gjorts av svenska ”offentliganställda 

på närbyråkratisk nivå”. I län där 

personalen står till vänster tillämpas 

försäkringen mer generöst än där de 

står mer till höger på den politiska 

skalan. Det ena är inte bättre eller 

mindre fel än det andra. Resultaten 

gäller inte individerna utan på samlad 

nivå. Det innebär, enligt författaren, 

att i ett län där de flesta har sina 

politiska sympatier högerut på skalan 

så tenderar även handläggarna med 

vänsterståndpunkter att inta en restriktiv 

hållning. 

Helena Olofsdotter Stensöta ser positivt 

på Försäkringskassans arbete 

med att säkra att tillämpningen blir 

lika över landet men hon menar att 

det inte räcker. Eftersom attityder 

spelar roll behövs en satsning på organisationskultur 

där förvaltningens 

roll i en 

demokrati präntas in 

i de anställda. 

Undersökningen tar 

upp fler aspekter än placeringen 

på höger – vänsterskalan. 

Även betydelsen 

av om handläggarna 

är regel- eller omsorgsorienterade 

och vilken roll 

som kön och ålder har på 

attityden tas upp. En möjligen 

oväntad slutsats är att 

omsorgsinriktningen, det 

vill säga att handläggaren litar 

på den försäkrade och intar 

en flexibel hållning, kan 

leda till sänkta ohälsotal. 

Bokens undertitel säger att det är en 

studie av svensk ”sjukvårdsbyråkrati”. 

Men det är inte det. Allt handlar om 

Försäkringskassans handläggare, till 

och med de små tecknade figurerna 

på omslaget har tröjor med Försäkringskasseloggan. 

Titel: Sjukskrivningarna och 

välfärdens infriare. En studie av 

svensk sjukvårdsbyråkrati. 

Författare: Helena Olofsdotter 

Stensöta 

Utgiven: Hjalmarsson&Högberg (2009) 


anders-ljungberg@forsakringskassan.se 

... men det håller inte nationalekonom med om 

Helena Olofsdotter Stensöta drar för 

vittgående slutsatser av handläggarnas 

enkätsvar. Det skriver forskaren 

Pathric Hägglund i ett inlägg i Göteborgs 

Posten. 

Pathric Hägglund, inspektionen för socialförsäkring, 

ser två problem med Olofsdotter 

Stensötas resultat (se ovan). Han menar 

att hon övertolkar. ”Att politiska sympatier 

och ohälsotal samvarierar betyder dock inte 

att det ena påverkar det andra”, skriver han 

med syftning på påståendet att till exempel 

högerorientering bland handläggarna i ett 

län leder till mer restriktiv hållning till sjukskrivningar 

och därmed lägre ohälsotal. Att 

handläggarnas åsikter och attityder studeras 

samlat på länsnivå gör att resultaten blir 

känsliga för allmänna åsikter på läns- och 

regionnivå. Pathric Hägglund undrar därför 

vad resultatet skulle ha blivit om Olofsdotter 

Stensöta studerat hur ohälsotalet samvarierar 

med den politiska åskådningen hos till 

exempel brandmän eller poliser. 

Det andra problemet, som Hägglund anser 

är allvarligare, är att det, enligt honom, inte 

går att fastställa riktningen på sambanden. 

Det vill säga, är det handläggarnas åsikter 

som påverkar ohälsotalet eller är det faktorer 

i länet, som näringslivsstruktur och befolkningens 

ålderssammansättning eller utbildningsnivå, 

som tvärtom påverkar handläggarnas 

åsikter och attityder? 

Denna tolkning är helt förenlig med resultaten 

av enkäterna, menar Hägglund. 

Inlägget är publicerat i Göteborgs Posten 

den 22 september. Helena Olofsdotter Stensöta 

skrev om sina slutsatser i samma tidning 

den 11 september. 



ÅSIKTER & DEBATT 

Förvånansvärt att forskare 

förvränger begrepp 

Försäkringskassan vill ha kontroll över intygsskrivandet 

i sjukförsäkringen och åstadkomma en likriktning. 

Det hävdade professor Lotta Vahlne Westerhäll , i förra 

numret av DS. Tommy Sundholm och Jan Weibring från 

Försäkringskassan bemöter hennes synpunkter. 

I nr 6 av DS (sidan 24) ställs några korta 

frågor till Lotta Vahlne Westerhäll, 

professor i offentlig rätt vid Göteborgs 

universitet, med anledning av hennes 

nyligen publicerade studie ”Läkarintyget 

i sjukförsäkringsprocessen”. 

Utifrån granskningen av bland annat 

medicinska underlag drar Lotta Vahlne 

Westerhäll långtgående slutsatser 

om Försäkringskassans sätt att arbeta. 

Vi har valt att bemöta den kritik hon 

framförde i DS, punkt för punkt. 

l LVW: Läkarintyget är utformat så 

att det har blivit ett verktyg i Försäkringskassans 

utredning, snarare än att 

vara ett sätt för den försäkrade att bevisa 

att hon är arbetsoförmögen. 

Det medicinska underlaget har 

utformats för att vägleda läkaren 

att förmedla de uppgifter som Försäkringskassan 

behöver för att få ett 

tillräckligt beslutsunderlag. Det finns 

inte något motsatsförhållande mellan 

detta och den försäkrades syfte 

att genom det medicinska underlaget 

styrka sin arbetsoförmåga. 

l LVW: Intygsskrivandet har blivit 

alltmer reglerat. Bland annat utbildar 

Försäkringskassan läkare i att skriva intyg. 

Det är tydligt att Försäkringskassan 

vill ha kontroll över intygsskrivandet 

och åstadkomma likriktning. Vilket kan 

ge mindre rättssäkra beslut. 

Utbildningen av läkare i försäkringsmedicin, 

exempelvis att kunna 

förmedla relevanta uppgifter i det 

medicinska underlaget (”läkarintyget”), 

genomförs av de medicinska fakulteterna, 

av landstingen, av försäkringsmedicinska 

organisationer samt 

av Försäkringskassan så som försäkringsmedicinsk 

fördjupningsutbildning 

(SLU-kurser). I SLU-kurserna är 

en av utgångspunkterna Socialstyrelsens 

försäkringsmedicinska beslutsstöd. 

Sådan utbildning torde snarare 

öka rättssäkerheten och minska godtycket 

i bedömningarna. Att använda 

ordet ”likriktning” är att förvränga 

begreppet utbildning på ett förvånansvärt 

sätt, inte minst när det kommer 

från en forskare. 

l LVW: Vid bedömning av arbetsförmåga 

och rätten till sjukpenning ska 

Försäkringskassan bortse från omgivningsfaktorer. 

Något som strider mot 

internationella medicinska klassificeringen. 

Där ses arbetsoförmåga som 

ett komplext samband mellan hälsa 

och andra faktorer. I Sverige har frågan 

om vem som ska avkrävas att försörja 

Utbildning 

torde snarare 

öka 

rättssäkerheten 

och 

minska 

godtycket. 

sig själv blivit en politisk fråga, inte en 

medicinsk. Möjligheten till förutsägbarhet 

är därmed obefintlig. 

Omgivningsfaktorer i form av vilka 

krav den försäkrades arbete ställer, 

och senare i sjukfallet den reguljära 

arbetsmarknaden, vägs självfallet in 

vid bedömning av arbetsförmåga. Vi 

vill dock inte kalla detta för omgivningsfaktorer 

utan de är snarare att 

betrakta som primära faktorer vid vår 

arbetsförmågebedömning. Däremot 

måste vi enligt lagen bortse från ekonomiska, 

sociala och liknande faktorer, 

till exempel om personen har 

tillgång till barnomsorg eller ej. 

l LVW: För att det ska bli ett ”gott 

beslut” krävs hänsyn till den försäkrades 

situation och till grundläggande 

humanitets– och välfärdsprinciper. Något 

som inte Försäkringskassan utbildar 

sina handläggare för i tillräcklig omfattning. 

Försäkringskassan har genomfört 

utbildning av alla handläggare 

inom sjukförsäkringen i etiskt förhållningssätt, 

bemötande med mera. 

Det är väsentligt att vi behärskar de 

grundlägggande välfärdsprinciper 

som ligger bakom lagstiftningen. Det 

finns dock situationer som försäkringen 

inte täcker. I dessa situationer är det 

extra viktigt med 

ett bra bemötande. 

Tommy 

Sundholm, 

enhetschef 

sjukförsäkring och 

funktionshinder 

Gör din röst hörd! 

Skriv till och delta i debatten. Vi tar gärna emot 

båda korta och långa inlägg (men inte längre än 3000 

tecken!). Du kan vara anonym som skribent men 

redaktionen måste veta ditt namn. 

Skicka ditt debat t inlägg eller din insändare till: 

debatt@ forsakringskassan.se eller med post till: 

Dagens Social försäkring, Åsikter, 103 51 Stockholm 

Jan 

Weibring, 

försäkringsmedicinsk 

koordinator 


ÅSIKTER & DEBATT 

Missbruk av ovanligt skäl 

ljungbergs 

mediemix 

anders 

ljungberg 

Det behövs fler Anna Odell, hojtar 

den socialdemokratiske chefredaktören, 

poeten och debattören Göran 

Greider i sin ledare i Dala-Demokraten 

den 1 september. Anna Odell är 

som bekant den konstnär som fejkade 

psykisk sjukdom. Han gillar hennes 

konstverk. Nu väntar Greider med 

spänning ”på den konstnär som ska 

våga ta itu med exempelvis Försäkringskassan”. 

Jaha. Och vad ska den 

konstnären göra? Fuska med vabben 

på ett provokativt sätt? Eller jobba fast 

sjukpenningen kommer in på kontot? 

Sorry, men det är nog redan gjort. 

I Dagens Nyheter den 2 september 

skriver Moa Matthis om visioner. De 

där som ”stjäl av vår tid och kraft”, 

de som gör att vi istället för att arbeta 

och tänka ”famlar runt i den standardiserade 

visionsordlådan” och plockar 

ihop det vi tror någon vill höra. Visioner 

utarmar, skriver hon. ”För vad betyder 

egentligen engagemang eller att 

utvecklas? Betyder de samma sak för 

mig som för dig? ... Visionerna är inte 

ens luftslott. De låtsas gemenskap 

men refererar tomhet och avsaknaden 

av samtal”. Apropå visioner så 

undrar jag om det inte är dags snart 

igen hos oss. 

De närmaste åren kommer sjukförsäkringsavgifterna 

att ge omkring 48 

miljarder i överskott, skriver Birgit 

Högberg, ordförande i HSO i Västerbotten 

(en gång i tiden direktör i länskassan) 

i Västerbottenskuriren den 

15 september. Med så stora tillgångar 

är det ovärdigt att sätta människor i 

kris, skriver hon. Om vi hade större 

kunskaper om sjukförsäkringen, dess 

villkor och finansiering ”och dessut 

om kunde se oss som presumtiva sjuka 

och nyttjare av sjukförsäkringen 

… skulle vi protestera högljutt mot 

dagens utformning av försäkringsvillkoren. 

Kanske skulle vi följa fransmännen 

när de känner sig svikna – gå 

ut på gator och torg och protestera.” 

I Dagens ETC, 15 september, skriver 

skådespelaren Eva Ahremalm om 

bemötande. Som bekant finns ju olika 

typer av handläggare. Så här beskrivs 

kategori 2, de som har en attityd som 

säger: ”Dig litar jag inte på och regler 

är regler och har du argument så skiter 

jag i dem. För jag orkar inte höra 

på dina futtiga problem för jag ligger 

i skilsmässa och har minsann haft ett 

dåligt kärleksliv de senaste 30 åren så 

jag står inte ut med alla som ringer 

och stör mig i mitt elände och egentligen 

vill jag sluta jobba själv men jag 

måste ju ha pengar och det är ju pension 

om cirka 13 år så jag får väl stå ut 

till dess.” En sån råkade Eva A ut för 

när hon ringde till Försäkringskassan 

om sitt försenade ”fastnat i byråkratiträsket 

starta-eget-bidrag”. Tufft. 

Svenska Dagbladet berättar den 16 

september om Oussama Kassir från 

Stockholm som, i USA, blivit dömd till 

livstid för terrorism, eller åtminstone 

för förberedelser. Även i Sverige har 

det gått snett. Enligt SÄPO har han 

försökt få sjukpenning med hjälp av 

ett egenhändigt ifyllt läkarintyg och 

lurat till sig underhållsstöd genom en 

sedvanlig skenseparation. Pengarna 

skulle användas till terrorism, säger 

SÄPO. Känns lite lågbudget.6 

ILLUSTRATION: ULF FRÖDIN 

enkät 

1. Hur många timmar per arbetsdag sitter du framför datorn? 2. Har du haft några besvär av att arbeta med datorn? 

Text & foto: 

Annica Jönsson och 

Eva-Marie Wulff 

Sofie Fransson, handläggare 

ålderspension, 

NFC Växjö: 

1. Jag sitter nog sju timmar om man räknar bort att 

jag fikar, springer till skrivaren, och letar akter. 

2. Nej, inte så länge jag tränar på min fritid. Annars 

skulle jag nog få det. I perioder försöker jag stå upp 

på förmiddagarna och sitta på eftermiddagarna. 

Anngärd Maisto, handläggare 

föräldraförsäkring, 

NFC City Göteborg: 

1. Jag sitter i stort sett 

åtta timmar per dag. Mina 

arbetsuppgifter kräver att jag 

använder datorn hela tiden. 

2. Jag kan känna mig rätt trött 

i ögonen efter en hel dag framför datorn. I dagarna 

har jag också fått ett handlovsstöd som komplement 

till den mousetrapper jag haft sedan tidigare. Men 

det är synd att man måste ha läkarintyg för att få 

dessa hjälpmedel. Det bästa vore om man fick dem 

i förebyggande syfte. 

Bengt-Åke Bengtsson, 

handläggare bostadstillägg 

till pensionärer, NFC Växjö: 

1. I princip hela dagen, i alla 

fall sju timmar. Jag varierar 

mellan sittande och stående. 

2. Ja, från nacke och axlar. I 

perioder kör jag Micropaus 

i förebyggande syfte. Stress gör att man spänner 

sig mer. 


NYFIKEN PÅ ... 

... Mariann Wennberg 

Mariann Wennberg är administrativ assistent vid NFC i Falun. 

– Jag har alltid jobbat med service, och trivs utmärkt med 

det. Det är roligt att kunna underlätta för andra. Inte minst 

idag när alla är så pressade. 

Text och foto: Eva Lindén 

Vad gör du? 

– Oj, svårt att svara på kortfattat. Är 

ett stöd för cheferna när det gäller administration. 

Det kan handla om att 

sammanställa olika typer av underlag, 

skriva protokoll, svara för uppdatering 

och administration av funktionerna i 

Outlook, ordna praktiska saker i samband 

med möten och konferenser. Jag 

jobbar en del med ekonomi– och personaladministration 

som till exempel 

fakturor och tidsredovisning. Och en 

del med diariet och arkivet, även om 

det mesta sköts centralt. 

– Vi är också kontaktpersoner gentemot 

Kompetensforum, Gemensam 

service och Närservice. 

– Utöver det som är klart definierat 

skulle man också kunna säga att vi är 

lite av allt i allo. 

Vad har du för bakgrund? 

– Innan jag började på Försäkringskassan 

1998 jobbade jag framför allt 

inom hotell och restaurang. På Försäkringskassan 

har jag bland annat varit 

administrativ assistent på lokalkontoret 

i Falun och sedan på länskontoret. 

Sedan februari 2008 är jag en av 

två administrativa assistenter här på 

NFC. Jag har alltid haft serviceyrken 

och trivs med det. 

Är yrkesrollen klart definierad? 

– Ja, sedan i juli. Tidigare har vi nog 

jobbat lite olika. Och det är klart – helt 

lika kan det inte bli i framtiden heller. 

Det beror på cheferna och vad de 

tycker att de behöver hjälp med och 

hur mycket de gör själva. En viss flexibilitet 

måste finnas. Men det känns 

ändå bra att yrkesrollen har blivit 

tydligare. 

I er kompetensprofil står att ni 

ska vara ihärdiga. Behövs det? 

– Oj, står det så, skrattar hon. Det 

är en lustig formulering, men att vara 

ihärdig betyder ju att vara envis, och 

det kanske vi måste vara ibland. 

Ni ska också vara bra på att 

samarbeta och skapa goda relationer. 

Är du det? 

– Ja, det hoppas jag. Vi ska ju vara ett 

stöd för medarbetare och chefer och 

då är det viktigt att ha bra relationer. 

Vad är roligast? 

– Svårt att säga. Jobbet som helhet 

är roligt genom att det är så omväxlande 

och rörligt. Och jag gillar att 

kunna underlätta för medarbetare, de 

är så pressade. En fördel med det här 

jobbet är att man får uppskattning direkt. 

Man får veta om man har gjort 

något bra, men också om något inte 

har fungerat. 

– Ska jag nämna några särskilda 

arbetsuppgifter så blir det kanske 

behörighetsfrågor som jag har sysslat 

mycket med. Det handlar bland annat 

om att se till att alla har den behörighet 

de ska. Det känns också bra att kunna 

hjälpa till med tidsredovisningen som 

många blir irriterade över. 

Nästan alla andra vid NFC arbetar 

med försäkringen. Händer 

det att du känner dig utanför? 

– Nej, det tycker jag inte. Jag har 

hela tiden kontakt med många medarbetare 

och får mycket information, 

även om jag inte ingår i något arbetslag. 

– Men visst finns det risk att vi som 

grupp blir bortglömda så det är bra 

att vi får utbildning och får chans att 

träffas. Då kan vi byta erfarenheter 

och idéer med varandra. Det dyker 

alltid upp nya frågor. 

kan gå hur långt som helst 

Har jobbet som administrativ 

assistent 

förändrats? 

–Ja, mycket. Bland 

annat har gemensam 

service 

och HR 

tagit över en 

del av våra 

uppgifter. 

Vi 

jobbade 

mer med 

personal– 

och 

lokalfrågor 

tidigare. Men 

andra uppgifter 

har kommit till 

som exempelvis 

ansvaret för 

Outlook och för 

den lokala intranätssidan. 

Har du några 

tankar inför framtiden? 

– Jag tror att vi 

skulle kunna göra 

mer för att till exempel 

underlätta 

för cheferna. De 

borde fundera 

igenom hur det 

skulle kunna 

ske. 

Arbete: Administrativ assistent 

vid NFC i Falun. 

Familj: Man och två utflugna söner, 21 och 23 år. 

Bor: I villa strax utanför Falun. 

Gillar: Att vara ute i friska luften och röra på sig. Promenaden till och från jobbet på 2 x 25 minuter 

räcker inte. Hinner knappt komma hem förrän det blir ytterligare en timmes promenad, gärna 

med musik i lurar – allt utom dansband. Och på vintern blir det en del slalom. 

Prioriterad inomhusaktivitet: Måla om och fixa. 


NÄST SIST 

språkspalten 

Ny ordbok ett bra 

komplement 

Svenska akademiens ordlista är välbekant 

för de flesta. Den har 135 år på nacken och är 

det självklara rättesnöret när det gäller stavning 

och böjning av ord. Som komplement och en 

välkommen nyhet har nu Svenska 

akademien gett ut Svensk ordbok 

(Norstedts) som förklarar ordens 

betydelse, sätter in dem i relevanta 

sammanhang samt redogör 

för deras ursprung och historiska 

förekomst i svenskan. 

Svensk ordbok är uppdelad på 

två band med totalt 3 736 sidor. 

Den innehåller 65 000 uppslagsord 

med över 100 000 betydelsebeskrivningar 

och över 20 000 mer 

exakta konstruktionsuppgifter. 

Ordboken innehåller också drygt 1 000 belysande 

sentenser, ofta bevingade ord, samt 400 rutor med 

råd i vanliga språkfrågor. 

Det är lätt att bli sittande med den nya ordboken 

för snabbt framstår än det ena, än det andra ordet 

som värt att undersöka. Men i den här spalten ska vi 

testa ordboken genom att slå upp några ord med anknytning 

till Försäkringskassan eller arbetet där. 

Ett exempel är att alla avdelningar och staber 

inom Försäkringskassan kontinuerligt ska göra 

riskbedömningar i verksamheten. Ordbokens konstaterande 

att risk handlar om ”möjlighet till negativ 

utveckling eller negativt resultat” ger genast 

en större tyngd och precision åt ordet, som är känt 

sedan 1629 och kommer från franskan. 

Även ord som sjuk och rehabilitering får ett 

större djup när man tar del av deras betydelser: 

”som inte har god hälsa psykiskt eller fysiskt, tillfälligt 

eller långvarigt” respektive ”återanpassning 

till ett normalt liv av handikappad, sjuk eller kriminellt 

belastad person”. Medan rehabilitering är ett 

relativt nytt ord, det är belagt 1955, så är sjuk desto 

äldre. Redan på 1000-talet förekommer siok på en 

runsten vid Västra Ryd i Uppland. 

Det leder osökt tanken till Försäkringskassans 

pågående kampanj som informerar om sjukskrivningsprocessen 

och rehabiliteringskedjan. En 

kampanj är ”en intensiv verksamhet i avsikt att 

påverka” och har sitt ursprung i det franska ’campagne’, 

i betydelsen fälttåg. 

Till sist ett uttryck som man kan höra en del kolleger 

använda sig av, nämligen 

grotta ner sig. Finns det verkligen 

med i ordboken? Jodå, det betyder 

”gräva ner sig” i något och 

har förekommit sedan 1996. 

sven-erik johansson 

Redaktör DS 

tipssexan 

September är slut men ännu har vi varken 

sett nån influensa, svin eller annan, i nån större 

omfattning (eller vaccin eller ens handsprit för den delen). Men man 

vet aldrig, rätt som det är så smäller det och då behövs, som så ofta för 

övrigt, inkomstförstärkning. Ta dig an Tipssexan och mejla lösningen 

till ds@forsakringskassan.se senast den 3 november. Är lösningen 

dessutom rätt ökar chansen att vara med bland de tre vinnare som får 

vardera tre Trisslotter. Lycka till! 

Organisationer intresserade av 

1sjukskrivningsproblematiken 

tenderar att föreslå lösningar som 

gynnar den egna gruppen, enligt 

en forskare. Men vad förenar dem? 

1 En strävan att lägga ansvaret så 

långt bort som möjligt. 

X Att pengar till den egna gruppen 

löser problemet. 

2 En öppenhet för att ompröva sina 

argument efter att ha lyssnat på 

meningsmotståndarna. 

Innan terminalerna dök upp 

2byggde handläggningen på 

försäkringskort som förvarades i 

1 En Rolodex. 

X Cylinderarkivet. 

2 Så kallade rotundor. 

Tusse Ellsäter blev årets chef. 

3 Vad blir hon hög på? 

1 Endorfiner 

X Koffein 

2 Kakao 

Baggens gränd är adressen för 

4 

1 Rehabsteget i Örebro 

X Servicekontoret i Varberg 

2 NFC Falun 

Rätta rader i förra numret hade: Ulf Rabe NFC City i Göteborg, 

Birgitta Estius NFC Karlstad och Karin Kleiven NFC i Falun. 

Trisslotter är på väg. Grattis! 

Rätta raden i nr 6: 1 X X 2 2 1 

Avlyssnat 

Tunnelbanan en lördag eftermiddag. 

Tre killar i högstadieåldern – 

svart hår, svarta skinnkläder, ringar i 

näsor, läppar och öron – kliver in och 

slår sig ner. En bit bort börjar ett litet 

barn skrika, högt och länge. 

– Fy fan, om jag får en unge ska jag 

se till att åka på affärsresa i två år. 

Budgeten innehåller inga friska 

5 pengar för ökningen av aktivitetsstödet. 

Hur tycker regeringen 

att Försäkringskassan ska klara 

det? 

1 Genom att pressa personalen 

hårdare. 

X Genom kreativ bokföring. 

2 Genom att ta från sjukförsäkringsområdet. 

Försäkringskassan bygger om – 

6 igen. Vad kommer att ske? 

1 Serviceenheter ersätter servicekontoren. 

X Samverkanskontoren avvecklas 

och ersätts av serviceplatser. 

2. Hanna tar över rubbet. 

– Vadå, det skulle ju vara skithäftigt 

att få en unge. Jag tänker vara föräldraledig 

halva tiden, minst! 

– Ja det är väl ingenting. Det är väl 

bara att stoppa nåt i munnen om dom 

skriker. 

Eva Lindén 


För 50 år sedan var 

det en självklarhet 

med sjukkontrollanter. 

De skulle kontrollera att sjukanmälda 

personer var ”ordentligt sjuka”. Själva 

var de nog tvungna att vara ordentligt 

hängivna, åtminstone om man ska tro 

signaturen I Ö–g som i Svensk Sjukkassetidning 

nr 1, 1959, berättar om 

en dag på jobbet. 

Dagen börjar i ottan med kontroll 

av kontrollanten själv (s k intern kontroll). 

Personal från den lokala sjukkassa 

där hon för dagen ska tjänstgöra 

avläser avståndsmätaren i hennes bil 

och noterar noga i en körjournal. Väl 

på plats i bilen trevar hon i handskfacket 

och fiskar upp en vänligt leende 

ansiktsmask av plast (fiktiv får 

man förmoda) som hon fäster med 

gem och gummisnoddar. Nu är hon 

beredd att börja sitt fältarbete. 

Oskottad väg 

När hon, efter många förfrågningar 

och ett sjätte sinne, lyckas ta sig 

fram till avtagsvägen upp till den 

sjukskrivne medlemmen väntar flera 

kilometer oskottad väg. Efter ett 

styvt arbete med snöskoveln är hon 

framme. Det gick på mindre än två 

timmar! ”Många präktiga människor 

gläder sig uppriktigt åt dessa besök av 

sjukkassans kontrollant. Ty hur skulle 

de annars få sina vägar uppskottade”, 

skriver hon. 

Efter att med bondens hjälp ha tagit 

sig förbi den folkilskna hunden på 

gården – han försäkrar att den aldrig 

har bitit ihjäl någon – kliver hon in i 

köket där storbak, stortvätt och storstädning 

pågår för fullt. Kontrollanten 

frågar bondmoran om det är hon 

som a) bakar b) tvättar och c) städar. 

”Åh nej, i all sin dar, visst inte, svarar 

denna förtrytsamt och skrapar tankspritt 

bort lite deg från armarna. Hur 

skulle hon kunna det nu när hon är så 

sjuk”. Hon ser sig villrådigt omkring. 

Blicken fastnar på treåringen som 

just då kravlar sig genom köket. Hon 

ljusnar. ”Han där, säger hon med fast 

stämma och pekar…det är han som 

sköter om alltihop”. 

Eva Lindén 

Kassan i Krankeryd 

Bilden kommer 

från Svensk 

Sjukkassetidning 

nummer 1 1959. 

Dagens Socialförsäkring 

ges ut av Försäkringskassan. 

Prenumeration: 190 kr inklusive 

moms för 10 utgåvor 

ISSN: 1652-94-72 

Adressregister och prenumeration: 

ds@foreningshuset.se 

Dagens Socialförsäkring 

103 51 Stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör och 

ansvarig utgivare: 

Catharina Byström 010-116 94 11 

Redaktionen för DS och Fia, 

(Försäkringskassans intranät): 

Sven-Erik Johansson 010-116 97 13 

Christer Järild 010-116 97 41 

Bror Karlsson 010-116 10 77 

Eva Lindén 010-116 97 64 

Anders Ljungberg 010-116 97 55 

Layout: Margot Rydén 010-116 91 99 

Helena Åberg, Tidning&Form AB 

Annonser: Urban Hedborg 

08–732 48 50, urban@uhmarketing.se 

www.uhmarketing.se 

Tryckeri: EDITA 

Omslagsfoto: Bror Karlsson 

ÅSA HOLMQVIST 


POSTTIDNING B 

Returadress: 


105 11 Stockholm 

Nu är det tid att 

ta tag i kvalitetsfrågorna 

VVi måste sätta upp arbetet med kvalitet 

på vår agenda. Under en lång 

period har frågan fått stå tillbaka 

för snabbhet i handläggningen. Stark 

press, som den Försäkringskassan varit 

utsatt för, bidrar ofta till en sådan 

ensidig fokusering. Men fort blir gärna 

fel och då blir det långsamt sen. 

Riksdagens krav på högre kvalitet 

i form av rättssäkerhet och lika behandling 

var huvudanledningen till 

att Försäkringskassan bildades 2005. 

Det skulle bli mer lika bedömning 

över landet och mer lika när det gäller 

bemötande och servicenivåer. 

Det handlar om snabb och korrekt 

handläggning och om bra bemötande. 

Men inte bara det, det handlar också 

om vår inre administration. Vad är till 

exempel kvalitet i överlämning av ett 

ärende mellan handläggare? Den frågan, 

bland annat, mötte jag från flera 

håll under de besök jag nyligen gjort i 

Växjö och Sundsvall. 

Kvalitetsfrågorna ska vi nu ta tag i. 

Redan idag pågår ett arbete med att 

mäta kundens upplevelse inom Kundcenter. 

Den som ringer ges möjlighet 

att, efter det att ärendet har klarats av, 

ge direkt feedback om service och bemötande. 

Ett arbete på det här temat 

görs också inom LFC. De första resultaten 

ger mersmak. Den här typen av 

snabb återkoppling från kunderna ger 

direkta styrsignaler och blir mycket 

värdefulla om vi hanterar dem rätt. 

Inom sjukförsäkringen händer något 

nytt vid årsskiftet – ett nytt läge 

för dem som når den bortre tidsgränsen 

i sjukförsäkringen. Vi vet att de 

människor som går till Arbetsförmedlingen 

i den här gruppen inte gör det 

för att de har blivit mer arbetsföra utan 

för att deras dagar med ersättning 

från sjukförsäkringen är slut. Hur det 

här kommer att påverka arbetet för 

oss är för tidigt att uttala sig om, men i 

det remissvar som vi lämnar den 5 oktober 

redogör vi för den problematik 

Snabb återkoppling 

från kunderna blir 

mycket värdefull om vi 

hanterar den rätt 

adriana lender, 


generaldirektör 

vi ser. Hur stort återflödet till sjukförsäkringen 

blir är till exempel ett stort 

osäkerhetsmoment, liksom vilka möjligheter 

som kommer att finnas för att 

hantera dem som kommer tillbaka till 

sjukförsäkringen. 

När det gäller vår ekonomi har regeringen 

lyssnat på våra synpunkter 

när det gäller finansieringen av administrationen. 

Vi inledde året med ett 

minus på 950 miljoner kronor. Nu har 

vi fått de 600 miljoner som vi behöver 

– men inte mer – för att klara årets 

verksamhet, liksom en avskrivning 

av den skuld på 350 miljoner som vi 

drog på oss under förra året. Det är 

bra och ett stort fall framåt i förtroendet 

för myndigheten. Den situation vi 

har haft tidigare, att år efter år starta 

med för lite pengar, slipper vi nu. En 

höjning av nivån på anslaget med 600 

miljoner kronor nästa år gör också att 

vi kan planera verksamheten på ett 

bättre sätt.

DS (pdf 2 780 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?